EKO FRÅN DET FÖRGÅNGNA

Angelė KAULAKIENĖ

Institutet för litauiska språket, Vilnius

J. KRUOPAS – FÖRESPRÅKARE FÖR EN KONSEKVENT OCH MÅLINRIKTAD ORDNING AV FYSIKTERMINOLOGIN

Den nuvarande fysikterminologin är en av de bäst systematiserade i Litauen. Detta beror utan tvekan på många faktorer. Den viktigaste var dock sannolikt fysikernas egen konsekventa och målinriktade ordning av sin terminologi, med hjälp av språkvetare.

Exempel på en sådan målinriktad ordning av fysikterminologin kan man hitta i I. Končius lärobok, som han skrev (från den 28 januari 1916 till den 23 december 1919)¹ medan han undervisade i Estland, efter att Palangas flickgymnasium hade flyttat till staden Verro. När han skrev läroboken brevväxlade han med många personer, vars namn endast anges med initialerna G. D., G. G., R. S. och R. P.; därför är det svårt att fastställa vem breven var avsedda för. De flesta av dem skrevs sannolikt till medlemmar av Lärarförbundet. I sin bok „Ignas Končius och hans „Žemaičio šnekos“ (V., 1992)² gissar L. Dzigaite att R. P. kanske var fysiker, eftersom I. Končius skrev följande brev till honom: „Se efter, kanske är min text värdelös; då slipper jag både slita ut böcker genom att klippa ut bilder och förstöra papper. Allt som allt blir det över 400 sidor“³.

Brevväxlingens förlopp har delvis också behandlats av I. Končius själv i artikeln „Fysiktermer“⁴. Redaktören A. Žvironas tillägg till artikeln preciserar stegen i arbetet med läroboken „Fysik“ och vissa terminologiska frågor. Där anges att „en språknämnd bildades i Voronezj för att fastställa fysiktermerna, med K. Būga som ordförande. [...] medan författaren [I. Končius] skrev „Fysik“ samlade han ter-

¹ Ignas Končius. Literatūros rodyklė. Sudarė E.Makariūnienė. V., 1990. 142 p.

² D z i g a i t ė L. Ignas Končius och hans „Žemaičio šnekos“. V., 1992. P. 21–22.

³ K o n č i u s I. Fizika: Fysiklärobok för gymnasier: [Manuskript] // VU BR.F1.F1039. P.70. Texten återges autentiskt.

⁴ K o n č i u s Ig. Fizikos terminai // Gamta. 1938. Nr.3. P. 258–260.

93

minus och skickade dem till ”Språkkommissionen” eller direkt till K. Būga, som godkände eller rättade de insända termerna eller ”arbetade fram” nya⁵.

Som I. Končius uppger fick han, som svar på 158 förfrågningar, handskrivna förklaringar till 101 ord av K. Būga, med ett tillägg. ”Ärade herre! Det är mycket svårt för en icke-fysiker att fastställa fysiktermer. Mina anmärkningar kommer bara att ge Sveikas en liten mängd material. Jag måste säga att jag är en mycket obetydlig smed. För Jablonskis går smidesarbetet bättre. I Sveikas fysiklärobok skulle jag vilja se en žemaitis naglar. Ju mer žemaitiska du skriver, desto mänskligare blir det. Daukantas visar att man kan skriva böcker i alla vetenskaper på žemaitiska. Termerna låg hos mig i omkring 10 dagar, eftersom de nådde mig medan jag var sjuk. Många hälsningar! Kaz. Būga”.

Alla ord, ordkombinationer eller meningar som I. Končius frågade om, tillsammans med K. Būgas föreslagna motsvarigheter, förklaringar och det nämnda brevet, förvaras vid Litauens vetenskapsakademis biblioteks avdelning för handskrifter och sällsynta tryck.⁷ De bildar liksom två förteckningar. Den första, med titeln ”Fysik”, omfattar hundra lexikala poster ur I. Končius fysiklärobok som han frågade om. Där finns, utöver fysiktermer, ett stort antal meningar eller fragment av meningar som I. Končius hade tvekat inför. Därför återgav han de flesta av dem både på litauiska och ryska. Alla ord och meningar som I. Končius frågade om är numrerade. Den andra förteckningen heter ”Fysiktermer”. På den ena sidan av arket står I. Končius termer, och på den andra K. Būgas motsvarigheter, varav de flesta har markerad betoning, samt förklaringar. Så här ser förteckningen ut.

