LIETUVIŲ ONOMASTIKOS TYRINĖJIMAI

LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI, XXI (1981)

MARYTĖ RAZMUKAITĖ

BEBYGGELSENAMN I LITAUISKA SSR, BILDADE MED SUFFIX, FRÅN HYDRONYM

En stor del av bebyggelsenamnen (oikonymerna) i Litauiska SSR som bildats med suffix är avledningar med suffix från andra ortnamn – hydronymer och andra oikonymer. Artikeln begränsar sig till bebyggelsenamn av hydronymiskt ursprung; oikonymerna behandlas vid ett annat tillfälle.

Översikten börjar med bebyggelsenamn av hydronymiskt ursprung, inte bara på grund av variationen och mängden avledningssuffix, utan också eftersom hydronymerna i Litauiska SSR själva utgör det ortnamnsskikt som är bäst utforskat, officiellt tillgängligt för alla och samtidigt vårt äldsta.

Bortsett från enstaka artiklar i pressen om det ena eller andra ortnamnet eller suffixet² har Litauiska SSR:s oikonymer inte undersökts närmare ur ett ordbildningsperspektiv. Därför är avsikten med denna artikel, med hjälp av den officiella förteckningen över nuvarande bebyggelsenamn³, att överblicka alla möjliga fall av oikonymer bildade med suffix från hydronymer och ange utbredningen för de suffix som förekommer oftast här.

En mer allmän bild av affixal och affixlös bildning av oikonymer från hydronymer har J. Balčikonis gett i artikeln ”Bebyggelsenamn bildade från sjöars och floders namn”⁴. I denna förteckning över hydronymiska oikonymer med olika bildningssätt finns få suffixavledningar – 85 ortnamn, bildade med suffixen: 1) -aitis (-aitė), 2) -ėnai, 3) -iečiai, 4) -ijai, 5) -inė (-iniai), 6) -ininkas, -ininkai (-inyk-), 7) -iškis, -iškiai, -iškė, 8) -onys, 9) -(y)tis, -(u)tys, 10) -ūnai. Den största gruppen oikonymer utgjordes här av avledningar med suffixet -ėnai (35 exempel).

I förteckningen över avledningar nedan finns 27 suffix (om man inte räknar med varianter av ändelser för båda genus och numerus, vilka i artikeln indelas i undergrupperna a, b och c). Vårt insamlade material visar också att suffixet -ėnai utmärker sig genom sin produktivitet (84 exempel) och står för omkring 30% av alla avledningar som redovisas här. I denna förteckning, som omfattar 260 ortnamn, ingår också nästan alla oikonymer bildade med suffix från hydronymer.

¹ Jfr. Förteckning över namn på floder och sjöar i Litauiska SSR. — V., 1963; Vanagas A. Hydronymbildning i Litauiska SSR. — V., 1970.

² Plg. Safarewicz J. Litewskie nazwy miejscowe na -iszki. — Onomastica. 1956, rocz. II, zesz. 1, s. 15—63.

³ Avses ”Handbok över Litauiska SSR:s administrativa-territoriella indelning” (V., 1974, del 1 och 1976, del 2).

⁴ Balčikonis J. Namn på bosättningar hämtade från sjöars och floders namn. — I: Rinktiniai raštai. V., 1978, t. 1, s. 339—349; Бальчиконис Й. Названия литовских населенных пунктов, образованные от названий рек и озер. — In: Lingua Posnaniensis. Poznań, 1959, t. 7, s. 240—252.

199

Med undantag för två bynamn i J. Balčikonis artikel — Verėduvaitė⁵ (Rs) och Antupyčiai⁶ (Btg) — vars bildningsförklaringar väckte tvivel. Verėduvaitė är sannolikt en diminutivavledning av det närbelägna bynamnet Verėduva (Rs), eftersom namnet på en flod Verėduva, enligt de uppgifter som finns tillgängliga för närvarande, inte är känt. Bynamnet Antupyčiai tycks inte vara en avledning med suffixet -yčiai från ett här obelagt hydronym *Antupis eller liknande, utan en avledning med prefixet ant- från namnet på den flod som rinner förbi byn, Upytė.

Vissa andra ortnamn som återges i J. Balčikonis artikel väcker också tvivel om den ena eller andra avledningen — anmärkningar om deras bildning ges vid respektive ortnamn, i fotnoterna.

