LIETUVIŲ AREALINĖS LINGVISTIKOS KLAUSIMAI

LIETUVOS TSR MOKSLŲ AKADEMIJA

V. MACIEJAUSKIENĖ

SPRIDNINGEN AV LITAUISKA PERSONNAMNSÄNDELSER UNDER 1600-TALET

I processen då litauiska efternamn bildades intar 1600-talet en viktig plats. Under denna period fortsätter det tvåledade litauiska antroponymiska systemet att utvecklas och befästas; dess början kan spåras ända till 1300–1400-talen. I olika dokument från 1600-talet har en enhetlig praxis för hur personer skrivs ännu inte etablerats – det finns fall där personer skrivs med ett personnamn (t.ex. Baniul, Mikolay, Staniul), tillsammans med uppgift om den betecknade personens yrke, sysselsättning, sociala ställning eller liknande, med tre personnamn (t.ex. Joz eph Blagnius Smilgis, Adamelis Grigavitis Gudszunaytis, Ambros Macieiewicz Butkaytis) eller till och med fyra personnamn (t.ex. Jan Walentynowicz Staniewicz Pella, pleban uzwenski…). Vanligast under denna period är dock att personer skrivs med två personnamn, t.ex. Stanislaw Mockaytis, Michal Kubilaytis, Stasius Matulionis, Stanislaw Meszk unas, Matys Dawidowicz, Franciszek Gienielevicz, Mikolay Stasiulienas, Jurgis Pakalniskis, Franciszek Baltmagis, Petras Bikas, Adam Dagis, Kazimierz Pilkius osv.

De andra personnamnen kan efter bildningssätt delas in i två stora grupper: 1) personnamn med olika suffix, vilka på 1600-talet oftast är patronymiska, 2) personnamn utan suffix.

Artikeln behandlar den första gruppen av personnamn, det vill säga personnamn med suffix. Det rör sig oftast om patronymikon, som under denna period ännu inte alltid ärvdes eller var beständiga. Detta vittnas av följande exempel: Daniel Miko-laiūnas syn Mikolaia Petrana, Maciey Tamulanis syn Tamula Minkuna, C capas Stanislaw anis syn Stanislawa Jasiuna osv. Dessutom kan man konstatera att patronymikon vid sidan av personens förnamn är färre på 1600-talet än på 1500-talet, och ännu mer sällsynta på 1700-talet. Detta ger anledning att anta att ett patronymikon på 1600-talet ofta fortfarande kunde vara obeständigt och inte ärvas, och att det inte alltid blev ett efternamn. Detsamma kan sägas om de andra personnamnen utan patronymiska suffix, av vilka ännu inte alla ärvdes på 1600-talet, t.ex. Marcin Wazgis, medan hans son hette Januc Martinaytis, Jasius Petranis syn Petra Wileysza osv.

Således var de flesta personnamn som stod vid sidan av personens förnamn på 1600-talet ännu inte efternamn, även om de fyllde en särskiljande funktion liknande den som våra efternamn har i dag. Alla hade inte efternamnets grundläggande egenskaper – att ingå som en gemensam benämning för familjemedlemmar och att ärvas i mer än två generationer¹. Därför kan man tala om suffix i 1600-talets efternamn endast med vissa förbehåll. Det är lämpligare att tala om suffix i 1600-talets personnamn.

¹ Žr. B. A. Никонов, До фамилий, Имя и общество, Москва, 1974, p. 176–177; В. К. Чичагов, Из истории русских имен, отчеств и фамилий, Москва, 1959, p. 109.

159

Artikeln behandlar personnamn med suffix från 1600-talet, hur populära suffixen var under denna period samt deras geografiska spridning. Materialet till artikeln har samlats in från ett antal publicerade källor och handskrifter². Av omkring 5 000 registrerade personnamn som används vid sidan av personens förnamn för att beteckna personen saknar omkring 900 suffix. De återstående personnamnen är suffixbildningar.

När suffixen i 1600-talets personnamn jämförs med personnamn med suffix från 1500-talet är det särskilt slående att litauiska patronymiska suffix var mycket populära och vitt spridda på 1600-talet. Under första hälften av 1500-talet var de populäraste patronymiska suffixen de slaviska -ovičius och -evičius; under andra hälften av 1500-talet var det slaviska patronymiska suffixet -ovičius endast något mindre vanligt än periodens då populäraste suffix -aitis, medan slaviska patronymiska suffix är relativt sällsynta på 1600-talet och de litauiska suffixen -aitis, -ūnas, -onis m.fl. är vitt spridda.

Det mest produktiva patronymiska suffixet i 1600-talets personnamn är -aitis. Avledningar med detta suffix utgör 35,5% av alla personnamn med suffix på 1600-talet. De bildas på olika sätt:

1) Av kristna namn, t.ex. Jan Adamaytis, Moteius Ambrasaytis, Michal Ambrozeiavytis, Andrulis Andraytis, Marcin Andrulaytis, Jarosz Augustynaytis, Urban Baltromieiavytis, Czeputis Bartkaytis, Bartłomiej Brazaytis, Walęty Czapaytis, Symon Danielkaytis, Adam Filipaytis, Woyczys Gabraytis, Symon Grigaytis, Adam Jakstzaytis, Jan Jakubaytis, Stanisław Jakubelavytis, Jurgis Jakutaytis, Stas Janaytis, Ambrozy Janutaytis, Jerzy Jasaytis, Stasiulis Jasiulaytis, Jan Jokubaytis, Dawid Jonaytis, Jurgialis Jonelaytis, Mikutis Jozepaytis, Kasper Jurgaytis, Staniulis Jurgielaytis, Stanisław Jurkaytis, Baltromiey Jusaytis, Stanisław Juzaytis, Andrzej Juzapaytis, Mikolay Kasperaytis, Mikolay Lawrynaytis, Stanisław Lukoszaytis, Jan Macaytis, Jons Martynaytis, Misius Masiulaytis, Balcius Mikolaiaytis, Stanisław Mockaytis, Mikolay Morkaytis, Jonkus Norkaytis, Maczulis Petraytis, Misius Petrutaytis, Krysius Pilipaytis, Janel Powilaytis, Adam Sygmuntaytis, Jan Symonaytis, Jasius Stanelaytis, Grigalis Stanislawaytis, Matutis Stankaytis, Kasper Stephanytis, Abram Tamoszaytis, Piotr Urbaytis, Jasiulis Urbanaytis, Jakub Wayciulaytis, Pawel Waytekaytis.

