Angelė KAULAKIENĖ

Institutet för litauiska språket

ELEKTRICITETS- OCH MAGNETISMTERMINOLOGI I LITAUISKA FYSIKLÄROBÖCKER

1. Inledande anmärkningar

Utgivningen av litauiska fysikläroböcker för sekundärskolan sammanföll med de första försöken att systematisera terminologin inom vissa vetenskapsområden. Under 1910-talets andra decennium påskyndades detta av en betydligt intensifierad folkbildning. Tsarväldet, skakat av revolutionerna 1905–1907, tvingades göra eftergifter inom olika delar av samhällslivet. Efter att förbudet mot litauisk tryckning med latinska bokstäver hade upphävts tilläts litauiska skolor redan 1906 undervisa i litauiska som ett separat, icke-obligatoriskt ämne. Antalet skolor där litauiska undervisades ökade stadigt (Šenavičienė 1982: 86–87). När första världskriget bröt ut och fronten 1915 närmade sig Vilnius begav sig många litauiska intellektuella till Ryssland. Fysik- och matematiklärare vid de litauiska gymnasierna i Voronezj började intressera sig för att sammanställa litauiska läroböcker och föresatte sig att systematisera terminologin så långt det var möjligt. Språkvetaren Jonas Jablonskis, som undervisade i litauiska och latin vid de litauiska gymnasierna i Voronezj, gick gärna med på att hjälpa matematikerna genom att avsätta regelbunden tid för att diskutera terminologiska frågor. J. Jablonskis behövde först få en tydlig beskrivning av kärnan i och de viktigaste egenskaperna hos det begrepp som termen skulle beteckna, samt en förklaring av hur det användes i andra språk och varifrån det härstammade (Rumšas 1979: 53). Enligt Z. Žemaitis kom även Konstantinas Šakenis ibland för att rådgöra i frågor om fysikterminologi, medan han skrev en fysiklärobok för sekundärskolan (Žemaitis 1966: 195). Den första delen av läroboken ”Fysik” skrev han just i Voronezj, där han rådgjorde med J. Jablonskis och matematikerna Z. Žemaitis, Pranas Mašiotas och Marcelinas Šikšnys (Kaulakienė 2002: 66–77).

Vid den här tiden skrev även Ignas Končius en fysiklärobok. Som framgår av Antanas Žvironas anteckning till I. Končius artikel Fysiktermer, ”i slutet av 1915, när artikelns författare [I. Končius] arbetade som fysiklärare vid Palangas gymnasium

107

vilket då hade evakuerats till Võru (i Estland), fick idén att skriva en litauisk fysiklärobok enligt det ryska gymnasiets dåvarande program. Behovet av en sådan lärobok hade redan börjat göra sig gällande, inte minst eftersom ett litauiskt gymnasium redan höll på att inrättas i Voronezj. Ig. Končius framförde sin idé (1915. XII. 28) till Litauiska föreningens centralstyrelse för hjälp åt krigets offer i Petrograd. Därifrån kom svaret (1916. I. 11): han uppmanades att skriva läroboken; i Voronezj hade en ”språkkommission” bildats för att fastställa fysiktermer, under ledning av K. Būga” (Končius 1938: 260). I. Končius fysiklärobok för gymnasier trycktes aldrig. Hans manuskript på 312 sidor förvaras i Vilnius universitets handskriftsarkiv (Kaulakienė 1994: 18–27). Även andra författares fysikläroböcker i en volym, huvudsakligen avsedda för folkskolan, färdigställdes och gavs ut (Fysikens historia 1988: 169–175). Utvecklingen av litauiska fysikläroböcker för folk- och sekundärskolan har utförligt behandlats i Jonas Algirdas Martišius artikel Litauiska fysikläroböckers hundraåriga väg, skriven till hundraårsminnet av Petro Vileišis lärobok Populariszkas rankvedis Fyzikos (Martišius 2000: 135–174).

