LIETUVIŲ KALBOS SPECIALIOJI LEKSIKA

LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI, XXII (1983)

K. VOSYLYTĖ

GEMENSAMMA DRAG HOS JÄMFÖRANDE FRASEOLOGISMER OCH KATEGORIELLA KÄNNETECKEN

§ 1. I litauiskan, liksom i andra språk, används ett stort antal traditionella jämförelser, t.ex.: (glufsar i sig) som en aitvaras i blånor; (berusad) som rök; (gnäller) som en katt vars svans kläms; (klängde sig fast) som beck vid ett hjul och så vidare. De är särskilt vanliga i folks vardagliga talspråk. Under lång tid fick emellertid de fasta jämförelserna i litauiskan och andra språk inte tillräcklig uppmärksamhet av fraseologerna. I den bibliografi över fraseologisk forskning som publicerades 1965¹ nämns exempelvis bara ett tiotal kortare artiklar om jämförande fraseologismer, varav de flesta skrevs 1964. Det var alltså först ungefär då som intresset för jämförande fraseologismer väcktes i någon större utsträckning i vårt land, och vikten av att undersöka dem betonades. Enstaka artiklar där jämförande fraseologismer nämns bland andra fraseologismer eller jämförelser förekom även något tidigare². Än i dag finns det nästan inga ingående studier av jämförande fraseologismer, men i enskilda artiklar och arbeten av mer allmän karaktär betraktas fasta jämförelser redan otvivelaktigt som en egen typ av fraseologiska förbindelser³. Här behandlas också några frågor inom teorin om jämförande fraseologismer.

I brist på teoretiska generaliseringar togs jämförande fraseologismer också med inkonsekvent i ordböcker. Det är först under de senaste åren som de har börjat tas upp mer konsekvent, till exempel i S. Skorupkas ”Polsk fraseologisk ordbok”⁴, ”Rysk fraseologisk ordbok”⁵, de senaste banden av ”Litauiska språkets ordbok” och så vidare. Så länge de jämförande fraseologismerna inte har undersökts mer ingående stöter man emellertid ständigt på svårigheter med att återge och tolka dem i det praktiska ordboksarbetet.

§ 2. Jämförande fraseologismer är en viss typ av jämförelser. En jämförelse är ett stilistiskt medel som används för att ställa ett föremål eller fenomen mot ett annat för att betona, särskilja, framhäva eller precisera någon egenskap eller något kännetecken.

¹ Ройзенゾン Л. И., Пеклер М. А. Материалы к общей библиографии по вопросам фразеологии. — Вопросы фразеологии (Труды Самаркандского гос. у-та им. А. Навои). Ташкент, 1965, с. 176—177.

² Малышкова Н. Т. Сравнительные обороты с союзом „как“. — Русский язык в школе, 1953, № 6, с. 16—18. Орлова Л. В. Особенности синтаксического употребления неразложимых словосочетаний, обладающих свойствами наречия. — Уч. зап. Московск. пед. ин-та им. Ленина, 1954, т. 75, вып. 4, с. 23—49 и kt.

³ Кунин А. В. Фразеология современного английского языка. — М., 1972, с. 142—166. Чернышева И. И. Фразеология современного немецкого языка. — М., 1970, с. 48—59. Шанский Н. М. Фразеология современного русского языка. — М., 1969, с. 115—116 и kt.

⁴ Skorupka S. Słownik frazeologiczny języka polskiego. — Warszawa, 1967—1968, t. I—II.

⁵ Фразеологический словарь русского языка. — М., 1967.

205

Jämförelsen ger språket livfullhet, uttrycksfullhet och känslomässig färg när den används träffande; den hjälper till att uttrycka en tanke aforistiskt och ersätter ibland en omfattande beskrivning. Långt ifrån alla jämförelser är emellertid fraseologismer. Därför är det viktigt att klargöra de väsentliga skillnaderna mellan jämförande fraseologismer och andra jämförelser, det vill säga att fastställa de kategoriska kännetecknen för jämförande fraseologismer.

Det finns många olika uppfattningar om vilka som är fraseologismers viktigaste kännetecken. Vissa kriterier för att definiera fraseologismer är inte särskiljande eller allmängiltiga, till exempel metaforiskhet, att fraseologismens betydelse motsvarar ett ords betydelse, att den inte kan översättas ordagrant till andra språk och så vidare. Ibland upphöjs ett visst kategoriskt kännetecken till det enda avgörande. På senare tid har vissa fraseologer betraktat stabilitet och reproducerbarhet i språkprocessen som de främsta kännetecken som skiljer alla strukturella typer av fraseologismer från fria ordkombinationer. Fraseologismers stabilitet förstås vanligen i bred bemärkelse, det vill säga som stabilitet i den lexikala sammansättningen, den grammatiska strukturen och den generaliserade lexikala betydelsen⁶. För oss är frågan om jämförande fraseologismer har dessa kännetecken och om de räcker för att skilja jämförande fraseologismer från andra jämförelser.

§ 3. Jämförande fraseologismer består av en jämförande konjunktion och ett eller flera ord som alltid är desamma och oftast står i en fast ordning. Exempel:

som (liksom) en benlös vid keso ”mycket långsamt, sakta (rör sig, går)”: Varför går du så långsamt som en benlös vid keso? Pjv⁷. Går fram som en benlös vid keso Vrb.

som en gumma bland rovor ”sitter eller står (fult, uppsvälld)”: Sitter som en gumma bland rovor Rm, Lš, PPr 414. Varför sitter du som en gumma bland rovor? Škn. Står som en gumma bland rovor Pn.

som en skrapa ”mycket (smal, mager – om en människa eller ett djur)”: En smal flicka som en skrapa Ds. Korna är magra som skrapor Ds.

Exemplen visar att dessa jämförelser har en fast lexikal sammansättning. Fria jämförelser har ingen fast lexikal sammansättning, eftersom de varje gång skapas av andra ord med en viss lexikal betydelse.

Vid första anblicken kan det verka som om den lexikala variationen i vissa jämförande fraseologismer, till exempel som en duva med ungar || likt en duva med ungar ”mycket (jämrar sig, stönar)”; som Grigos bin || som Čiužas bin || som gudfaderns bin || som Samuolis bin || som judens bin ”helt (försvann, skingrades, spreds)”; som det nionde vattnet från kissel || som det tredje vattnet från kissel ”avlägsen (släkting)” och liknande tycks motsäga den lexikala sammansättningens stabilitet. Men även den lexikala sammansättningen hos dessa fraseologismer med likartad struktur och varierande lexikala komponent är etablerad. De varierande lexikala komponenterna, påpekar I. Černyševa⁸, skapas inte på nytt varje gång utan återkallas ur minnet,

⁶ N. Šanskij och A. Kunin behandlar till exempel fraseologismers stabilitet på ett liknande sätt. (Se Шанский Н. М. Фразеология современного русского языка. — М., 1969, с. 24—45. Кунин А. В. Фразеология современного английского языка. — М., 1972, с. 6—8).

⁷ Förkortningar som i ”Lietuvių kalbos žodyne”.

⁸ Чернышева И. И. Fenomenet synonymi och polysemi inom den tyska fraseologin. — I: Främmande språk i skolan. М., 1960, № 6, с. 100—107.

206

vilket bara bekräftar fraseologismers stabila sammansättning. Sådana jämförande fraseologismer uppvisar vanligtvis åtminstone mindre betydelseskillnader och är därför självständiga i förhållande till varandra och existerar parallellt i språket; i detta fall står de i inbördes synonymiska relationer, till exempel:

som en (liksom en) duva [en tamduva] med ungar: Kvida inte som en duva med ungar B. Kurrar som en duva med ungar Ds. Jämra dig inte som en duva med ungar Lnkv. Kvida inte som en duva med ungar Užp. Kvider liksom en tamduva med ungar Sim.

som det nionde [tredje] vattnet från kissel (från kissel): Han är en släkting till mig som det nionde vattnet från kissel Rm. En sådan släkting är han till dig som det nionde vattnet från kissel Vel. Vad är det här för släktskap — som det tredje vattnet från kissel Ps.

Men om vi efter eget gottfinnande byter ut någon lexikal komponent i det nämnda eller andra jämförande fraseologismer mot ett ord med närliggande betydelse (till exempel som det nionde vattnet från smöret), skulle jämförelsen förlora stabiliteten i sin lexikala sammansättning och bli ett vanligt jämförande uttryck.

Den tydligt avgränsade variationen i de jämförande fraseologismernas lexikala sammansättning rubbar alltså inte dess stabilitet. Omvänt står en oavgränsad variation av lexikala komponenter i strid med fraseologismers fasta lexikala sammansättning.

