KRÖNIKA ÖVER LITAUISKA SPRÅKINSTITUTET

1992

Struktur

6 avdelningar: Ordboksavdelningen (föreståndare fil.dr V. Vitkauskas), Grammatikavdelningen (föreståndare fil.dr V. Ambrazas), Avdelningen för språkvård (föreståndare fil.dr P. Kniūkšta), Terminologiska avdelningen (föreståndare fil.dr K. Gaivenis), Namnavdelningen (tillförordnad föreståndare fil.dr V. Maciejauskienė), Avdelningen för språkhistoria och dialektologi (föreståndare fil.dr K. Morkūnas).

Den 26 maj inrättades en förlagsgrupp. V. Gružas utsågs till chef.

I slutet av 1992 arbetade 105 personer vid Institutet, varav 73 forskare (5 filologie doktorer och 27 filologie kandidater). Inom den språkvetenskapliga forskarutbildningen vid LKI och VDU fanns 7 doktorander.

Vetenskaplig forskning

Följande forskningsområden finansierades ur Republiken Litauens budget: studier av litauiskans grammatiska struktur, litauisk lexikografi, litauisk onomastik, normering och vård av litauiskan, undersökning och normering av kanslispråket, litauisk terminologi, studier av litauiskans dialekter samt litauisk språkhistoria.

Medel ur statens fond för forskning och studier användes för det beställda projektet nr 92–417/13 — ”Litauisk grammatik” på engelska.

Utgivning

6 publikationer gavs ut (129, 82 tryckark, 52 250 exemplar):

K. Gaivenis, A. Kaulakienė, S. Keinys, J. Klimavičius. Terminologiska rättelser. — V.: Mokslas, 1992. — 160 s. — 1 500 exemplar.

Språkvård / Redigerad av P. Kniūkšta. — V.: Mokslas, 1992, häfte 62. — 91, [2] s. — 3 600 exemplar.

Kalbos kultūra / Sudarė P. Kniūkšta. — V.: Mokslo ir enciklopedijų leidykla, 1992, sąs. 63. — 92 p. — 2000 egz.

Litauiska språkets dialekter och deras utforskning. Dåtid och nutid (Sammandrag av konferensföredrag. 5–6 november 1992). — V., 1992. — 22 s. — 150 exemplar.

Litauisk ordbok / Huvudred. K. Ulvydas. — V.: Mokslas, 1991, bd 15. — 1 186, [1] s. — 5 000 exemplar.

N. Sližienė, A. Valeckienė. Litauisk stavning och interpunktion. — 2:a reviderade fotografiska utgåvan. — V.: Mokslas, 1991. — 262, [1] s. — 40 000 exemplar.

Medverkan i pressen

49 vetenskapliga artiklar (7 i utländska publikationer) och 107 populärvetenskapliga artiklar publicerades.

245

Vetenskapliga expeditioner

Under juni–juli organiserades fem expeditioner för insamling av material om det litauiska språket: fyra dialektologiska (Valkininkai, Dieveniškės; Balbieriškis; Suginiai, Mindūnai, Labanoras; trakten kring Skuodas) och en för en ordbok (Zarasai-distriktet). Expeditionerna leddes av L. Grumadienė, D. Mikulėnienė, B. Vanagienė, A. Vidugiris och K. Vosylaitė. Sammanlagt samlade 42 personer in dialektmaterial, ordboksmaterial och sociolingvistiskt material.

Konferenser och internationella vetenskapliga kontakter

Den 7–8 maj hölls i Tallinn ett internationellt regionalt möte om standardisering och användning av baltiska länders ortnamn. V. Maciejauskienė (”Läget för insamling och publicering av litauiska ortnamn”) och M. Razmukaitė (”Litauiska ortnamn och ortnamn från etniska regioner i kartografers arbeten”) höll föredrag.

Den 6 juli–29 augusti var S. Karaliūnas på en vetenskaplig tjänsteresa till Island. Han arbetade vid Islands universitetsbibliotek och Arni Magnuson-institutet. Han deltog i de internationella sommarkurserna i isländska.

Den 17–19 augusti höll A. Kaulakienė (”Relationerna mellan internationella och litauiska fysiktermer”) och A. Auksoriūtė (”Stasys Šalkauskis terminologiteori”; utarbetat tillsammans med K. Gaivenis, S. Keinys och R. Medisauskienė) föredrag vid den internationella terminologikonferensen i Riga.

Den 3 oktober höll E. Valiulytė föredraget ”Kalikstas Kasakauskas och hans litauiska grammatik (1832)” vid en konferens tillägnad 200-årsjubileet av att Akmenė fick Magdeburgrättigheter.