Eftersom ett bebyggelsenamn bildningsmässigt kan knytas till ett eller annat hydronym endast när bebyggelsen ligger nära den namngivna floden eller sjön, lokaliseras exemplen på oikonymer och hydronymer i artikeln genom att förkortningen för närmaste större bebyggelse anges (för förkortningar av bebyggelsenamn, med undantag för Ck — Ceikiniai (Ignalinos r.), Čb — Čiobiškis (Širvintų r.), Kdl — Kiduliai (Šakių r.), Mdž — Modžiūnai (Švenčionių r.), Pīn — Piniava (Panevėžio r.), Plkn — Paluknys (Trakų r.) och Ršk — Reškutėnai (Švenčionių r.), se s. 146—149).

Suffixen och deras avledningar presenteras i artikeln i alfabetisk ordning, eftersom en annan ordning, till exempel efter antalet avledningar, i detta fall inte skulle ha någon större betydelse, då suffixen är mer eller mindre regionalt fördelade.

1. -aičiai. Judr-aičiai by (Lkc): Judrė flod (Lkc); Lank-aičiai by (Sk): Lankà flod (Sk); Nosv-aičiai by (Užp): Nosvė flod (Užp); Trūmp-aičiai by (Sk): Trūmpė flod (Sk); Vilk-aičiai by (Žr): Vilka flod (Žr); Žvirgžd-aičiai by (Gž): Žvirgždė flod (Gž).

1a. -aitis. Nemūn-aitis småstad och by (Al): Nėmunas flod (Al); Strūn-aitis^* by (Švnč): Strūnà flod och by (Švnč).

2. -alės. Akmen-alės by (Dr): Akmenà flod (Dr).

2a. -aliai. Stigr-aliai by (Kv): Stigrė flod (Šv); Vėž-aliai by (Šauk): Vėžys flod (Šauk).

3. -(i)auka. Igl-iāuka by (Igl): Yglà sjö, Yglė flod (Igl).

4. -(i)ava. Jūr-ava by (Vš): Jūra flod (Trg); Sasn-avà småstad (Ss): Sasnà flod (Ss); Sakn-iavà by (Vs): Saknà flod (Vs).

5. -ėčiai. Lek-ėčiai småstad (Šk): Liėkė flod (Lkč).

6. -elė. Kirsn-ėlė^* by (Rdm): Kirsnà flod och by (Rdm); Stirn-ėlė by (Mlt): Stirnė flod (Mlt).

6a. -eliai. Gergžd-ėliai by (Krš): Gergždas flod (Krš); Vygr-ėliai by (Graž): Vygris sjö (Graž).

7. -ėlė. Dabikin-ėlė^* by (Akm): Dābikinė flod och by (Akm); Kretuon-ėlė småstad (Ršk): Kretuonà flod (Ršk); Ringuv-ėlė by (Krš): Ringuvà flod (Krš).

7a. -ėlis. Tūrup-ėlis^* by (Ldvn): Tūrupis flod och by (Ldvn).

8. -ėnai. Agluon-ėnai by (Prk): Agluonà flod (Prk); Ais-ėnai by (Vvr): Aisė flod (Vvr); Alksn-ėnai by och järnvägsstation (Plv): Elksnė flod (Plv); Anykšt-ėnai by (Btr): Anykš-

⁵ Se Balčikonis J. Min. veik., s. 346; Бальчиконис Й. Указ. соч., с. 248.

⁶ Se Balčikonis J. Min. veik., s. 348; Бальчиконис Й. Указ. соч., с. 250.

* Med asterisk markerade ortnamnsformer som kan vara diminutiva oikonymiska (här avses möjligheten att de också bildats av namn på andra närbelägna eller rentav intilliggande bosättningar).