Jämförande fraseologismer varierar ibland genom funktionsord, till exempel genom den jämförande konjunktionen som (liksom) en syl ur säcken, eller genom formella variationer hos en självständig komponent, till exempel fonetiska variationer: som en aketė (eketė); som en potatis (hulbė); som en hackspett (malata, maleta). Variationer i funktionsord och självständiga komponenters form påverkar dock inte alls de jämförande fraseologismernas semantik, eftersom deras lexikala sammansättning i grunden förblir oförändrad. De nämnda variationerna återspeglar vanligtvis endast användningsområdet för de jämförande fraseologismerna och bör betraktas som strukturella varianter av fraseologismer.

§ 4. Jämförande fraseologismer har en fast inte bara lexikal sammansättning utan också grammatisk struktur, dvs. fraseologismen behåller vanligtvis en enhetlig sammansättning av vissa grammatiska kategorier och oftast morfologiska former, t.ex.:

som utan salt ”strunt, i tomma intet (talar, pladdrar osv.)”: Talar som utan salt Lkš. Han är så pratglad, han pratar som utan salt Sml.

som sjukdom åt en frisk ”tålmodigt, mycket (erbjuder, övertalar)”: Övertalade som sjukdom åt en frisk Vdžg. Han erbjöd mig också som sjukdom åt en frisk Sdk. Övertalade som sjukdom åt en frisk Ds. Och talade om det som sjukdom åt en frisk K. Būg.

som bräker ”mycket (fet – om en människa)”: Efter att ha ätit sig proppmätt, som bräker, kan hon inte tygla sig själv Užp. Den där är fet som bräker Km.

som utan naglar ”svårt (utan något); oduglig (den som saknar något viktigt)”: Utan kniv är det som utan naglar Rk. En husmor utan eldgaffel är som utan naglar Užp. Jag såg människor och världen och förstod att utan kunskap är det som utan naglar A. Vien.

Som exemplen visar har dessa fraseologismer en fast grammatisk struktur. Bortsett från jämförelsekonjunktionen har de följande fasta grammatiska sammansättning: fraseologismen som utan salt består alltid av ett substantiv med en viss lexikal betydelse i singular genitiv med preposition, som sjukdom åt en frisk – av ett adjektiv i singular dativ och ett substantiv i singular ackusativ, som bräker –

207

endast av ett substantiv i singular nominativ och som utan naglar – av ett substantiv i plural genitiv med preposition.

Jämförande fraseologismer består nästan alltid av ord från samma kategorier, men deras morfologiska former varierar ofta, t.ex.: som harvans (i harven) agnar; som två honungar (honungar); slår som i en klocka (in i klockan); som på klubbor (med klubbor).

Formella variationer i fraseologismernas struktur är också fasta och begränsade och motsäger därför i grunden inte stabiliteten i fraseologismernas grammatiska struktur. Dessutom påverkar de inte den jämförande fraseologismens semantik. Sådana varierande jämförelser betraktas därför som strukturella varianter av samma fraseologism och inte som självständiga fraseologismer.

Formella variationer i komponenterna i en jämförande fraseologisms grundform måste dock skiljas från variationen i de böjda formerna hos orden i fraseologismen, som beror på olika syntaktiska relationer till själva fraseologismens ord eller till ord i dess omgivning, t.ex.:

som buren av döden: Sedan släpade han sig hem som buren av döden, och även drängen Grg. For in som buren av döden Mc.

I den andra meningen är buren en böjd form av fraseologismens komponent buren och är alltså inte en variant.

Eller så har komponenten som fastbränd i fraseologismen fastbränd den böjda formen fastbränd i meningen, t.ex.: De skulle göra allting på samma sätt, och han skulle få tid att vila; han skulle slippa springa omkring som fastbränd LzP.

§ 5. Till skillnad från fria jämförelser kännetecknas jämförande fraseologismer av en generaliserad (abstraherad) semantik, som vanligtvis inte beror på den lexikala betydelsen hos de ord som bygger upp dem. När man använder jämförande fraseologismer, t.ex. (lever) som en njure i ister; (skriker) som om han slaktades; (”snabb”) som den nedre delen av en kvarnsten; (fastnade) som beck vid en svarv; (utsliten) som ett gammalt nav, går man inte in på betydelsen hos de enskilda jämförelseleden; jämförelsens betydelse uppfattas i generaliserad form. Dessa jämförelser blir till sin betydelse närbesläktade med sättsadverb. När fraseologismen (lever) som en njure i ister används, uppfattar man betydelsen ”(lever) mycket bra”, (skriker) som om han slaktades – ”(skriker) mycket högt”, (”snabb”) som den nedre delen av en kvarnsten – ”mycket (”snabb”), dvs. långsam, oduglig”, (fastnade) som beck vid en svarv – ”(fastnade) mycket hårt”.

För att en vanlig jämförelse ska få en generaliserad betydelse, dvs. bli en fraseologism, krävs långvarig, historiskt etablerad användning.

Som vi nämnt utgörs den semantiska grunden och funktionen hos varje jämförelse av att ett fenomen eller föremål ställs mot eller jämförs med ett annat för att betona, lyfta fram eller precisera någon egenskap eller något kännetecken. Jämförelsen mellan två fenomen eller föremål är vanligtvis motiverad. Jämförelser som har de närmaste och mest relevanta betydelsemässiga kontakterna med kontexten börjar ofta upprepas och återges i liknande eller identiska situationer. Därför stabiliseras med tiden inte bara jämförelsens lexikala sammansättning och grammatiska struktur, utan även dess betydelsekaraktär förändras. På grund av jämförelsens fasta lexikala omgivning och frekventa användning riktas talarens eller lyssnarens uppmärksamhet mot jämförelsens generaliserade, abstraherade betydelse, medan den konkreta, motiverade

208

Den betydelsen träder i bakgrunden⁹. När kontakten mellan jämförelsen och omgivningen med tiden stärks alltmer, tycks jämförelsen fästa sig vid omgivningen och få en generaliserad fraseologisk betydelse.

Även om fraseologismens lexikala betydelse är generaliserad kan man i många fall urskilja en viss motivation mellan omgivningen och jämförelsen. Sambanden mellan jämförelsen och omgivningen är i regel semantiskt grundade, betydligt mer sällan på ljudlikhet eller andra motiv. De semantiska sambanden mellan jämförelsen och omgivningen är oftast följande:

a) Omgivningens och den jämförande fraseologismens innehåll står i ett direkt förhållande till varandra, dvs. de ting eller företeelser som de betecknar ställs bredvid eller jämförs med varandra i direkt (lexikal) betydelse. Ex.: (tyst) som en stum (dvs. en person som inte kan tala); (talar, babblar) som en gumma utan tänder; (kall – vanligen om händer) som is; (ser) som genom dimma.

b) Omgivningens och jämförelsens innehåll förhåller sig till varandra som en direkt betydelse till en överförd, dvs. omgivningen har direkt betydelse, medan jämförelsen har överförd (metaforisk, ironisk osv.) betydelse. Ex.: (sitter, står) som (liksom) på nålar; (full, fylld – om ett kärl eller ett rum) som ett öga; (vit, blek – om en människa) som en fiskbenstagg; (rasar) som ett får utan lever; (klart) som i handflatan; (berusad) som rök; (dum) som ett fårs ande; (försvann, gick upp i rök) som kamfer utan peppar; (slukar) som helvetet; (står) som om han svalt en påle. Jämförande fraseologismer med denna typ av motivation är de vanligaste.

c) Omgivningens innehåll förhåller sig till jämförelsens innehåll som en överförd betydelse till en direkt, dvs. omgivningens ord har överförd betydelse, medan jämförelsen är bildad med omgivningens direkta betydelse i åtanke. Med andra ord ställs omgivningens överförda betydelse mot jämförelsens direkta betydelse. Ex.: (”får se, få syn på”) som sina egna öron (sitt eget öra); (pladdrar, dvs. pratar mycket) som en buza utan stopp; (”snabb, kvick, rask”) som den undre kvarnstenen (kvarnstenens sida, kvarnsten); (mal, dvs. pladdrar) som tomma kvarnstenar; (klappar, dvs. äter mycket och glupskt) som en karp med stjärt; (morrar, dvs. tjattrar) som ett överkört kärr; (skramlar och slamrar, dvs. pratar mycket och tjattrar) som en gammal skrinda; (skäller, dvs. pladdrar) som en lös hund.