Den 1 november–31 december vistades S. Karaliūnas som gäststipendiat vid universiteten i Stockholm och Uppsala på inbjudan av Centrum för baltiska studier vid Stockholms universitet. Han arbetade i Nordiska ortnamnsarkivet.

Den 5–6 november anordnade avdelningen för språkhistoria och dialektologi en vetenskaplig konferens, ”Det litauiska språkets dialekter och forskningen om dem. Dåtid och nutid”, till minne av Antanas Salys (1902–1972). Föredrag hölls av lärare från VU, VPU och ŠPI samt följande vetenskapliga medarbetare vid institutet: A. Sabaliauskas (”Professor A. Salys – människa och forskare”), K. Ulvydas (”A. Salys verksamhet vid Vytautas Magnus-universitetet”), V. Maciejauskienė, D. Smatavičiūtė (”A. Salys kalendernamn”), A. Vanagas (”A. Salys verksamhet i inrikesministeriets kommission för släktnamn och ortnamn”), S. Ambrazas (”Några ordformningsisoglosser i äldre litauiska”), N. Čepienė (”Ursprunget till ū i diftongen dvialsi i lån från tyskan”), D. Mikulėnienė (”Accentueringsutvecklingen hos prefixet *pa- i avledda substantiv”), K. Garšva (”Konsonantismen i de perifera dzūkiska dialekterna”), L. Grumadienė (”Blandning av accentmönster i ungdomars språk i Punsk”), K. Morkūnas (”Några kommentarer om gränserna för appositioner”), V. Pranskūnaitė (”Benämningar på får och lamm i dialekterna”, ”Enligt uppgifterna i A. Salys ’Enkät’”), G. Rimukienė (”Partikeln gal och dess synonymer i dialekterna”), A. Vidugiris (”Om etapperna i slaviseringsprocessen i sydöstra Litauen”), V. Vitkauskas (”Om varianterna av förbindelserna an, en, un i vissa ord och deras former”). A. Salys anhöriga, hustrun Sofija och dottern Rimga ila, hade kommit från USA och deltog i konferensen och berättade minnen.

246

Den 7 november anordnade institutionen för baltisk filologi vid VU en Jon Kazlauskas-dag med temat ”Frågor inom historisk grammatik”. Vid sektionen för fonetik och accentologi höll K. Garšva (”Utvecklingen av fonetiken i de nordliga panevėžiškiai-dialekterna”), L. Grumadienė (”Tendenser till transfonologisering av vokalkvantitet i de perifera sydaukštaitiska dialekterna”) och D. Mikulėnienė (”Om frågan om accentkonturernas utveckling”) föredrag. Vid morfologisektionen höll S. Ambrazas (”Utvecklingen av bildningen av kollektivbeteckningar i litauiskan”), K. Morkūnas (”Om vissa singularisformer av instrumentalis i litauiska dialekter”) och A. Vidugiris (”Om användningen av tidsgenitiv i litauiska dialekter”) föredrag.

10–12 november Vid den internationella symposiet i Vilnius, ”Förbindelserna mellan Litauen och Polen i Centraleuropas historia under 1900-talet: det förflutna och framtidsutsikterna”, höll A. Vanagas (”Sydöstra Litauen i ortnamn”), L. Grumadienė (”Mekanismen för språkbyte i sydöstra Litauen”), K. Morkūnas (”Några isoglosser i ordbildning och böjning i de östlitauiska dialekterna”), D. Mikulėnienė (”Särdrag i ljudsystemet i de östlitauiska dialekterna”), A. Vidugiris (”Litauiska dialekter och den etnolingvistiska situationen i sydöstra Litauen”) och K. Garšva (”Litauisk-polska relationer vid återupprättandet av självständigheten”) föredrag.

23 november deltog även P. Kniūkšta (”Den fortsatta underlåtenheten att följa normerna för standardspråket i tidningsspråket”), N. Liubinienė, V. Rudaitienė, R. Šiliauskaitė (”Främmande ord i Vilnius dagstidningar”), J. Klimavičius (”Internationella ord i tidningen”) och R. Miliūnaitė (”Språkets substantivisering”) i seminariet om journalisters språkvård och höll föredrag.

15–18 december deltog E. Grinaveckienė med föredraget ”Slaviska inslag i de litauiska dialekterna i Vilniusregionen” vid en konferens anordnad av Slaviska institutet vid Polens vetenskapsakademi om interferens mellan litauiska, vitryska och polska dialekter i gränsområden.

17–18 december höll A. Vanagas föredraget ”Juridisk reglering av språkanvändningen i Litauen” vid den internationella konferensen ”Språkpolitik i de baltiska staterna” i Riga.

