IŠ LIETUVIŲ KALBOTYROS ISTORIJOS

LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI XX (1980)

V. BALAŠIS

UR PERM-ARKIVET OM K. BŪGA

K. Būga började arbeta vid universitetet i Perm redan från dess grundande. Det finns jämförelsevis få uppgifter om K. Būgas verksamhet vid detta universitet. Några dokument som 1978 hittades i Perms statsarkiv och som berör den framstående litauiske språkforskaren kan komplettera denna period av hans biografi något.¹

Idén att grunda ett universitet i Perm uppstod redan i slutet av 1800-talet. Första världskriget gav den konkreta impulsen till att förverkliga den. År 1916 blev det aktuellt att evakuera universitetet i Tartu. Stadsledningen i Perm gick med på att ta emot det, men när fronten vid Riga hade stabiliserats behövde universitetet inte evakueras; idén att grunda ett universitet i Perm förblev dock aktuell. Den 12 juli 1916 beslutade ministerrådet att grunda ett universitet här på grundval av det kejserliga universitetet i Petrograd. Den 1 oktober 1916 öppnade Petrograduniversitetets avdelning i Perm. Personal rekryterades från högre läroanstalter i Moskva, Tartu, Kazan och Novorossijsk, men grunden utgjordes av professorer från Petrograduniversitetet. Bland dem som sändes dit på uppdrag fanns även privatdocenten K. Būga från det sistnämnda universitetet.

Till en början hade universitetet i Perm endast fyra fakulteter: historia och filologi, fysik och matematik, medicin samt juridik. K. Būga arbetade från första dagen vid institutionen för jämförande språkvetenskap vid fakulteten för historia och filologi. Vid den tiden arbetade nio filologer vid fakulteten. Som det påpekas i en artikel tillägnad fakultetens 50-årsjubileum² blev framstående forskare senare ur deras led: L. Bulachovskij, S. Obnorskij, P. Bogoslovskij och K. Būga.

K. Būgas verksamhet vid universitetet i Perm var framgångsrik. Han fortsatte att samla material till en ordbok över det litauiska språket, skrev förmodligen rättelser och tillägg till A. Preobraženskijs etymologiska ordbok över ryska språket, undersökte de fonetiska lagarna för ordslut i litauiska dialekter, inledde ett arbete om bortfallet av språkelement som förlorat sin morfologiska betydelse och skrev artikeln ”Baltica i G. A. Ilinskijs ’Gammalslaviska grammatik’”. Av rapporten om arbetet vid universitetet 1918–1919 framgår att K. Būga även samlade material till en etymologisk ordbok över de baltiska språken och studerade det slaviska ordförrådets inflytande på de baltiska språken³.

Vid universitetet i Perm undervisade K. Būga i fornkyrkoslaviska och litauiska, gav historiker en introduktion till språkvetenskap, undervisade i jämförande fonetik för de indoeuropeiska språken, ledde ett proseminarium i språkvetenskaplig introduktion samt undervisade i en praktisk kurs i sanskrit och i etymologiövningar.

¹Författaren till denna publikation står i tacksamhetsskuld till M. A. Kiprijanova, chef för Perms statsarkiv, som hjälpte till att hitta dokumenten och tillät att de användes.

²Genkel M. A. m.fl. Filologiska fakultetens huvudsakliga forskningsområden från 1916 till 1966. — Vetenskapliga meddelanden. Språkvetenskap. Perm, 1966, nr 162.

³Zinkevičius Z., Kabelka J. Kazimieras Būga. — I: Būga K. Valda skrifter. V., 1958, bd 1, s. 47–48.

47

Även om biblioteket försökte förse studenterna med nödvändig litteratur, saknades det ändå förutsättningar för normalt arbete. Detta framgår av K. Būgas rapport och av den historiska översikten över Perms universitet⁴.