Störst popularitet fick K. Šakenis fysiklärobok i tre delar för gymnasier, vars första upplaga utkom 1920; mellan 1920 och 1940 gavs hela fem upplagor ut (Kaulakienė 2002: 66). Under 1920-talets första årtionde utkom den första omfattande fysikläroboken för högre läroanstalter, bestående av sju kapitel, vart och ett utgivet som en separat bok, av Vincas Čepinskis: Fysikföreläsningar (1923–1926), som flera generationer studenter studerade med. Några decennier senare utgavs en annan fysiklärobok i fyra delar, också avsedd för högre läroanstalter – Povilas Brazdžiūnas Allmän fysik (1960–1965).

Denna artikel behandlar terminologin för magnetism och elektricitet i läroböcker av de tre nämnda författarna enbart ur brukssynpunkt. Följande delar eller kapitel av läroböckerna har valts för analysen: K. Šakenis. Fysik. Del II. Magnetism. Elektricitet, 1920, 77 s. (hädanefter – F); V. Čepinskis. Fysikföreläsningar. Kapitel VII. Magnetism och elektricitet, 1926, 466 s. (hädanefter –

¹ Här återges autentiska texter till definitionerna av begrepp i de läroböcker som citeras och analyseras här och på andra ställen. Stavning och interpunktion har inte ändrats.

108

FP); P. Brazdžiūnas. Bendroji fizika. II dalis. Elektra ir elektromagne-tizmas, 1961, 405 p. (toliau – BF).

2. Analys av användningen av termer för elektricitet och magnetism i fysikläroböcker

Aptariamuose vadovėliuose pateiktus elektros ir magnetizmo terminus galima suskirstyti į keletą grupių. Bene didžiausią grupę sudaro visų trijų autorių tai pačiai sąvokai pavadinti vartojami vienodi terminai. Jais pasirinkti tiek tarptautiniai, tiek savi lietuviški žodžiai, paimti iš tarmių ar senųjų šaltinių. Jie fizikos terminijoje vartojami ir šiuo metu, pvz.: ampermetras F 40, FP 247, BF 175; anodas F 32, FP 204, BF 268; baterija F 40, FP 133, baterija BF 138; dalelės F 18, FP 398, BF 87; dėsnīs F 33, FP 250, BF 183; dinamomašina FP 322, BF 181, dinamo mašina F 74, FP 313; dujos F 51, FP 215, BF 91; ekvivalentas F 45, FP 202, BF 121; elektra F 12, FP 34, BF 5; elektrodas F 51, FP 230, BF 113; elektrolitas F 44, FP 204, BF 113; elektromagnetas F 56, FP 257, BF 207; elektroskopas F 15, FP 34, BF 8; elementas F 68, FP 220, BF 130; jėga F 57, FP 34, BF 158; katodas F 31, FP 387, BF 250; kibirkštis F 76, FP 114, BF 145; kiekis F 45, FP 34, BF 6; kūnas F 11, FP 3, BF 87; lankas F 51, FP 143, BF 149; laukas F 56, FP 147, BF 6; magnetas F 3, FP 3, BF 157; mašina F 29, FP 71, BF 318; mikrofonas F 70, FP 298, BF 341; motoras F 75, FP 313, BF 306; paviršius F 17, FP 71, BF 10; plokštelė F 31, FP 82, BF 25; plokštuma F 6, FP 19, BF 162; poliarizacija F 47, FP 342, BF 190; santykis F 49, FP 342, BF 153; skaičius F 57, FP 201, BF 185; solenoidas F 63, FP 249, BF 167; spektras F 6, FP 3, BF 90; spinduliai F 53, FP 385, BF 106; srovė F 56, FP 356, BF 305; stiprumas F 34, FP 48, BF 70; talpumas F 25, FP 243, BF 131; tarpas F 52, FP 387, BF 150; varža F 39, FP 259, BF 293; vienetas F 39, FP 34, BF 12; voltметras F 40, FP 201, voltmetras FP 254, BF 122; voltas F 37, FP 71, BF 20; žiedas F 71, FP 283, BF 99 ir kt. Daugelis jų eina rūšinių terminų, kurie irgi vienodai vartojami visų trijų autorių, pagrindiniais dėmenimis, pvz.: kiekis: elektros k. F 21, FP 34, BF 6; magnetas: dirbtinis m. F 3, FP 3, BF 157; spinduliai: Rentgeno s. F 53, Röntgeno s. FP 390, rentgeno s. BF 106; srovė: elektros s. F 28, FP 377, BF 6; stipru-