En särskild grupp utgörs av fraseologismer där omgivningen och jämförelsen är förbundna genom ord med samma rot, t.ex.: (pratar strunt, dvs. pladdrar mycket) som ett prat; (babblar, dvs. pratar mycket strunt) som ett babbel; (skramlar och slamrar, dvs. tjattrar) som ett skrammel; (springer) som en liten löpare; (pratar strunt, dvs. säger nonsens) som en nonsenspratare; (muttrar) som en muttrare (mutterknäpp); (surrar, dvs. pladdrar mycket) som en surrpratare; (proppar i sig, dvs. äter mycket) som en som proppar i sig; (skäller, dvs. pladdrar mycket) som en skällare (skällspåse); (pladdrar, dvs. pratar mycket strunt) som ett pladder; (ropar och skriker) som ett rop; (svartnar, dvs. dumt,

⁹ Jfr i denna fråga A. Fiodorovs uppfattning: ”En vedertagen jämförelse, som ofta används i tal vid samma eller likartade situationer, befästs gradvis i bruk tillsammans med en och samma lexikala omgivning med närliggande innehåll. Den lexikala omgivningens konstans i en sådan jämförelsekonstruktion och dess frekventa användning riktar talarens och lyssnarens uppmärksamhet främst mot ett överfört (allmänt) innehållselement, dvs. mot dess sakliga referens. Den bildmässiga föreställningen ”finns” däremot i sådana konstruktioners innehåll i bakgrunden” (Se: Федоров А. М. Об образовании фразеологических единиц языка из сравнительных оборотов речи. — В кн.: Актуальные проблемы лексикологии (тезисы докладов и сообщений Всесоюзной научной конференции 17—20 июня 1970 г.). Минск, 1970, с. 204—205).

209

pratar strunt) som ett svart plagg utan foder [utan ärm]; (gnäller, dvs. muttrar och pratar irriterat och retligt) som en gnällspik.

Omgivningen och jämförelsen är ibland förbundna genom ljudlikhet och rimmar. De betydelsemässiga sambanden mellan dessa jämförelser och omgivningen kan vara mycket svaga. Ex.: (passade, passade in) som Barbė [Elzė] hos Mikas; (blev ledsen) som efter en skål potatis; (föll ur bruk) som ur modet; (löfte) som en gås.

Således skiljer den generaliserade (abstraherade) lexikala betydelsen och de bleknande motiverade sambanden med omgivningen den jämförande fraseologismen från andra jämförelser, vars betydelse knyts till kontexten genom konkret bildmässig motivering. Exempelvis har jämförelsen i meningen Och sedan sjunker [Pranelis] ihop och hänger med huvudet, precis som hans häst där utanför fönstret... (J. Balt) precis som hans häst där utanför fönstret ingen generaliserad, fraseologisk betydelse och är knuten till kontexten genom en konkret motivering: personen jämförs med en häst utifrån en viss handling.

§ 6. Jämförande fraseologismer skapas inte på nytt vid varje tillfälle i kommunikationsprocessen, utan används ur minnet som formler för kollektivt skapande. De är alltså traditionella och skiljer sig även därigenom från fria jämförelser, som kan betraktas som situationsbundna. Jfr två grupper av jämförelser som samma författare¹⁰ har använt:

a) Hon liknade inte alls vare sig den stora klockan på väggen, vars pendel svängde som en hästsvans, eller sina arbetskamrater (s. 16). Tanken – jag ger mig av – slog ner i mitt huvud som en bom, fastnade som ett vått höstlöv, och jag kunde inte längre fly från den (s. 150). På ryggen, som jag egentligen bara kunde se, ringlade torra muskler glatt som bojor (s. 107). Kanske säger du att jag inte ville något annat än gott? Att livet skulle vara som en trädgård, som en blommande äng, va? (s. 46). Två rader lindar flätade sina grenar, som fingrar på händer som knäppts samman... (s. 60).

b) Du förklarade något ganska ilsket för flickan som satt bredvid dig, med kolsvart hår (s. 31). Jag satt som på nålar och väntade på att hon äntligen skulle säga: nå, det räcker för i dag (s. 17). Lätt för dig att prata, när din far... hela livet ligger öppet som i handflatan... och alla dina vänner... (s. 362). Jag stannade som fastnaglad; som om jag fått en påle i bakhuvudet (s. 168). Hon försvann som i vatten, som om hon inte alls fanns i Kaunas (s. 139). Rummet var smalt och mörkt som en ärm, med ett enda fönster mot gården (s. 135). Från och med i morgon kommer ingen längre att kalla dig det ord som du fruktade som djävulen fruktar korset... (s. 419). Jag var röd som en kräfta; kanske ännu rödare, och så förlägen att jag inte vågade lyfta blicken (s. 160).

Den första gruppens jämförelser, t.ex. som en hästsvans; som en bom; som ett vått höstlöv; som bojor osv., är situationsbundna och skapade av författaren själv av enskilda ord. Den andra gruppens jämförelser, t.ex. (svart) som kol; (sitter) som på nålar; (klart) som i handflatan; (stannade) som fastnaglad osv., är inte skapade av författaren själv, utan bara kreativt använda ur minnet. Det är fasta jämförelser som ständigt potentiellt finns i språket. Detta kan man övertyga sig om bland annat genom följande exempel: som kol ”mycket (mörk, kolsvart, svart – om levande varelser och livlösa ting)”: Huvudet är svart som kol Lš. De slår klöver, så svarta är klöverbladen som kol Slm. Hans ögon, svarta som kol, brann av mod och såg sig omkring med stolthet J. Bil.

¹⁰ Bieliauskas A. Kauno romanas. – V., 1966.

210

som (liksom) på nålar ”mycket oroligt (sitter, står, ligger)”: Han är rastlös hela tiden, sitter som på nålar Jns. Han håller sig som om han satt på nålar Kt. Vi står alla som på nålar, den där biskopens vagn hörs inte ens Žem.

som på handflatan ”mycket, allt (är klart)”: Klart som på handflatan Ds. Och allt är klart som på handflatan J. Balt. Från början till slut var det klart för honom som på handflatan – det förhållandet är omöjligt, Paukštaitis har förlorat henne Vaižg.

som (liksom) fastnaglad ”på stället, utan att röra sig (står; stannade)”: Varför står du som fastnaglad, kom närmare An. Rör sig inte, gör inte en min – som fastnaglad Pšl, Sim. Så snart jag kom ut ur skogen stannade jag som fastnaglad: två tak saknades på vår gård rš.

§ 7. Beständighet och reproducerbarhet i språkprocessen betraktas, som vi nämnt, vanligen som de grundläggande kännetecknen för alla fraseologismer, vilka skiljer dem från fria ordkombinationer. Förhållandet mellan dessa kännetecken uppfattas dock inte likadant av alla språkvetare. N. Šanskis¹¹ hävdar till exempel att reproducerbarheten förklarar alla andra kännetecken hos fraseologismer, i första hand beständigheten i lexikal sammansättning, grammatisk struktur och generaliserad lexikal betydelse. V. Telija¹² betraktar förhållandet mellan beständighet och reproducerbarhet ur två perspektiv: diakroniskt och synkroniskt. Ur ett diakroniskt perspektiv är fraseologismernas beständighet resultatet av traditionen att återge och reproducera fria ordkombinationer, medan reproducerbarheten ur ett synkroniskt perspektiv betingas av fraseologismernas strukturella beständighet. V. Telija betraktar inte så mycket kombinationernas oföränderlighet, dvs. yttre kännetecken, utan snarare vissa strukturella relationer som betingar fraseologismernas reproducerbarhet som det viktigaste kriteriet för fraseologismernas beständighet. När man således talar om förhållandet mellan fraseologismernas beständighet och reproducerbarhet föreslås att man skiljer mellan ett diakroniskt och ett synkroniskt perspektiv.

§ 8. Varje element i ett språksystem definieras genom sina relationer till andra element i samma system. Det är alltså endast fraseologismernas yttre strukturella relationer som förenar dem till ett språksystem. Det är viktigt för oss att ta reda på vilka strukturella relationer som bestämmer de jämförande fraseologismernas beständighet och reproducerbarhet.

Jämförande fraseologismer är alltid knutna till ord ur en viss semantisk grupp. Exempelvis: (talar) som besatt; (stönar) som om tanden värkte; (lever) som en njure i fett; (berusad) som en säck; (lever) som en mus under kvasten; (skriker) som om han slaktades; (”snabb” – om en människa) som den nedre sidan av en kvarnsten; (ler) som om han hittat en järnbit; (klängde sig fast) som tjära vid en svarv; (berusad – om en människa) som ett gammalt nav; (lägger sig i) som en våt fnöskticka; (är gammal) som ett björkstaket; (är rädd) som djävulen för korset; (skryter) som en höna som värpt ett ägg; (snabb – om en människa eller ett djur) som blixten. Dessa jämförelser förekommer i en fast omgivning av ord med bestämd lexikal betydelse och grammatisk kategori. Den bestämda omgivningen bildar tillsammans med jämförelsen en fast jämförande konstruktion (t.ex. talar som besatt; gul som guld; stönar som om tanden värkte osv.), vilken utgör en enhet i språksystemet. Endast en grammatiskt och semantiskt bestämd omgivning för de jämförande fraseologismerna förenar dem till ett språksystem. Jämförande fraseologismers fasta relationer till omgivningen betingar beständigheten i deras lexikala sammansättning och grammatiska struktur, den generaliserade lexikala betydelsen samt reproducerbarheten i språkprocessen.

