LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI, V LIETUVOS TSR MOKSLŲ AKADEMIJA

Tautologiska verbförklaringar i ”Litauiska språkets ordbok”

A. KUČINSKAITĖ

En förklarande definition kallas tautologisk när definitionen av det förklarade ordets betydelse innehåller ett ord med samma rot.

I ”Litauiska språkets ordbok”, liksom i många andra språks ordböcker, förklaras betydelserna hos verb med prefix oftast på tautologiskt vis. T.ex.:

sujusti börja röra sig.

prakepti baka lite hastigt.

perkir̃sti dela genom att skära i två delar¹.

Även verb utan prefix förklaras ofta med tautologiska definitioner i ”Litauiska språkets ordbok”. I den här artikeln vill vi särskilt uppmärksamma sådana fall, där betydelserna hos verb utan prefix kan återges tillräckligt tydligt och relativt exakt genom tautologiska beskrivningar av handlingen.

A. VERB AV SUBSTANTIVISKT URSPRUNG

I. Verb bildade av substantiv

1. Ett verb som bildats av ett substantiv betecknar inte bara en handling utan anger samtidigt också det objekt som handlingen riktas mot eller som man strävar efter genom handlingen. I en tautologisk förklaring av ett sådant verb anges ett verb med vidare betydelse tillsammans med en ackusativ- eller genitivform av ett substantiv med samma rot, som visar handlingens objekt. Exempel:

plocka hallon samla hallon.

plocka svamp samla svamp.

samla maskar samla maskar, leta efter maskar.

jaga harar jaga, fånga harar.

¹ Jfr.: поговорить tala en stund; докупать köpa något som komplement till det som tidigare köpts; перегрызать genom att gnaga dela i delar. Словарь современного русского литературного языка, Академия Наук СССР, Институт русского языка (nedan — СССРЯ); abwerfen eine Last zu Boden werfen, hinunterwerfen; anfliegen fliegend herankommen. Wörterbuch der deutschen Gegenwartssprache, Deutsche Akademie der Wissenschaften zu Berlin, Institut für deutsche Sprache und Literatur, Lfg. 1—2, Berlin, 1961 (nedan — WDG).

207

balnoti lägga en sadel på en häst.

kamanoti sätta träns på en häst².

2. Ett verb som bildats av ett substantiv betecknar inte bara en handling, utan ger också en antydan om handlingens resultat eller sätt. Det förklaras med ett verb med bredare betydelse följt av ackusativ av ett substantiv med samma rot (ibland med prepositionen ”ur”) eller instrumental (ibland med prepositionen ”med”). Exempel:

kilpoti göra öglor.

garbanoti göra lockar.

kepaluoti forma brödlimpor av deg.

jausminti väcka, framkalla känslor.

kamuoliuotis förvandlas till en boll.

kaupuoti hälla med råge.

keruoti växa i klungor.

gurkšnoti dricka långsamt, i små klunkar.

galvokuoti molnen gå i stora flockar³.

3. Ett verb som bildats av ett substantiv som betecknar ett verktyg, ett hjälpmedel eller ett material betecknar en handling som utförs med detta verktyg, hjälpmedel eller material. Betydelsen uttrycks med ett verb för ett vidare begrepp följt av substantivets instrumental (ibland med prepositionen ”med”). Exempel:

diržuoti piska med en rem.

kapliuoti kupa potatis och grönsaker med en hacka.

kanabėkuoti lasta gödsel ur vagnen med en gödselgaffel.

kiulkiuoti göda med kiulkiai.

kankliuoti spela på kanklės.

cukruoti strö socker över.

druskuoti strö salt.

auksinti täcka med guld⁴.

4. Ett verb som härletts från ett substantiv betecknar en process som visar att subjektet får egenskaper som liknar egenskaperna hos det föremål (den person) som substantivet betecknar, eller förvandlas till detta föremål (denna person). Betydelsen definieras vanligen med formlerna ”förvandlas till vad” eller ”få vilka egenskaper”, ”bli lik någon/något”. Exempel:

anglėti förvandlas till kol.

kaulėti förvandlas till ben.

gintarėti förvandlas till bärnsten.

miestčionėti få borgarens egenskaper.

geležėti bli som järn.

² Jfr.: göra — sätta på och fästa en sadel på ryggen av ett djur (häst, åsna osv.). Ryska språkets ordbok i fyra band, Sovjetunionens vetenskapsakademi, Ryska språkets institut (härefter — СРЯ); adressieren — skriva adressen på en postförsändelse WDG.

