Angelė KAULAKIENĖ

Institutet för litauiska språket

DATORTERMINOLOGINS SYNONYMI: EN BRIST ELLER EN NÖDVÄNDIGHET

Den snabba utvecklingen av datortekniken och dess genomslag inom nästan alla mänskliga verksamhetsområden ger upphov till ett stort antal termer som benämner datorernas funktionella delar, datorsystemens och nätverkens arkitektur, databehandling och dataöverföring, programvara, dess funktion med mera. Därför är det ingen tillfällighet att så många som fyra ordböcker över datorterminologi har publicerats under de senaste åren (K. Paulauskas och J. Jasinevičius ”Förklarande ordbok över datorterminologi” (K., 1995. – 370 s. – härefter AKŽ); den förklarande engelsk-litauiska termordlistan ”Informatik och datorutrustning” (V., 1995. – 96 s. – härefter IK); ”Förklarande engelsk-litauisk ordbok över datorterminologi” (K., 1997. – 366 s. – härefter AKTŽ); den litauisk-engelsk-rysk-tyska termordboken ”Informatik” (V., 1997. – 943 s. – härefter I). I dessa har dagens datortermer samlats och inventerats.

Eftersom datorterminologins utvecklingsperiod bara omfattar ett kvarts sekel (den första ”Rysk-litauisk-engelsk ordbok över beräkningstekniska termer” utkom 1971 och var länge den enda inom området), kan den betraktas som den inledande fasen i datorterminologins utveckling, vars främsta kännetecken är synonymi och variation, t.ex.: eng. file: failas, rinkmena AKŽ 61; byla, rinkmena IK 35; failas / rinkmena / AKTŽ 87; failas (syn. byla, rinkmena) I 86; byla se failas I 42; rinkmena se failas I 307; eng. hardware: aparatūra AKŽ 22; aparatinė įranga AKŽ 84; techninė įranga IK 39; 1. aparatūra; aparatinė įranga; aparatinės priemonės. 2. techninė įranga; techninės priemonės AKTŽ 104; aparatūra (jfr. aparatinė įranga) I 17; aparatinė įranga (jfr. techninė įranga, aparatūra) I 121; techninė įranga (jfr. aparatinė įranga, aparatūra) I 124; eng. software: programinė įranga AKŽ 84; programinės priemonės AKŽ 175; programinė įranga IK 76; programinė įranga; programinės priemonės AKTŽ 201; programinė įranga I 123 och så vidare.

23

På liknande sätt utvecklas terminologin även inom andra vetenskapsområden i Litauen. Som exempel kan nämnas att under det första utvecklingsskedet för fysikterminologin, som omfattade åren 1850–1900, benämndes ett begrepp ofta med två eller tre, och ibland till och med fyra synonymer, vilka bildade synonymgrupper¹ (se tabell 1).

Tabell 1. Hur synonymgrupper av fysiktermer presenteras

Grupp med två synonymer

båda litauiska

litauisk, lånad

lånad, litauisk

båda lånade

felslut eller villfarelse (A)*

vedinimas eller ventiliacija (F)

maliavos eller daktai darantieji (A)

bombarda eller armota (A)

silkesblåsa eller orkulkė (K)

naugės eller metolai (A)

telegraf(a)s eller tolrašis (K)

exempel eller docka (Š)

metaller eller naugės (Š)

rymd, utrymme (T)

material, materijolas (A)

resonator, atlieptuvas (T)

–

kompressibilitet, sammanpressbarhet (T)

viktig, fysisk (A)

termometer, värmemätare (T)

fri (obunden) elektricitet (T)

första (atom) (A)

gas (gas) (P)

–

ljusstrålar (synliga strålar) (F)

värmemätare (termometer) (A)

telefon (talapparat) (A)

lykta (fyr) (Š)

fantasi (fotografi) (Š)

spekulativ (kikare) (Š)

¹ Kaulakienė A. Fizikos terminijos raidos tarpsniai // Lituanistica. 1997. Nr. 3 (31). P. 66-73.

24

Grupp med tre synonymer

tre litauiska

två litauiska, ett lånord

ett lånord, två litauiska

två lånord, ett litauiskt

–

–

positiv eller positiv (den verkliga) bilden (Š)

galvanisk kraft eller galvaniskt batteri eller galvanisk stapel (K)

existens, tillstånd, läge (T)

jämförbar, synlig, relativ rörelse (T)

form, gestalt, kön (T)

–

gaselasticitet, spänst, styvhet (T)

meridian, middagslinje, middagscirkel (T)

–

hårdhetstabell, grad (skala) (T)

–

–

Grupp med fyra synonymer

fyra litauiska

litauisk, tre lånord

–

–

brottstycken; skärvor, splitter, flisor (T)

–

starka, styva, fasta, elastiska kroppar (T)

–

hög, reservoar (cisterntank), tank (T)

Grupp med fem synonymer

fem litauiska

ett lånord, fyra litauiska

–

–

lutning; lutande; nedsjunkning; lutningsvinkel; svajning (T)

–

–

temperatur (uppvärmning, värmeutslag; värme; värmegrad) (T)

25

*Bokstäverna betecknar källor:

K – Keleivis iš Karaliaučiaus broliams lietuvininkams žinias parnešą (1849–1879). A – Auszra, Laikraštis išleidžiamas per Dra. Basanaviczų (1883–1886). F – I. Končius. Fizika: Fizikos vadovėlis gimnazijoms [Rankraštis]. P – S. Neris. Populiariškas rankvedis fizikos. V., 1905. Š – K. Šakenis. Fizika. 1920, d. 3. T – Terminai fizikos reikalams, Lietuva (1923–1924).