Som exemplen visar bildas personnamn med suffixet -aitis av fullständiga former av dopnamn samt av förkortade och diminutiva former av dessa namn, vilka var vitt spridda och användes ofta på 1600-talet.

2) Av olika personnamn som härrör från öknamn eller andra ursprung och vars rot oftast innehåller något appellativ, adjektiv eller liknande, t.ex. Lukasz Akmenaytis, Baltromiey Akrutaytis, Mikolay Apszutaitis, Marcin Astreikaytis, Jurgis Audenaytis, Piotr Baciulaytis, Szymas Baioraytis, Lawryn Balandytis, Stefan Balczaytis, Jerzy Balsaytis, Ian Baltutatis, Maciey Baranaytis, Woyciech Barzdaytis, Walenty

² Inventarier i Litauen (1600-talet), sammanställda av K. Jablonskis och M. Jučas, Vilnius, 1962; K. Jablonskis, Litauiska ord i det gamla Litauens kanslispråk, Kaunas, 1941; K. Jablonskis, Litauisk kultur och dess aktörer, Vilnius, 1973; K. Jablonskis, Litauiska bönders och stadsbors tvister med godsägarna, bd 1, Vilnius, 1959; Акты издаваемые Виленскою комиссиею для разбора древнихъ актовъ, т. 25, Вильна, 1897; Акты относящиеся къ исторіи Западной Россіи, т. 5, С.-Петербургъ, 1853; Жомойтский земский суд (manuskript), — Litauiska SSR:s centrala statliga historiska arkiv, SA 19518ᵇ; Księga aktowa 1673—1674 (manuskript), — samma arkiv (fond 458, förteckning 4, akt 3); Инвентарь городских имений 1533—1650 (manuskript), — samma arkiv (fond 458, förteckning 1, akt 52); Инвентарь городских имений 1639 (manuskript), — samma arkiv (fond 458, förteckning 1, akt 3).

160

Bebrąytis, Piotr Birbelaytis, Herman Bitinaytis, Adam Brynklaytis, Michal Budrikaytis, Maczul Burnaytis, Woyciech Czebotaraytis, Krzyszop Dagaytis, Jan Dagilaytis, Andrzej Dailidaytis, Jasiulis Dawkszaytis, Mikolay Dedaytis, Marcina Doktoraycia, Ambrozy Dudaycis, Jan Dwaronaytis, Jozef Gaydaytis, Jozep Girgzdaytis, Tamulis Gudaytis, Jasiulis Gurklaytis, Jakub Jawnaytis, Maciej Kayraytis, Walenty Kalwaytis, Mikolay Katinaytis, Jan Kazemiekaytis, Zygmont Kieturnitaytis, Adam Kliszaytis, Stasialis Kosaytis, Jerzy Kowaytis, Lawryn Krawczaytis, Michal Kubilaytis, Pawel Kulnaytis, Abram Kumelaytis, Krysiuk Kupraycis, Stanislaw Lokaytis, Marcin Mazulaytis, Tomasz Mazutaytis, Jasiulis Melnikaytys, Mikas Nowikaytis, Grygutyś Pempaytys, Jan Pilkaytis, Krzyszoph Platukaytis, Jan Plikaytis, Jan Ploksztaytys, Gavlus Rudaytys, Michal Sawsaytis, Gasius Smilgaytis, Kasper Stawgaytis, Kryscus Stumbraytis, Michal Swikaytis, Grygas Szakaytis, Baltromiey Szarkaytis, Jurgis Szaszaytis, Stanislaw Szawlaytis, Jurgis Szyłaytis, Jons Szowdaytis, Jerzy Tahutayc, Pawel Tyiumaytis, Jan Tryszonaytis, Andrzej Waywadaytis, Abrutis Wanagaytis, Abram Zebraycis, Maczul Zylaytis.

Betydelserna hos orden i rötterna till de flesta av dessa personnamn hade tidigare utan tvivel samband med de personer som bar namnen. Namnen betecknade egenskaper hos människans yttre och karaktär, bostadsort, nationalitet, social ställning och liknande. Det stora antalet personnamn vars rot innehåller namn på något tamdjur, vilddjur eller någon fågel visar att människor liknades vid dem och jämfördes med dem.

3) Relativt sällan bildas patronymikon på 1600-talet med suffixet -aitis av gamla tvåstammiga litauiska personnamn, t.ex. Jurgis Aszmataytis, Kasper Batnaraytis, Mikolay Butwilaytis, Jurgiel Daugwilaytis, Andrzej Dawkin taytis, Andrutus Dimgaylaytis, Jonas Galminaytis, Jozeph Kintrimaytis, Dawid Kongalaytis, Woyciech Mantwilaytis, Krzyszoph Montwidayc, Jan Narwayszaytis, Dawid Norgelaytis, Stanislaw Norwilaytis, Станислав Савнорайтис, Piotr Talmontaytis.

