ASTA MITKEVIČIENĖ

Litauiska språkets institut

Vida Stravinskienė. ORDBOK I EKOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP: lärobok. Kaunas: Šviesa, 2004, 238 s.

Den alfabetiska förklarande termordlistan av professor V. Stravinskienė vid Vytautas Magnus-universitetet är, enligt förordet, avsedd för blivande specialister inom ekologi, miljövetenskap, skogsbruk, jordbruk och miljöteknik, pedagoger inom olika naturvetenskapliga områden samt andra läsare. Enligt recensentens beräkning innehåller den över 650 uppslagsord. Antalet termer som definieras eller förklaras är dock betydligt större: termer för arter och närbesläktade termer finns upptagna i termartiklarna. I artikeln för termen frövita förklaras till exempel termerna primärt frövita och sekundärt frövita (76), och i artikeln för allergen förklaras sensibiliseringsperiod (12).

Ordlistan har godkänts av den statliga kommissionen för det litauiska språket (bedömning – den statliga kommissionen för det litauiska språket har inga invändningar). Uppslagsorden i ordlistan är accentuerade; endast några få fel i accentueringen (korrekturfel) påträffades: fluorväte (= fluórväte), torvbildning (= torvbildning); de centrala leden i termerna exotermisk process, limnoglaciala sediment saknar accenttecken. Motsvarigheter på andra språk anges inte – ordlistan är enspråkig, men latinska namn anges vid systematiska benämningar (jfr. däggdjur (Mammalia) m.fl.). Vissa inkonsekvenser i framställningen kan dock skönjas; till exempel anges inget latinskt namn vid kräftdjur. Tyvärr saknas förklaringar av ordlistans struktur. Termernas etymologi anges, men vissa brister i framställningen kan noteras. Exempelvis förklaras etymologin för en främmande bestämningsled oftast efter den leden (till exempel heteroterma djur), men ibland först efter hela termen (till exempel indikatorväxter). Ibland anges ingen etymologi alls (till exempel morfologisk adaptation). Det finns inexaktheter i etymologiska förklaringar, till exempel: bionik [gr. bios – liv (= bio...

Terminologija | 2006 | 13

207

+ (elektro)nik)]; evolutionsteori [lat. evolutio – utveckling + gr. theoria – undersökning) (som om termen vore sammansatt med fog, snarare än en fras). Etymologin i artikeln för den litauiska termen kol (C) är felaktig.

Tre adjektiv har tagits upp som uppslagsord i ordlistan: arid, boreal, mediterran. I deras artiklar har även sammansatta termer bildade med dessa adjektiv tagits med och förklarats. Ordboken innehåller några egennamn, till exempel: EKOAGROS, ”Natura 2000”, Världshälsoorganisationen, Internationella naturvårdsunionen m.fl. Det hade varit användbart att ange kriterierna för urvalet av material. Läsaren kan exempelvis undra varför ordlistan har en artikel om aeroba förhållanden, men saknar uppslagsordet anaeroba förhållanden; varför det finns artiklar om sekundär förorening, kemiska föroreningar, fysikaliska föroreningar, men ingen artikel om föroreningar; och varför uppslagsordet in situ-skydd finns med, men inte ex situ-skydd. I definitionen av termen allergi används termen allergen (12), som inte förklaras i ordlistan. Det är synd att ordboken saknar hänvisningar – den skulle vara mycket enklare att använda då. I artiklarna markeras enskilda termer med kursiv stil, men vissa av dem finns som separata artiklar (t.ex. magmatiska bergarter, metamorfa bergarter i artikeln bergarter, 223), medan andra inte gör det (sedimentära bergarter i samma artikel).

De flesta av ordlistans uppslagsord är bra. Det sämsta är förmodligen termen modermaterial, ”jordbildande bergart som omfattar det översta (= översta) skiktet av jordskorpans yta, ur vilket jord bildas under inverkan av jordmånsbildande faktorer”. Termen bör inte rekommenderas (trots att den också tagits med i AATŽ), eftersom den inte stöds av ordet gimtass semantik (jfr gimtoji= bergart TT, kilminė uoliena ChŽ; dirvodarinė uoliena SDTŽ, ŽŪE I). Likaså borde man i stället för fjord ha använt den redan etablerade formen fiord (DŽ₅). Numera är den vanliga termen ett ord, bioritmer (jfr DŽ₅, AATŽ, SpŽ, PsichŽ m.fl.), medan ordlistan endast har den längre tvåordstermen biologiska rytmer. Termen rovdjur bland havets (= havs; jfr tumlare) däggdjur bör preciseras. Termen vatten”blomning” kunde utan vidare ha skrivits utan citattecken, eftersom žydėti betyder ”grönska” (DŽ₅).