³ Jfr.: периться — täckas av fjädrar; петлять — gå, röra sig inte rakt utan i slingor ССРЯ; ржаветь — täckas av rost СРЯ; adeln — upphöja någon till adelsstånd WDG.

⁴ Jfr.: пилить — såga olika material (trä, metall osv.) med en såg; маслить — smörja, hälla olja på något; крахмалить — blöta före strykning i en stärkelselösning för att ge stadga och glans (om linne, kläder) ССРЯ; сахарить — strö socker över, солить — strö salt i eller på någon maträtt, krydda med salt СРЯ; angeln — fånga fisk med metspö WDG.

208

galvijėti bli lik ett nötkreatur.

kempėti bli lik en svamp⁵.

5. Ett verb som bildats av ett substantiv betecknar ett tillstånd som visar att subjektet utsätts för en skadlig handling utförd av den aktör som substantivet betecknar. Det förklaras med formler som ”att bli uppäten, gnagd på, hackad på … av någon”. Exempel:

kirmelėti bli uppäten av maskar.

kirmgraužoti bli gnagd på av trägnagare.

kandėti bli hackad på av malar.

6. Verb som bildats av substantiv uttrycker att en aktör utför vissa uppgifter, sysslar med något eller har ett visst yrke eller en viss social ställning. De förklaras med formeln ”att vara något, syssla med något; att inneha eller utföra motsvarande uppgifter”. Exempel:

girininkauti vara skogvaktare.

kalviauti vara smed, arbeta som smed.

kareiviauti vara soldat, fullgöra militärtjänst.

karininkauti vara officer, tjänstgöra som officer.

dailidžiauti arbeta som snickare.

kerdžiauti inneha en herdes uppgifter.

kampininkauti vara kampininkas⁶.

Det bör noteras att vissa verb som förklaras med en tautologisk definition inte kan sammanföras i några betydelsegrupper. Det rör sig om enskilda fall av tautologisk förklaring, till exempel: kerštauti ha för avsikt att hämnas, hota med hämnd; giminiuotis betrakta släktingar som släkt och så vidare.

II. Verb som härletts från adjektiv

1. Ett verb som härletts från ett adjektiv betecknar en handling genom vilken objektet tilldelas den egenskap som uttrycks av adjektivet. Det förklaras med formeln ”göra något till vad”. Exempel:

kartinti göra bitter.

gelsvinti göra gulaktig.

jauninti göra ung.

kietinti göra hård, hårdare.

gilinti göra djupare.

gardinti göra godare⁷.

2. Ett verb som härletts från ett adjektiv betecknar ett tillstånd som visar att subjektet faktiskt eller skenbart har den egenskap som uttrycks av adjektivet. Det förklaras med formeln ”vara, verka vara något”. Exempel:

giedruoti vara klar.

juoduoti vara, se svart ut.

5 Jfr: леденеть förvandlas till is; костенеть bli hård som ben СССРЛЯ.

6 Jfr: кузнечить arbeta som smed (vardagligt); плотничать utföra snickararbete; vara snickare СССРЛЯ; служить vara tjänare, tjänstefolk (ålderdomligt) СРЯ; amtieren inneha ett ämbete, fungera WDG.

7 Jfr: коротить göra kortare СССРЛЯ; равнять göra likadan, likvärdig СРЯ; altern jmdn., etw. göra någon eller något gammal i förtid; aktivieren göra någon eller något aktiv WDG.

14. Lietuvių kalbotyros klausimai, V

209

gulna vara gul, se gul ut. jämnas vara jämn⁸.

3. Ett verb som härletts från ett adjektiv betecknar en process genom vilken ett föremål får den egenskap som uttrycks av adjektivet. I förklaringen används verbet bli med det adjektivet i dativ, eller verbet gå tillsammans med ett adjektiviskt adverb av samma rot, med suffixet -yn. Exempel:

bli bitter bli bitter.

gulna bli gulaktig, gul.

hårdna bli hård.

förbättras bli bättre.

förädlas bli ädlare, bli mer förädlad.

klarna bli klarare.

livna bli mer levande⁹.

B. LJUDHÄRMANDE VERB

Verb som har bildats av ljudhärmande interjektioner som återger djurs eller fåglars läten förklaras med ett verb med vidare betydelse och den ljudhärmande interjektionen. Exempel:

karkti ropa med ljudet ”kar, kar, kar” (om en höna).

čirikštėrėti ropa ”čirikšt”.

gagėti ropa ”ga, ga, ga” (om en gås).

kukuoti ropa ”kukū” (om en gök)¹⁰.