Suffixet -aitis är på 1600-talet inte bara det mest produktiva utan också det mest utbredda av alla patronymiska suffix från denna period³. Personnamn med detta suffix förekommer på 1600-talet på olika håll i Litauen. Den största koncentrationen finns i Samogitien. Särskilt många har registrerats omkring Akmenė, Kretinga, Salantai, Sėda, Šaukėnai, Švėkšna och Tauragė. Många avledningar med suffixet -aitis förekommer också i västra Aukštaitija. De viktigaste koncentrationsområdena där är kring Ariogala och Šiaulėnai, på båda sidor om Nemunas (Gelgaudiškis, Jurbarkas, Kriūkai, Seredžius, Veliuona och Vilkija) samt kring Alvitas och Kybartai. På andra håll i Litauen förekommer suffixet betydligt mer sällan på 1600-talet. Något fler avledningar finns också samlade kring Jonava, Kėdainiai, Linkuva, Panevėžys och Raguva, medan endast några få personnamn med suffixet -aitis har registrerats kring Adutiškis, Aukštadvaris, Eišiškės, Kamajai, Linkmenys, Maišiagala, Merkinė, Molėtai, Nemenčinė, Papilys, Šventežeris och Trakai.

Det näst mest produktiva personnamnssuffixet på 1600-talet är -onis. Dess avledningar utgör under denna period 20,7% av alla exempel (under andra hälften av 1500-talet var de däremot nästan fem gånger färre). Personnamn med detta patronymiska suffix bildas:

³Även om personnamn från 1600-talet har registrerats på nästan alla håll i Litauen, kan det ändå förekomma en viss felmarginal när suffixens utbredning diskuteras, eftersom materialet från olika delar av Litauen är olika omfattande. Det är sannolikt omöjligt att registrera alla personnamn från 1600-talet; därför bygger artikelns slutsatser på det insamlade materialet.

11. Užš. Nr. 1026

161

1) Av fullständiga dopnamn, deras kortformer och diminutivformer, t.ex. Krys Adamanis, Mikczelis Andrukaniec, Mathias Andrulamis, Woyciech Augustianis, Jakubas Bagdananis, Banis Banionis, Andrzej Baniulanis, Motieus Brazionis, Павел Дону-лонис, Janel Grygalanis, Marcin Gryganis, Matulis Grygonis, Czepuk Ignatanis, Jurgis Imbrasanis, Walulis Jakubonis, Jurgis Jakutanas, Mikolay Jananis, Jasius Janaszkzanis, Czepas Janiulonis, Andrzej Jurgionis, Stanislaw Jurgielanis, Jurgis Kasperanis, Walis Klimonis, Piotr Koziulonis, Pawilas Lawrynanis, Janis Macionis, Stasius Maciulanis, Mikolay Mackonis, Czepul Mackielanis, Tomasz Maczulanis, Mikolay Marcinanis, Jurgis Masiulanis, Stasius Matulonis, Банюнас Микалйонис, Michal Paulukanis, Adamas Pawilonis, Endreius Petronis, Jonas Petrukonis, Matul Powilonis, Marcin Pranionis, Woycius Samulanis, Macas Stanionis, Jurgis Stanislawanis, Krzysztoph Stasiulonis, Banis Szymkonis, Jasius Tamulonis, Jonas Urbononis, Jakub Wayciulanis, Czap­as Walientynonis, Mikolay Wenslawanis, Jakub Woyciulanis.

2) Av personnamn av olika andra slag, ofta med ursprung i öknamn, t.ex. Krisius Akmenionis, Jan Aksztoris, Jan Awizanis, Baltromiej Bacianis, Stanislaw Balubaniec, Piotr Balwanis, Adam Barzdanis, Stanislaw Bezdzionis, Tamul Birlanis, Jan Budranis, Janel Blakanis, Stakiel Bulkanis, Maciej Burneikonis, Jasius Czernikanis, Jan Daylidanis, Jury Dauksianis, Grygas Dylgonis, Яңелис Довкионис, Krzysztof Druskanieec, Woyciech Dudanis, Jasius Dundulonis, Walenti Dwaronis, Adam Dzidziukanis, Mikolay Gaydanis, Stanislaw Gienanis, Czepuk Gilanis, Jas Gineiczionis, Jakub Girniamis, Palis Gruzulanis, Mikolay Gudanis, Joseph Gudgalanis, Krys Grodzianis, Mikolay Ikamanis, Dawid Ilayczanis, Jakub Jodzianis, Dawid Kayranis, Pawel Kalwianis, Maciej Kibonis, Jasius Kierszulanis, Krzysz­toph Kikilanis, Urban Kinczonis, Andrul Klawsanis, Jan Kliszonis, Petras Krypanis, Kazimierz Kupranis, Kazius Kuszlanis, Krzysz­toph Lotyszan iec, Palulis Mazulanis, Woyciech Nareysz­onis, Moteyko Niemonionis, Jerzy Plikonis, Jan Plonianis, Marcin Pupelanis, Jurek Puszkanis, Jerzy Rudelanis, Marcin Skrypkonis, Marcin Szarkianis, Grigas Szylaykanis, Janelis Uszkuranis, Moteius Waywad anis, Maciey Wanaganis, Piotr Wilkanis, Jan Wirszulanis, Andrus Woytelanis, Piotr Zydanis, Matas Zydukonis.

3) Av gamla tvåstammiga litauiska personnamn, t.ex. Jus Daugwilonis, Jonas Daw naronis, Szym Eybutonis, Banis Juoswilonis, Ambros Milwidonis, Czepulis Narbutonis, Matul Nartawtanis, Matul Narwidonis, Janelis Waysznaronis.

