OM STATLIGA LITAUISKA SPRÅKKOMMISSIONENS VERKSAMHET

(Utarbetad utifrån Språkkommissionens verksamhetsberättelse för 2013)

SPRÅKPROGRAMMEN

Språkkommissionens huvudsakliga verksamhetsmål och uppgifter förverkligas genom språkprogrammen. Inom ramen för programmet för normering, användning, utveckling och spridning av statsspråket 2006–2015 inleddes en undersökning av litauiskans ställning vid högskolorna: det var planerat att analysera kursplanerna för ämnet fackspråk vid dessa lärosäten och bedöma språkriktigheten i magisteravhandlingar som försvarats 2013 samt i läroböcker utgivna 2010–2013.

Vid Litauiska språkvetenskapsinstitutet slutfördes arbetet med två äldre skriftliga kulturminnen av betydelse för det litauiska språket och kulturen – Samuelio Boguslavo Chylinskio Biblija. II tomas. Naujasis testamentas och Jurgio Ambraziejaus Pabrėžos manuskript Tayslós augumyynis kóremy taalpynas augimys... del 2. En ordbok sammanställd utifrån skriftliga källor från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet: Mato Slančiausko ir jo pagalbininkų pasakojamosios tautosakos rinkinių leksika. Fyra dialektpublikationer av intresse för lärare, elever och studenter gavs ut: Lietuvių kalbos tarmės mokyklai (2 böcker) och Tarmių tekstynas (2 böcker) med CD-skivor. Den bibliografiska litteraturförteckningen Lietuvių kalbotyra 2006–2010. färdigställdes.

Stödet till undervisning i fackspråk vid högskolor, vetenskapliga forskningsprojekt och kurser i statsspråket för invånare i Litauen med andra modersmål fortsatte. Stöd gavs också till Visaginas lokala tv-kanal Russkaja volnas dagliga nyhetssammanfattning på litauiska samt till utarbetandet och publiceringen av tematiska sidor i tidskriften Gimtoji kalba med rubriken ”Den litauiska standardspråkets normer i bruk, dialekterna och deras förändring”.

Inom ramen för programmet för forskning om den litauiska standardspråkets, dialekternas och andra språkvarieteters funktion och förändring 2011–2020 slutfördes 2013 forskningsstudier av emigranters språk och gränsområdena mellan östaukštaitiska dialekter – utena- och vilniusvarieteterna; dialektdata samlades också in.

Med medel från båda programmen köptes 685 litauiska publikationer i 16 titlar. De överlämnades kostnadsfritt till universitets- och högskolebibliotek, collegebibliotek, länsbibliotek samt offentliga bibliotek av nationell betydelse och kommunala bibliotek.

RÄTTSLIGT SKYDD FÖR DET OFFICIELLA SPRÅKET

Det föreslogs att en bestämmelse skulle införas i förslaget till lag om ändring av Republiken Litauens reklamlov, enligt vilken även de rättsakter som reglerar användningen av det officiella språket ska följas när utomhusreklam sätts upp. Seimas biföll det föreslagna tillägget när lagen antogs.

Till Republiken Litauens Seimas lämnades synpunkter på de registrerade lagförslagen om ändring av artikel 2.40 i Republiken Litauens civillag och artikel 16 i lagen om det officiella språket

BENDRINĖ KALBA | 87 (2014)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JŪRATĖ PALIONYTĖ. Iš Valstybinės lietuvių kalbos komisijos veiklos | 2

som syftar till att legalisera möjligheten att registrera juridiska personers namn på andra språk än litauiska. Enligt Språkkommissionens uppfattning bör sådana bestämmelser inte godkännas, eftersom det litauiska språket har tillräckliga resurser för att bilda namn på juridiska personer.