200

tė å. Anýkštis sjö (Btr); Ašv-ėnai by (Vkš): Ašvà å (Vkš); Aukštup-ėnai by (Kp): Aukštupỹs å (Kp); Aukup-ėnai by (Kdn): Aukùpė å (Kdn); Aunuv-ėnai by (Šauk): Aunùva å (Šauk); Ažýt-ėnai by (Krk): Ažýtė å (Krk); Bābrung-ėnai by (Plt): Bābrungas å (Plt); Bērkin-ėnai by (Tl): Bērkina å (Tl); Bikav-ėnai by (Vn): Bi-kava å (Vn); Bit-ėnai by (Pgg): Bitė å (Pgg); Bub-ėnai by (Rt): Bubà å (Rt); Bul-ėnai by (Krtv): Bùlis å (Krtv); Darb-ėnai småort och järnvägsstation (Krtn): Darbà å (Dr); Dub-ėnai by (Al): Dùbis å (Al); Erl-ėnai by (Slnt): Erla å (Slnt); Gailint-ėnai f.d. by (Mrk): Gáilintas sjö (Mrk); Gam-ėnai by (Pp): Gāmė å (Pp); Gaveik-ėnai by (Ign): Gaveikis sjö (Ign); Gēdik-ėnai by (Žr): Gēdika å (Žr); Gerduv-ėnai by (Grg): Gerdaujē⁷ å (Grg); Gyst-ėnai by (Vl): Gystūs å (Vl); Gumilt-ėnai by (Šauk): Gumiltà å (Šauk); Jod-ėnai by (Pln): Jōdė å (Pln); Judr-ėnai småort (Tl): Judrà å (Tl); Juodup-ėnai by (Slnt): Juodupis å (Slnt); Juodp-ėnai (< *Juodupėnai) by (Šmn): Juodupė å (Šmn); Kaltan-ėnai småort och by (Švnč): Kaltānis sjö (Klt); Karkl-ėnai småort (Krž): Kārklė å (Krž); Kārklup-ėnai by (Pjv): Kārklupė å (Pjv); Kārtup-ėnai by (Jrb): Kārtupis å (Jrb); Kriau-k-ėnai by (Rd): Kriáukė å (Rd); Kriaun-ėnai by (Ob): Kriaunà å (Ob); Krosn-ėnai by (Krsn): Krosnà å (Krsn); Kūlup-ėnai by (Krt): Kūlupis å (Krt); Kūrtuv-ėnai småort (Šl): Kūrtuva å (Krtv); Lañkup-ėnai by (Vš): Lankupà å (Vš); Lata v-ėnai by (Tršk): Latavà å (Tršk); Lañkup-ėnai by (Rk): Laukupė å (Rk); Lazduon-ėnai by (Vn): Lazduonà å (Vn); Lýdav-ėnai småort och järnvägsstation (Šlv): Lydūva å (Šlv); Liepdeg-ėnai by (An): Liepdegỹs å (An); Lýlav-ėnai by (Trg): Lylavà å (Trg); Lok-ėnai by (Jon): Lokỹs || Lōkė å (Jon); Lukn-ėnai by (Pln): Luknà å (Pln); Lump-ėnai by (Pgg): Luñpė å (Pgg); Miš-ėnai by (Pln): Mišė sjö (Pln); Nevard-ėnai by (Varn): Nevardà å (Varn); Not-ėnai by (Slnt): Nōtė || Notija å (Slnt); Pieštv-ėnai by (Srd): Pieštvė å (Srd); Piev-ėnai by (Trk): Pievỹs å (Trk); Piktup-ėnai by (Pgg): Pik-tūpė å (Pgg); Plunk-ėnai by (Rt): Pluñkė å (Rt); Purv-ėnai by (Vkš): Pūrvas å (Vkš); Račiup-ėnai by (Kp): Račiupỹs å (Kp); Raudon-ėnai by (Raud): Raudōnė å (Raud); Raud-ėnai by (Rdn): Raudà å (Rdn); Ring-ėnai by (Brb): Riñgis å (Brb); Riñguv-ėnai by (Krš): Riñguva å (Krš); Sausdrav-ėnai by (Pln): Sausdrāvas å (Pln); Stigr-ėnai by (Kv): Stigrė å (Kv); Šak-ėnai by (Kv): Šakà å (Kv); Šalp-ėnai by (Vvr): Šalpė å (Vvr); Šaul-ėnai by (Lp): Šaulỹs sjö (Lp); Šerkšn-ėnai by (Trk): Šerkšnė å (Trk); Šiaud-ėnai by (Šv): Šiaudė å (Šv); Šlav-ėnai by (An): Šlavė å (An); Týtuv-ėnai småort (Klm): Týtuva å och sjö (Klm); Upit-ėnai by (Vvr): Upità å (Vvr); Ūš-ėnai by (Užv): Ūšna å (Užv); Varp-ėnai by (Jon): Varpė å (Jon); Vaŕtul-ėnai by (Šil): Vartulỹs å (Šil); Vašuok-ėnai by (Tršk): Vašuokà å (Tršk); Vedeg-ėnai by (Rt): Vedegà å (Rt); Viešv-ėnai by (Tl): Viešvė å (Tl); Vieštōv-ėnai by (Kl): Vieštōvė å (Kl); Virm-ėnai by (Nv): Vīrma å (Nv); Žāig-ėnai f.d. by (Krš): Žāigis å (Krš); Žar-ėnai by (Krp): Žārė å (Krp); Žar-ėnai (< *Žarn-ėnai) småort (Tl): Žarnà å (Žr); Žemal-ėnai by (Rdn): Žemalė å (Rdn); Žvels-ėnai by (Grg): Žvelsà å (Grg).