Till skillnad från personnamn med suffixet -aitis är avledningar med det patronymiska suffixet -onis mest utbredda i Aukštaitija på 1600-talet. Flest har registrerats inom fyrhörningen Ramygala–Linkuva–Papilys–Kamajai. En betydande koncentration av dessa personnamn märks också på andra håll i östra Aukštaitija — kring Anykščiai (Kavarskas, Kurkliai), Ukmergė, Utena, Daugailiai, Linkmenys, Švenčionėliai, Dubingiai, Maišiagala och Nemenčinė. I södra Litauen är dessa personnamn mer utbredda kring Aukštadvaris, Trakai, Leipalingis och Šventežeris. I västra Aukštaitija är avledningar med suffixet -onis sällsynta (Raudondvaris, Vilkija), medan de i Samogitien endast har registrerats på två platser — några personnamn kring Švėkšna och ett fåtal kring Sėda.

Avledningar med det litauiska patronymiska suffixet -ūnas utgör omkring 13% av alla exempel på 1600-talet (under andra hälften av 1500-talet var de nästan hälften så många). Under denna period har inga patronymikon med detta suffix bildade av gamla tvåstammiga litauiska personnamn registrerats; därför kan personnamn från 1600-talet med suffixet -ūnas delas in i: 1) sådana som bildats av olika former av dopnamn, t.ex. Kasper Alexieūnas, Woyciech Alexiun, Jasiul Andre-

162

iunas, Augustyn Andrunas, Kazimierz Baltrunas, Tomasz Bartlomiejūnas, Stanisław Boltrunas, Jozepḥ Gryciunas, Stanislaw Grygalunas, Boltrus Fronckielun, Jurgis Ywaszkunas, Jurgis Jankunas, Maciul Jasiunas, Brazilis Jonikunas, Matulis Jurgiunas, Krysiuk Łukaszunas, Tomasz Maciejunas, Mik as Mackielunas, Bartłomiej Markunas, Morkus Mikolaiunas, Symon Motejunas, Tomasz Narkun, Mikolay Petkunas, Pawel Pietraszun, Baltrus Pronckielun, Maciej Rymkunas, Mikolay Stasiunas, Pranis Szymkunas, Jakutis Tomaszunas, Jakub Waytekunas, Stanislawa Winciena, Baniulis Woyciechun, Staniul Woyt kunas;

2) av personnamn av annan härkomst, till exempel Bartłomiej Akmeniunas, Jakub Atkaczunas, Stanisław Balczunas, Woyciech Baltaszun, Stas Blauzdzunas, Jan Bojarunas, Stanisław Buczunas, Pawel Burniunas, Matul Czebot arun, Mikolay Gaydelunas, Iwan Gospodarunas, Danis Grawzun, Kasper Gudz iunas, Juodel Judkun, Jozepḥ Karaliun, Maciej Karp iunas, Tomasz Kiszkun, Piotr Kowalunas, Jozepḥ Krowczunas, Czep Kubilun, Jurgis Lelunas, Jakub Meldziun, Stanisław Meszkunas, Jarosz Naudziunas, Юркели Немейкуонас, Walancius Pikciunas, Jakub Plikun, Maciej Podziunas, Ciastas Rawdziunas, Adam Skiawterun, Ewart Smiligunas, Stasius Treyn iunas, Juruk Wierbelunas, Jozepḥ Ziamayciunas, Stanisław Zolnierunas.

Personnamn med det patronymiska suffixet -ūnas är mest utbredda öster om linjen Žeimėlis, Linkuva, Šeduva, Jós vainiai, Kaunas. De är särskilt talrika i fyrhörningen mellan Linkuva, Nemunėlio Radviliškis, Rokiškis och Ukmergė (tillsammans med avledningar med det patronymiska suffixet -onis). Dessa personnamn är mer sällsynta på andra håll i östra Litauen (Daū gailiai, Adutiškis, Dubingiai, Maišiagala, Nemenčinė). På 1600-talet är detta patronymiska suffix känt även i södra Litauen — ett ganska stort antal personnamn med detta suffix har noterats kring K apčiamestis, Leipalingis, Šventežeris och Veisiejus, något färre kring Aukštadvaris, Stakliškės och Trakai. Bland de västliga höglandslitauerna förekommer avledningar med suffixet -ūnas på båda sidor om Nemunas (Jurbarkas, Gelgaudiškis, Kriūkai, Plokščiai, Raudóndvaris, Serėdžius, Vilkija). På andra håll i Litauen förekommer suffixet -ūnas inte på 1600-talet, såvitt det insamlade materialet visar.

Efter dessa tämligen produktiva patronymiska suffix i litauiska personnamn på 1600-talet följer det slaviska suffixet -ovičius, som inte är populärt under denna period. Under andra hälften av 1500-talet utgjorde avledningar med detta suffix omkring 17,2% av alla suffixbildade personnamn, medan andelen på 1600-talet är omkring 6,8%. Det rör sig främst om personnamn som bildats med detta suffix av olika former av kristna förnamn, till exempel Jozepḥ Abromowicz, Jasius Ambrosowicz, Balul Andrzejowicz, Gryg Bernatowicz, Jan Bogdanowicz, Matys Dawidowicz, Юркел Довмейкович, Stanisław Grzegorowicz, Lousta Grycunowicz, Pawel Grigowicz, Pawel Jakubowicz, Mik Janikowicz, Michał Jonowicz, Ян Яникувич, Tomas Kasperowicz, Piotr Klimowicz, Jan Lawrynowicz, Jurko Macieykowicz, Jasiuk Maciukowic, Staniul Marcinowowicz, Jarosz Pawlowicz, Walulis Piotrowicz, Symon Sebestiianowicz, Iana Symonowicza, Matul Stanislawowicz, Stanisław Stephankowicz, Ambrozy Szczepanowicz, Maciej Szymkowicz, Woyciech Urbanowicz, Mikolay Walencinowicz, Szczepan Woyciechowicz, Krzyszto ph Wolukowicz.