109

mas: elektros srovės s. F 37, FP 377, BF 70; vienetas: varžos v. F 39, FP 169, BF 74 och så vidare.

En annan ganska stor grupp består av synonyma termer som används av de nämnda författarna för att beteckna samma begrepp:

apsuka (Dessa varv kommer att utgöra Rumkorffs spolens mellersta, eller första, sektion) F 66; apsuka (ivija) (Då motsvarar varje trådvarv (ivija) en hel spole) F 73; ivija (Varje varv i den andra spolen kan nämligen betraktas som ett självständigt element <…>) F 68; vingis (Denna primärspole bör alltså bestå av ett litet antal varv n₁ av tjockare, isolerad koppartråd) FP 299; pavijonis (Figur 262 visar en solenoid med ett stort antal lindningsvarv, kopplad till en känslig astatisk galvanometer) FP 284; vija (När elektrisk ström går genom spolen försöker den vrida sig så att det största möjliga antalet kraftlinjer passerar genom spolens varvplan) BF 175;

atsparos jėga (Attraktions- och motståndskrafter) FP 34; atstūmimo jėga (Vi betraktar den repulsionskraft som verkar mellan liknamnade magnetiska poler som positiv <…>) BF 158;

dielektrinė mediumo polarizacija, elektriška perstuma (nuoslanka) (<…> den elektrostatiska induktionen beror på mediet och ger upphov till en särskild spänning i mediet, som Faraday kallade dielektrisk polarisering av mediet och som Maxwell kallar elektrisk förskjutning (förskjutningsström) FP 343; elektriška perstuma (En sådan växelström ger upphov till mycket snabba förändringar i den elektriska förskjutningen i dielektrikumet vid varje punkt <…>) FP 344; elektriška perstuma, arba elektriškas įtempimas, arba dielektrinė polarizacija (Strömmen i dielektrikumet är en variation av den elektriska förskjutningen, eller den elektriska spänningen, eller den dielektriska polariseringen) FP 342; elektros perstuma (<…> en sådan elektrisk förskjutning i dielektrikumet är förbunden med motståndet från elastiska elektriska krafter <…>) FP 343; materialets dielektriska polarisation (När ett icke-polärt material placeras i ett elektriskt fält förskjuts elementarladdningarna i materialets molekyler, under påverkan av fältet, från sina jämviktslägen: de positiva laddningarna i det elektriska fältets riktning och de negativa i motsatt riktning. Detta fenomen kallar vi materialets dielektriska polarisation) BF 42–43;

elektros galia (potencialas) (Elektricitetsmängd, elektrisk potential (potential) och ledarens kapacitans) F 21; elektros galia, arba

110

potential (Även här; när man talar om elektricitet måste man skilja mellan en ledares elektriska kapacitans och den elektriska kraften, eller potentialen) F 22; elektrisk potential (Allt detta <...> kan också tillämpas på det elektriska fältet, vars egenskaper i kvantitativt avseende vi kan uttrycka med hjälp av den elektriska potentialen) FP 67; elektrisk potential (Då kallar vi det elektriska fältets spänning dess elektriska potential) BF 21;

elektricitetsmängd (Elektriciteten övergår från staven till kulan, och ju fler gånger vi har vidrört den laddade staven, desto större blir elektricitetsmängden i kulan) F 13; elektrisk laddning (Den mängd elektricitet som en kropp har kallar vi kroppens elektriska laddning) BF 9;

jonernas hastighet (Jonernas transporttal och deras absoluta hastighet) FP 201; jonrörlighet (Positiva joners rörlighet skiljer sig ofta från negativa joners rörlighet) BF 118;