Ett utkast till resolution från Republiken Litauens regering har utarbetats: ”Om användning av ursprungliga litauiska eller lokaliserade (översatta till litauiska) datorprogram i statliga och kommunala institutioner och inrättningar samt på alla offentliga platser med internetåtkomst”. Inför utarbetandet av utkastet genomfördes en enkät bland statliga institutioner och inrättningar samt kommunala förvaltningar. Av de inkomna svaren framgår att situationen överlag inte är tillfredsställande; vid ett betydande antal statliga och kommunala institutioner och inrättningar garanteras de anställda inte möjlighet att arbeta med litauiska eller lokaliserade program (när sådana versioner finns).

REPUBLIKEN LITAUENS TERM BANKS

GENOMFÖRANDE AV LAGEN

Under året publicerades 893 godkända termposter i Republiken Litauens termbank (http://terminai.vlkk.lt), med termer som används eller föreslås för användning i rättsakter.

Utöver termer från rättsakter publicerades över 5 000 termposter från ordboken över termer för finansiering av NATO-utbildning och -övningar, som lämnats in av försvarsministeriet och fått ett positivt omdöme av Språkkommissionen NATO mokymų ir pratybų finansavimo terminų žodyno, från A. Sliesaravičius, J. Lazauskas, V. Stanis, S. Keinys och G. Klimovienė, Žemės ūkio augalų selekcijos ir sėklininkystės terminų žodyno, samt från listor över namn på prydnadsväxter och andra växter och växtfamiljer. Vid utgången av 2013 omfattade termbanken sammanlagt 212 233 termposter: 9 519 godkända, 201 549 rekommenderade och 1 165 icke rekommenderade.

NORMERANDE OCH EXPERTVERKSAMHET

År 2013 hölls 9 sammanträden i Språkkommissionen och 87 sammanträden i expertunderkommissionerna. Över 300 expertutlåtanden utarbetades om korrektheten hos personnamn, ortnamn, ord och ordkombinationer, om tolkningen av ords och meningars innebörd samt annat.

Terminologi. Vid terminologiunderkommissionens sammanträden granskades 1282 termartiklar i rättsakter och utkast till sådana, 27 terminologiska frågor som lämnats in av Europeiska unionens institutioner via systemet med en enda kontaktpunkt, manuskript till 7 nya termordböcker, korrigerade och kompletterade termer i 1 ordbok, 1 utkast till terminologistandard samt litauiska nomenklaturnamn inom botanik och zoologi. Granskningen av den fjärde versionen av den europeiska ordboken Eurovoc inleddes.

Vid Språkkommissionens sammanträden godkändes manuskripten till 4 termordböcker och termerna i 1 utkast till terminologistandard. 893 termartiklar godkändes; i dem ingick termer från rättsakter och utkast till sådana inom områden som övervakas av statliga institutioner (finans, offentlig säkerhet, kultur, rätt, ekonomi, transport, kommunikation, jordbruk, fiske och livsmedel, energi, miljö, hälsa, läkemedel, socialt skydd, försvar med mera).

4 protokollbeslut fattades om litauiska namn på prydnadsväxter.

BENDRINĖ KALBA | 87 (2014)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JŪRATĖ PALIONYTĖ. Iš Valstybinės lietuvių kalbos komisijos veiklos | 3

Vid gemensamma sammanträden i terminologi- och ordboksunderkommissionerna och senare i Språkkommissionen behandlades, tillsammans med specialister och experter från finansministeriet, Litauens bank, Vilnius universitets ekonomiska fakultet, Litauens institut för fri marknad, UAB ”Pačiolis” och andra, finansministeriets fråga om svenska motsvarigheter till engelska cost. Man enades om att lånordet kaštai kan användas som ekonomisk term och inom managementredovisning på litauiska (de litauiska motsvarigheter som föreslagits hittills är inte exakta), men inom bokföring ska termen även fortsättningsvis betraktas som olämplig.

Över 600 konsultationer om terminologi och utbyte av främmande ord gavs via e-post och per telefon. Översättare, redaktörer och terminologer vid Europeiska unionens institutioner konsulterades, liksom tjänstemän vid litauiska institutioner, anställda vid privata organisationer och andra intresserade.