I ordlistans text markeras synonyma termer tydligt, och de överanvänds inte. Synonymerna saknar dock accentmarkering och det finns inga hänvisningsartiklar. Synonymerna letal (dödlig) dos, lokal (lokal) förorening borde ha bytt plats – termer med litauiska led är mycket tydligare. Termer av olika rang anges som synonymer: utsläpp av föroreningar och utsläppta föroreningar. Termen stratosfärens ozonskikt (syn. ozonosfär) liknar mer en förklaring än en term – en kortare synonym vore bättre. I separata artiklar

208

Asta Mitkevičienė

termer förklaras växtätande djur och fytofager (till den senare har synonymen växtätare lagts till). Under termen trofisk nivå finner vi i artikeln växtätande djur (fytofager) (138). Frågan uppstår om växtätande djur och fytofager betraktas som synonymer i ordlistan; om så är fallet, varför har de då inte länkats till varandra? För övrigt vore det logiskt att, eftersom synonymerna fytofager (syn. växtätare) har fått en egen artikel, även se termen zoofager tillsammans med köttätare. Framställningen av ekonymerna konsumenter (syn. förbrukare) och nedbrytare (syn. reducenter)¹ kunde ha harmoniserats: om den svenska termen föredras, bör den användas i båda fallen. Ordlistan innehåller två specifika synonyma termer – morfologisk anpassning (syn. morfologisk adaption) – men endast en överordnad term: anpassning. Som synonym borde den litauiska motsvarigheten till termen domesticering, tämjning, ha angetts (jfr AATŽ domestikacija, prijaukinimas). I ordlistan finns ju också termen domesticerade arter med synonymen tämjda arter. Termen ekosystemsukcession kunde ha ersatts med en mer inhemsk litauisk term (eller åtminstone fått en synonym): ekosystemförändring (jfr förändring, succession i AATŽ). Man saknar också förna vid sidan av termen humus, och lokal död vid sidan av termen nekros. Borde inte den litauiska synonymen hydrobionter, vattenorganismer? ha angetts?

Intressant nog överensstämmer vissa termer, som redan har framgått, inte med termerna i den närliggande ämnesordlista AATŽ, som utkom år 2000. I vissa fall har man valt en bättre väg, till exempel populationsekologi (AATŽ definierar populationsekologi, medan artikeln ekologi anger populationsekologi); solstrålning (AATŽ solradiation); norrsken (AATŽ polarsken, norrsken). Ordlistan anger synonymerna biologiskt nedbrytbart avfall (–nedbrytbart avfall), biologiskt degraderbart avfall, medan AATŽ endast har biologiskt nedbrytbart avfall.

Termartiklarna är verkligen informativa och ganska utförliga. Ibland anges begreppets forskningshistoria, upptäckaren av fenomenet eller skaparen av begreppet. I artikeln om termen hållbar utveckling hittar man till och med ”protokolliknande” information: ”Tidigare (före Litauens statliga kommission för det litauiska språkets beslut den 2003 01 31) användes termerna balanserad utveckling, kontinuerlig utveckling, resurshushållande utveckling, hållbar tillväxt” (56). Ordlistan innehåller kommentarer om termers bruk. Sådan information är dock inte alltid korrekt. Exempelvis anges om vegetation att det är ”en term som inte bör användas om växtsamhällen; den bör ersättas med termen växtlighet” (32), men man säger inte i vilken betydelse den används (till exempel i artikeln mikroekosystem (134)). Uppslagsordet effekt har i stället för en definition

¹ Den tredje termen i gruppen – producenter (eller producenter) – har inte fått en egen artikel.

