Konferens om språkvård och terminologi i Tallinn

ALBINA AUKSORIŪTĖ

Litauiska språkinstitutet

Den 9–10 november 2006 hölls en internationell konferens om språkvård och terminologi i Tallinn, Üld- ja oskuskeelekorralduse konverents 2006. Den arrangerades av Estniska språkinstitutet (webbadress www.eki.ee), Estniska terminologiföreningen och Estlands försvarsministerium (webbadress www.mod.gov.ee). Föredrag hölls på estniska, engelska och ryska av språkvetare och specialister inom olika områden från Estland, Litauen, Finland och Sverige.

Konferensen öppnades av Estniska språkinstitutets direktör Urmas Sutrop, som också hälsade deltagarna välkomna. Konferensens första dag ägnades åt att behandla språkvårdsfrågor. Man talade om språkpolitik och språkplanering, kodifierade språknormer och den nyligen utgivna normativa ordboken över estniska.

Inkalisa Vihonen, medarbetare vid Forskningsinstitutet för Finlands språk, talade om de svårigheter och problem som finskan ställdes inför när Finland gick med i Europeiska unionen, där landet nu varit medlem i mer än ett decennium. Finland har en lång tradition av språkvård inom förvaltningen, och därför befarade man att finskan skulle fara illa efter EU-inträdet. Många människor oroade sig för om arbetet med finskan som förvaltningsspråk skulle fortsätta. Enligt föredragshållaren kan man dra slutsatsen att finskan har utvecklats under de tio åren av medlemskap. Hon betonade vikten av att EU:s texter är begripliga för människor; samtidigt hjälper de Europeiska unionen att vinna större förtroende bland sina medborgare.

Rita Miliūnaitė, senior forskare vid avdelningen för språkvård vid Litauiska språkinstitutet, behandlade i sitt föredrag ”Ändring av kodifierade normer: för och emot” frågan om ändring av kodifierade normer ur två aspekter: en språklig och en sociolingvistisk. Enligt henne har den språkliga aspekten av kodifieringsförändringar främst att göra med språkfenomenens variation och hur variantnormer fungerar. Föredragshållaren uppmärksammade särdragen i ändringen av kodifieringen, etapperna i konkurrensen mellan varianter och kodifieringsmekanismen, och förklarade ingående hur den fungerar i Litauen.

228

Albina Auksoriūtė | Kalbos kultūros ir terminologijos konferencija...

Redan den första konferensdagen ägnades hela fyra föredrag av medarbetare vid Estniska språkinstitutet åt en ny utgåva av den normativa Estniska ordboken. Tiiu Erelt, en av ordbokens huvudredaktörer, talade om ordboksredaktörernas rättigheter och skyldigheter. Tiina Leemets, en annan forskare vid Estniska språkinstitutet, behandlade ordbokens stilmarkeringar och hur de förändrats, medan Argo Mund och Tuuli Rehemaa talade om de nya ord som tagits med i ordboken. I det sistnämnda föredraget nämndes att ordboken utökats med hela 5 000 nya ordformer. Sirje Mäearu jämförde den nya utgåvan av Estniska ordboken från 2006 med utgåvan från 1999 och tog upp de förkortningar som används i ordboken.

Silva Tomingas och Ruth Mägi, medarbetare vid Förlagens språkcentrum (webbadress www.tea.ee), presenterade en engelsk-estnisk ordbok avsedd för skolor. Enligt dem är ordboken inte bara ett modernt läromedel för elever utan också ett utmärkt hjälpmedel för lärare. En CD-ROM med ordboken har getts ut.

Två estniska föredragshållare talade om språkplanering: Peeter Pällis, chef för avdelningen för grammatik vid Estniska språkinstitutet, och Peep Nemvalts från Tallinns universitet.

Rasuolė Vladarskienė, senior forskare vid avdelningen för språkvård vid Litauiska språkinstitutet, behandlade det litauiska förvaltningsspråkets utveckling och framtidsutsikter. Hon framhöll att det litauiska förvaltningsspråkets historia och utveckling är nära förbundna med Litauens historia och gav en kort översikt över alla stadier i dess utveckling. Föredraget tog upp nya tendenser inom förvaltningsspråket efter Litauens anslutning till Europeiska unionen. Det påpekades att engelskan har ett stort inflytande och att den bristande kvaliteten på översättningar av EU-dokument skadar förvaltningsspråket. Detta leder till nya särdrag i det litauiska förvaltningsspråket: fler nya termer och benämningar, internationella ord och lånord; engelska syntaktiska konstruktioner översätts ordagrant; det tidigare tydliga och konkreta skriftspråket blir flerspråkigt, och meningarna blir mycket långa och komplicerade.