Dessutom bildas personnamn med det slaviska patronymiska suffixet -ovičius på 1600-talet även av personnamn med annan, varierande härkomst, till exempel Kazimierza Arefjtowi cza, Walul Byczkowicz, Krzysztof Bilatowicz, Jerzego Burakowicza, Maciej Ciwunowicz, Jerzy Dobryanowicz, Lawryn Dziugowicz, Piotr Gaydymowicz, Pawel Gitowicz, Bartłomiej Kinczowicz, Marcin Kliszowicz, Ambrozy Kniustowicz, Michalko Litwinowicz, Jan Niemowicz, Matys Płoskowicz, Stasia Railowicza, Olbrych Rudo-

11*

163

wicz, Krzyszto ph Sokolowicz, Kazimierz Trakowicz, Mikolay Trykniowicz, Mikśza Trynitowicz, Kazimierz Warnowicz, Jan Węgrzynowicz, Jan Wingelowicz, Kazimierz Woytowicz, Woyciech Zubowicz och även av gamla litauiska tvåstammiga personnamn, till exempel Czap Butrymowicz, Andrzej Butwilowicz, Piotr Girdwaynowicz, Pietrasz Jawoyszo-wicz, Maciej Kontrymowicz, Woyciecha Montwidowicza, Lawrzyn Narwidowicz, Grig Narwilowicz, Maczul Woysznarowicz.

Avledningar med suffixet -ovičius hade på 1600-talet inget bestämt utbredningsområde. Under denna period förekommer de på olika håll i Litauen, vid sidan av personnamn med andra patronymiska suffix. Det går inte heller att urskilja någon särskilt stor koncentration av dem på en och samma plats. Kanske förändrades förhållandena senare och det blev möjligt att fastställa ett bestämt utbredningsområde för detta suffix⁴.

Det finns något färre personnamn med det slaviska patronymiska suffixet -evičius. De utgör 5,4% av alla belägg och bildas, liksom andra personnamn från denna period, av olika former av dopnamn, till exempel Jan Alexiewicz, Stanisław Ambrosewicz, Marcin Andrzejewicz, Baniul Baltruszkiewicz, Klim Bartłomiejewicz, Marcin Bortkiewicz, Jasius Grycewicz, Lukasz Janczykiewicz, Niemon Januszewicz, Matylus Юркгелевич, Maciej Juriewicz, Woyciech Lukaszewicz, Krzyszto ph Maciukiewicz, Rym Mar ciewicz, Mikolay Matulewicz, Stephan Mikielewicz, Gryg Mikolaiewicz, Antoni Praniewicz, Krzyszto ph Proniukiewicz, Jan Staniulewicz, Adam Stasiewicz, Stefana Teresewicza, Enulis Tomaszewicz, Mikolay Walukiewicz, Awgustyn Wenckiewycz och av personnamn med annan härkomst, till exempel Symona Bocewicza, Iana Bunciewicza, Maciej Burniewicz, Piotr Diakiewicz, Franciszka Gienielewicza, Piotra Gilewicza, Matys Girniewicz, Stanisław Jodelewicz, Walis Juodzewicz, Krzyszto ph Kawlewic, Jakub Kiaułkiewicz, Stanisław Kliszewicz, Andrzej Koplewicz, Stephan Koralewicz, Krzyszto ph Ławn ikiewicz, Balczus Niemoiewicz, Jan Okieliewicz, Trakim Piekielewicz, Tomul Ruzgiewicz, Adam Saulewicz, Adam Sruogiewicz, Ian Szpigiewicz, Jozeph Zomoyciewicz.

Liksom personnamn med suffixet -ovičius har avledningar med suffixet -evičius inget bestämt utbredningsområde på 1600-talet. De har noterats på olika håll i Litauen, tillsammans med personnamn med litauiska patronymiska suffix.

Det litauiska personnamnssuffixet -ėnas är sällsynt på 1600-talet (omkring 2,5% av alla belägg). Personnamn med detta suffix bildas av dopnamn (till exempel Stas Doroten, Stasius Elenas, Krzyszto ph Jakien, Stanisław Jakubenis, Jan Kazenas, Janel Mikienas, Adam Mikolonėnas, Maciej Powilenas, Mikolay Stasiulienas, Jan Tumulenas, Jakubas Wincenas) och av personnamn med annan härkomst (till exempel Stas Alanenas, Adam Barzdalen as, Marcin Bikienas, Jakub Butenas, Adam Ciekienas, Szymas Dakutenas, Jurgis Giadenas, Petras Gulbenas, Jurgis Gumbenas, Janul Kaymenas, Janul Nimen as, Jurgis Niksztelenas, Walenty Plikienas, Iana Skl iuczena, Stanisław Skrebenas, Jurgis Szarkienas, Jan Ulantenas, Matulia Zemoytiena).