I ”Lietuvių kalbos žodynas” förklaras ibland även andra interjektionsavledda verb tautologiskt, exempelvis:

kėpterti falla med ett ”kėpt”.

keperkšči(u)oti gå ”keperkšt, keperkšt”.

karkšėti slå med ljudet ”karkš karkš”.

kabulinti slå eller göra något annat med ljudet ”kabuldi, kabuldi”.

De sistnämnda exemplen på förklaringar av interjektionsavledda verb förefaller något löjliga¹¹. Dessutom är många interjektioner och de verb som bildats av dem endast kända i vissa dialekter. Verb som inte har kommit in i standardspråket bör inte förklaras med lika okända interjektioner, ur vilka själva förklaringsverbet har bildats. Ordboksanvändarna skulle ha betydligt större nytta av att den visuella eller akustiska bilden av interjektionsavledda verb beskrevs på ett beskrivande sätt (ibland med en synonym), medan en jämförande hänvisning till motsvarande interjektion gavs inom parentes. Exempel:

⁸ Jfr.: равняться vara eller anse sig vara jämlik med någon. СРЯ; горчить ha en bitter eller något bitter smak. ССРЛЯ; ähneln likna någon. WDG.

⁹ Jfr.: краснеть bli röd, anta röd färg; молодеть bli ung, yngre; плотнеть bli tätare. ССРЛЯ; твердеть bli hård eller hårdare; яснеть bli klar eller klarare. СРЯ; altern bli gammal. WDG.

¹⁰ Jfr.: куковать ge ifrån sig ropet ”куку” (om göken); мяукать ge ifrån sig ljudet ”мяу” (om katten och andra kattdjur). ССРЛЯ.

¹¹ Liknande förklaringar har A. Juška gett i ordexempel, exempelvis: Kersnoti är att rida medan man ropar ”kers, kers, kers” (А. Юушкевич, Литовский словарь съ толкованіемъ словъ на русскомъ и польскомъ языкахъ, вып. III (т. II, вып. I), Петроградъ, 1922).

210

klibinkštuoti gå haltande (jfr klibinkšt).

žnektelėti falla till marken med ett dovt ljud, om något tungt och slappt (jfr žnekt).

šlumštelėti falla till marken, om något mjukt och prasslande (jfr šlumšt).

kliunktelėti falla ner i något flytande (jfr kliunkt).

C. VERB MED VERBAL HÄRLEDNING

Verb inom vissa semantiska kategorier – de så kallade diminutiva, frekventativa, kausativa och benefaktiva verben – förklaras i ”Litauiska språkets ordbok” vanligtvis med hänvisningar till det primära verbet. I enskilda fall, när hänvisningarna inte räcker, förklaras betydelsen hos diminutiva, frekventativa och kausativa verb med tautologiska definitioner.

1. Diminutiva verb. I deras tautologiska definitioner anges ett verb med samma rot tillsammans med adverben lite, en smula, gradvis, sakta, försiktigt med flera. Exempel:

gaštelėti bli lite rädd.

kapstelėti gräva lite.

kapstenti gräva sakta.

kedelenti bearbeta/fjädrar lätt.

2. Frekventativa verb. I deras tautologiska förklaringar används adverben emellanåt, med avbrott, ständigt, ofta, här och där. Exempel:

karkšėti kraxa emellanåt.

kaukuoti yla med avbrott.

kiloti lyfta något ständigt, ofta.

lekčioti springa omkring här och där.

3. Frekventativa-diminutiva verb. I deras tautologiska definitioner används adverb som betecknar upprepning av handlingen, lätthet eller låg intensitet i handlingen, eller sättsadverbial uttryckta med andra ordklasser. Exempel:

keplioti ofta, grädda lite i taget.

kalinėti hamra långsamt, slå lätt en efter en.

4. Kausativa verb. De förklaras med formuleringen ”göra så att” följd av tredje person singularis av konjunktiv av ett verb med samma rot. Exempel:

kepinti göra så att det gräddas.

kirmydyti göra så att det blir maskätet.

girgždinti göra så att det gnisslar.

jukdyti göra så att någon skrattar.

I ”Lietuvių kalbos žodynas” förklaras verbbetydelser med tautologiska definitioner även i andra fall som inte nämnts här. Så förklaras exempelvis också de fåtaliga verb som bildats av räkneord, pronomen och adverb: ketvertinti fyrdubbla; vienodėti bli mer likartad; ganėti vara tillräcklig och så vidare. Ofta förklaras även sammansatta verb tautologiskt, exempelvis: gardžiakąsniauti äta de välsmakande munsbitarna; kiškiakopūstauti plocka harsyra.