Personnamn och ortnamn. Ett beslut antogs om ändring av beslut nr 60 av den 19 juni 1997, ”Om litauisk stavning och interpunktion”, antaget av den statliga kommissionen för det litauiska språket vid Litauens republikanska parlament. Till punkt 3.2 i bestämmelserna om stavning och interpunktion fogades ytterligare ett område – officiella dokument – där autentiska former av personnamn på andra språk får användas (undantag: identitetshandlingar för medborgare i Republiken Litauen). För att ta reda på hur personnamn på andra språk faktiskt används i statliga institutioners och myndigheters dokument genomfördes en enkät bland dessa institutioner och myndigheter innan beslutet antogs. Svaren visade att autentiska former oftast används i dokumenten.

På begäran av företrädare för Europeiska unionens institutioner diskuterades vissa problematiska frågor om grammatisk anpassning av personnamn till litauiskan. Genom beslut fördes namn på landets etniska regioner och en variant av ett sjönamn, Plocis, in i förteckningen över litauiska ortnamn. 9 beslut fattades om ändring av namn på stater, deras huvudstäder samt besittningar och regioner.

På redaktionens initiativ diskuterade ortnamnsunderkommissionen tillsammans med inbjudna experter frågor om transkribering av ortnamn från vissa asiatiska språk, i den ordbok Pasaulio vietovardžiai. Azija som utarbetas på uppdrag av Språkkommissionen.

Lexikon. Språkkommissionen godkände den andra, reviderade och utökade upplagan av boken Kalbos patarimų Leksika: skolinių vartojimas (materialet för denna upplaga behandlades i ordboksunderkommissionen 2012). Lånorden har där grupperats efter aktualitet, bedömningen av vissa ord har ändrats, nya viktiga ord i bruket har lagts till och föråldrade lånord som förlorat sin aktualitet har strukits. Den utgivna boken har erkänts som en normerande källa för lånord.

Den rekommenderade förteckningen över motsvarigheter till främmande ord kompletterades genom ett protokollbeslut.

Grammatik, stavning och interpunktion. Ett beslut antogs om ändring av reglerna för bildning av företags, institutioners och organisationers symboliska namn. Genom ett protokollbeslut antogs rekommendationen ”Om svenska namn på staters parlament”. 5 protokollbeslut fattades om ändring av beteckningar för invånare i stater, besittningar och regioner.

Accentueringsnormer. 6 protokollbeslut fattades om accentuering av vissa substantiv med suffix, blandade och suffixbildade verb, primära (enkla) adjektiv och adjektiv bildade med ändelser samt adjektiv bildade med suffix, prefix och sammansättning. Accentueringsnormerna preciseras med hänsyn till tendenser i det faktiska språkbruket och normeringstraditioner.

På begäran av det statliga företaget Registrų centras genomfördes en accentueringsexpertis av 211 ortnamn.

Bedömning av läroböcker. Underkommissionen för bedömning av läroböcker granskade manuskript till 15 läroböcker för den allmänna utbildningen, sammanlagt 18 böcker (vissa läroböcker består av flera delar). 8 böcker fick omedelbart en märkning som intygar att språket är korrekt, och 3 böcker skickades tillbaka till förlagen för korrigering. 7 böcker var manuskript till läroböcker i ny upplaga; synpunkter lämnades på dessa.

BENDRINĖ KALBA | 87 (2014)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JŪRATĖ PALIONYTĖ. Iš Valstybinės lietuvių kalbos komisijos veiklos | 4

Efter att ha sammanfattat tio års erfarenhet av bedömning av läroböcker för allmänbildande ämnen vid Språkkommissionen kan man dra slutsatsen att denna bedömning har visat sig ändamålsenlig: läroböckerna håller betydligt högre kvalitet, och antalet manuskript som varje år skickas tillbaka till förlagen för korrigering minskar.