batteri av Leidenflaskor (Han [Galvani] ansåg att muskeln är ett slags batteri av Leidenflaskor, som oupphörligt stimuleras av hjärnan) BF 7; batteri av Leydenflaskor (En sådan kombination kallas ett batteri av Leydenflaskor <...>) FP 90;

isolator (Vi säger därför att glas och kautschuk inte leder elektricitet vidare, att de är elektriskt isolerande, och sådana föremål eller kroppar kallar vi isolatorer) F 12; skiljeanordning eller isolator (De isolatorer som vi använder för att isolera elektrifierade kroppar från jorden kallas skiljeanordningar eller isolatorer, och själva avskiljningen kallas isolation) F 13; isolator eller elektrisk icke-ledare (<...> och andra kroppar, såsom glas, kautschuk, svavel, lack, hårt harts osv. kallade Gray isolatorer eller elektriska icke-ledare <...>) FP 35; isolator (Därav framgår alltså att isolatorer utgör mycket stora hinder för elektricitetens rörelse) FP 44; dielektrikum eller isolator (De första kropparna kallar vi elektriska ledare och de andra dielektrika eller isolatorer) BF 24; isolator (De bästa isolatorerna är bärnsten, kvarts, glimmer, ebonit och alla gaser i normalt tillstånd) BF 24;

osmotiskt tryck (Och när jonernas osmotiska tryck är större än metallens upplösningstryck fälls metalljonerna i lösningen ut på metallytan <...>) BF 124; osmotiskt tryck (Alltså är det osmotiska trycket hos sådana metallkatjoner i elektrolyten större än deras joniseringstryck <...>) FP 224;

Volta-båge (Ångorna lyser med ett så vitt sken att ögonen vanligtvis

111

inte kan se på det. Ett sådant ljus kallas Volta-båge) F 51; Volta-båge (elektrisk båge) FP 187; elektrisk båge eller Volta-båge (Därför fick detta fenomen namnet elektrisk båge eller, efter Davy, som ville hedra Volta, Volta-båge) FP 189; Volta-båge (Med andra ord ökar avståndet mellan kolspetsarna när Volta-bågen verkar, Volta-bågen blir längre, och när avståndet till slut har blivit tillräckligt stort slocknar Volta-bågen) FP 190; elektrisk (Volta-)båge (Beroende på de yttre förhållandena kan vi få flera former av självurladdning i gaser: gnisturladdning, tyst urladdning, glödurladdning och elektrisk (Volta-)båge) BF 143; elektrisk båge eller Volta-båge (En sådan urladdning observerades först av Petrov och senare av Davy; denna urladdning kallas vanligen elektrisk båge eller Volta-båge) BF 147; elektrisk båge (Den elektriska bågen utstrålar ett mycket starkt ljus och är därför en god ljuskälla) BF 148.

Sammansatta termer som används på olika sätt, där det bestämmande ledet är substantivet elektra i genitiv eller ett därav bildat adjektiv med suffixet -inis, -ė, dvs. elektrinis, -ė, förekommer också i de nämnda läroböckerna, till exempel: elektrinė įtampa BF 119 och elektros įtampa F 24; elektrinė kibirkštis BF 145 och elektros kibirkštis F 26; elektrinė krosnis BF 87 och elektros krosnis FP 187; elektrinis lankas BF 149 och elektros lankas FP 187; elektrinio lauko stiprumas BF 13 och elektros lauko stiprumas FP 82; elektrinis potencialas BF 21 och elektros potencialas FP 59; elektrinis talpumas BF 29 och elektros talpumas FP 59.