8a. -ėnas. Plon-ėnas by (Všk): Plōnė å (Všk).

9. -ėsiai. Velp-ėsiai by (Šlv): Velpė å (Šlv).

⁷ Troligen från den äldre eller tidigare närbesläktade formen av Gerdaujės *Gerdava || *Gerduva.

14. 91

201

10. -ica. Įstr-icà by (Pin): Įstras å (Pin).

11. -iečiai. Pál-iečiai by (Pkr): Palà å (Pkr).

12. -ijai. Lazd-ijai⁸ småort: Lazda||Lazdija å (Lzd); Seir-ijai⁸ småort (Lzd): Seirà å, Seirijis sjö (Srj).

13. -yliai. Mok-yliai by (Aln): Mokìà å, Makỹs sjö (Blnk).

14. -inė. Dabrap-inė by (Žgč): Dābrupis å (Žgč); Kemstrot-inė by (Krkn): Kiemsrūtas å (Krkn); Merk-inė småort och by (Vrn), by (Trgl): Merkỹs å (Vrn, Trgl); Nemenč-inė småort (V): Nemenčia å (Nmč).

15. -ynė. Sidabr-ynė by (Jnš): Sidabrà å (Jnš); Vėgėl-ynė by (Klm): Vėgėlė å (Klm).

16. -iniai. Grauž-iniai by (Graž): Graužė å (Lbv); Lazd-iniai by (Ad): Lazdauja å (Ad); Ring-iniai by (Žgč): Ringė å (Žgč).

17. -ininkai. Alš-ininkai by (Stk): Alšià || Alšė å (Stk); Áng-ininkai (Smn): Angỹs sjö (Smn); Ánti-ininkai by (Skdv): Ánčia å (Skdv); Biržtv-ininkai by (Dr): Biržtva å (Dr); Dūlg-ininkai by (Lp): Dūlgas sjö (Lp); Eīm-ininkai by (An): Eī-mė å (An); Gėg-ininkai by (Pgg): Gėgė å (Pgg); Įlg-ininkai by (Mrk): Įlgis sjö (Mrk); Juost-ininkai by (Tršk): Juostà, Júosta å (Tršk); Peršėk-ininkai by (Ūd): Peršėkė å (Ūd); Sārt-ininkai by (Žgč): Sārtė å (Žgč); Spengl-ininkai by (Onš): Spenglà sjö (Onš); Strėv-ininkai by (Žž): Strėvà å (Žž); Šalč-ininkai småort och by (Šlčn): Šalčia å (Šlčn); Šiekšt-ininkai by (Ppl): Šiekštė å (Ppl); Trump-ininkai by (Žgč): Trumpė å (Žgč); Viev-ininkai by (Vvs): Viev̇is sjö (Vvs); Vilk-ininkai by (Lp): Vilkė å (Lp); Virk-ininkai by (Stk): Virkiùs å (Stk); Žib-ininkai by (Plng): Žibà å (Plng).

17a. -ninkai. Ates-niñkai by (Smn): Atesỹs sjö (Smn); Dusėl-ninkai by (Ūd): Du-sėlė sjö (Ūd); Glūos-ninkai by (Smn): Glūosnė å (Smn); Gruož-ninkai by (Onš): Gruožė å, Gruožỹs sjö (Onš); Kertau-ninkai by (Žž): Kertìs å (Žž); Mūs-ninkai småort (Šr): Musė å (Msn); Nevėž-ninkai by (Tršk, Nj): Nevėžis å (Tršk, Nj); Obel-ninkai (< *Obelij-ninkai?) by (Smn): Obelijà sjö (Smn); Plasap-ninkai (< *Pla-saup-ninkai) by (Btr): Plasaupė å (Btr); Sám-ninkai by (Onš): Sámė å, Sámis sjö (Onš); Švái-ninkai (< *Šuoj-ininkai) by (Sml): Šuoja å (Sml).