Trots sin låga produktivitet på 1600-talet har det patronymiska suffixet -ėnas ett mer eller mindre bestämt utbredningsområde. Personnamn med detta suffix är koncentrerade till östra Litauen. Flest har noterats i den nordöstra delen av Litauen, i fyrhörningen Smilgiai, Nemunėlio Radviliškis, Panemunis (Rokiškis kommun) och Ramygala. Enstaka personnamn har noterats även på andra håll i östra Litauen (kring Daũgailius, Drūkšiai, Dūbingiai, Maišiagala, Nemenčinė och Ukmergė). Dessutom, efter några få-

⁴ Žr. Lietuvių kalbos rašybos žodynas, Kaunas, 1948, p. 133.

164

sådana personnamn med suffixet -ėnas är belagda kring Aukštadvaris, Raudondvaris och Šventėžeris.

En separat grupp utgörs av personnamn med de så kallade diminutiva och hypokoristiska suffixen. De är inte särskilt populära under denna period. Vanligare är bildningar från 1600-talet med suffixen -elis, -elė, -ėlis, -ėlė⁵, vilka utgör omkring 9% av alla exempel. Personnamn med andra diminutiva suffix (-ukas, -(i)ulis, -utis) är mindre vanliga och utgör omkring 4% av periodens personnamn med suffix.

De personnamnssuffix från 1600-talet som diskuterats ovan var patronymiska. När det gäller suffixen -elis, -elė, -ėlis, -ėlė är det dock ganska svårt att avgöra när de har en patronymisk betydelse, det vill säga när ett personnamn med dessa suffix har bildats av faderns namn eller det andra personnamnet, som skrivs efter förnamnet. Material från den litauiska språk atlasen visar att barns (pojkar, tonåringars och unga mäns) efternamn i våra dialekter numera bildas av faderns efternamn med suffixen -elis, -ėlis. Därför kan dessa suffix i personnamn som bildats av den ena eller andra formen av ett dopnamn ofta också ha en patronymisk betydelse, till exempel Tomasz Banelis, Maciej Bochdanelis, Jan Jakielis, Dawid Janel, Piotr Jozanelis, Stanisław Łuksziale, Jędrzej Martenelis, Kazimierz Pawłelis, Maciej Rymkielis, Mikołay Romanelis, Jan Stanelis.

Andra personnamn med dessa suffix har oftast öknamnsursprung eller annat ursprung, till exempel Szym Akiela, Narkus Augela, Baltromiey Awinelis, Jurgis Awizela, Jakub Baczkelis, Piotr Biskupelis, Walulis Bitynelis, Franciszek Boidarelis, Mikiel Boronelis, Stasius Bruzgelis, Urban Bukiel, Krzystoph Butkanelis, Stanisław Dagielis, Tomasz Dudela, Juz Gaidelis, Martinas Gaygalelis, Jakub Garnalis, Jan Giervela, Krzystoph Gławdeli, Walulis Jodkunelis, Jakub Kaylelis, Kasper Kayrel, Maciej Katynelis, Jurgis Kazemekielis, Samuel Kiewnialo, Tomasza Kiszkiela, Szczesny Kuprelis, Kazimierz Kurszelis, Andrzej Lapela, Jurgis Łotwelis, Łukasz Margielis, Jan Meszkiela, Paweł Miltelis, Boltrus Miszkielis, Bartłomiey Paputelis, Pảlul Perkunelis, Balul Pilkiel, Pawel Pilwelis, Jasiulis Plikielis, Pawel Pruselis, Walis Puodelis, Marcin Rudelis, Mikołay Rutalis, Манея Садунеля, Czap Skilundelis, Michał Strazdelis, Jerzy Szwedelis, Niecius Uselis, Mikołay Wanagiel, Baltromiey Wilkielis, Brasiuk Wingrel, Walulis Wirbalelis, Tomasz Womzdelis, Szymuk Woszkiel, Bartłomiey Zemaitelis, Piotr Zyrnielis, Piotr Zolnierelis.

I vissa fall kan suffixen -elis, -elė, -ėlis, -ėlė i dessa personnamn vara patronymiska (jfr de många personnamnen från 1600-talet utan dessa suffix – Jakub Baran, Baltromiey Bruzgis, Jakub Butkus, Adam Dagis, Jakub Duda, Jan Gaydis, Jakub Gierwa, Wilm Gudas, Kasper Kayrys, Symon Kiszkis, Matulis Kupris, Mikolay Lacwis, Kazimierz Pilkius, Pietruk Plikis, Piotr Rudis, Mikolay Wanag, Jan Wilkas, Andrius Wingris, Kazimierz Wirbal och andra). I många fall är det dock helt omöjligt att avgöra om personnamn med dessa suffix har bildats av andra, icke-avledda personnamn (och suffixen då är patronymiska), eller om diminutiva appellativformer har blivit öknamn.

Personnamn med suffixen -elis, -elė, -ėlis, -ėlė var spridda över hela Litauen på 1600-talet. Flest belägg finns i nordöstra Litauen (kring Krinčinas, Pápilis, Pándėlys, Kāmājus), i södra Litauen (kring Lazdijai och Šventėžeris) och i västra Litauen (kring Švėkšna, Plungė, Kartėna och Kretinga).

⁵ På grund av skrivsättet i olika tryckta och handskrivna källor är det svårt att skilja mellan dessa suffix, och därför behandlas de tillsammans.