De bestämmande leden i sådana sammansatta termer bör tydligen betraktas som varianter. De förekommer i olika former i de nämnda fysikläroböckerna. Utöver de redan behandlade bestämmande leden i sammansatta termer, som utgörs av ett substantiv i genitiv eller ett därav bildat adjektiv med suffixet -inis, -ė, jämför även: džaulinė šiluma BF 87 och Džaulio šiluma BF 202; galvaninis elementas F 30, FP 133, BF 123 och Galvani’o elementas FP 133; katodiniai spinduliai BF 153 och katodo spinduliai F 52; koncentracinis elementas BF 123 och koncentracijos elementas FP 223; magnetinis audros BF 164 och magneto audros F 11; magnetinė jėga FP 3 och magneto jėga F 3; magnetinis laukas FP 313, BF 6 och magneto laukas F 56; magnetinis meridianas FP 19 och magneto meridianas F 10; prigimtinis magnetas F 3 och prigimties magnetas FP 3; rutulinis žaibas BF 6 och rutulio žaibas FP 127; i läroböckerna kan man finna sammansatta termer vars bestämmande led

112

Varianterna är adjektiv med suffixen -iškas, -a och -inis, -ė, till exempel: chemiškas ekvivalentas FP 202 och cheminis ekvivalentas BF 121; adjektiv med suffixet -iškas, -a och substantiv i genitiv, till exempel: elektriška perstuma FP 342 och elektros perstuma FP 202; substantiv i genitiv och particip i pronominalform, till exempel: elektros jėga BF 90 och elektrovaromoji jėga FP 230; traukos jėga FP 82 och traukiamoji jėga F 8–9; obestämd och bestämd adjektivform, till exempel: Faraday’aus tamsus tarpas FP 387 och Faradėjaus tamsusis tarpas BF 150; minkšta geležis F 9, BF 313 och minkštoji geležis F 9, neigiama elektra FP 385 och neigiamoji elektra F 20; normalus elementas FP 232 och normalusis elementas BF 128; sausas elementas FP 146 och sausasis elementas F 32 och så vidare.

I de nämnda författarnas läroböcker förekommer också varianttermer med samma rot, som skiljer sig åt genom prefix, till exempel: demagnetinimas FP 263 och išmagnetinimas F 7; taikymai BF 86 och pritaikymai FP 361; genom suffix, till exempel: elektromagnetizmas FP 247, BF 7 och elektromagnetija F 56; grandinė F 36, BF 113 och grandinėlis F 25, grandinys F 36; griaustinis BF 143 och griausmas F 76, FP 128; vamzdis: Crookso v. FP 385, Geislerio v. FP 385, rentgeno v. BF 87 och vamzdelis: Krukso v. F 52, Geislerio v. F 52, Rentgeno v. F 53; genom ändelse (särskilt många sådana internationella termer), till exempel: abscisa FP 324 och abscisė BF 108; akumuliatoris F 48, akumuliatorius FP 238 och akumuliatorius BF 130; amplitūda FP 362 och amplitudė BF 107; elektrolizas F 43 och elektrolizė FP 201, BF 120; formula F 40, FP 419 och formulė BF 110; grammolekula FP 418 och grammolekulė BF 119; koordinata FP 437 och koordinatė BF 302; linė F 4 och linija FP 59, BF 58; molekula FP 206 och molekulė F 9, BF 116; ordinata 324 och ordinatė BF 78 och så vidare.

En betydande grupp i dessa författares läroböcker utgörs av eponymiska varianttermer som skiljer sig åt genom stavningen av forskarnas efternamn, till exempel: Biot-Svarto dėsnis FP 147, Bio-Savoro dėsnis BF 168; Danieliaus elementas F 31, Danielio elementas FP 145, BF 123; Džioulio dėsnis F 49, Joulio dėsnis FP 187, Džaulio dėsnis BF 86; Clark’o elementas FP 232, Klarko elementas BF 128; Crookso tamsus tarpas FP 387, Krukso tamsus tarpas BF 150; Leklanšė’s elementas F 31, Leclanché elementas FP 146; Lenzo dėsnis FP 283, Lenco dėsnis BF 226; Maxwell’io elektromagnetinė teorija FP 1, Maksvelo elektromagnetinio lauko teorija BF 325; Omo dėsnis F 39, BF 72, Ohmo dėsnis FP 167; Peltier’o

113

effekt FP 187, Peltjė effekt BF 258; Röntgenstrålar F 53, röntgenstrålar BF 258, Röntgenstrålar FP 385; Tesla-transformator FP 308, Teslas transformator BF 317; Thomson-effekt FP 187, Thomson-effekt BF 218; Wheatstone-brygga FP 167, Wheatstone-brygga BF 83; Zeeman-effekt FP 361, Zeeman-effekt BF 159 och så vidare.

