LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI XXXVII (1997)

LEKSIKOGRAFIJOS IR LEKSIKOLOGIJOS PROBLEMOS

Vida ŽILINSKIENĖ

TERMER I ”DABARTINĖS LIETUVIŲ KALBOS ŽODYNAS”, TREDJE UPPLAGAN

Det datoranalysprogram för den tredje upplagan av ”Dabartinės lietuvių kalbos žodynas” som utarbetats vid Institutet för matematik och informatik gjorde det möjligt att ingående analysera orden, deras betydelser och de enskilda ordboksartiklar som har ämnesbeteckningar samt att jämföra några av dem. Även om de termer som återges i ordboken utgör en jämförelsevis liten del av dess innehåll, rör det sig ändå om 3 940 ord och 2 248 betydelser eller ordkombinationer. Antalet termer inom de enskilda ämnesområdena är följande (den första siffran anger hur många ord, betydelser eller ordkombinationer i ordboken som har en beteckning för ett visst ämnesområde, medan siffran inom parentes anger hur många uppslagsord som har beteckningen):

agr. – 4 (2) | fysiol. – 31 (23) anat. – 148 (91) | fot. – 14 (7) archit. – 27 (14) | geogr. – 130 (74) astr. – 40 (16) | geol. – 64 (43) av. – 13 (4) | geom. – 20 (12) bažn. – 133 (76) | gram. – 89 (54) biol. – 100 (51) | istor. – 407 (248) bot. – 1236 (1057) | kar. – 145 (59) chem. – 186 (62) | kom. – 6 (4) ekon. – 47 (28) | kul. – 71 (59) etnogr. – 219 (55) | lingv. – 204 (115) farm. – 21 (19) | lit. – 115 (51) fil. – 57 (27) | log. – 2 (1) fin. – 18 (11) | mat. – 181 (74) fiz. – 145 (72) | med. – 227 (54) min. – 4 (4) | stat. – 40 (26) mit. – 34 (15) | teatr. – 21 (7) muz. – 181 (103) | tech. – 592 (430) polit. – 54 (37) | teis. – 98 (49) psich. – 17 (7) | tekst. – 3 (1) relig. – 9 (2) | vet. – 12 (6) spec. – 77 (31) | zool. – 796 (657) sport. – 141 (95) | žemd. – 9 (7)

Av uppgifterna framgår det mycket tydligt att antalet termer inom olika ämnesområden varierar kraftigt: inom vissa områden finns bara några få (agr., kom., log., min., tekst.),

46

medan det inom andra finns hundratals (bot., lingv., muz., istor., tech., zool.). Även om förkortningsförteckningen innehåller beteckningen ped. (pedagogik), finns det inte ett enda ord eller en enda betydelse i ordboken som är markerad med denna förkortning.

När man granskar termerna inom de ämnesområden där det bara finns några få, står det klart att ordboken i själva verket innehåller betydligt fler ord som också borde vara markerade som termer. Exempelvis har predikatas beteckningen log. (logik). Om logik är en vetenskap som undersöker tänkandets och slutledningens lagar och former¹, kunde åtminstone dedukcija (härledning av ett omdöme ur ett annat enligt logikens lagar), den första betydelsen av indukcijos (slutsatser dragna ur enskilda påståenden: mots. d e- d u k c i j a) eller den tredje betydelsen av subjekto (logisk faktor) också ha haft denna beteckning.

Om beteckningen min. (mineralogi) används för orden – agatas, ametistas, piritas, žėrutis – uppstår frågan varför beteckningen saknas vid exempelvis deimantas, granitas, korundas, smar agdas och många liknande ord.

Beteckningen tekst. (textil) används för: karšinys (ullband som kommer ut ur kardmaskinen), den tredje betydelsen av atspaudo (anges nedan med siffror) (fläck på ett tyg som vikts ihop för tidigt, orsakad av tryckfärg som inte hunnit torka), betydelse 3 av prorėtos (rad med glesare öglor). Jämför man detta ord och dessa betydelser står det helt klart att det rör sig om tämligen olika begrepp. Beteckningen passar naturligtvis för dem, men om textil avser tyger, varför saknar då många tygbeteckningar i ordboken beteckningen tekst., exempelvis aksomas, 2 atlasas, bajus, batistas, drapas, drobė, gelumbė, krepas, milas, satinas och så vidare. Dessutom finns flera ord för tyger som benämns efter vävtekniken, nämligen aštuonny tis, dešim tytis, devynianytis, dviny tis, triny tis, varav endast dešimtytis har beteckningen etnogr. (etnografi). Det finns också motsvarande adjektiv: aštuonnytas, -a, dešimtnytas, -a, dvylikanytis, -ė, triny tas, -a.