165

Andra diminutiva och hypokoristiska suffix (‑(i)ulis, -utis, -ukas) är sällsynta. I personnamn med dessa suffix kan stammen utgöras av ett dopnamn eller något appellativ, adjektiv och så vidare:

(i)ulis — Maciej Aniul, Dawid Aniulis, Piotr Awgiul, Mikołaj Бавюлис, Jan Bondziul, Piotr Burbulis, Jasius Dundatis, Mikołay Dziurgul, Krysčius Grumulis, Waliul Kazialis, Stanisław Kierulis, Piotr Kukulis, Jan Kuziulis, Kazimierz Masilis, Миколай Мисюлис, Woyciech Murmulis, Filip Palulis, Jonelis Petrulis, Dawid Pieciulis, Jakub Pilutis, Woyciech Ratul, Stanisław Stanulis, Zemel Stasiulis, Mikolay Tyrulis, Dawid Wieszkulis, Marcin Zlempulis; -utis — Dawid Barutys, Paweł Degutis, Piotr Gawdutis, Krzysztof Gialutis, Michała Jonucia, Andrus Kiezucis, Grigas Kirkutis, Waluk Kiszkucis, Woyciech Kukucis, Jan Kurutis, Matutis Ladutis, Jerzy Meszkutis, Jozeph Milkutis, Paweł Osobutis, Michał Peciutis, Bartłomiej Rakuc, Jan Rosteykutis, Jasius Saldutis, Janel Sawutis, Lawryn Stakutis, Jan Szeputis, Krzyszioph Szyrwuc, Adam Tałutys, Stanisław Twoskutis, Mikołay Walutis, Adam Waszkutis, Jurgis Wieszkutis; -ukas — Andrzej Matuk, Mikolay Misiuk, Jan Miszuk, Andrzej Paulukas, Sczesny Radziuk, Kazimierz Rudziuk, Matul Siawruk, Matuselis Zyndukas, Dawid Zonduk.

Dessa diminutiva suffix är inte heller alltid patronymiska. Personnamn med dessa suffix kan ofta ha uppstått ur diminutiva appellativ, eller så kan en diminutiv form av ett eller annat dopnamn fungera som det andra personnamnet. Generellt var diminutiva former av kristna namn mycket populära och vida använda både på 1500-talet och på 1600-talet, till exempel Abrutis, Andrulis, Andrūtis, Baniulis, Czepulis, Czeputis, Janul, Jasiulis, Jurgialis, Matulis, Matutis, Mikutis, Staniulis, Stasiulis och så vidare (jfr de patronymer som bildats av dessa — Andrulonis, Andruty­tis, Baniulaytis, Czepulaytis, Czaputaytis, Janulanis, Jasiulonis, Jurgielaytis och andra).

Det är svårt att fastställa spridningen på 1600-talet av personnamn med suffixen -(i)ulis, -utis, -ukas på grund av det begränsade materialet. Suffixen hade dock troligen inget avgränsat utbredningsområde, eftersom även de få personnamnen med dessa suffix är belagda på olika platser i Litauen: med suffixet -(i)ulis — kring Akmenė, Betygala, Adutiškis, Giedraičiai, Kėdainiai, Kurtuvėnai, Nemenčinė, Pagėgiai, Rūguva, Raudondvaris, Sėda, Švėkšna och Tauragnai; med suffixet -utis — kring Kurtuvėnai, Adutiškis, Plungė, Rūguva, Sėda, Svedasai, Švėkšna, Šventėžeris och Tauragnai; med suffixet -ukas — kring Aukšt­dvaris, Betygala, Šešuoliai, Švenčionėliai, Trakai, Vabalninkas och Viduklė.

Ett mycket sällsynt personnamnssuffix på 1600-talet är -iškis (omkring 0,5% av alla exempel), till exempel Zim Bawliszkis, Marcin Brunkiisz­kis, Maciej Dilbiszk, Jus Dyrszyskis, Jusa Jakowiszkia, Urban Jamantisz­kis, Piotr Jodyszskis, Jan Karasiszkis, Woyciech Konowiszkisz, Jurgis Pakalniszkis, Jan Petryszkis, Woyciech Stagiszkis, Adam Szukiszkis, Alexia Wilniszkis: de är belagda kring Gaurė, Gelvonai, Kėdainiai, Panemunis (Rokiškis distrikt), Švėkšna och Šventėžeris.

Utöver de personnamnssuffix från 1600-talet som diskuterats ovan bidrar bildningar med de slaviska suffixen -ovskis, -inskis, -evskis, -eckis, -ickis med flera till variationen i periodens övergripande bild av personnamn med suffix (tillsammans utgör de omkring 2,5% av exemplen). Under denna period är personnamn med suffixet -ovskis vanligast, till exempel Mikolay Baranowski, Jozas Borowski, Matyasz Burowski, Jan Ciszkowski, Jerzy Czapkowski, Piotr Daynowski, Stanisław Gielwanowski, Sebestian Grabowski, Jędrzej Iwanowski, Jan Jankowski, Mikolay Kompowski, Krzysztof Kozłowski, Marcin Krasowski, Jan Lisowski, Andrzej

166

Nagłowski, Dawid Ostrowski, Mikołay Piotrowski, Krzysztoф Rutkowski, Jan Sokołowski, Marcin Stronowski, Piotr Szydłowski, Szym Sweykowski, Jakub Tyrlikowski, Jan Żebrowski, Kaspar Złotkowski, Mikołay Zwierkowski.

Andra slaviska suffix var sällsynta under denna period, t.ex. -inskis: Mikolay Berzynski, Krzysztof Ciwiński, Bartłomiej Erminski, Matys Kuczyński, Marek Łukaszynski, Woyciech Pilwinski, Jerzy Puszynski, Krzysztof Skowrynski, Jan Wiertinski; -evskis: Marys Gayzewski, Jozepł Janczewski, Andrzej Kopaczewski, Piotr Łukaszewski, Marcin Maliszewski, Jan Sobolewski, Woyciech Tumaszewski, Jerzy Wiszniewski, Jan Zwerenski; -eckis: Jan Giegiecki, Mikolay Gotowiecki, Andrzej Jałowiecki, Jan Poniemiecki, Matulis Woroneckis; -ickis: Łukasz Czernicki, Adam Jakubicki, Kasper Łaywickis, Matiasz Sawicki, Andrzej Walicki, Krzysztof Zubrycki.