Slutligen förklaras i ”Lietuvių kalbos žodynas” inte bara verb utan även ord från andra ordklasser med tautologiska definitioner, exempelvis substantiv

211

(beskyddare någon som beskyddar; naturvetare specialist inom naturvetenskap; ungdom en ung människa), adjektiv (pucklig med pucklar; betand som har långa betar). Fall av tautologiska förklaringar av andra ordklasser behandlas inte i denna artikel.

Även om tautologiska betydelseförklaringar betraktas som otillräckliga av vissa lexikologer¹², är de, som vi har sett, i vissa fall fullt berättigade och godtagbara av flera skäl:

1) En tautologisk definition kännetecknas av korthet (t.ex. garuoti avge ånga); 2) den är tillräckligt tydlig (t.ex. kainoti fastställa ett pris); 3) en tautologisk definition förklarar inte bara ordets betydelse, utan visar också ordets ursprung eller dess samband med ett annat ord med samma rot (t.ex. kairiuoti arbeta med vänster hand).

Det är självklart att tautologiska förklaringar är motiverade endast när det ord med samma rot som används i definitionen förklaras deskriptivt i ordboken eller med en allmänt använd synonym. Förklaringar med mindre vanligt förekommande synonymer försvårar för ordbokens användare. Ibland måste man gå igenom flera ”steg” innan betydelsen hos det ord som förklaras slutligen blir klar¹³.

Tautologiska förklaringar som används på rätt sätt är värdemässigt nästan likvärdiga med icke-tautologiska deskriptiva definitioner och belyser ordens betydelser betydligt bättre än synonymer eller hänvisningar.

TAUTOLOGISK TOLKNING AV VERB I ”LITAUISKA SPRÅKETS ORDBOK”

А. КУЧИНСКАЙТЕ

Sammanfattning

Tautologiska definitioner används i ”Litauiska språkets ordbok” för att förklara olika avledda verb: 1) verb av nominalt ursprung (bildade av substantiv, t.ex. kilpoti göra öglor — ”slingra sig — göra öglor”; av adjektiv, t.ex. juodinti göra svart

¹² T.ex. säger J. Galkina-Fedoruk, då hon kritiserar de tautologiska förklaringarna i S. Ozjegovs ordbok, att definitionen av ordet merka, ”en bestämd storlek”, visserligen är kort men inte tillräckligt belyser ordets betydelse, eftersom den till sitt innehåll är tautologisk. Jfr E. M. Галкина-Федорук, Современный русский язык, Лексика, М., 1954, s. 191.

¹³ Ett tydligt exempel på sådana otillåtna ”steg” finns i band V av ”Litauiska språkets ordbok”:

kabarzuoti skälla som en kabarzu.

kabarzu tjattra.

kepersu kvittra.

kiverzai keverzai.

keverzai används för att beteckna en klumpig, ful gång.

Dessutom bör man se till att ett ord med samma rot som används i en tautologisk definition inte förklaras, inte ens indirekt, genom ”idem per idem” (”i en cirkel”), t.ex.:

galėti känna galėstis.

galestis förmåga.

galėjimas → kunna.

212

da — ”svärta — göra svart”), 2) interjektionella verb (t.ex., mjaūkti rėkti miau — apie katę — ”jama — ropa mjau — om en katt”), 3) verb av verbal härledning: diminutiva (t.ex., kąstelėti kiek įkasti, truputį atsikasti — ”ta en liten tugga — bita lite, ta en liten tugga”), iterativa (t.ex., karkseti tarpais karti — ”kraxa då och då”), kausativa (t.ex., judyti daryti, kad juoktųs — ”roa — få folk att skratta”).

Vissa grupper av avledda verb i ”Litauiska språkets ordbok” definieras enligt bestämda formler. Till exempel definieras verb bildade av adjektiv, som uttrycker en process där föremålet får adjektivets egenskaper, med hjälp av verbet daryti — ”bli” och adjektivets dativform (kietėti daryti kietam — ”hårdna — bli hård”) eller med verbet eiti ”gå” tillsammans med ett adverb av samma rot, bildat av adjektivet (aiškėti · eiti aiškyn — ”klarna — bli allt klarare”).

En väl vald tautologisk definition kan jämställas med icke-tautologiska beskrivande ordförklaringar. Tautologiska definitioner är korta och tillräckligt tydliga. Dessutom förklarar den tautologiska definitionen inte bara ordets betydelse, utan visar också dess ursprung eller samband med ett annat ord med samma rot.