Fysiktermer

I. Končius

плотность

K. Būga

{täthet, tunnhet, spänst (vattnets {spänst?)

grötens, vällingens tunnhet (putra blandì ”плотный”)

{det sägs ju, spånfibrernas spänst, säger man?

⁵ A.Ž. Redaktörens tillägg // Ibid. S.260. Texten återges i autentisk form.

⁶ Končius Ig. Fizikos terminai // Gamta. 1938. Nr.3. P. 258–260.

⁷ Litauens vetenskapsakademis biblioteks avdelning för handskrifter och sällsynta tryck. F12, ap.1742.

94

förhållandet mellan två tal är som fyra till två, som tio till fem

förhållandet mellan två tal (möte): åtta förhåller sig till fyra som tio till fem,

utrymme

vidd, hålighet (rum)

ogenomtränglighet för vatten

att inte bli genomvåt, att inte bli fuktig {vattentät ”непромокаемый” > vattentäthet

byggnad

byggnad (palats; palac i östra Litauen ”palats”, pluralia tantum)

heltal, helt tal

heltal (hel, fullständig i andra sammanhang)

bråktal

bråktal = дробь = bråk [pluralia tantum?]

tyngd, tyngdkraft

tyngd, tyngdkraft

last

last, -ens, lasten

avsiktlig eller skillnad

avsiktlig eller skillnad (på samogitiska ”bė skyrōs”)

tråd

tråd, trådens, tråd (ackusativ)

vila

frid, lugn, lugn (stillastående), orörlighet

rörelse

rörelse (rörlighet, rotation) {det lämpligaste tycks vara ”rörelse” {jfr. su-kušti (su-kušo) {kušėti, kušinti

absolut

absolut

relativ

relativ

ordagrann

(ordets betydelse, букв. смысл, ordets betydelse i ordets egentliga mening)

likformig

jämn, -t, likadan, av samma halt (enhetlig, enhetlig), i östra Litauen

rätlinjig

rak, -t (jfr gå rakt fram), rak linje (instrumentalis singularis)

kroppen rör sig rätlinjigt och likformigt

kropp(ar) {roterar rakt och jämnt {roterar (likformigt)

ett tunt cylindriskt glasrör

{rör {rör en smal (tunn) glaskanal med cylindrisk form (rör)

95

läge och avstånd från en orörlig kropp

{plats {avstånd {distans

{orörlig, orörande {kropp {orörande

den tid under vilken sträckan tillryggalagts

tiden under vilken den har tillryggalagts

{denna sträcka {så lång sträcka

motsatt fall

{omvänt tillbaka, ett motsatt sådant fall?

hinder

hinder

friktion (föremål mot föremål)

(ett föremåls mot ett föremål, en kropps mot en kropp) gnidning

ögonblicklig

{ögonblick; ögonblickliga ögon, plötsliga, -t blinkning (häftig, adv. häftigt)

oavbruten

utan uppehåll, utan ände, utgående från föremålet, ständig?

handlingens oberoende

handlingens, verksamhetens obundenhet (oberoende)

motverkan

verkan åt motsatt håll??

omkrets

hjul?? trissa, -ans, trissan (det som är själva mitten, det som är avgränsat) cirkelformad runt passaren =

cirkel

{går runt, bildar en cirkel (svänger), krets {(på tyska) = kurva (på lit.) bågeO {(jfr. rat—lankis) = skritas (jfr. efternamnet Skri[t]-dàila) = cirkelskiva

motsatt

på andra sidan, motstående? motsatt?