Vid en närmare granskning av termer inom närliggande ämnesområden eller inom en vetenskap och någon av dess grenar kan man se att det finns många inkonsekvenser. Sådana förekommer till och med mellan lingvistiska och grammatiska termer², trots att det är självklart för varje lingvist var gränsen går mellan en grammatisk term och en lingvistisk term.

På liknande sätt har geometri (en gren av matematiken) och matematikens termer markerats. Endast alla namn på trigonometriska funktioner i ordboken har beteckningen mat.: kosinusas, sinusas, kontangentas, tangentas, kosekantas, sekantas. Vissa namn på matematiska grenar har beteckningen mat. – algebra, aritmetika – medan andra saknar beteckning helt – geometrija, trigonometrija, stereometrija.

Liksom i fråga om lingvistiska || grammatiska termer betraktas även inom matematik || geometri vissa adjektiv och verb som termer. Det finns helt identiska adjektiv och verb som som term

¹ Ordbok över det nutida litauiska språket. 3:e uppl., Vilnius: Vetenskaps- och encyklopediförlaget, 1993.

² Plačiau žr.: Ž i l i n s k i e n ė V. 1995: “Dabartinės lietuvių kalbos žodyno” III leidimo terminai. – Leksikografijos problemos: semantika, etimologija, terminų faktų pateikimas, žodynų sudarymo principai. Konferencijos pranešimų tezės. 1995 m. kovo 16–17 d., Vilnius, 37–39.

47

saknar märkning. Exempel: gemensam nämnare, -e, oliknämnig, -e, delbar, -t har märkningen mat., medan följande saknar den: algebraisk, -t, differential-, -t, konisk, -t, kvadratisk, -t i den andra betydelsen (härefter 2 bet.), parallell i betydelse 1, periodisk i betydelse 2, probabilistisk, -t, bråk-, -t, vektor-, -t. Orden: differentiera i betydelse 2, inskriva i betydelse 2, dela i betydelse 3, multiplicera i betydelse 3, förenkla i betydelse 3, förstora i betydelse 3, förenkla i betydelse 3, förkorta i betydelse 9 har märkningen mat., medan definiera i betydelse 1, subtrahera i betydelse 1, dra i betydelse 2, förlänga till gemensam nämnare, gemensam nämnare, addera i betydelse 5, dividera i betydelse 3, multiplicera i betydelse 2, logaritmera, multiplicera saknar märkning.

Märkningen av ord som betecknar just geometriska figurer eller vissa av deras element är helt förvirrad. Låt oss jämföra:

fasettformad geom. vinkel 2. mat. 1 fyrhörning 1 månghörning geom. kub mat. 1 femhörning rätblock geom. kon 2. mat. 1 sexhörning 1 fyrsidig geom. parallellogram mat. pyramid 1. mat. polygon mat. romb mat. 1 rektangel mat. 1 triangel mat. trapets 1 mat.

Lika förvirrad är märkningen av:

cirkel geom. hyperbel 2. mat. cylinder 1. geom. stympad kon 3. mat. ellips 1. geom. parabel 1. mat. urtag 2. geom. cylinder 6. mat. radie 4. geom. klot 1. mat. diameter mat. cirkel 2. mat.

Märkningen av olika typer av linjer (som också hör till geometrin) varierar också kraftigt:

höjd geom. skärningslinje mat. vertikal horisontell geom. sida mat. horisontal 1. geom. kurva mat. diagonal geom. bruten linje mat. diagonal geom. linje 1. mat. sned mat. halvvinkel mat. halvsida mat. vinkelrät linje mat.

Det finns ännu många ord eller betydelser vars definitioner visar att de är matematiska termer, men som saknar märkningen mat., till exempel: rum i betydelse 2, udda, -t, program i betydelse 5, medelvärde i betydelse 1, medelvärdes-, medelvärdesberäkna och så vidare.

48

Det är lätt att skilja mellan vad som är geometri- respektive matematiktermer, och skillnaderna har tydligen uppstått på grund av det omfattande materialet.

En liknande relation som den mellan grammatikens || lingvistikens eller geometrins || matematikens termer borde tydligen också finnas mellan agronomins och jordbrukets termer. I den ordbok som undersöks anges att:

agronomi jordbruksvetenskap

jordbruk 1. brukande av jorden, lantbruk, 2. läran om jordbruk.