Det har hittills inte gått att hitta uppgifter om när K. Būga började tjänstgöra som extraordinarie professor. Vid ett sammanträde i fakulteten för historia och filologi⁵, som hölls den 27 oktober 1916 och där A. Voldemars fråga om att anställa honom som timlärare behandlades, innehade K. Būga fortfarande en professur. Men redan i universitetets personalförteckning⁶ från den 20 februari 1917 står det under rubriken ”grad och befattning”: ”tjänstgör som extraordinarie professor vid institutionen för jämförande språkvetenskap”. I den lilla sovjetiska litauiska encyklopedin (I, s. 277) anges att K. Būga fick titeln extraordinarie professor våren 1918.

Det kan tilläggas att K. Būgas efternamn i förteckningarna från 1918 och den 1 januari 1919 skrivs ”Bugas (Buga)”. I förteckningen från den 1 januari 1919 anges också K. Būgas bostadsadress i Perm: Zaimka, Meškovs hus, lägenhet 14⁷. Detta är den nuvarande huvudbyggnaden vid Perms universitet, uppförd av köpmannen Meškov och överlämnad till universitetet 1916. Såvitt det har gått att spåra förekommer K. Būgas namn senast i protokollet från fakulteten för historia och filologis sammanträde den 4 april 1919. Vid sammanträdet valdes fakultetsrådets sekreterare. J. Verchovskij valdes till sekreterare med sju röster, medan K. Būga och L. Bulachovskij fick en röst var⁸.

Sommaren 1919 evakuerades Perms universitet till Tomsk. Av den vetenskapliga personalen stannade endast en professor kvar i Perm⁹. År 1920 återfördes universitetet till Perm. Samma år återvände K. Būga från Tomsk till Litauen.

[K. Būgas rapport om arbetet vid Perms universitet 1918–1919¹⁰]

Tillförordnad extraordinarie professor K. K. Buga

under läsåret 1918–1919 höll följande kurser:

1) fornkyrkoslaviska (båda terminerna; 3 timmar i veckan),

2) litauiska (höstterminen; 3 timmar i veckan),

3) introduktion till språkvetenskap för historiker (vårterminen; 2 timmar i veckan).

4) indoeuropeiska språks jämförande fonetik (vårterminen; 3 timmar i veckan),

5) proseminarium i introduktion till språkvetenskap för dem som följt kursen i introduktion till språkvetenskap (höstterminen; 2 timmar i veckan),

6) praktiska övningar i sanskrit (höstterminen; 1 timme i veckan),

⁴ Пермский государственный университет имени А. М. Горького. Исторический очерк. 1916—1966. Пермь, 1966.

⁵ Perms regionala statsarkiv (härefter PSVA), f. 180, a. 1, b. 521.

⁶ PSVA, f. 180, a. 1, b. 1026.

⁷ Där, s. 532.

⁸ Där.

⁹ Perms statliga universitet..., s. 21.

¹⁰ Rapporten, skriven med K. Būgas egen hand, förvaras i Perm oblasts statsarkiv (f. 180, a. 1, b. 531, p. 18).

48

7) etymologiska övningar (vårterminen; 1 timme i veckan).

De praktiska övningarna i sanskrit (läsning av Rigvedas första bok) kunde inte genomföras på grund av att det saknades deltagare.

Timmen med etymologiska övningar användes till kursen i jämförande fonetik för de indoeuropeiska språken; för genomgången av den visade sig tre veckotimmar per termin vara otillräckligt.

L. K. Fioletova och D. V. Pokrovskij deltog aktivt i proseminariet i introduktion till språkvetenskap. Två referat lästes på temat ”ursprunget till den slaviska spiranten x”.

Under rapportåret tillfördes det lingvistiska seminariet ett obetydligt antal böcker (30 titlar), på grund av störningar på den inhemska bokmarknaden och avsaknad av förbindelser med utlandet. Regelbundna studier av lingvistiska ämnen var inte möjliga, eftersom seminariet saknade de flesta av de mest nödvändiga hjälpmedlen (ordböcker, grammatiker, texter och handböcker).

Under rapportåret fortsatte jag att samla material till en etymologisk ordbok över de baltiska språken. Studiet av slaviska språks lexikala inflytande på de baltiska språken gick betydligt framåt.