17b. -ninkas. Vabal-ninkas by (Brž): Vabalà å (Vb).

18. -iškė. Cedrōn-iškė by (Šauk): Cedronas å (Šauk); Dausýn-iškė by (Krž): Dausinas sjö (Krz); Gérv-iškė by (Šll): Gérvė å (Šll); Įlg-iškė by (Smal): Ilgỹs sjö (Smal); Saman-iškė by (Ck): Samānis sjö (Ck); Sandrauš-iškė by (Šlv): Sandrauà å (Šlv); Skirpt-iškė (< *Skirpst-iškė) by (Gdl): Skirpṡtas å (Gdl); Višak-iškė by (KzR): Višakis å (KzR); Vaipon-iškė by (Klvr): Vaiponė by (Klvr).

18a. -iškės. Alksn-iškės by (Gdl): Alksnė å (Gdl); Bikel-iškės by (Dgc): Bikėlė å (Dgc); Dubrav-iškės by (Srj): Dubravà å (Srj); Karnel-iškės by (Dbg): Karnė-lis sjö (Dbg); Kỹv-iškes by (Rkn): Kyvė å (Rkn); Limin-iškės by (Dgc): Liminas sjö (Dgc); Mineik-iškės by (Dgc): Mineikis sjö (Dgc); Mül-iškės by (Brš): Mūlys å (Brš); Pravien-iškės by och järnvägsstation (Rmš): Praviena || Pravėna å (Rmš).

Dessa oikonymer, som förekommer i J. Balčikonis nämnda artikel, kan också vara bildade utan suffix, jfr. Lazd-ijai stad: Lazdija å, Seir-ijai småstad: Seirijis sjö.

202

18b. -iškis. Apeik-iškis by (Ob): Apeikė å (Ob); Balbiėr-iškis stad, torg (Prn): Barbierà å (Brb); Ėlm-iškis by (An): Ėlmė å, Ėlmis sjö (An); Grauź-iškis by (Skp): Grauźė å (Skp); Juodup-iškis by (Ob): Juodupis å (Ob); Kiaun-el-iškis by (Lkm): Kiaunà å, Kiaũnas sjö (Lkm); Kumpōn-iškis by (Sb): Kumpōnas å (Sb); Kumpuol-iškis by (Ob): Kumpuõlis sjö (Antz); Kūp-iškis stad (Kp): Kupà å (Kp); Savėl-iškis by (Pkr): Savėlis å (Pkr); Taurūp-iškis by (Šš): Taurūpis å (Šš); Upėl-iškis by (Blnk): Upėlė å (Blnk); Vilkav-iškis stad och järnvägsstation: Vilkavjà å (Vlkv).

18c. -iškiai. Aist-iškiai by (Brt): Aistà å (Brt); Akmen-iškiai by (Šmk): Akmenė å (Šmk); Amaly-iškiai by (Igl): Āmalvas sjö, Amalvė å (Igl); Armen-iškiai by (Srd): Armenà å (Srd); Čiōt-iškiai by (Užv): Čiōtupis å (Užv); Daũb-iškiai by (Pp): Daubà å (Pp); Demen-iškiai by (Srj): Dėmenas sjö (Srj); Drūtav-iškiai by (Gr): Drūtupis å (Gr); Dubin-iškiai by (Plk, Kr): Dubinė å (Plk, Kr); Dums-iškiai by (Jon): Dūmsė å (Jon); Eisrav-iškiai by (Pgg): Eisrava å (Pgg), Gausant-iškiai by (Vl): Gausantė å (Vl); Gulbin-iškiai by (Ldvn, Plv): Gulbinas å (Ldvn, Plv); Juod-iškiai by (Šr): Juodė å (Šr); Kilėv-iškiai by (Dbk): Kilėva å (Dbk); Kuin-iškiai by (Šll): Kuñė å (Šll); Kupr-iškiai by (Klm): Kuprė å (Klm); Liaud-iškiai by och småstad (Bsg): Liaudė å (Bsg); Paik-iškiai by (Kps): Paikis å (Kps); Pent-iškiai by (Grš): Pentà å (Grš); Plv-iškiai småstad (Vlkv): Plvė å (Plv); Rāguv-iškiai by (Krtn): Rāguva tidigare å (Krtn); Raudėn-iškiai by (Klvr): Raudėnis sjö (Klvr); Serbent-iškiai by (Brž): Serbentà å (Brž); Šilup-iškiai by (Kdl): Šilupis å (Kdl); Uōg-iškiai by (Vks): Uogÿs å (Vks); Vāigu-viškiai by (Plk): Vāiguva å (Plk); Žiūr-iškiai by (Kp): Žiurà sjö (Kp).