En liknande situation råder också i andra länders moderna datorterminologi. Till exempel används i kroatisk datorterminologi² 11 motsvarigheter för att benämna en dator, 10 för en skrivare, 13 för hårdvara, 10 för programvara, 10 för bildskärm, 5 för tangentbord, 3 för gränssnitt och 3 för meny (se tabell 2, som visades under den nämnda konferensen).

Tabell 2

computer

kompjuter, kompjutor, (elektroničko) računalo, (elektronički) računar, računač, obradnik, rednik, (obradni) stroj

printer

printer, štampač, štampalo, ispisivalo, pisač, pisalo, pisaljka, tiskač, tikalo, tiskaljka

hardware

hardver, očvrsje, sklopovlje, sklopovi, strojevina, sklopovska oprema, sklopovska konfiguracija računala, materijalna osnovica, sklopovska podrška, sklopovska osnova, oprema, željezarija, računala oprema

software

softver, software, napudbina, softverska podrška, programska podrška, napudbena sredstva, programska biblioteka, programska oprema, programi, računalna podrška

display

pokazivač, predočnik, ekran predočnik, cijev za podataka, prikazni uređaj, prikazna jedinica, indikatorska naprava, ekran, zaslon, video-jedinica

keyboard

keyboard, kibord, kejbord, tipkovnica, slovište

interface

interfejs, medus(k)op, sučelje

menu

meni, jelovnik, izbornik

² Mihaljevic M. Recent Developments in Croatian Computer Terminology / / Towards a European Terminology. International Conference. Budapest. 1998. P. 31–32.

26

Därför kan man hävda att synonymi och variation i den inledande fasen av den litauiska datorterminologin är en naturlig del av dess utveckling. Den nuvarande situationen inom datorterminologin orsakas utan tvekan av flera faktorer.

För det första det stora antalet delvis engelska synonymer³. För det andra den väldiga strömmen av nya datorbegrepp, om vilka inte ens specialisterna i Litauen ofta är överens. Därför uppstår frågan om val: vilken term ska man välja – ett lånord eller en litauisk motsvarighet, eller ska man använda båda omväxlande.

Med utgångspunkt i principen om språklig renhet formulerad av vår terminologiska pionjär, professor S. Šalkauskis, att lån är berättigat ”för terminologins behov framför allt när den term som ska uttryckas inte kan fås vare sig genom att anpassa ett ord ur vanligt folks språk eller genom att bilda en ny term med metoderna sammanfogning eller härledning”⁴, är det i sådana fall tydligen nödvändigt att föreslå en litauisk motsvarighet till lånordet, särskilt eftersom egna nybildningar har skapats för att benämna nya begrepp ända sedan F. Kuršaitis tid (ungefär från 1860). Till och med den franske lingvisten M. Brealis (M. Bréal) fick i sin ”Semantiska skiss” (1897) tillfälle att i detta avseende jämföra franskan med litauiskan.

Dessa och andra synonymer inom datorterminologin kan alltså konkurrera med varandra under en viss tid. Det är naturligtvis bara tiden som visar vilka av dem som slår igenom. Användarna kommer att kunna välja: chip, (oarmerad) integrerad krets eller krets; display, monitor eller bildskärm; drivrutin eller styrenhet; fil eller dokument; kommutering, omkoppling eller växling och så vidare. Men vad gör man när det inte finns något att välja mellan, när lånord påtvingas, till exempel: hostar, kursor(i)us, panelis, pikselis, portas, routingas, routeris, svopingas, utilitas och så vidare.

Principen om språklig renhet innebär inte att man nu måste avstå från alla lånord som används eller utestänga nya från terminologin. Termer ska, liksom ord i standardspråket, normeras genom varianter och synonymer. Därför bör man först och främst aktualisera de litauiska motsvarigheter till lånord som redan finns

³ Paulauskas K., Jasinevičius R. Aiškinamasis kompiuterijos žodynas. K., 1995. P. 5.

⁴ Šalkauskis S. Raštai. V., 1991. T. 2. P. 39.

27

motsvarigheter och skapa fler litauiska nybildningar som skulle kunna konkurrera med lånen⁵. I annat fall kan det oavbrutna (ibland till och med omfattande) och oreglerade inflödet av lånade datatermer leda till en situation där hela datavetenskapens terminologiska lexikon blir lånat. Därför bör en sådan situation för dataterminologin betraktas som onormal, eftersom en av terminologins viktigaste principer då skulle överträdas – principen om att inhemska termer har företräde.

Mottaget 1999 10 07

SYNONYMI INOM DATAVETENSKAPENS TERMINOLOGI: BRIST ELLER NÖDVÄNDIGHET

Sammanfattning

Den nuvarande perioden i utvecklingen av litauisk datavetenskaplig terminologi bör betraktas som ett inledande skede. Förekomsten av synonymer och varianter i detta skede är en naturlig process, som delvis bestäms av mängden engelska synonymer och frågan om man ska välja lånade termer eller litauiska motsvarigheter. Datavetenskapliga termer standardiseras genom varianter och synonymer, framför allt genom att redan befintliga litauiska motsvarigheter till lånord tas i bruk och genom att fler litauiska nybildningar skapas, vilka kan konkurrera med lånorden.

⁵ Gaivenis K., Kaulakienė A. Ekstralingvistiniai terminų norminimo principai // Kultūra ir visuomenė. Mokslo darbai. K., 1996. T. 3. P. 42–51.

28