Av analysen kan man se att synonyma termer för samma begrepp används inte bara i alla tre författarnas läroböcker; jämför också fenomenas FP 24 och reiškinys F 76, BF 5; komponenta FP 9 och dedamoji BF 162; laidininkas, arba konduktorius FP 35 och laidininkas F 13, BF 89; materija FP 385 och medžiaga BF 153; stipinas FP 65, radis (stipinas) FP 68 och radiusas BF 136, men också inom var och en av dessa läroböcker. Det finns gott om sådana synonyma termer i varje författares lärobok: antingen förekommer båda synonymerna på litauiska, den ena på litauiska och den andra som lånord eller internationell term, eller båda som internationella synonymer, till exempel: elektriniai svyravimai, arba virpesiai BF 307 och elektriniai virpesiai BF 309; galvanometrai (srovių matuotojai) F 34, galvanometras, arba srovės matuotojas F 34 och galvanometras F 34, galvanometras arba instrumentas srovėms matuoti FP 157 och galvanometras FP 157; įtakos arba antrinė srovė F 65 och įtakos srovė F 65; įvairiavardžiai poliai F 64 och nevienodi (įvairiavardžiai) poliai F 5; kibirkštinis, arba pramušamasis, potencialas BF 144 och kibirkštinis potencialas BF 144; kondensatoriai, arba tirštintojai F 24, men plokštusis tirštintojas F 24, plokštinis tirštintojas F 24, plokščias tirštintojas F 26; liekamasis magnetizmas, arba remanensija BF 200 och liekamasis magnetizmas BF 200; lauko (išorės) varža F 37 och išorės varža F 37; mediumas (tarpinė medžiaga) FP 342 och mediumas FP 343; meridianas (dienovidinis) F 10 och meridianas F 34; nuolatinė (spontaninė) poliarizacija BF 57 och nuolatinė poliarizacija BF 57; pasvirimo (linkties) kampas F 10 och pasvirimo, arba linkties kampas F 10, pasvirimo kampas F 10; plautelis, arba audionas FP 383, plautelis-audionas FP 385 och plautelis FP 384; praskiestos dujos FP 385 och dujos praskiestame padėjime FP 386; rekombinacija, arba molizacija BF 116 och rekombinacija BF 139; spinas arba sukinys BF 204 och spinas BF 204; šiluminis (betvarkis) judėjimas BF 94 och šiluminis judėjimas BF 107; trumpas sujungimas, arba „kurčšlusas“ FP 241 och trumpas sujungimas FP 241; versmė (šaltinis) F 49 och versmė F 50; vienarūšė arba teigiamoji elektra F 25 och vienarūšė

114

elektricitet F 19; likadana (homonyma) poler F 5 och homonyma poler F 6 osv. Det framgår att läroboksförfattarna, när de vill beskriva ett begrepp som behandlas för första gången mer utförligt, oftast använder synonyma termer, medan endast en term vanligtvis väljs på följande sidor, t.ex.: elektriska svängningar BF 309, 311, 312 m.fl.; galvanometer F 34, 37, 39 m.fl.; medium FP 343, 344, 348 m.fl.; permanent polarisation BF 57, 58 m.fl. Detta visar författarnas försök att systematisera terminologin.