19. -yškiai. Jot-yškiai by (Gl): Jotijà å (Gl); Rik-yškiai by (Erž): Rikijà å (Erž); Vilk-yškiai småstad (Šlu): *Vilkija > Vilka å (Pgg).

20. -ka. Jaugil-ka by (Krk): Jaugilà å (Krk); Kaimėn-ka småstad (Čb): Kaimenà å (Čb); Kamãi-ka by (Čb): Kamajā å (Čb); Lankup-kà by (Všt): Lankupà å (Všt); Lapaĩ-ka by (Vvs): Lapojà å och sjö (Vvs); Lukštin-ka by (Mlt): Lūkštinis sjö (Mlt); Mušāl-ka by (Tj): Mušėlė å (Tj); Nevėž-ka by (Kur): Nevėža å och sjö (Kur); småstad (Tršk): Nevėžis å (Tršk); Šlavin-ka småstad (JnšM): Šlavinas sjö (JnšM); Žiežmār-ka småstad (Vvs): Žiežmarà å (Vvs).

21. -ōčiai. Seirij-ōčiai by (Srj): Seirijis sjö (Srj).

22. -ojai. Prāgaly-ojai by (Akm): Pragalyȳs å (Akm).

23. -onai. Gėl-v-onai småstad och by (Šr): Gėlve å (Glv).

24. -(i)oniai. Knieb-ióniai by (Grk): Kniebà å (Grk).

24a. -(i)onys. Griež-iónys by (An): Griežà || Griežià å (An); Juod-ónys by (Msn): Juodà å (Msn); Liel-iónys by (Stk): Lielius sjö (Stk); Luk-ónys (<*Lukn-onys) by (Plkn): Luknà å och sjö (Plkn); Mer-iónys by (Pbrd): Merà || Merià å (Pbrd); Mēž-iónys by (Mdž): Mēžià || Mēžė å (Mdž); Myl-iónys by (Švnč): Mylė å och sjö (Švnč); Pien-iónys by (Kvr): Pienià å (Kvr); Svyl-iónys by (Ad): Svylà å (Ad); Vėl-iónys by (Dglš): Vėlys sjö (Dglš).

25. -ūčiai. Širv-ūčiai by (Krtv): Širva sjö (Krtv).

26. -ukai. Rib-ukai by (Šlv): Ribà å (Šlv).

14*

203

27. -ūnai. Dumbl-ūnai by (Kp): Dumblỹs || Dumblis å (Kp); Nemaj-ūnai || Neman-ūnai by (Brš): Nẽmumas || Nẽmanas å (Brš).

En särskild liten grupp oikonymer utgörs av ortnamn bildade av prefixavledda ord av hydronymiskt ursprung. Det är namn på bebodda platser som inte bildats direkt av hydronymer, utan via ett mellanled – ett prefixavlett appellativ med lokal betydelse eller ett oikon. Dessa avledningar förekommer med suffixen -iečiai, -ininkai, -ninkai, -iškės, -iškis, -iškiai.