Det skulle innebära att begreppet agronomi är snävare och endast motsvarar den andra betydelsen av jordbruk. Låt oss jämföra vilka ord eller betydelser som har de aktuella ämnesbeteckningarna:

kultur 4. agr.jaura 3. jordbr.bo 9. agr.kūlēnas jordbr.marktäckning agr.tröskplats jordbr.grundstam agr.kultivator jordbr.pagraža jordbr.riekė 2. jordbr.växelbruk jordbr.trašomaina jordbr.grönmassa jordbr.

För det första visar dessa konkreta ord mycket tydligt att relationen agr. || jordbr. inte motsvarar förhållandet mellan ett snävare och ett vidare begrepp.

För det andra, om agronomi är jordbruksvetenskap, borde åtminstone följande tydligen ha beteckningen agr.:

agroteknik system för odling av jordbruksgrödorträdgårdsodling odling och skötsel av köksträdgårdar, vetenskapen om och näringen av grönsaksodlingmarklära jordmånsläraträdgårdsskötsel odling av fruktträdgårdar, trädgårdsvetenskap

Det vore lätt att hitta fler liknande ord.

För det tredje, om grundstam (växten som ympas på) har beteckningen agr., varför saknar då ymp (1. ympat ungt träd. 2. se ympkvist) denna beteckning, medan ympkvist (knoppad kvist som ympas in på en annan växt) har beteckningen bot. (botanik).

Varför har marktäckning beteckningen agr.? Det verkar som om beteckningen jordbr. vore lämpligare här, men då skulle orden kompost, gödsel 1 bet., gödselmedel 1 bet. och liknande också behöva denna beteckning. Desto mer som trašomaina har beteckningen jordbr.

Det ser också märkligt ut med jordbrukstermerna när de alla står samlade på ett ställe.

Om tröskplats (plats för tröskning) räknas som en jordbruksterm, skulle även lada, loge 2, 3 bet., loge 2, 3 bet., lada 1 bet. och liknande tydligen vara minst lika goda termer. Om kultivator är en jordbruksterm, borde även andra maskiner och redskap som används i jordbruksarbete ha denna beteckning. Men varken skördetröska, traktor, plog eller harv och liknande har denna beteckning, medan skördetröska har beteckningen tech. (teknik). I allmänhet används beteckningen tech. på många ställen

49

överlappas med andra beteckningar, särskilt fys. (fysik). Kanske vore det bättre, när en ny ordbok utarbetas, att beteckna alla maskiner med tech. eller till och med med två beteckningar.

Det är oklart varför ordet pagražą (en åkerremsa där man vänder när man arbetar) har fått beteckningen jordbr., om dirva, arimas 2 betyd., armuo 1 betyd., avižiena, dobilieną, kvietiena, rugiena 1 betyd. och liknande inte betraktas som termer. Denna beteckning skulle tydligen också passa orden: sėja 1 och 2 betyd., antsėlis, įsėlis. Dessutom bör man komma ihåg att alla spannmålsnamn i ordboken anges i singularform och har beteckningen bot.

Av de framförda resonemangen skulle man dra slutsatsen att beteckningen jordbr. vore tillräcklig och skulle kunna användas för betydligt fler ord och deras betydelser.

Mycket liknande oklarheter upptäcks när man jämför kyrkliga och religiösa termer. I ordboken anges:

bažnyčia 1. bönehus (vanligen katolskt eller protestantiskt). 2. kristet religiöst samfund: Romos katalikų b. Stačiatikių b.

bažnytinis, -ė → kyrka

religija tro på att övernaturliga krafter existerar (Gud eller gudar, andar och liknande), troslära: Krikščionių, musulmonų r.

religinis, -ė → religion

Därav skulle följa att religija är ett vidare begrepp än bažnyčia, och alltså även att religinis är ett vidare begrepp än bažnytinis.

Efter en genomgång av de 9 religiösa och 133 kyrkliga termerna i ordboken kan man först och främst säga att beteckningen kyrkl. konsekvent används kanske bara för benämningar på prästers ceremoniella klädnader och kyrkliga högtider

Däremot är det svårt att förstå hur andra ord har märkts upp. Om vissa ord med en viss semantik har beteckningen kyrkl., så saknar andra, som tycks vara helt analoga, den. Jämför: dekanas 2 betyd., diakonas, kapelionas 1 betyd., klebonas, klierikas, vikaras har beteckningen kyrkl., medan altaristas, arkivyskupas, kunigas 1 betyd., legatas, pastorius (beteckningen bokl.), popiežius, vyskupas inte har någon beteckning alls.