En granskning av språkriktigheten i läroböcker för högre utbildning som publicerats 2010–2013 har inletts. Underkommissionen för läroboksbedömning granskade språket i 27 läroböcker: språket i 4 läroböcker uppfyllde kraven på språkriktighet, språket i 1 lärobok uppfyllde dem delvis (det fanns sådant som behövde korrigeras), och språket i 22 läroböcker uppfyllde inte kraven på språkriktighet (i dessa påträffades allvarliga fel i ordförråd, syntax, interpunktion och stavning). Förlagen och lärosätena fick skrivelser om språket i dessa läroböcker.

ÖVRIGT ARBETE

Under året gavs omkring 37 200 språkrådgivningar, varav 13 200 via internet och omkring 24 000 per telefon. Språkrådgivningsbanken, en elektronisk tjänst, kompletterades 2013 med 566 nya poster (den innehåller nu över 11 000 uppslagsord).

Arbetet med en ny webbplats om världens ortnamn har inletts: pasaulio-vardai.vlkk.lt. Databasen från ordboken Pasaulio vietovardžiai. Europa (Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2006), som utarbetats på uppdrag av Språkkommissionen, har överförts dit. Databasen omfattar ortnamn från 47 länder (sammanlagt omkring 54 000 autentiska ortnamn och deras former samt omkring 40 000 förlitauisade uppslagsformer av ortnamn).

Från och med den 1 maj 2013, efter att Republiken Litauens regering genom beslut hade godkänt ändringar i bestämmelserna för registret över juridiska personer, gav rådgivare vid Statliga litauiska språkkommissionen konsultationer till det statliga företaget Registrų centras om huruvida juridiska personers namn följde normerna för litauiskt standardspråk. Av de 12 466 konsultationer som gavs bedömdes 65 procent av namnen följa standardspråkets normer och 35 procent inte göra det. För 15 procent av namnen var den negativa bedömningen en följd av att formella stavningskrav inte följdes. Olämpliga namn utgjordes till 12 procent av ord som inte var litauiska eller avrådda konstgjorda ord; 8 procent bedömdes negativt av olika andra skäl (stavfel, grammatiskt oförenliga ordkombinationer med mera).

Underkommissionen för språkteknologi utarbetade ett utkast till riktlinjer för utveckling av det litauiska språket inom informationsteknik 2014–2020. Riktlinjerna ger en översikt över läget för litauisk språkteknologi och dess utvecklingsmöjligheter. De föreslagna åtgärderna omfattar skapandet av en fullvärdig litauiskspråkig digital miljö (lokalisering och införande av programvara, främjande av användningen av litauiska tecken med mera), utökning av digitala språkresurser, utveckling, spridning och fri tillgång till teknologier för talat och skrivet språk samt anpassning av språkteknologi till offentliga tjänster. Vid det gemensamma sammanträdet den 20 november för utbildnings-, forsknings- och kulturutskottet och utskottet för informationssamhällets utveckling beslutades att föreslå Republiken Litauens regering att godkänna riktlinjerna för utveckling av det litauiska språket inom informationsteknik 2014–2020 och utarbeta en plan för genomförandeåtgärder.

Statliga språkinspektionen ombads lämna information om vad som görs för att säkerställa att all information som skickas till litauiska köpare och tjänsteanvändare via korta textmeddelanden (SMS), oavsett om den är kommersiell eller av annat slag, når mottagarna på deras mobiltelefoner skriven med litauiska bokstäver. Inspektionen rapporterade om positiva förändringar på detta område.

BENDRINĖ KALBA | 87 (2014)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204

JŪRATĖ PALIONYTĖ. Iš Valstybinės lietuvių kalbos komisijos veiklos | 5

Litauens parlament hade utropat 2013 till dialekternas år. Språkkommissionen genomförde tillsammans med andra institutioner sex åtgärder i den åtgärdsplan för dialekternas år som godkänts av Republiken Litauens regering.