Paištr-iečiai by (Pmp): paištrai (-ė, -ys) eller *Paištriai (-ė, -ys) < Įstras å (Pmp); Patatul-iečiai by (Vb): patatuliai (-ė, -ys) eller *Patatuliai (-ė, -ys) < Tātula å (Vb); Pāvies-ininkai (< *Paveisiej-ininkai) f.d. by (Vs): paveisiejai (-ė, -ys) eller *Paveisiejai (-ė, -ys) < Veisiejis sjö (Vs); Pamiš-ninkai by (Lnkv): pamišis eller Pamišis by (Lnkv) < Mūša å (Lnkv); Pakerm-iškės by (Dgč): pakerniai (-ė, -ys) eller *Pakerniai (-ė, -ys) < Kernỹs sjö (Dgč); Pakert-iškės by (Žž): pakertai eller Pakertai by (Žž) < Kertùs sjö (Žž); Paner-iškės by (Vvs): paneriai eller Paneriai by (Vvs) < Nerìs å; Pagilb-iškis by (Ktk): pagilbỹs eller Pagilbỹs by (Ktk) < Gilbà å (Ktk); Paskard-iškis by (Slk): paskardė (-ys), paskardžiai eller *Paskardė (-ys), *Paskardžiai < Skaŕdžius å (Slk); Palied-iškiai by (Prnv): paliedė (-is, -ys), paliedžiai eller *Paliedė (-is, -ys), *Paliedžiai < Liedas å (Prnv); Užžukary-iškės by (Mšg): užžuk arv iai (-ė, -is, -ys) eller *Užžuk arv iai (-ė, -is, -ys) < Karvỹs sjö och by (Mšg).

Artikeln innehåller inte samtliga oikonymer av prefixavledning som skulle kunna knytas till hydronymer – här har endast tydligare och mindre tvivelaktiga fall tagits med⁹. Även det material som presenteras här ger dock en mer övergripande bild av denna grupp ortnamn. Utan att ha alla suffix i åtanke, med vilka oikonymer bildas av andra ord, till exempel personnamn, andra oikonymer och appellativ, är det naturligtvis svårt att nu säga vilka av dessa suffix som är specifika och endast används vid bildning av namn på bebodda platser från hydronymer. De mest karakteristiska torde här vara suffix av patronymisk typ -aičiai, -ėnai, -onys, -ininkai, -ninkai, vilka bildar pluralformer av oikonymer.

Vissa av dessa suffix, till exempel -aičiai, -ėnai, -onys, ligger betydelsemässigt mycket nära personnamnsavledningar. Därför har också namn på bebodda platser, som kollektivbegrepp, pluraländelser med suffix av denna typ. Själva suffixet, eller en viss form av det, liksom över huvud taget ordbildningsmedlen, förutsätts ofta av det objekt som namnet på den bebodda platsen knyts till; följaktligen kan olika suffix vara dominerande i avledningar inom olika grupper (hydronymiska, oikonymiska och appellativiska). Patronymiska suffix torde alltså vara de vanligaste i avledningar från hydronymer. Detta kan knappast sägas om andra oikonymer bildade med suffix av andra oikonymer eller personnamn som utgångspunkt, eftersom andra relationer mellan namnet och objektet (diminutiv, tillhörighet och liknande) då avgör vilken typ av suffix som dominerar.

Om vi ser till utbredningen i Litauen av de mer produktiva suffixen i avledningar från hydronymer finner vi att vissa av dem bildar ganska tydliga områden. Ofta sammanfaller de—

⁹ Exempelvis kan stadsnamnet Įsrutis || Įsrutỹs (nu Tjernjachovsk, Kaliningradregionen), som J. Balčikonis tar upp bland suffixavledningarna, också vara utan suffix och direkt övertaget från namnet på samma flod, Įstrà, i den vanligare varianten Įsrutis || Įsrutỹs.

204

par också med dialektområdena. Exempelvis är det mest produktiva suffixet -ėnai¹⁰utbrett i hela Litauen, men hos žemaiterna är det, med undantag för det sydliga (dūnininkai-)området, så gott som det enda suffixet i oikonymer från hydronymer.

Suffixet -onys¹⁰förekommer oftare i ortnamn bland östliga aukštaiter (kring Anykščiai, Kavarskas och Musninkai) samt i det östra och sydöstra området hos dzūkerna (kring Daugėliškis, Pabradė, Švenčionėliai, Švenčionys, Adutiškis och Trakai).

Suffixen -ininkai, -ninkai har inga tydliga utbredningsgränser. Några mindre områden framträder möjligen något tydligare – inom dūnininkai-dialektområdet hos žemaiterna och dess södra gränstrakter (kring Skaudvilė, Žygaičiai, Tauragė och Pagėgiai) samt i sydöstra Litauen (kring Žiežmariai, Vievis, Stakliškės, Trakai, Onuškis, Butrimonys, Simnas, Ūdrija, Leipalingis, Merkinė och Šalčininkai).