¹¹ Шанский Н. М. Фразеология современного русского языка. — М., 1969, с. 29.

¹² Телия В. Н. Что такое фразеология. — М., 1966, с. 61–64.

211

Därför betraktar vi en grammatiskt och semantiskt bestämd omgivning som kriteriet för de jämförande fraseologismernas beständighet och reproducerbarhet¹³.

Låt oss jämföra uttrycket som på glödande kol i två olika kontexter:

a) (skuttar) som på glödande kol: Jag brukade gå och skutta som på glödande kol A. Biel.

b) (sitter, står) som på glödande kol: Stå nu som på glödande kol Ds. Hans plats är mycket orolig, han sitter hela tiden som på glödande kol Jnš. Gamla Grigienė satt som på glödande kol och såg än på gubben, än på Elena V. Krėv. Modern stod framför domarna som på glödande kol A. Vien. Margienė stod inte ut längre, hon sitter som på glödande kol: få veta, få veta! I. Simon.

I dessa exempel är samma jämförelse knuten till två verbgrupper med olika semantik. I det första fallet är jämförelsens kontext inte etablerad, och relationerna mellan jämförelsen och omgivningen är inte bestämda (determinerade). Därför är jämförelsens betydelse inte heller generaliserad (abstraherad), utan motsvarar summan av de enskilda ordens betydelser; dvs. jämförelsens betydelse är förbunden med omgivningens betydelse endast på grundval av en motivering som är specifik för detta fall. En sådan jämförelse saknar alltså den beständighet som krävs av en fraseologism; den är situationsbunden och kan därför inte betraktas som en fraseologism. Jämförelsen i den andra gruppen som på glödande kol har en bestämd omgivning – verben sitter, står. Därför har jämförelsen fått en abstraherad betydelse: ”mycket oroligt, illa till mods, otåligt (sitter, står)”, medan de motiverande relationerna till omgivningen har bleknat. Den andra gruppens jämförelse bör alltså betraktas som en fraseologism.

Jämförelsen som (liksom) levande förekommer också i olika kontexter:

a) (vrider sig, rör sig) som (liksom) levande: Den trebenta pallen, som var fastklämd med en tång, vred sig som om den levde J. Balt. De där vågorna rör sig som levande, breder ut sig åt båda hållen och följer på varandra J. Bil.

b) (minns något, står i minnet, står för någons ögon) som levande: Alla mindes henne som levande – en driftig arbetare, en munter sångerska, hjälpsam och älskad av alla V. Myk-Put. I hans minne återuppstod hela sammankomsten som levande J. Balt. Och inte bara berget, utan även många andra platser har bevarats som levande P. Cvir. Jag går förbi gravhögen, och fast jag inte vet eller har hört något om honom står hans förflutna ändå levande för mina ögon V. Krėv.

Även i detta fall skiljer omgivningen ett enkelt, situationsbundet uttryck från en fraseologism. Den första gruppens jämförelser är knutna till verben rör sig, vrider sig genom tydliga semantiska motiveringar; jämförelsernas lexikala betydelse är inte generaliserad, dvs. den är inte fraseologisk. Här ville man helt enkelt säga att pallen och vågorna vrider sig eller rör sig som om de vore levande. Eftersom omgivningen inte är strikt determinerad kan jämförelsen inte heller betraktas som en fraseologism. Omgivningen för den andra gruppens jämförelser är grammatiskt och semantiskt bestämd, och jämförelsen har fått en generaliserad betydelse: ”mycket tydligt, klart (minns något, står i minnet, står för någons ögon)”.

¹³ Analys av språkliga element utifrån deras omgivning har en lång tradition. Många lexikologer och lexikografer har också i större eller mindre utsträckning intresserat sig för denna fråga. Inom fraseologin har frågor om omgivningen berörts mer sporadiskt av L. Roizenzonas och J. Avaliani, V. Archangelskis, V. Žukovas m.fl. M. Tagijev har i sin monografi ”Глагольная фразеология современного русского языка” [Баку, 1966] gett en tämligen utförlig redogörelse för historien bakom omgivningsbaserad forskning inom lexikografi och fraseologi. Han betraktar omgivningen som det viktigaste kriteriet för en strukturell analys av fraseologismer och utgår från den när han presenterar en strukturell analys av den ryska verbala fraseologin.

212

Vi ska nämna ytterligare ett fall då kontexten hjälper till att skilja ett fraseologiskt uttryck från en enkel jämförelse. Jämförelsen som (liksom) en mus svans förekommer i sådana kontexter:

a) När hon ler började nästippen genast darra som en liten musssvans J. Balt.

b) Håret är helt tovigt som en musssvans Švnč.

I den första meningen är jämförelsen knuten till verbet darrar, som varken grammatiskt eller semantiskt är avgränsat. Jämförelsen och verbet är förbundna genom en konkret bildmässig motivering, och därför är inte heller jämförelsens betydelse generaliserad. Det är fullt möjligt att knyta samma jämförelse till andra ord, som endast kan ha motiverade förbindelser med jämförelsen, till exempel adjektiven spetsig, kort och så vidare. Som fraseologiska uttryck betraktas dock endast de jämförelser som har en avgränsad kontext och en generaliserad lexikal betydelse, såsom fallet är i den andra meningen. Här har jämförelsen en avgränsad kontext tovigt (om hår) och en generaliserad, fraseologisk betydelse: ”mycket (tovigt, avbrutet – om hår, flätor)”. Detta fraseologiska uttryck har också synonymer som skiljer sig åt endast genom en komponent:

som en råttsvans [en åkersorkssvans] ”mycket slitet, avbrutet – om hår, flätor”: Mitt hår var tjockt, men nu är det som en råttsvans Jnš. Varför bär de sådana flätor – som åkersorkssvansar Slm.

§ 9. Eftersom de jämförande fraseologiska uttryckens beständighet och reproducerbarhet beror på en grammatiskt och semantiskt avgränsad kontext, betraktar vi den avgränsade kontexten som det främsta kriteriet för att skilja ut ett jämförande fraseologiskt uttryck från andra jämförelser. De jämförande fraseologiska uttryckens beständighet och reproducerbarhet vad gäller lexikal sammansättning, grammatisk struktur och generaliserad lexikal betydelse är mycket viktiga kriterier i språkbruket, men de är beroende av det främsta kriteriet.

Som jämförande fraseologiska uttryck betraktar vi jämförelser med en beständig lexikal sammansättning, grammatisk struktur och generaliserad lexikal betydelse, vilka har en grammatiskt och semantiskt avgränsad kontext och inte skapas i kommunikationssituationen, utan används ur minnet som formler.

§ 10. Det är inte alltid lätt att fastställa det jämförande fraseologiska uttryckets lexikala sammansättning, eftersom det är nära förbundet med kontexten både till sin betydelse och sin grammatiska struktur. Frågan om de jämförande fraseologiska uttryckens sammansättning diskuteras fortfarande livligt. Har ett jämförande fraseologiskt uttryck en binär eller en unär struktur, det vill säga ingår ord som är nära förbundna med jämförelsen i det fraseologiska uttrycket, eller ska endast själva jämförelsen betraktas som ett fraseologiskt uttryck? Låt oss till exempel fråga om uttrycket springer som om ögonen höll på att brinna ska betraktas som ett fraseologiskt uttryck, eller som om ögonen höll på att brinna? I denna fråga finns det olika uppfattningar. Vissa¹⁴ lingvister hävdar,

¹⁴ Амособа Н. Н. Основы английской фразеологии. — Л., 1963, с. 148; Тихонов А. Н., Кунгуров Р. Об устойчивых сравнительных оборотах (в русском языке). — Труды Самаркандск. у-та. Новая серия. Краткие сообщения. Самарканд, 1964, № 139, с. 41—42; Сидякова Н. М. Анализ первых и вторых компонентов устойчивых сравнений типа + прилагательное + as + существительное в современном английском языке. — Уч. зап. Вологодск. гос. пед. ин-та. Вологда, 1964, т. 28, с. 194—221. Иванникова Е. А. К вопросу об эквивалентности фразеологических единиц словосочетанию. — В кн.: Проблемы фразеологии и задачи ее изучения в высшей и средней школе. Вологда, 1967, с. 112—123, Чернышева И. И. Фразеология современного немецкого языка. — М., 1970, с. 48—59 ir kt.