Alla benämningar på munkordnar och deras medlemmar saknar beteckning, men brolija 3 betyd., brolis 4 betyd., sesuo 3 betyd., vienuolynas, vienuolis har beteckningen kyrkl.

Det finns också verb som betraktas som kyrkliga termer, till exempel: gavėti 1 betyd., (jfr gavėnia kyrkl.), išganyti 4 betyd., išrišti 2 betyd., kanonizuoti 1 betyd., melsti 2 betyd., melstis, pakrikštyti 1 betyd., pasninkauti, pašventinti 1 betyd., perkrikštyti, peržegnoti 1 betyd., poteriauti 1 betyd., žegnoti; däremot anges išventinti, klebonauti, krikščioninti, kunigauti, pastorauti, vik arauti, vyskupauti utan några beteckningar, medan krikštyti 1 däremot har beteckningen relig. Det verkar alltså som om man genom att lägga till ett prefix går från en religiös term till en kyrklig term eller från ett icke-term till en term.

När man jämför ords eller betydelsers inbördes relationer (asketas 1 betyd., asketizmas 1 betyd., auka 4 betyd., aureolė 1 betyd., Dievas, krikštas 1 betyd., krikštyti 1 betyd., siela 3 betyd.) med beteckningen relig. är det helt omöjligt att förstå enligt vilket kriterium beteckningen har lagts till. Kanske skulle denna beteckning även kunna användas för benämningar på andra (icke-kristna) religioner och liknande relaterade ord, till exempel budizmas, islamas och liknande.

Tydligen skulle endast följande specialister kunna klassificera de religiösa och kyrkliga termerna på ett sakkunnigt sätt

50

områdesspecialister, eller kanske skulle den bredare betydelseangivelsen relig. räcka. Å andra sidan verkar det finnas nästan dubbelt så många ord inom ett liknande område i ordboken som de som märkts ut. Bland sådana kan nämnas: altare, celibat, kalvinism, kanon 4 bel., konfession, kristendom, kors 1 bel., liturgi, protestantism, reformation, synod, ortodoxi och så vidare.

Efter att ha granskat arkitektur- och byggtermerna uppstår åter tanken att man antingen måste skilja dem åt tydligare (om möjligt), eller låta den vidare betydelseangivelsen bygg. stå kvar.

I ordboken finns bara ett ord arka som är märkt både ark., bygg., men andra liknande ord med en enda markering faller genast i ögonen, t.ex.: cokolis, fasadas, kolona 1 r., niša – ark., ferma 3 r., santvara, skliautas 2 r. – bygg., medan arabeska 1 r., baliustrada, balkonas 1 r., galerija 3 r., nava, pasažas 1 r. och andra inte har någon markering alls. Arkitektur- och konststilarna anges inte enhetligt: gotika är märkt ark., medan barokas, klasicizmas, neogotika, neoklasicizmas, rokokas saknar alla markeringar, kanske eftersom definitionerna av de fyra sistnämnda orden bara talar om en konstart eller stil.

Det är oklart varför skersstaktis 1 r. (valvstöd) och viršulangis (övre delen av ett fönster) har markeringen ark., när exempelvis santvara (en konstruktion av sammanfogade pelare), sąrama (överliggare till en fönster- eller dörröppning) och statramstis (ett lodrätt stående stöd) räknas som byggtermer.

Bland de markerade byggtermerna finns några benämningar på byggmaterial: plaušamolis, skalda 1 r., skaldinėlis, užpilas 1 r., užpildas, men mycket många sådana materialbenämningar saknar helt markeringar, t.ex.: akmenbetonis, alebastras, asbestcementis, betonas, bitumas, cementas 1 r., cementbetonis, gipscementis, kalkės, keramzitas, keramzitbetonis, molbetonis, monolitas 2 r., plienbetonis, putbetonis, ruberoidas och liknande.

Bland de markerade termerna inom detta område finns också många ord som betecknar olika byggnadsdetaljer, t.ex.: atotrauka 2 r., laiptatakis, lovys 3 r., pagrindas 1 r., perdanga 1 r., stoglatakis, stogvamzdis och andra, men många till synes liknande ord saknar termmarkering, t.ex.: čerpe 1 r., dailylentė, driblentė 1 r., gegnė, grebėstas, klojinys 3 r., konstrukcija 2 r., pamatas 1 r., sąspara 1 och 2 r., sija, sijynas. Om man samlade in dessa ord noggrant skulle det finnas många fler byggtermer.