Den 21–22 december hölls konferensen ”Östra Litauens problem: nutid och framtid”, där K. Garšva (”Problem inom den östlitauiska kulturen”) och L. Grumadienė (”De senaste sociologiska undersökningarna i Vilnius distrikt” och ”Det statliga språket i Östra Litauen”) höll föredrag.

År 1992 besökte G. Bense, E. J. Bukevičiūtė (Tyskland), A. Liuima (Italien) samt B. och E. Masiokas (USA) institutet och intresserade sig för arbetet med litauiska och möjligheterna till samarbete.

Litauens regerings beslut

Den 28 januari godkändes stadgan för institutet för litauiska språket (beslut nr 58).

Den 15 december beviljades institutet för litauiska språket och Vytautas Magnus-universitetet rätt att utfärda doktorsexamen inom doktorandutbildning i lingvistik inom humaniora (beslut nr 944).

Institutsrådets beslut

Den 16 januari – godkändes: bestämmelserna för Lietuvių kalbos institutas tävlingar om forskartjänster och för (om)certifiering av dessa anställda;

247

1992 års certifieringskommission (I. Andriukaitienė (sekreterare), K. Gaivenis, A. Kaulakienė, P. Kniūkšta, V. Macijauskienė, K. Morkūnas, G. Naktinienė, J. Paulauskas, A. Sabaliauskas (ordförande), A. Valeckienė, A. Vidugiris).

Den 12 mars — valdes fil.dr A. Vanagas till institutets direktör; tidsbegränsade anställningsavtal med J. Paulauskas, K. Ulvydas och A. Valeckiene godkändes; man beslutade att inrätta ett institutarkiv.

Den 21 april — godkändes LKI:s budget för inkomster och utgifter för 1992 samt förteckningen över forskningsarbeten; fil.kand. K. Morkūnas valdes till biträdande direktör för forskningsfrågor.

Den 26 maj — utkastet till avtal om vetenskapligt samarbete mellan Lietuvos MA och LKI godkändes; band 32 av ”Lietuvių kalbotyros klausimai” (”Baltų onomastikos tyrinėjimai”) godkändes för tryckning; redaktionskollegiet för band 17 av ”Lietuvių kalbos žodynas” tillsattes (I. Erm an ytė, G. Naktinienė, J. Paulauskas, Z. Šimėnaitė, V. Vitkauskas).

Den 18 juni — beslut fattades om att föreslå A. Sabaliauskas som kandidat till kommittén för utdelning av nationella priser för Lietuvos mokslo taryba.

Den 18 september — tre rådsmedlemmar föreslogs som kandidater till kommissionen för nostrifiering av vetenskapliga examina och pedagogiska vetenskapliga titlar (A. Sabaliauskas, A. Valeckienė, Z. Zinkevičius); beslut fattades om att ansluta sig till Vetenskapsinstitutionernas förening; ansökan om ett beställt forskningsprojekt godkändes (utarbetande av ”Lietuvių kalbos gramatika” på engelska).

Den 27 oktober — två publikationer godkändes för tryckning (Kalbos kultūra, 64 häften; S. Daukantas. Lenkų—lietuvių kalbų žodynas. T.1); nya ersättningstaxor fastställdes för dialektologiskt material och namnmaterial.

Datum och personer

Disputationer för graden filosofie kandidat försvarades av:

9 juni — Marius Daškus, assistent vid ordboksavdelningen: ”Presentation av terminologiska fakta i litauisk lexikografi” (handledare V. Vitkauskas, officiella opponenter A. Rosinas och E. Grinaveckienė, examinator: Vilnius pedagogiska universitet);

23 juni — Kazimieras Eigminas, assistent vid ordboksavdelningen: ”Den anonyma litauiska grammatiken ’Universitas lingvarum Litvaniae’, 1737” (handledare V. Ambrazas, officiella opponenter V. Mažiulis och V. Drotvinas, examinator: Klaipėda universitet);

26 juni — Rita Miliūnaitė, assistent vid språkvårdsavdelningen: ”Grunderna för normeringen av den moderna litauiska grammatiken” (handledare A. Paulauskienė, officiella opponenter A. Rosinas och V. Būda, examinator: Šiauliai pedagogiska institut).

* * *

Den 7 november fyllde den seniora forskaren vid grammatikavdelningen, filologie doktoranden Nijole Sližiene 60 år.

Den 24 november valdes Algirdas Sabaliauskas och Aleksandras Vanagas till utländska ledamöter av Lettlands vetenskapsakademi.

Irena Andriukaitienė

248