213

att jämförande fraseologismer alltid består av två element och har en binär struktur, medan andra¹⁵ anser att det oftast bara är jämförelsen som utgör en fraseologisk enhet, mer sällan jämförelsen tillsammans med andra tillhörande ord. Det råder inte heller någon konsekvens i denna fråga i ordböckerna. I D. Usjakovs ”Förklarande ordbok över ryska språket”¹⁶ betraktas exempelvis följande som fraseologismer: сидеть как на иголках; как зеницу ока; как две капли воды (похож); как рыба в воде; i ”Ryska språkets ordbok” ¹⁷: быть (сидеть) как на иголках; беречь (хранить) как зеницу ока; как две капли воды; как рыба в воде; i ”Ordbok över det moderna ryska litteraturspråket”¹⁸: как на иголках; как зеницу ока беречь, хранить и т.п.; быть, чувствовать, вести себя и т.п. как рыба в воде; i ”Ryska språkets fraseologiska ordbok”¹⁹: как на иголках; как зеницу ока; как две капли воды; как рыба в воде. Som framgår råder det ingen enhetlighet, vare sig mellan olika ordböcker eller ens inom en och samma ordbok. Av de nämnda ordböckerna är det endast ”Ryska språkets fraseologiska ordbok” som konsekvent följer en och samma princip. Exemplen visar att författarna till denna ordbok i de flesta fall betraktar enbart själva jämförelsen som en jämförande fraseologism. I vissa andra ordböcker, exempelvis W. Doroszewskis ”Polska språkets ordbok”²⁰ och S. Skorupkas ”Polska språkets fraseologiska ordbok”²¹, de tvåspråkiga engelsk-ryska, fransk-ryska och tysk-ryska fraseologiska ordböckerna²², A. Nazarians ordbok över fasta bildliga uttryck i franska²³ m.fl., redovisas jämförande fraseologismer tillsammans med sin omgivning. Således skiljer sig uppfattningarna om den lexikala sammansättningen av jämförande fraseologismer både i teorin och i praktiken.

För att fastställa gränsen mellan jämförande fraseologismer och deras omgivning måste komponenterna i den jämförande konstruktionen undersökas funktionellt och semantiskt, dvs. deras grammatiska funktion och lexikala betydelse fastställas. I jämförande konstruk-

¹⁵ Орлова А. В. Syntaktiska särdrag hos icke-delbara ordkombinationer med adverbiella egenskaper. — Vetenskapliga skrifter från Lenins Moskva pedagogiska institut, 1954, т. 75, вып. 4, с. 25, 41—45. Шугурова З. А., Ройзензон Л. И. Huvudfrågor vid studiet av jämförande fasta uttryck i ryska. — I: Konferensmaterial „Aktuella frågor inom modern språkvetenskap och E. D. Polivanovs språkliga arv“. Самарканд, 1964, т. 1, с. 104—107. Сидоренко М. И. Om gränserna för de fraseologiska enheternas lexikala sammansättning. — I: Fraseologins problem (undersökningar och material). М.—Л., 1964, с. 126—130. Жуков В. П. Fraseologism och fraseologisk omgivning. — Vetenskapliga skrifter från N. K. Krupskajas regionala pedagogiska institut i Moskva, Ryska språket (frågor om rysk fraseologi). М., 1966, т. 160, с. 225—244 och följande.

¹⁶ Ушаков Д. Н. Толковый словарь русского языка. — М., 1935—1940, т. 1—4.

¹⁷ Словарь русского языка. — М., 1957—1961, т. 1—4.

¹⁸ Словарь современного русского литературного языка. — М.—Л., 1950—1965, т. 1—17.

¹⁹ Фразеологический словарь русского языка. — М., 1967.

²⁰ Doroszewski W. Słownik języka polskiego. — Warszawa, 1958—1968, t. 1—10.

²¹ Skorupka S. Słownik frazeologiczny języka polskiego. — Warszawa, 1967—1968, t. 1—2.

²² Кунин А. В. Англо-русский фразеологический словарь. — М., 1956. Рецкер Я. И. Французско-русский фразеологический словарь. — М., 1963. Бинович Л. Э. Немецко-русский фразеологический словарь. — М., 1956.

²³ Назарян А. Образные сравнения французского языка. — М., 1965.

214

I konstruktionerna pratar som en buza som inte fått vatten och pladdrar som om drigniai besatt honom är verben plepa, tauškia nära förbundna med jämförelserna, men de behåller sin självständiga lexikala betydelse och verbfunktion, det vill säga de ingår inte i fraseologismen utan är bara förbundna med den. Jämförelserna som en buza som inte fått vatten och som om drigniai besatt honom har här däremot den lexikala betydelsen ”pratar, pladdrar mycket och i onödan” och fungerar som adverb.

I konstruktionerna full som en säck; vild [busig, bortskämd] som en tiggars gris bör som en säck och som en tiggars gris betraktas som fraseologismer, eftersom adjektiven eller participen med adjektivisk betydelse full, vild, busig, bortskämd har självständiga lexikala betydelser och fungerar som adjektiv, medan jämförelserna fungerar som adverb och betyder ”mycket (full)” respektive ”mycket (vild, busig, bortskämd — om barn)”. Alltså ingår verben och adjektiven eller participen med adjektivisk betydelse här inte i den jämförande fraseologismens lexikala sammansättning, utan bildar dess omgivning.

Låt oss nu undersöka följande jämförande konstruktioner:

slår som på en trumma (med trummor) ”pratar mycket”: Hela församlingen pratar som på trummor Slnt. Om Vidmantas pratade hela trakten som på en trumma... Vaižg.

kastar bakom örat ”äter, slukar, dricker något snabbt”: Ge honom bara, så kastar han i sig det bakom örat Kp. På kvällen kastar han i sig grynen som om de kom bakom örat KzR. Min gris äter väldigt snabbt, slukar det bakom örat Upt. På kvällen slukade far gröten bakom örat BsV 264. Vad är det för sak för en sådan man — han slängde i sig det bakom örat, och så var det klart Skdt.

I dessa jämförande konstruktioner har verben muša ir meta ingen självständig lexikal betydelse eller grammatisk funktion. Först tillsammans med jämförelsen får dessa verb den betydelse de har i den jämförande konstruktionen. Alltså ingår verbet här i den jämförande fraseologismens lexikala sammansättning, och hela den jämförande fraseologismen fungerar som verb. Omgivningen kring dessa jämförande fraseologismer utgörs inte längre av de nämnda verben, utan av substantiv eller pronomen som betecknar handlingens subjekt (i det första fallet) eller handlingens subjekt och objekt (i det andra fallet).

Det grundläggande kriteriet för att fastställa en jämförande fraseologisms lexikala sammansättning är alltså följande: ord som regelbundet är förbundna med fraseologismen ingår inte i dess lexikala sammansättning, om de har självständig lexikal betydelse och grammatisk funktion. Den jämförande fraseologismen har i sin tur också en viss grammatisk struktur och ett visst innehåll, men dess betydelse och grammatiska funktion framträder endast i omgivningen av ord från en viss semantisk grupp. Den fast etablerade helhet av lexikala och grammatiska element med självständig lexikal betydelse och grammatisk funktion, som ständigt förbinds med fraseologismen och utan vilken den inte skulle ha sin specifika generaliserade betydelse, kallar vi fraseologisk omgivning.

§ 11. Jämförande fraseologismer kan ha en eller två omgivningspositioner. Exempelvis förekommer fraseologismerna som en djävul [hin håle, nakabis] inför blixtar (inför blixten); som en stark karl; som lera; som ett hus (hus) i språket endast med en viss omgivning i en position. Den jämförande fraseologismen som en djävul [hin håle, nakabis] inför blixtar (inför blixten) används till exempel i meningar med följande omgivning: Och han flinar som en djävul inför blixtar LTR. Varför flinar du som en djävul inför blixtar?! Vrd. Han flinar åt flickan som en djävul inför blixten J. Och han ska flina som hin håle inför blixtar Vrd. Varför flinar du som nakabis inför blixten?! Sd.

215

Här förknippas det komparativa fraseologemet endast med verb med liknande betydelse: vypso, vaiposi, šaiposi och så vidare. Följaktligen har detta fraseologem endast en omgivningsposition.

Fraseologemet kaip drūtas förekommer i följande meningar: Eina kap drūtas Alk. Tos nešas nuog jo kap drūtos Lp. Juodu turėję bėgti kaip drūtu ant namų BsV 105.

Även i dessa meningar utgör det komparativa fraseologemet en fast jämförande konstruktion med en omgivning på en position, som består av verb med närliggande betydelser eina, nešasi, bėga och så vidare.

Jämförelsen kaip dumblo är belagd i följande meningar: Bus kviečių kaip dumblo Sdk. Pinigų kaip dumblo Ds. Šiemet rugių pripjovėm kai dumblo Prng.

Här är det komparativa fraseologemet fast förbundet med genitivformen av ett substantiv som betecknar konkreta, icke-levande ting. Det förbinds inte med genitivformen av ett substantiv som betecknar levande varelser eller har en abstrakt betydelse.