Efter genomgången av orden märkta spec. (special) är det fortfarande helt oklart vad det är för slags ord eller betydelser. Särskilt iögonfallande är verben med denna markering. Låt oss jämföra dem: apmok estinti, apmiutinti, apsėklinti, gyslinėti, įdarbinti, išgyslinėti, iškaulinėti, kaulinėti, 2 mielinti, nuskaityti 5 r., senėti 2 r., vesti 6 r. Det är också helt oklart vad orden apnaša, 1 dvitaškis 1 r., fašina, galvomatis, glitimas, kilnybė 2 r., mėlynė 3 r., monopolis 1 r., raštas 8 r., sluoksna 2 r., vandentalpa gemensamt har, trots att de har denna markering.

Dessutom är några tydliga fysiktermer märkta på detta sätt, t.ex. dažnis, deformacija, jautris, 2 mazgas, nuokrypis, fyra apparater – malūnas 2 r., turbogražtas, turbogeneratorius, turbokompresorius, namn på två vetenskapsgrenar – iša-

51

lotyra, knygotyra (de övriga 27 orden med ledet –tyra har inga markeringar, medan ledotyra har markeringen geogr. (geografi).

Kanske utgör ordens betydelser som tycks beteckna allmänna vetenskapliga begrepp en tydligare grupp: ašis 2 bet., būsena 2 bet., deklaracija 2 bet., efektas 3 bet., eilė 5 bet., figūra 3 bet., filtras 2 bet., fonas 3 bet., formulė 2 bet., frakcija 3 bet., gardelė 2 bet., grupė 3 bet., informacija 2 bet., poslinkis 1 bet., slenkstis 7 bet., taškas 5 och 7 bet., žingsnis 4 bet. etc. Men då borde också dessa ord eller deras betydelser ha motsvarande markeringar, t.ex.: arealas, bandymas 2 bet., ciklas, diagrama, doktrina, eksperimentas, fazė, genezė, grafikas, hierarchija, hipotezė, išvada, katalogas, klasė 3 bet., klasifikacija, komponentas, metodas, pogrupis, pokytis, problema, procesas 1 bet., prognozė och många andra.

Gränsen mellan fysik- och tekniktermer är mycket oklar: vissa mätinstrument, t.ex. ampermetras, manometras, vatmetras, är märkta fys., andra, t.ex. aukščiomatis, dažniamatis, dinamometras, voltmetras, tech., och ytterligare andra, t.ex. barometras, chronometras, drėgmėmatis, kolorimetras, saknar helt markering.

Men när det finns hundratals sådana ord bör de analyseras i ett separat arbete.

Här kan det kanske tilläggas att måttenheter, som ibland är märkta fys. eller tech. eller på något annat sätt, men oftast saknar alla markeringar, skulle kunna få en markering (t.ex. metrologi). Låt oss jämföra: amperas, mikrometras 2 bet., omas, vatas, voltas är märkta fys.; mylia, svaras 2 bet. hist.; 2 mazgas – spec.; šviesmetis – astr.; 1 aras 1 bet., 3 baras, centimetras, colis, decibelas, decimetras, 1 gramas, hektaras, hercas, kilogramas, kilovatas saknar markering.

Det bör understrykas att denna terminologianalys inte har presenterats för att visa att det finns många inkonsekvenser bland ord som är märkta med fackområdestermer. Det är helt förståeligt att en människa inte kan samla och systematisera så många ord i huvudet. Ett program för ordboksanalys gör det däremot möjligt att enkelt samla ord utifrån relevanta markeringar eller till och med lägga till sådana, och därefter sortera orden efter dem; sedan återstår bara att jämföra orden och korrigera det som behöver korrigeras. Dessutom kan facktermerna, när de väl har sorterats ut, enkelt granskas av specialister inom respektive område, och ordboksredaktörerna får lättare att hitta artiklar med termer från ett visst vetenskapsområde och jämföra och harmonisera dem både sakligt och formellt.

TERMERNAS PRESENTATION I DEN TREDJE UTGÅVAN AV ”DABARTINĖS LIETUVIŲ KALBOS ŽODYNAS”

Sammanfattning

Artikeln syftar till att visa hur analysprogrammet som utvecklats vid Institutet för matematik och informatik för den tredje utgåvan av ”Dabartinės lietuvių kalbos žodynas” ger nya möjligheter att analysera ord och deras betydelser som har vissa markeringar. Termer inom agronomi, arkitektur, geometri, logik, matematik, mineralogi, religion, byggnadsteknik, textil och jordbruk samt specialtermer behandlas. Termer inom närliggande vetenskapsområden jämförs.

52