En något mindre grupp utgörs av termer som enskilda författare använder på ett särpräglat sätt, t.ex.: hölje: elektrometrarnas hölje BF 36; omgivande, -: den andra omgivande satsen FP 342, den första omgivande satsen FP 342; avstånd: överföring av elektrisk energi över avstånd FP 313; löpning: elektrisk löpning eller glidning F 29; räls: elektrisk strömskena F 29; uppfinning: Voltas uppfinning F 29, avmagnetiseringskurva FP 257; magnetiseringskurva FP 257; magasin: motståndsmagasin FP 167; avtagning: medaljavtagning (kopia) F 46; iakttagelse: Galvanis iakttagelse FP 133, Oersteds iakttagelse FP 147; förskjutning: förskjutningsström FP 344; rör ”ventil”: triodrör FP 383, termionrör FP 361; extra, -: extra motstånd FP 293, extra tilläggsmotstånd FP 293, åskledare F 77, åskledare FP 122 ”åskledare”; par: astatiskt magnetiskt par FP 151, återställande kraftpar FP 16, elasticitetens vridmoment FP 253; rörelse: elektromagnetisk rörelse FP 342, elektrisk rörelse FP 24; strålar: ljusstrålar FP 114; strömning: energiflöde BF 330; glas: Leidenflaska F 25; rätlinjig, -: rätlinjig ledare FP 155; galler FP 379 ”galler”.

3. Slutsatser

1. Den största gruppen av termer för elektricitet och magnetism i K. Šakenis, V. Čepinskis och P. Brazdžiūnas fysikläroböcker utgörs sannolikt av de gemensamma termer som alla tre författarna använder för att benämna samma begrepp och som har levt kvar fram till i dag.

2. Ofta använder läroboksförfattarna, efter att först ha benämnt ett begrepp med synonyma eller alternativa termer, därefter endast en av dem.

3. Termer som fysikläroboksförfattarna (särskilt K. Šakenis och V. Čepinskis) använder på ett särpräglat sätt—

115

—skulle tydligen behöva analyseras särskilt med avseende på betydelse och struktur.

LITERATŪRA

Fizikos istorija 1988: Fizikos istorija Lietuvoje. I (1579–1940). Autorių kolektyvas: P. Brazdžiūnas, H. Horodničius, H. Jonaitis, A. Puodžiukynas, I. Šenavičienė; Vilnius.

Kaulakienė A. 1994: Rankraštinio Igno Končiaus fizikos vadovėlio kalba. – Lituanistica 3 (19), 18–27.

Kaulakienė A. 2002: Konstantino Šakenio Fizikos vadovėlio terminija. – Terminologija 9, 66–77.

Končius I. 1938: Fizikos terminai.– Gamta 3, 258–260.

Martisius J. A. 2000: Lietuviškų fizikos vadovėlių šimto metų kelias. Populiariškas rankvedis Fizykos, Vilnius, 135–174.

Rumšas P. 1979: Prie matematikos terminijos ištakų. – Zignas Žemaitis, Vilnius, 52–58.

Šenavičienė I. 1982: Fizikos raida Lietuvoje (1920–1940), Vilnius.

Žemaitis Z. 1966: Lietuviškosios matematinės terminologijos istorija. – Lietuvių kalbotyros klausimai 8, 195–201.

TERMS OF ELECTRICITY AND MAGNETISM IN LITHUANIAN TEXTBOOKS OF PHYSICS

Summary

This article deals with terminology of electricity and magnetism in textbooks of physics of K. Šakenis, V. Čepinskis and P. Brazdžiūnas. Terms of electricity and magnetism in these textbooks could be divided into a number of groups. The largest group comprises similar terms, used by all three authors to name the same concept and which are in use today. The usage of synonymic terms and variants of terms of electricity and magnetism showed that frequently the authors of these textbooks named the new concept in synonymic terms or variants for the first time and subsequently chose and used only one of them. Terms distinctively used by the authors of these textbooks (by K. Šakenis and V. Čepinskis in particular), which named newly appearing concepts of electricity and magnetism at that time, need a separate analysis of meaning and structure.

Angelė KAULAKIENĖ

Gauta 2003-11-06

Lietuvių kalbos institutas

P. Vileišio g. 5, LT-2055 Vilnius

E. paštas [email protected]

116