Andra suffix av denna typ (personnamnsbildande, patronymisk), däribland -aičiai¹⁰, är inte särskilt produktiva och har bara ett eller några få avledningar vardera.

Suffix med -išk- är visserligen produktiva, men kännetecknar inte bara oikonymer bildade av hydronymer; de är också vanliga i avledningar från andra namnord, särskilt personnamn¹¹. Intressant nog är fördelningen av båda genus- och numerusformerna i avledningar från hydronymer med dessa suffix också relativt områdesbunden. Till exempel är -iškės vanliga i nordöstra (kring Zarasai, Degučiai och Utena), sydöstra (kring Dubingiai, Maišiagala och Vilnius) och södra Litauen (kring Birštonas och Kapsukas); -iškė förekommer i mindre områden hos de östra dzūkerna (kring Smalvos och Ceikiniai) samt hos žemaiternas dūnininkai och i gränstrakterna (kring Šaukėnai, Kražiai, Šilalė och Šiluva); -iškiai är främst koncentrerade till västliga aukštaiters område vid Nemunas och i Užnemunė; -iškis finns på olika platser bland de östliga aukštaiterna.

Suffix av en helt annan typ är -ava, -inė, -ynė, vilka förekommer inte bara i avledningar från hydronymer. Eftersom dessa suffix har kollektiv eller lokativ betydelse¹² bildar de endast singularformer av oikonymer. Det finns inte många avledningar från hydronymer med dessa suffix, och därför uppstår inte heller några märkbara utbredningsområden.

SLUTSATSER

1. I bildningen av oikonymer i Litauiska SSR från hydronymer är suffixbildning en produktiv metod (27 suffixgrupper).

2. I suffixavledningar från hydronymer framträder suffix av två typer: a) personnamnstyp (patronymisk) och b) med betydelsen plats eller kollektiv.

3. I bildningen av hydronymiska oikonymer är suffix av personnamnstyp, som bildar avledningarnas pluralformer, mer karakteristiska; det mest produktiva och dominerande suffixet av denna typ är -ėnai, som är utbrett i nästan hela Litauen.

4. Mer eller mindre tydliga utbredningsområden bildas för de mer karakteristiska suffixen.

¹⁰ Det antas att utbredningsområdena för suffixen -aičiai, -ėnai, -onys i oikonymiska avledningar bör sammanfalla med utbredningsområdena för personnamnssuffixen -aitis, -ėnas, -onis. Detta kan man redan delvis se när man betraktar utbredningen av personnamnssuffix på 1600-talet. — Jfr Maciejauskienė V. Lietuvių asmenvardžių priesagų paplitimas XVII a. — Kn.: Lietuvių kalbotyros klausimai. V., 1977, t. 17, p. 159—168.

¹¹ Jfr Safarewicz J. Min. veik., p. 57—63.

¹² Se Lietuvių kalbos gramatika. — V., 1965, t. 1, p. 396—404, 419—421.

205

HYDRONYMAVLEDDA ORTNAMN BILDADE MED SUFFIX I LITAUISKA SSR

Sammanfattning

Utifrån materialet av ortnamn som finns upptagna i ”Handbok över Litauiska SSR:s administrativa-territoriella indelning”, del 1 och 2 (”Lietuvos TSR administracinio-teritorinio suskirstymo žinynas”. — V., 1974, del 1 och 1976, del 2), behandlas en grupp suffixbildade ortnamn – ortnamn som bildats från hydronymer. I strukturen hos dessa namn (omkring 260 exempel) urskiljs 27 suffix. Dessa suffix indelas i två typer: 1) suffix vars ordbildningsbetydelse ligger nära den som används vid benämning av personer (patronymiska suffix) och som bildar pluralformer av ortnamn, och 2) suffix med den ordbildningsmässiga betydelsen plats eller samling, vilka bildar singularformer av ortnamn.

Det konstateras att suffix av den första (patronymiska) typen är vanligast vid bildning av ortnamn från hydronymer (t.ex. -ėnai, -onys, -ininkai, -ninkai m.fl.), och att det mest produktiva av dessa är -ėnai (med dess hjälp bildas omkring 30% av de avledda ortnamnen).

Det hävdas att det för vissa mer produktiva suffix, t.ex. -ėnai, -onys, -iškė, -iškės, -iškis, -iškiai, går att fastställa mer eller mindre tydligt avgränsade utbredningsområden.

209