riktning

{riktning (i tanken, på jorden), lutning, {lutningsriktning (åt vilket håll går den?) {den sida åt vilken vinden blåser

resultant

nivå, -n??

resultanten av två krafter, stödpunkt

{knöl (dial. knöl), {punkt

stödpunkt (anliggningspunkt)

komponent

delar

skillnad

{rest (överskott, rest, återstod??) {skillnad; olikhet

omvänt proportionell

direkt proportionell

direkt proportion? (ėinas etc.)

den tillryggalagda sträckan är direkt proportionell mot tiden

den tillryggalagda sträckan mäts i direkt proportion till tiden

96

antalet arbetare är omvänt proportionellt mot tiden tvåtal hävstång, Arkimedes hävstång hävstång av första graden hävstång av andra graden likarmad hävstångsarm skaft allmän gravitation universell viktad viktad rak linje viktad kropp, vätska planhet tomrum enhet

antalet arbetare varierar omvänt med tiden tvåtal (dial. dvéitas), par hävstång Arkimedes hävstång hävstång av första slaget hävstång av andra slaget hävstång med lika långa armar, lika armar (likarmad?) vågens arm liten stång (skaft, skaftet, skaftet), liten stav? allmän tyngdkraft (dial. dragningskraft), attraktionskraft universell? (hela) världens? vägande, tung vägande rät linje kropp, vätska, fluid – tung, vägande planhet, jämnhet tomhet enhet, gen. s. enhet (jfr hälsa, fulhet, liv) {enhet, kanske inte endast enhet, {enighet – единство?

Man kan bara beklaga att I. Končius lärobok i fysik för gymnasier inte trycktes. Hans manuskript på 312 sidor förvaras i Vilnius universitets handskriftsarkiv⁸. När man undersöker I. Končius handskrivna lärobok i fysik för gymnasier faller följande saker i ögonen. För det första varierar enordsbenämningar och artled i sammansatta termer, beskrivande termer förekommer i stor mängd och efternamnsbaserade termer stavas på olika sätt (vilket för övrigt förekommer även i dag). Detta är fullt förståeligt och oundvikligt, eftersom fysikens terminologi ännu höll på att formas när läroboken skrevs. För det andra finns det i läroboken även vissa

⁸ K o n č i u s I. Fysik: Lärobok i fysik för gymnasier: [Manuskript] // VU BR.F1.F1039. S.70. Texten återges autentiskt.

97

normaliseringskriterier, dvs. man försökte välja litauiska motsvarigheter till lånorden och använda attributiva former av adjektiv eller particip för att beteckna artbegrepp. Utan tvivel påverkades framväxten av dessa kriterier av I. Končius korrespondens med K. Būga.

Efter återkomsten till Litauen, medan han arbetade som lärare i Dotnuva, tillsatte I. Končius 1921 en kommitté för att behandla fysiktermer⁹. I den ingick lärarna vid lantbruks- och skogsskolan V. Gaigalas, J. Murka, V. Ruokis, J. Stanišauskas och J. Vienožinskis. Kommittén behandlade omkring 1600 termer och överlämnade dem sommaren 1922 för granskning av J. Jablonskis, och därefter till Terminologikommissionen, som hade inrättats redan 1921 vid utbildningsministeriet.

De termer som kommissionen behandlat numrerades och publicerades för offentlig granskning i tidningen ”Lietuva”¹⁰. Nästan varje terminlista inleds med en introduktion av Terminologikommissionens sekreterare A. Vireliūnas. Som A. Vireliūnas uppger arbetade, förutom honom själv, K. Būga, A. Dambrauskas, Pr. Dovydaitis, A. Smetona och Iz. Tamošaitis i kommissionen; något senare anslöt sig J. Beinoris, K. Kepalas, J. Laurinaitis, Pr. Mašiotas, J. Murka och A. Varnas till dess arbete¹¹.