Fraseologemet kaip troba (trioba) återfinns i följande meningar: Vyras kai ąžuolas, boba kai trioba Jnš. Kumelė kap troba Ml. Sudėjau vežimą kap troba Vrn. Bangos kai trob os Pgg. Kursčiau ugnį ir kroviau naują laužą kaip trobą, kad vėl būtų kas uždegti Vaižg.

Detta komparativa fraseologem har, som vi ser, fasta förbindelser med substantiv i nominativ med ganska varierande betydelser, det vill säga en omgivning på en position. Ändå är betydelsen hos substantivet i fraseologemets omgivning begränsad: det kan beteckna levande varelser och vissa icke-levande ting, men inte ha en abstrakt betydelse.

Här har vi nämnt några komparativa fraseologem som bara har en omgivningsposition. Sådana komparativa fraseologem utgör majoriteten i litauiskan.

Vissa komparativa fraseologem har en omgivning med två positioner. Exempelvis består omgivningen till fraseologemet kaip bačka av nominativformer av ett substantiv som betecknar personer, djur eller deras kroppsdelar samt av adjektiv som storas, išsipūtęs och så vidare. Exempel: Jis visas supūto, storas kaip bačka Kv. Buvo sausas kap ragutis, o dabar storas kap bačka pasidarė Dv. Šeimikė nebegyvą radau: pripampusi kaip bačka, kuo nesprogsta Žem. Teisybė – tas karvės pamačius, ir mane šiurpas pakratė: galvos išsipūtusios kaip bačkos, ragų vietos raudonuoja, net baisu pamislyt BsP III 78.

Av exemplen framgår att fraseologemet kaip bačka fast förbinds med adjektiv i positiv eller particip med adjektivisk betydelse: storas, išsipūtęs, pripampęs och så vidare. Detta fraseologem används dock inte om alla föremål som är tjocka eller uppsvällda, utan endast när man talar om människor, djur eller deras kroppsdelar. Följaktligen är inte bara betydelsen hos adjektivet i omgivningen, eller det particip som ersätter det, avgränsad i detta komparativa fraseologem, utan också betydelsen hos substantivet, det vill säga jämförelseobjektet. I en mening kan, som vi ser, ett pronomen ersätta substantivet; ibland utelämnas det helt och hållet och underförstås, eller framgår av den vidare kontexten. Således har fraseologemet kaip bačka en omgivning med två positioner.

Nu ska vi försöka fastställa fraseologisk omgivning för fraseologemen kaip gavėnas och kaip iena. Dessa fraseologem används i följande meningar:

216

som en sotare: Svart som en sotare Ds. Han kom helt nedsmutsad, svart som en sotare Pg.

som en lintrasa: Din hals är svart som en lintrasa Tvr.

Först och främst faller det i ögonen att båda fraseologismerna är förbundna med adjektivet svart, med betydelsen ”smutsig, nedsmutsad, sotig och liknande”. Fraseologismen som en sotare används dock om en person eller en kroppsdel, medan fraseologismen som en lintrasa endast används om en människas hals. Dessa fraseologismer betecknar alltså egenskaper hos ting av olika slag. Deras omgivning bestäms därför inte bara av adjektivets betydelse, utan även av det uttalade eller underförstådda substantivets betydelse. Följaktligen har även dessa fraseologismer en omgivning med två positioner.

Jämförande fraseologismer som har en omgivning av samma eller mycket likartad struktur har ofta en omgivning med två positioner. Exempelvis består omgivningen till fraseologismen som en hund skäller [på någon] av dativformen av ett substantiv med personbetydelse eller ett pronomen som ersätter det, samt infinitiven av verb som tala, prata och liknande:

Att tala med honom är som att skälla för en hund Vrb. Att prata med honom är som att skälla för en hund VIkv.

Om någon av elementen i denna fraseologisms omgivning utelämnas blir den jämförande konstruktionen ofullständig och obegriplig.

§ 12. I litauiskan utgörs den mest produktiva gruppen jämförande fraseologismer med en omgivning med två positioner av jämförande fraseologismer med adverbial funktion, vilka är förbundna med ett adjektiv i positiv med en avgränsad kvalitativ betydelse eller ett particip som ersätter det, samt ett substantiv med avgränsad betydelse, t.ex. den tidigare nämnda fraseologismen som en tunna ”mycket (tjock, uppsvälld, uppblåst – om människor, djur eller deras lemmar)”. Ofta uttrycks dock kvaliteten endast genom jämförelsen, utan adjektiv, dvs. fraseologismen används endast med en substantivisk omgivning med en position. Exempel:

som en tunna: Han har svällt upp helt, tjock som en tunna Kv. || Den gamla kvinnan rullade fram som en tunna Lp.

som en gurka: Du kommer att bli rund som en gurka Lp. || Mannen är som en gurka, hustrun som en böna Dkk.

Dessa fraseologismer kan alltså ha en omgivning med en eller två positioner. Även om den jämförande fraseologismens funktion och betydelse förändras utan omgivningens adjektiv, dvs. fraseologismen motsvarar då till funktion och betydelse ett adjektiv, inte längre ett adverb, förblir den jämförande konstruktionen tillräckligt begriplig även med en substantivisk omgivning med en position.

De element i omgivningen utan vilka en jämförande fraseologism ändå kan användas och utan vilka den jämförande konstruktionen förblir tillräckligt tydlig och begriplig kallar vi fakultativ fraseologisk omgivning. De element i omgivningen som regelbundet är förbundna med fraseologismen och utan vilka den inte kan användas, eftersom den jämförande konstruktionen då inte vore fullständig och begriplig, kallar vi obligatorisk fraseologisk omgivning.

§ 13. Beroende på positionen i den jämförande konstruktionen kan de jämförande fraseologismernas omgivning vara prepositionell eller postpositionell, närliggande eller mer avlägsen. Omgivningen till de flesta jämförande fraseologismer i litauiskan är prepositionell, t.ex.: skryter som en adelsman med papper; passade som Barbie [Elzė] till Miko; ser sig omkring som

217

Blyg som himlen; havre som kärna; halsen svart som en lada och annat dylikt. Postpositionell omgivning förekommer betydligt mer sällan. Den postpositionella omgivningen är vanligen en objektomgivning till jämförande fraseologismer med verbfunktion, t.ex. lade som på en nagel (vad – vanligen mat):

Se, titta, och hon lade fram tallriken med soppa som på en nagel Plt. Med största aptit lade hon fram sin bulle som på en nagel I. Simon.

Men även denna omgivning kan vara prepositionell, t.ex.: Den där djupa skålen med potatisröra lade hon fram som på en nagel Vvr. I meningen kan den ibland till och med skjutas in mitt i fraseologismen, t.ex.: Som på en nagel lägger hon fram skålen Žeml.

När en jämförande fraseologism har en tvåpositionell omgivning där båda leden är prepositionella (någon postpositionell tvåledsomgivning har inte påträffats), kallar vi det omgivningsled som står närmast den jämförande fraseologismen för den nära fraseologiska omgivningen, och det led som står längre bort för den avlägsna fraseologiska omgivningen. Exempelvis skulle den nära fraseologiska omgivningen i den jämförande konstruktionen halsen svart som en lada vara svart, och den avlägsna halsen.

§ 14. Vi har talat om att den jämförande fraseologismens omgivning består av ord som tillhör vissa grammatiska kategorier och semantiska fält. Graden av precision i omgivningsordens betydelse är vanligen varierande. För vissa fraseologismer har omgivningsorden mycket snäva, individuella betydelser. Andra jämförande fraseologismers omgivning utgörs av ord ur vissa kategorier med vidare, mer allmänna, men ändå avgränsade betydelser.

En snäv, individuell betydelse i omgivningen har exempelvis sådana fraseologismer som: suckar som en häst före resan; försvann, gick upp i rök som kamfer utan peppar; prat, skratt som råmjölk (råmjölk); mörkt som i vargens gap och många andra. Omgivningen till dessa fraseologismer består vanligen av endast ett ord eller dess synonymer. En snäv, individuell betydelse kan även finnas hos båda omgivningsorden i en tvåpositionell omgivning, t.ex. halsen svart som en lada. Jämförande fraseologismer har alltid en individuell omgivning när omgivningens betydelse förhåller sig till jämförelsens innehåll som en överförd betydelse till en bokstavlig, t.ex. pratar som en buza nedavirus ”mycket, strunt (pratar, dvs. pladdrar)”; mal som en tom kvarn ”mycket, strunt (mal, dvs. pratar)” och dylikt, eller när omgivningen och jämförelsen innehåller ord med samma rot, t.ex. skramlar som en skramlare; brummar som en brummare; stoppar i sig som en stoppar i sig, liksom fraseologismer där omgivningen och jämförelsen binds samman av ljudlikhet, t.ex. passade som Barbie [Elzė] till Miko; mumlar som en tiggare medan han känner sig om naveln och dylikt.