Terminologija | 2006 | 13

209

en anmärkning om att termen inte bör användas inom ekologi och miljövetenskap, utan ersättas med termerna påverkan, verksamhetsresultat, följd eller fenomen (70). Därför finner vi i ordlistan växthuseffekten, inte växthuseffekt. Man kan notera att vissa ordböcker från slutet av förra seklet (t.ex. AstrŽ, GeogrŽ) också hade växthusfenomen som huvudterm. I dagens ordböcker (jfr AATŽ, ChŽ, Eurovoc) är termen växthuseffekt: termen växthusfenomen kan, trots att den är mer litauisk, skapa tvetydighet.

De flesta termer som förekommer i själva artikeltexterna är korrekta. Några kommentarer kan göras om dem eller deras användning. Exempelvis återges växtens litauiska och latinska namn felaktigt i ordlistan: vanlig marsantia (= marsantia, 208; se BotVŽ) och Marchantia polymorpha (= polymorpha, 208). Ordlistan använder ersättningen subtropisk region för subtropikerna (88, 122 m.fl.), medan DŽ₅ rekommenderar subtropiker. I artikeln biologiska rytmer används tidvattenrytmer (44), trots att uppslagsordet i samma ordlista är tidvatten (176). I stället för termen separator (130), som förekommer i artikeln om termen mekanisk avloppsrening, vore den svenska termen avskiljare bättre; hypotalamus (artikeln termoreglering, 216) – hypotalamus. Det vedertagna namnet är dvärgbjörk (ordlistan har dvärgbjörk 181, 222; jfr BotVŽ). I stället för bens(a)pyren (21, 65, 155) hade varianten benspyren räckt (jfr ChŽ). Termen systematisk grupp (93) skiljs inte från systematisk grupp (jfr system och systematik). I stället för tretaktermen halvparasitiska växter (i artikeln om termen hemiparasitism, 96) passar hemiparasiter (jfr BotŽ hemiparasiter, halvparasiter). Ytterligare några kommentarer: ekonomiska (= ekonomi-) vetenskaper (23) (jfr naturvetenskaper), nordliga (= nord-) breddgrader (59, 110, 158; se DŽ₅), hjärt-kärlsjukdomar (= hjärt- och kärlsjukdomar) (55), Dobson-enheter (= Dobsons) (202), kutikula (= kutikel) (218, jfr kutikula 98; se TekstilŽ). Artikeln om gifter säger att de efter styrka delas in i mycket starka, medelstarka, giftiga och svaga (149). Så giftiga gifter? Den felaktiga termen sagainićiai (132): även om den tidigare rekommenderades (den finns till exempel med i LTE IX), används nu cykader (se VLE IV 125; jfr BotVŽ cykadväxter (klass), cykadéer (familj); jfr även TŽŽe sagainer icke rekommenderat = cykadväxter).

I ordlistan följs inte alltid den normala ordningsföljden för attribut i litauiskan, jfr tundrans örtartade (= örtartade tundra-) växter (181), dygnets medel- (= genomsnittliga dygns-) koncentration (196).

Definitionerna av vissa termer är tämligen svaga. Exempelvis definieras biogena element som ”element som är nödvändiga för levande organismer (= kemiska elemen-

210

Asta Mitkevičienė

så” (41). Termen chionosfera förklaras som motsvarande bergspartier (53), och inte som ett visst atmosfärslager. Definitionen av termens monokultūra första betydelse är inexakt: ”ett odlingsområde där en art dominerar fullständigt (t.ex. ett rågfält)” (139) (jfr kultūra – ”odling, kultivering av växter; odlade, kultiverade växter” (se DŽ, TŽŽė). Termen audiniai definieras som ”ett system av celler och icke-cellulära strukturer” (formen borde stå i singular – audinys) (31). Logiken åsidosätts i förklaringen av den specifika termen pramoninės nuotekos: ”Industriellt avloppsvatten rinner ut från produktionsföretag, där det har använts för tekniska ändamål” (150). Av ett sådant uttalande kan man förstå det som att det inte är vatten utan avloppsvatten som används. Termen rizikos veiksniai förklaras i ordlistan med termen aplinkos veiksniai, men bland de nämnda faktorerna finns sådana som blodtryck, överskott av kolesterol i blodet m.m. (187). Ordlistan anger två betydelser för termerna homeostazė, nekrofagai, men de skiljs inte åt. Det finns ingen definition av termen antropogeniniai taršos šaltiniai – endast dess specifika termer räknas upp och förklaras.