Dessa suffix hade inget avgränsat utbredningsområde under 1600-talet. Personnamn med dessa suffix är belagda på olika platser i Litauen.

Endast enstaka personnamn med dessa suffix (liksom de -ovičius, -evičius som diskuterats ovan) kan tillhöra personer av annan nationalitet, som flyttat dit från andra orter. De flesta har kommit in genom officiella dokument, vilka under 1400-, 1500- och 1600-talen oftast skrevs på andra språk än litauiska av skrivare med olika nationaliteter. Denna omständighet bidrog utan tvekan också till den stora förekomsten av de slaviska patronymiska suffixen -ovičius, -evičius under 1400-talet och första hälften av 1500-talet. Först under andra hälften av 1500-talet, och särskilt under 1600-talet, började de trängas undan av litauiska patronymiska suffix.

Efter att ha gått igenom alla personnamn som bildats med suffix på 1600-talet är det också intressant att det under denna period fanns flera orter i Litauen där nästan alla eller åtminstone de flesta av 1600-talets personnamnssuffix är belagda. Det gäller Šventėžeris, där personnamn är belagda med 12 av periodens diskuterade suffix: -aitis, -onis, -ūnas, -elis, -ulis, -utis, -ovičius, -evskis, -ovskis, -inskis, -ickis, -evičius; Švėkšna: -aitis, -onis (även om deras avledningar under 1600-talet är koncentrerade till Aukštaitija), -elis, -ulis, -utis, -ovičius, -evičius, -iškis, -evskis, -ovskis, -inskis (sammanlagt 11 suffix); Trakai, där personnamn med litauiska suffix är belagda -aitis, -onis, -ūnas, -ėnas, -elis, -ukas och slaviska -ovičius, -ovskis, -evskis (9 suffix); Maišiagala, där nästan alla litauiska patronymiska suffix förekommer under 1600-talet: -aitis, -ūnas, -onis, -ėnas, samt slaviska suffix -ovi-, čius, -ovskis, -evskis, -inskis, -ickis (sammanlagt 9); Nemenčinė: -aitis, -onis, -ūnas, -elis, -ulis, -iškis, -ovičius, -evskis (8 suffix) och Aukštadvarýs: -aitis, -onis, -ūnas, -ėnas, -elis, -ukas, -ovičius (7 suffix).

SLUTSATSER

1. Litauiska personnamnssuffix från 1600-talet är varierande. Vid sidan av de litauiska suffixen -aitis, -onis, -ūnas, -ėnas, -elis, -elė, -(i)ulis, -utis, -iškis m.fl. finns många personnamn med slaviska suffix -ovičius, -evičius, -ovskis, -evskis, -eckis, -inskis m.fl.

2. De mycket produktiva slaviska suffixen från 1500-talet -ovičius, -evičius, som betecknar ursprung och tillhörighet till en familj eller släkt, ersätts till stor del under 1600-talet av de litauiska patronymiska suffixen -aitis, -onis, -ūnas.

3. Nästan alla litauiska patronymiska suffix i personnamn från 1600-talet har under denna period mer eller mindre avgränsade utbredningsområden. Suffixet -aitis har sin största koncentration i Žemaitija och västra Aukštaitija; avledningar med -ėnis, -ūnas och -ėnas är koncentrerade till Aukštaitija (särskilt i den nordöstra delen av Litauen).

167

4. Slaviska personnamnssuffix hade under XVII-talet inget avgränsat utbredningsområde. Deras avledningar är belagda på olika håll i Litauen, sida vid sida med personnamn med förlitauiskade suffix.

В. В. МАЦЯУСКЕНЕ

UTBREDNINGEN AV LITAUISKA PERSONNAMNSSUFFIX UNDER 1600-TALET

Sammanfattning

Med utgångspunkt i flera publicerade och handskrivna historiska källor från 1600-talet analyseras litauiska personnamn som bildats med olika suffix, och suffixens utbredningsområden fastställs.

På 1600-talet fanns det ännu ingen enhetlig form för personnamn. Enledade, tvåledade, treledade och till och med fyrledade personbeteckningar förekommer. Den vanligaste formen under denna period var det tvåledade namnet. Den andra leden i ett sådant namn utgörs oftast av en patronymisk form av personnamnet, bildad med olika suffix.

Till sin form och funktion liknar dessa personnamn mycket litauiska efternamn, men under denna period var långt ifrån alla efternamn. I många fall är de ännu inte ärftliga och förenar inte medlemmar av en och samma familj.

Vid sidan av de litauiska patronymiska suffixen -aitis, -onis, -ūnas, -ėnas, -elis, -elė, -iškis med flera förekommer det på 1600-talet många litauiska personnamn bildade med slaviska suffix -ovičius, -evičius, -ovskis, -eckis, -inskis med flera.

De mest produktiva suffixen i litauiska personnamn under 1600-talet är -aitis, -onis, -ūnas.

Nästan alla litauiska patronymiska suffix under 1600-talet har bestämda utbredningsområden. Personnamn bildade med suffixet -aitis är koncentrerade till Samogitien och östra Aukštaitija. Suffixen -onis, -ūnas, -ėnas är koncentrerade till Aukštaitija (särskilt i Litauens nordöstra del).

Slaviska suffix i personnamn under 1600-talet har inga bestämda utbredningsområden. Personnamn bildade med dessa suffix förekommer i olika delar av Litauen jämsides med personnamn med litauiska suffix.