En vidare, mer allmän betydelse i omgivningen har exempelvis sådana jämförande fraseologismer som: som en gräshoppa ”mycket (om levande varelser och döda ting)”; som ur en pöl ”mycket (om levande varelser)”; som is ”mycket (om döda ting)”. Det vore svårt att räkna upp omgivningsorden till dessa fraseologismer, eftersom omgivningens betydelse här är vid och endast kan beskrivas med en mycket allmän semantisk karakteristik. Ändå är omgivningens betydelse även hos dessa fraseologismer avgränsad, eftersom den första inte kan förbindas med genitiv av ett substantiv med abstrakt betydelse, den andra inte med genitiv av ett substantiv som betecknar döda varelser eller har abstrakt betydelse, och den tredje inte med genitiv av ett substantiv som betecknar levande varelser eller har abstrakt betydelse.

218

Omgivningsorden i jämförande fraseologismers tvåpositionella omgivningar kan skilja sig åt i fråga om hur preciserad deras betydelse är. I fraseologismen som vax ”mycket gul (om levande varelser och döda ting)” har exempelvis den nära omgivningen gul en individuell betydelse, medan den avlägsna omgivningen består av en grupp ord med ganska vid betydelse.

§ 15. Förhållandet mellan jämförande fraseologismer och ordspråk som innehåller en jämförelse tolkas på olika sätt. Vissa forskare betraktar ordspråk som fraseologismer, andra inte. A. Molotkov²⁴ hävdar exempelvis i inledningen till ”Ryska språkets fraseologiska ordbok” att ordspråk inte uppvisar några tecken på idiomaticitet och betraktar dem följaktligen inte som fraseologismer. I ”Den moderna ryska litteraturspråkets ordbok” betraktas ordspråk som uttryck med idiomatisk karaktär, vilka kräver en särskild förklaring och därmed räknas som fraseologismer. V. Felicina²⁵ har en liknande uppfattning och hänför ordspråken till fraseologismer på grund av deras idiomaticitet. Till och med i den nämnda ”Ryska språkets fraseologiska ordbok”, vars författare inte betraktar ordspråk som fraseologismer, har ett stort antal fasta jämförelser ändå tagits med; folklorister kallar dem vanligtvis ordspråk, t.ex.: как за каменной стеной (жить); как на каменную стену (надеяться); как на иголках (сидеть) och dylikt. Tydligen betraktar ordbokens författare jämförelser av denna typ som fraseologismer, inte som ordspråk.

Vissa forskare, exempelvis A. Taylor²⁶, skiljer vid sidan av ordspråk och talesätt ut ordspråksliknande jämförelser som en särskild typ av fasta uttryck. I den språkvetenskapliga litteraturen kallas jämförande fraseologismer tillsammans med sin fraseologiska omgivning ibland för ordspråksuttryck.

G. Permiakov²⁷ betraktar de principiella skillnaderna mellan fraseologismer och ordspråk och talesätt ur ett semiologiskt perspektiv. Han räknar sådana fasta uttryck (klichéer, schabloner) som fraseologismer vilka betecknar ett begrepp, dvs. fungerar som tecken för ett föremål eller begrepp. G. Permiakov betraktar ordspråk och talesätt inte som tecken för föremål eller begrepp, utan som tecken för situationer eller relationer mellan föremål. Enligt hans mening uttrycker alltså fraseologismer begrepp, medan ordspråk och talesätt uttrycker situationer.

Eftersom det finns gott om ordspråk uttryckta genom jämförelser på litauiska och andra språk²⁸, vill vi ta reda på om en jämförelse som ingår i ett ordspråk ska betraktas som en fraseologism.

Ordspråk studeras inom folkloristiken, jämförande fraseologismer inom fraseologin. Olika vetenskaper har också olika studieobjekt. Folklorister studerar ordspråket som helhet när det innehåller en jämförelse, utan att särskilja enbart jämförelsen. Fraseologerna intresserar sig endast för själva jämförelsen och dess fraseologiska omgivning.

²⁴ Молотков А. И. Фразеологизмы русского языка и принципы их лексикографического описания. — В кн.: Фразеологический словарь русского языка. М., 1967, с. 16.

²⁵ Фелицина В. П. О пословицах и поговорках как материале для фразеологического словаря. — В кн.: Проблемы фразеологии (исследования и материалы). М.—Л., 1964, с. 200—204.

²⁶ Taylor A. The proverb. — Cambridge—Massachusetts, 1931, p. 220—223.

²⁷ Пермяков Г. Л. От поговорки до сказки (заметки по общей теории клише). — М., 1970, с. 8—50.

²⁸ Pvz., daug tokių priežodžių galima rasti „Lietuvių tautosakos“ V tome (V., 1968), lenkų smulkiosios tautosakos rinkinyje „Nowa księga przysłów i wyrażeń przysłowiowych polskich“ (Warszawa, 1969, t. 1) ir kt.

219

Liksom ett ordspråk kan ingå i talesätt – större språkliga enheter – kan även en jämförande fraseologism ingå i talesätt. Till exempel är i talesättet Žadas kaip žągas, o dovis kaip nagas (Skd) de jämförande fraseologismerna kaip žągas ir kaip nagas, o žadas ir dovis är deras omgivande ord. I talesättet Verkia kaip naujais batais avėdamas (TŽV 627) är den jämförande fraseologismen kaip naujais batais avėdamas, medan verkia är ett omgivande ord.

Slutligen kan en jämförande fraseologism ingå inte bara i talesätt utan även i gåtor och andra traditionella uttryck. Exempelvis bör jämförelserna kaip sniegas ir kaip anglis i gåtan Kojos baltos kaip sniegas, o galva juoda kaip anglis (en stensopp) (LTsV506/Ls) också betraktas som fraseologismer, eftersom de har en fast omgivning och andra kännetecken på jämförande fraseologismer. Eller, när man härmar sädesärlans läte, säger man: Aš kielė, mano kojos kaip piestos. Aš tą sniegą sulesiu, o ledus išspardysiu (LTsV722/Pn). Här är jämförelsen kaip piestos en fraseologism som används i betydelsen ”mycket tjock (om ben)” även i vanliga meningar, t.ex.: Tos bobos kojos kaip piestos Jrb. Ot merga – kojos kap piečiokai Kps.

Vi anser alltså att det är olämpligt att ställa frågan om fasta uttryck som innehåller en jämförelse ska betraktas som talesätt eller som jämförande fraseologismer. En jämförelses fria eller fraseologiska karaktär är inte beroende av om den förekommer i ett talesätt, ett ordspråk eller ett verk av någon annan genre. Därför bör de jämförelser som ingår i talesätt eller andra traditionella uttryck och som har alla fraseologismers kategoriska kännetecken betraktas som jämförande fraseologismer²⁹.

§ 16. I litauiskan finns det, jämsides med jämförande fraseologismer som utöver en jämförande konjunktion bara innehåller en innehållsordklass (vanligen ett substantiv i nominativ), ett stort antal ord med metaforisk betydelse. Exempelvis finns följande jämförande fraseologism:

kaip beždžionė ”mycket (gör grimaser, kråmar sig och dylikt)”: Maigos (maivosi) kaip beždžionė Vdk. Staipos kaip beždžionė Všk. Kraipos kaip koki beždžionė Vyr.

I den stora ”Litauiska språkets ordbok” anges vid uppslagsordet beždžionė, utöver grundbetydelsen, en andra, överförd betydelse: ”någon som härmar andra, kråmar sig”, illustrerad med meningen: Iš jo tikras beždžionė Gs.

I litauiskan, liksom i andra språk³⁰, utgörs sådana ord oftast av benämningar på djur och fåglar, t.ex.: får (lilla tackan), bagge, gris, räv, björn, get, bock, varg, höna m.fl.

Till exempel existerar den jämförande fraseologismen kaip avis (avelė, avinas) parallellt med orden i överförd betydelse avis, avelė avinas:

kaip avis (avelė, avinas) 1. ”helt, mycket (dum)”: Didelis kaip jautis, kvailas kaip avinas Psl. Didele kai kumelė, e durna kai avelė Prng. Kvaila kap avis Dkš. Jis doklas (kvailas) kap avis Ldvn. Didžiai mokytas ponaitis buvęs kvailas kaip avinas A. Vien. 2. ”mycket (långsam, tyst, lugn – om en människa)”: Lėtas kaip avelė Škn. Gavo gerą žmoną, ramią kaip avelę Jnš. Buvo lėtas, tykus kaip avinėlis, niekur nei-

29 A. Babkin har en liknande uppfattning. Han föreslår att jämförelser som ingår i talesätt tas med i en fraseologisk ordbok och betraktar dem alltså som fraseologismer (se: Бабкин А. М. Лексикографическая разработка русской фразеологии. — М.-Л., 1964, с. 31).