Definitionernas språk är inte alltid korrekt eller stilistiskt välfungerande. Felaktig användning av bestämd form har observerats, till exempel vidurinysis ardas (69). I allmänhet överanvänds bestämda former ofta i termartiklar, t.ex.: praskrendantieji (– praskrendantys) paukščiai (164), putojantieji (– putojantys) gėrimai (190) m.fl., även om det ibland används en enkel form där en bestämd form borde stå. Definitionen av termen klasė är felaktig: ”klassifikationsnivå som betecknar (=omfattar) en helhet av objekt med gemensamma egenskaper” (109). Fler fel i användningen av particip har också påträffats, t.ex.: draustinis – ”ett område som bevarar miljön (=ett område där miljön skyddas) <...>” (68) och liknande. En konstruktion med ackusativ har valts inexakt, t.ex.: ”avfall som lämpar sig för återvinning och tillverkning av produkter (=för tillverkning av produkter) (20). Det är fel att sutikti används i betydelsen ”finnas, förekomma” (17, 175). Det förekommer osammanhängande och obegripliga meningar, t.ex.: Under de senaste åren har transportens bidrag till den totala luftföroreningen ökat (155); CO₂s bidrag till växthuseffektens uppkomst uppgår till 55–60% <...> (209) m.m. I ordlistan påträffades några interpunktionsfel (43, 62, 167, 208) och stavfel (korrekturfel): geitonogamija (=geitonogamija, 13), Falconiformes (=Falconiformes, 170), alop atrija [gr. allos (=allos) – annan, olik <...>] (13). På vissa sidor (66–67, 105) står termerna inte i alfabetisk ordning.

En sådan ordlista behövs, men den har alltför många brister.

Terminologija | 2006 | 13

211

FÖRKORTNINGAR

AATŽ 2000 – Ordlista över miljöskyddstermer, Vilnius.

AstrŽ 1984 – Astronomisk encyklopedisk ordlista. Sammanställd av A. Juška, Vilnius.

BotVŽ 1998 – Ordlista över botaniska namn. Sammanställd av R. Jankevičienė, Vilnius.

BotŽ 1965 – Ordlista över botaniska termer. Huvudredaktör J. Dagys, Vilnius.

ChŽ 2003 – Förklarande ordlista över kemiska termer. Utarbetad av K. Daukšas, I. Barkauskas, V. Daukšas m.fl., Vilnius.

DŽ 2003 – Ordbok över modern litauiska. Huvudredaktör St. Keinys, Vilnius (elektronisk utgåva).

Eurovoc – EUROVOC. Europeisk termordlista: http://www3.lrs.lt/pls/ev/ev.main

GeogrŽ 1994 – Vaitkeūnas St. Encyklopedisk geografisk ordbok, Kaunas.

LTE IX 1984 – Litauiska sovjetencyklopedin 9. Vilnius.

PsichŽ 1993 – Psykologisk ordbok. Red. R. Augis m.fl., Vilnius.

SDTŽ 1997 – Systematisk ordlista över markvetenskapliga termer. Sammanställd av A. Motuzas, Vilnius.

SpŽ 1996 – Ordlista över sporttermer 1. Utarbetad av S. Stonkus, Kaunas.

TekstilŽ 2001 – Aiškinamasis tekstilės terminų žodynas. Sudarė R. Čiukas, J. Katunskis, A. Kaulakienė ir kt., Kaunas.

TT 1992 – Terminologijos taisymai. Parengė K. Gaivenis, A. Kaulakienė, St. Keinys, J. Klimavičius, Vilnius.

TŽŽ 2002 – Interleksis. Tarptautinių žodžių žodynas. Ats. red. A. Kinderys, Vilnius (e. leidimas).

VLE IV 2003 – Visuotinė lietuvių enciklopedija 4, Vilnius.

ŽŪE I 1998 – Žemės ūkio enciklopedija 1. Moksl. redakcinės tarybos pirm. A. Kusta, Vilnius.

Mottagen 2006-12-05

Asta Mitkevičienė

Litauiska språkets institut

P. Vileišio 5, LT–10308 Vilnius

E. paštas [email protected]

212

Asta Mitkevičienė |