Förteckningen ”Termer för fysiken” publicerades i ”Lietuva” på litauiska och ryska, men inte i alfabetisk ordning. I en introduktion förklarar A. Vireliūnas detta missförstånd så här: ”Jag vill påpeka att den aktade I. Končius förteckning är uppställd i alfabetisk ordning, rysk-litauisk och litauisk-rysk. Kommissionen publicerar emellertid hans termer på litauiska och ryska utan alfabetisk ordning. Så blev det av följande anledning. Kommissionen har principiellt beslutat att sätta litauiska termer först och förklara dem på ryska, tyska eller något annat språk. I enlighet med denna ståndpunkt måste den behandla och publicera förteckningens litauisk-ryska del. Men utan att tänka sig för förberedde den lilla arbetskommissionen och lade fram den rysk-litauis-

⁹ Šenavičienė I. Fizikos raida Lietuvoje. 1920-1940. V., 1982. P. 88.

¹⁰ Lietuva. 1923. 108 (1225), P. 5-6; 109 (1226). P. 6; 125 (1242). P.5–6; 141 (1258). P.7; 149 (1266). P. 5; 209 (1326). P. 5; 218 (1335). P. 7-8; 233 (1350). P.7; 234 (1351). P. 5; 275 (1392). P. 7; 277 (1394). P. 6-7; 278 (1395). P.7; 285 (1402). P.7; 286 (1403). P. 7; 1924. 3 (1414). P. 6-7; 30 (1441). P. 7–8.

¹¹ Lietuva. 1923. 218 (1335). P. 8. Stilius, rašyba ir skyryba netaisyti.

98

en del. Senare insåg man visserligen att man hade börjat i fel ände, men man återvände ändå inte. Kommissionen undgår nämligen inte att rätta och ändra termer när den överlägger och diskuterar, vilket gör att deras alfabetiska ordning rubbas. Eftersom det å andra sidan beslutades att termerna skulle publiceras ofta, efter varje sammanträde, måste listorna lämnas till ”Lietuva” i delar¹².

Vad var då den första litauiska ordboken över fysiktermer? Det är omöjligt att exakt beskriva typen av ordboken ”Terminai fizikos reikalams”. Det är en tvåspråkig (litauisk-rysk) termordbok med inslag av en förklarande ordbok, till exempel: 19. amperas (enhet för elektrisk strömmängd) – амперъ (единица количества тока), 1174. buvimas, bū- vis, -io, stovís; naturforskare är intresserade av materiens tre tillstånd (mäter, undersöker, studerar) – состояние, учение о природе рассматривает три состояния вещества, 14. amalgama, -os (Kinmeiers amalgam – en legering av 1 del bly, 1 del zink och 2 delar kvicksilver, metalliskt utseende) – амальгама (Кинмейера амальгама – металлический сплав 1 ч. свинца, 1 ч. цинка и 2 ч. ртути) och så vidare. I denna ordbok har man strävat efter att ta med så mycket terminologisk vokabulär inom fysik och teknik som möjligt.

Å andra sidan utgör författarens strävan (att ersätta beskrivande eller sammansatta termer med kortare, välja litauiska motsvarigheter till internationella termer eller lånord, skilja mellan avledningar med suffixen -imas, -ymas, -umas och ändelserna -a, -as, -is efter betydelse) liksom en begynnande terminologisk normering, som senare blev ett av de främsta kriterierna för terminologisk normering inom litauisk fysikterminografi.

Arbetet med fysikterminografi fortsatte även efter kriget. En av de främsta organisatörerna av arbetet med att ordna fysikterminologin vid denna tid var J. Kruopas. Den 30 januari 1954 hölls det första mötet om fysikfrågor. Där läste docent A. Puodžiukynas upp en utförlig rapport med titeln ”Om frågor rörande fysikterminologi”. Som framgår av protokollet från mötet yttrade sig även J. Kruopas i diskussionerna om terminologifrågor¹³. Han påpekade att ”Vetenskapsakademin har en terminologikommission vars uppgift är att ordna terminologin. Terminologikommissionen vid Litauiska språk- och litteraturinstitutet är beredd att hjälpa till med att reda ut fysikter-

¹² Lietuva. 1923. 218 (1335). P. 7–8. Stilius, rašyba ir skyryba netaisyti.