30 Чернышева И. И. Фразеология современного немецкого языка. — М., 1970, с. 51.

220

brukade, höll sig inte sysselsatt med något… Zem. Klok som en höna, livlig som ett får (iron.) PPr 345.

Den överförda betydelsen hos orden avis, avėlė, avinas, ”en obegåvad, ganska dum, foglig människa”, används i sådana meningar:

Vad ska jag göra med ett sådant får Gs. Du är ett riktigt litet får Lp. Och du, lilla får — var är ditt huvud! Gs. Tror du att jag kan förklara det för en sådan fårskalle Gs. En evig fårskalle — inget annat rš.

Vi skulle kunna räkna upp ännu många parallella fall där ett jämförande fraseologiskt uttryck och ett ord med metaforisk betydelse på liknande sätt beskriver en person, t.ex. det fraseologiska uttrycket som en gris och ordet gris i överförd betydelse om en skamlös, ohövlig, smutsig person; det fraseologiska uttrycket som en räv och ordet räv i överförd betydelse om en slug, listig och inställsam person; som en get och ordet get i överförd betydelse om en envis person, osv.

Utan tvivel har många av dessa ord med metaforisk betydelse uppkommit ur jämförelser. Den estniska filologen I. Sarv³¹ kallar sådana ord med metaforisk betydelse för indirekta folkliga jämförelser. De uppstår när jämförelseordet utelämnas på grund av hyperbolisering.

Utöver de nämnda fallen förekommer i språket parallellt åtskilliga jämförande fraseologismer med fraseologismer av samma eller liknande betydelse men utan jämförande konjunktion. Till exempel:

som ur rök || ur rök ”enigt, samstämmigt (gör, gjorde något)”: De sjunger som ur rök Mtl. Alla reste sig som ur rök och gick Srv. Låt oss alla ta i ur rök — så lyfter vi Srv.

som (liksom) en säck med agnar ”orörlig, slapp (ligger, ligger utslagen, står osv.)” || en säck med agnar ”en klumpig, slapp, oduglig människa”: Han ligger där som en säck med agnar Vžns. Han ligger utslagen som en säck med agnar Vl. Han står som en säck med agnar Zp. Han är en riktig säck med agnar Skr.

som en säck med lättingar ”utan att arbeta, bara (håller sig, sitter och dräller osv.)” || en säck med lättingar ”en latmask”: Han sitter och dräller hela dagen som en säck med lättingar Pšš. Vilken latmask! Sku.

som en lera-Mattias ”helt och hållet (rör sig inte, gör ingen ansats att röra sig osv.)” || lera-Mattias ”en latmask, en slöfock, en dumbom”: Han sitter fastklistrad där som en lera-Mattias Žr. Rör dig nu, din lera-Mattias! Ds. En lera-Mattias är bara bra till att ligga på ugnen Šlk.

som om jorden inte bar honom || buren av jorden ”mycket sorgsen, nedstämd (går; kom hem)”: Han går som om jorden inte bar honom Šts. Han kom hem från domstolen som om jorden inte bar honom, helt förkrossad Krtn.

som (liksom) formad av lera (lera) || formad av lera ”mycket satt, grov (om en människa eller hennes kroppsdelar)”: En ful människa: näsan är som formad av lera Slm. Den store, tjocke och fete Vidmantas tycktes Šešiavikis vara som formad av lera… Vaizg. Han var inte formad av lera, men var en stark man Lk.

Det är svårt att fastställa det etymologiska förhållandet mellan varje sådant par av fraseologismer. Eftersom deras lexikala sammansättning och betydelse ligger mycket nära varandra har de enligt vår mening uppstått ur varandra: fraseologismer utan jämförande konjunktion kan ha bildats genom att jämförande-

³¹ Сарв И. О подвидах и функциях эстонских поговорок. Автореф. канд. дис. — Тарту, 1964.

221

som grund för våra fraseologismer eller, omvänt, jämförande fraseologismer som grund för fraseologismer utan jämförelsekonjunktion. Ett tillfälligt sammanfall mellan fraseologismens lexikala komponenter är fullt möjligt, men dessa fraseologismers identiska eller mycket närliggande lexikala betydelser visar att de etymologiskt är nära besläktade.

Man kan anta att de jämförande fraseologismerna kaip (lyg) pelų maišas ir kaip tinginių maišas (som en säck med agnar och som en säck med latmaskar) är av sekundärt ursprung, eftersom det finns betydligt fler fraseologismer av analog bildning utan jämförelsekonjunktion med komponenten maišas (säck), till exempel: aukso maišas ”en rik person”; barnių maišas ”en som gärna grälar, en bråkstake”; gandų maišas ”en skvallerbärare”; gyrų (pagyrų) maišas ”en skrytmåns”; juokų maišas ”en som gärna skrattar mycket”; kiauras maišas ”en frossare”; ligų maišas ”en person som ständigt är sjuk”; šikšninį maišas ”nedsättande: mage”; žinių maišas ”en som vet mycket, en kunskapsrik person” med flera.

Det faktum att metaforiska ord och fraseologismer utan jämförelsekonjunktion förekommer parallellt med jämförande fraseologismer i språket bekräftar endast de jämförande fraseologismernas stabilitet och traditionella karaktär. Å andra sidan visar detta att jämförande fraseologismer är en källa som ständigt berikar språkets lexikala sammansättning med ord med ny semantik, och att fraseologismernas strukturella typer själva kan förändras med tiden.

ALLMÄNNA DRAG OCH KATEGORIELLA KÄNNETECKEN HOS JÄMFÖRANDE FRASEOLOGISMER

Sammanfattning

Det finns olika uppfattningar i frågan om fraseologismernas viktigaste kännetecken.

Jämförande fraseologismer används endast i en bestämd omgivning av ord. Den konstanta språkliga omgivningen för dessa jämförelser betingas av deras lexikala betydelse och grammatiska utformning. Den bestämda omgivningen bildar tillsammans med jämförelsen en konstant jämförelsekonstruktion, som utgör en enhet i språkets system. Jämförande fraseologismer införlivas i språksystemet endast genom en grammatiskt och semantiskt betingad omgivning. De fasta förbindelserna mellan en jämförande fraseologism och dess omgivning betingar stabiliteten och reproducerbarheten i språket hos dess lexikala sammansättning, grammatiska struktur och generaliserade lexikala betydelse. Därför betraktar artikelförfattaren den grammatiskt och semantiskt betingade omgivningen som kriterium för jämförande fraseologismers stabilitet och reproducerbarhet.

Eftersom jämförande fraseologismers stabilitet och reproducerbarhet beror på den grammatiskt och semantiskt betingade omgivningen, är en bestämd omgivning enligt författaren det främsta kriteriet för att skilja ut jämförande fraseologismer från andra jämförelser. Stabiliteten hos den lexikala sammansättningen, den grammatiska strukturen och den generaliserade lexikala betydelsen samt reproducerbarheten i talprocessen som färdiga, odelbara enheter är också mycket viktiga kriterier, men de är alla beroende av det grundläggande kriteriet.

Efter att ha undersökt de viktigaste kriterierna för att avgränsa fraseologiska enheter med utgångspunkt i litauiskt språkmaterial formuleras i artikeln följande definition av jämförande fraseologismer. Jämförande fraseologismer är jämförelser med konstant lexikal sammansättning, grammatisk struktur och generaliserad lexikal betydelse, vilka har en grammatiskt och semantiskt betingad omgivning och inte skapas i kommunikationsprocessen, utan återges ur minnet som färdiga formler.

222

En fast etablerad helhet av lexikala och grammatiska element med självständig lexikal betydelse och självständig grammatisk funktion, som permanent är knuten till ett fraseologiskt uttryck och utan vilken det förlorar sin specifika generaliserade betydelse, kallar vi fraseologisk omgivning. Litauiska jämförande fraseologismer kan ha en eller två omgivningspositioner, fakultativ och obligatorisk fraseologisk omgivning. Beroende på positionen i jämförelsekonstruktionen skiljer man mellan prepositiv och postpositiv, närliggande och avlägsen omgivning.

Förhållandet mellan jämförande fraseologismer och talesätt som innehåller en jämförelse tolkas på olika sätt. Artikelförfattaren anser att jämförelsens fria eller fraseologiska karaktär inte beror på om den används i ett talesätt, i ett ordspråk eller i ett verk av en annan genre. De jämförelser som ingår i talesätt och andra traditionella yttranden och har alla fraseologismers kategoriska kännetecken är jämförande fraseologismer.

Artikeln belyser förhållandet mellan jämförande fraseologismer och enskilda ord med metaforisk betydelse, vilka genom sin användning ligger nära fraseologismer.