En serie möten anordnades med anställda vid kommunernas utbildnings- och kulturinstitutioner (etnografer, museiarbetare, bibliotekarier, pedagoger m.fl.) samt med företrädare för lokalsamhällen. Efter att ha sammanställt materialet från möten som hållits i landets fem regioner (37 kommuners företrädare deltog) utarbetade en arbetsgrupp, sammankallad av Språkkommissionen och bestående av företrädare för ministerier, Kommunförbundet, högskolor och Litauiska språkets institut, rekommendationer till regeringen om hur dialekterna kan bevaras och samtidigt det litauiska språket, kulturen och medborgarandan stärkas. En instruktion för insamling av dialektmaterial utarbetades, gavs ut och presenterades för allmänheten Alla dialekter är de vackraste... (sammanställd av Danguolė Mikulėnienė och Vilija Ragaišienė).

Ledamöterna i kommissionen för bedömning av statliga studentexamina konsulterades i frågor om utarbetandet av beskrivningen av språklig bedömning av examensarbeten i litauiska och litteratur. Många ämnesmässiga och redaktionella synpunkter lämnades; det rekommenderades att ur beskrivningen stryka sådana språkliga företeelser som i böckerna Språkråd bedöms som sidoformer till standardspråkets normer, och att inte ta med företeelser vars värdering bland språkvetare varierar. Den utarbetade beskrivningen användes vid bedömningen av elevernas examensarbeten 2013.

Tillsammans med andra institutioner och myndigheter anordnades ett stort antal konferenser och andra evenemang. Den 25–26 september hölls i parlamentet, med anledning av Litauens ordförandeskap i Europarådet, konferensen ”Enande mångfald: språkens betydelse för rörlighet, arbete och aktivt medborgarskap”. Där diskuterade specialister från olika områden och alla EU-länder frågor om att upprätthålla och främja flerspråkighet samt om språkinlärning och språkundervisning. Den 27–28 september hölls i Vilnius den årliga konferensen för Europeiska federationen för nationella språkinstitutioner (EFNIL), ”Översättning i Europa”. Den arrangerades tillsammans med EFNIL av Litauiska språkets institut och Statliga kommissionen för litauiska språket, som företräder Litauen i federationen. Språkkommissionen var också en av arrangörerna av den tredje konferensen i forumet för terminologi mellan Europeiska unionens och Republiken Litauens institutioner och myndigheter (LTF), som hölls den 7 juni. Den 15 maj anordnades tillsammans med Litauiska språkets institut den vetenskapliga konferensen ”Språkliga läsningar av Antanas Baranauskas: stereotyper och perspektiv på 2000-talet”, till minne av årsdagen för den första dialektklassificeringen och den första dialektkartan.

År 2013 anordnades den nationella diktamenstävlingen igen, efter ett uppehåll på två år. Språkkommissionen var samarbetspartner till diktamens arrangör, veckotidningen Atgimimas. Språkkommissionen bistod arrangörerna av den sjätte nationella tävlingen för skolelever, ”Rent språk – rent huvud”. Tävlingens mål är att uppmuntra skolelever att använda litauiska bokstäver och korrekt litauiska i digitala miljöer. Tillsammans med Republiken Litauens utskott för utbildning, vetenskap och kultur bidrog kommissionen till att organisera evenemang inom programmet ”Jag skapar språket!” som genomförs av Litauens elevförbund. Programmets mål är att påminna skolelever om vikten av ett korrekt språk, uppmärksamma den minskande läskunnigheten och förändra den rådande situationen på ett kreativt sätt.

Mottaget 2014 10 22

JŪRATĖ PALIONYTĖ

Statliga kommissionen för litauiska språket

Gedimino pr. 60, LT-01110 Vilnius

Jur [email protected]

BENDRINĖ KALBA | 87 (2014)

www.bendrinekalba.lt

ISSN 2351-7204