¹³ MA CA, F27, Ap. 1; B54a. Tekstas pateiktas autentiškas.

99

minologiska frågor. År 1940 behandlades fysiktermer i terminologikommissionen. Fysikerna i Vilnius har dem och några använder dem. Jag föreslår att den befintliga listan över fysiktermer kompletteras och preciseras samt behandlas. Jag instämmer i docent Puodžiukynas uppfattning om att inrätta en organisationskommitté för terminologifrågor. Jag föreslår att representanter för olika vetenskapliga institutioner ingår i organisationskommittén. Jag föreslår att den sammanställda listan över fysiktermer mångfaldigas och skickas ut till fysikerna. Tekniker vid KPI håller på att utarbeta en teknisk termordbok. Termerna bör samordnas med fysikerna. Terminologikommissionen bör ta med samordningen av fysiktermer i sin arbetsplan för 1954¹⁴.

Vid mötet föreslogs att en kommission för fysikterminologi skulle inrättas. Fysikerna H. Horodničius, J. Zdanys, docent A. Puodžiukynas, professor P. Brazdžiūnas och språkvetaren V. Bartusevičius ingick i den. Kommissionen fortsatte med framgång det arbete som I. Končius kommission hade inlett, och 1958 utkom en termordbok i litet format, ”Fizikos terminų žodynas”, med 4 000 fysiktermer. Även om J. Kruopas inte direkt ingick i denna kommission för fysikterminologi, framgår det av förteckningen över hans tryckta artiklar och redaktionella arbeten från [1947–1968], som finns i manuskriptsamlingen vid Litauiska litteratur- och folkloreinstitutets bibliotek¹⁵, att han som ordförande för Terminologikommissionen deltog i behandlingen och utarbetandet av 13 termordböcker, däribland den nämnda ”Fizikos terminų žodynas”¹⁵. Dessutom anges det i förordet att ordboken granskades av medlemmarna i Terminologikommissionen vid Vetenskapsakademins Litauiska språk- och litteraturinstitut, J. Kruopas, A. Kučinskaitė och V. Labutis, vilka ordbokskommissionen framför sitt uppriktiga tack till¹⁶.

På vilket sätt skiljer sig denna ordbok från I. Končius ”Terminų fizikos reikalams”? För det första anges där endast substantiv och adjektiv som uppslagsord och termer, inte alla ordklasser. För det andra benämns ett begrepp med två synonymer, inte flera; den ena står inom parentes efter ett likhetstecken, till exempel: degeneracija (= iš-

¹⁴ MA CA, F27, Ap. 1; B54a. Tekstas pateiktas autentiškas.

¹⁵ K r u o p a s J. Tarybiniais metais [1947–1968] išspausdintų straipsnių ir redakcinių darbų sąrašas // LLTI BR, F90-111, F90–112.

¹⁶ Fizikos terminų žodynas. Red. akad. P.Brazdžiūnas.V., 1958. 122 p.

100

bildning), förbudsprincipen (=Paulis princip), sensibilisering (=sensibilisering), variator (=omkopplare) osv. För det tredje görs inga försök att betydelsemässigt skilja mellan avledningar med suffixen -imas, -ymas, -umas och ändelserna -a, -as, -is. Sannolikt påverkades sådana riktlinjer för sammanställningen av ”Fysikens termordbok” också av J. Kruopas auktoritet, eftersom man kan hitta enstaka sådana riktlinjer i hans artiklar. Senare, med utgångspunkt i principerna för sammanställningen av den första och den andra fysikens termordbok, började man utarbeta en omfattande fyrspråkig ”Fysikens termordbok”, som utkom 1979. Den betraktas som en av de bästa publikationerna inom terminografi. Detta berodde utan tvekan på det kontinuerliga samarbetet mellan fysiker och språkvetare.

Mottaget 1998 07 02

101