TERMINOLOGISEMINARIUM FÖR DE TRE BALTISKA STATERNA

Den statliga språknämnden, som lyder under Republiken Lettlands president, anordnade den 21 oktober 2003 ett terminologiseminarium för de tre baltiska staterna Terminologiarbete nu och i framtiden i Litauen, Estland och Lettland: planer för samarbete inom ramen för EU:s medlemsstater, till vilket medarbetare från Terminologicentrum vid Litauiska språkets institut bjöds in för att presentera terminologiarbetet i Litauen.

Akademikern Juris Ekmanis, vice ordförande för Lettlands vetenskapsakademi, sade i sitt inledningsanförande att termer måste skapas i en onaturligt hög takt, samtidigt som det är få som arbetar med att skapa dem. Han framhöll att nya termer inte alltid tas väl emot av allmänheten och att vissa också kritiseras av regeringen. Termer som kommer från engelskan är ofta slangelement. Ekmanis frågade hur termer uppfattas och förklaras i de andra baltiska länderna. Termdatabaserna är stora och behöver synkroniseras; gemensamma termdatabaser för lettiska, litauiska och estniska bör skapas.

Om hur terminologiarbetet bedrivs i Litauen, vilka institutioner som deltar i arbetet och vilka problem de litauiska terminologerna möter, talade medarbetarna vid Terminologicentrum vid Litauiska språkets institut A. Auksoriūtė, J. Gaivenytė-Butler och A. Umbrasas.

Hiie Tamm, terminolog vid Estlands centrum för juridiskt språk, gav en översikt över de institutioner som arbetar med terminologi och talade om terminologerna vid Estniska språkets institut, Estlands terminologiförening (webbplatsadress: www.eter.ee) och Estlands centrum för juridiskt språk, där hon arbetar (se vidare Hiie Tamms artikel i detta Terminologijos-nummer).

Akademikern och professorn Valentīna Skujiņa, ordförande för Lettlands vetenskapsakademis terminologikommission, presenterade ett organisationsschema över alla institutioner som bedriver terminologiarbete i Lettland och redogjorde för terminologikommissionens struktur och arbete. Terminologikommissionen, som är knuten till vetenskapsakademin, har 24 underkommittéer för terminologi: luftfart; biblioteksvetenskap, bibliografi, bokvetenskap och informationsvetenskap; botanik; demografi; järnvägstransport; ekonomi; energi; filosofi; geologi; hydraulik och vattenbyggnad; informationsteknik och telekommunikation; juridik; kemi och kemiteknik; jordbruksteknik; medicin; mekanik och maskintillverkning; skogsbruk; militärvetenskap; musikvetenskap; motorfordon; idrott; textilindustri; historia; värme-, gas- och vattenteknik.

171

Vid de uppräknade underkommittéerna arbetar omkring 250 specialister från forskningsinstitut, högskolor och andra institutioner; några av dem, till exempel inom informationsteknik och telekommunikation samt energi, är mycket aktiva. Skujiņa tog upp flera problem inom den lettiska terminologin:

1. Lettlands vetenskapsakademis terminologikommissions främsta uppgift är att verka för att en enhetlig terminologi utarbetas, men terminologikommissionen är ingen juridisk person och har därför en otillräcklig rättslig grund.

2. Förlagen ger i första hand ut ordböcker som säljer, men terminologikommissionen får inte alltid information om dem. Tidigare fanns ett centraliserat förlag och en tidning; nu finns många förlag och många tidningar, men informationen är otillräcklig. Terminologikommissionen ger ut Terminologijos naujienas; fyra nummer har kommit ut, men alla får inte publikationen och den skickas inte till andra lettiska städer.

3. Utbildningsaspekten är mycket viktig. Synen på undervisningen i lettiska i gymnasieskolan måste förändras. Terminologiundervisning måste införas i högskolornas utbildningsprogram.

4. Staten anslår mycket lite pengar till terminologiarbetet; vissa terminologer arbetar utan lön. Även kontakter med allmänheten kräver mycket resurser och arbetskraft.

Tildės direktör Andrejus Vasiljevas talade om den termbank som håller på att skapas i Lettland. Han nämnde att det finns några mindre termbanker att använda, men att det saknas en bred och tillförlitlig bank. Därför är det viktigt att skapa en gemensam databas där även termer som godkänts av terminologikommissionen ingår. Terminologikommissionens underkommittéer behöver teknisk utrustning och databaser; det är också nödvändigt att se till att underkommittéernas beslut publiceras. Vasiljevas betonade att allmänheten också bör involveras i skapandet av termer.

Marta Jaksone, direktör för Terminologi- och översättningscentrum, framhöll också att Lettland saknar en gemensam databas med godkänd terminologi. En av de viktigaste uppgifterna är därför att skapa allmänt tillgängliga termdatabaser. Hon påpekade att det är mycket viktigt att stärka och förbättra översättarnas kompetens, eftersom vissa översättares kunskaper i lettiska är mycket svaga.

Kārlis Timmermanis, teknologie doktor vid Rigas tekniska universitet och ordförande för energiunderkommittén, sade att man vid skapandet av termer ställs inför problemet att samordna begreppssystemet. Enligt honom, när man skapar termer...

172

När man skapar en nationell term måste de allmänna kraven för termbildning följas och den nya termen samordnas med motsvarigheter på andra språk. I Lettland har 5 översättande och 2 förklarande energiordböcker publicerats, och 7 internationella standarder har anpassats. Timmermanis konstaterade att det saknas information om arbetet inom detta område i Litauen och lyfte fram möjligheten till metodologiskt samarbete mellan specialister i de baltiska länderna. Specialister från Lettland, Litauen och Estland skulle inte bara kunna utbyta information, utan också gemensamt utarbeta flerspråkiga ordböcker inom sitt område och organisera gemensamma möten för specialister och terminologer från de tre länderna. Han föreslog att ett nationellt terminologicentrum skulle inrättas för att hantera globala strategiska uppgifter. När Timmermanis talade om terminologisk utbildning betonade han att terminologikurser bör ingå i läroplanerna vid alla högskolor och yrkesskolor och att ett regeringsbeslut behövs om användningen av fastställda termer.

Konradas Fuhrmannas, chef för Europeiska kommissionens översättningstjänsts representation i Lettland, betonade att det råder brist på kompetenta översättare för översättning av EU-dokument. Han föreslog att ett gemensamt översättningscentrum för de tre baltiska länderna skulle inrättas i Riga.

I slutet av seminariet antogs en deklaration (publicerad i detta Terminologijos-nummer).

Albina AUKSORIŪTĖ

Lietuvių kalbos institutas

P. Vileišio g. 5, LT-2055 Vilnius

E. paštas [email protected]

Mottagen 2003-11-06

173