Tre föredrag ägnades åt terminologiska frågor. Margus Kolga behandlade utvecklingen av militär terminologi i Estland. Han presenterade en termdatabas med omkring 4 000 termer inom det militära området och närliggande områden (webbadress http://mt.legaltext.ee/militerm). Om standardiseringen av estniska termer talade Jüri Valge.

Aušra Rimkutė och Albina Auksoriūtė, medarbetare vid Terminologicentrum vid Litauiska språkinstitutet, höll föredraget ”Terminologiarbete i Litauen”. Föredraget gav en kort översikt över litauisk terminologi och

Terminologija | 2006 | 13 229

terminografins utvecklingsstadier. Arbetet med terminologi vid Lietuvių kalbos institutas presenterades något mer ingående, och verksamheten vid Terminologijos centras och andra litauiska institutioner där terminologiarbete bedrivs översiktligt.

Under konferensens andra dag hölls föredrag om terminologi. Lena Jolkkonen, direktör för Suomių terminologijos centras, och terminologen Sirpa Suhonen presenterade i föredraget ”Terminologiarbetet vid Suomių terminologijos centras” hur terminologiarbetet organiseras vid deras centrum och i Finland i allmänhet. Suomių terminologijos centras grundades 1974. Det är en förening som nu har omkring 80 medlemmar – organisationer och privatpersoner. Fem terminologer arbetar vid centret, huvudsakligen lingvister med magisterexamen. Som föredragshållaren Lena Jolkkonen framhöll är Suomių terminologijos centras främsta mål att utarbeta högkvalitativa ordböcker, utveckla metoder för terminologiarbete och sprida god praxis inom terminologiarbetet. Centret tillhandahåller information och expertstöd med anknytning till terminologiarbete, deltar i och genomför olika terminologiprojekt, vars databas TEPA ger ut ett informationsbrev Terminfo varje kvartal, ordnar terminologiutbildningar och ger rådgivning, främjar internationellt samarbete m.m. De terminologiprojekt som centret genomför pågår oftast i två år; terminologiska ordböcker inom olika områden utarbetas i samarbete mellan terminologer och specialister på respektive område. Den flerspråkiga databasen TEPA har varit fritt tillgänglig på internet sedan 1997 (webbadress www.tsk.fi/tepa) och innehåller omkring 100 000 termposter. Lena Jolkkonen presenterade även organisationen NORDTERM (webbadress www.nordterm.net). Det är en sedan 1976 verksam nordeuropeisk sammanslutning som förenar terminologiorganisationer och -föreningar. Dess syfte är att vara ett forum och nätverk för terminologiarbete i norra Europa. NORDTERM:s generalförsamlingar hålls vartannat år. Terminologen Sirpa Suhonen berättade om ett konkret projekt vid deras centrum – en elektronisk tv-ordbok – och redogjorde ingående för hur ordboken utarbetas samt tog upp alla dess utarbetningsfaser.

Anna-Lena Bucher och Åsa Holmer från Švedijos terminologijos centras (webbadress www.tnc.se) talade om samarbetet mellan Švedijos terminologijos centras och andra språkorganisationer i Sverige. Centrets direktör Anna-Lena Bucher gav en kort översikt över centrets historia och presenterade dess verksamhet. Som grundläggningsår för Švedijos technikos terminijos centras räknas 1936, då en nomenklaturkommitté inrättades vid Ingenjörsvetenskapsakademien. År 1941 ersattes den av ett permanent centrum för teknisk terminologi – Švedijos technikos terminologijos centras – och år 2000 fick det namnet Švedijos terminologijos centras (TNC). För närvarande arbetar 13 personer vid centret. Anna-

230 Albina Auksoriūtė | Kalbos kultūros ir terminologijos konferencija...

Lena Bucher redogjorde för nya viktiga områden inom terminologiarbetet: kvalitetssäkring; begreppsförklaring i samband med innehållshantering; systematisering och bearbetning av kunskap; systematisering av information; automatisk bearbetning av stora informationsmängder; återanvändning av elektroniskt bearbetad information m.m. Föredragshållaren presenterade särdragen i terminologiundervisningen i Sverige. Terminologi ingår i utbildningsprogram för översättare och lingvister, och ett nära samarbete bedrivs med Interpretacijos ir vertimų institutas. Åren 2002 och 2003 anordnades särskilda terminologikurser, och 2005 hölls internetbaserade terminologikurser. Terminologikurser ordnas även på beställning för olika användargrupper. Åsa Holmer presenterade andra organisationer och grupper där terminologiarbete bedrivs, till exempel en gemensam grupp för svensk dataterminologi, nätverket för språkvård och språkplanering m.m.

Aime Vettik behandlade rättsspråkets utveckling i Estland, medan Elvine Uverskaja från Tallinns universitet tog upp utvecklingen inom biblioteks- och informationsvetenskap samt terminologin inom dessa områden.

I andra föredrag behandlades frågor om språkvård och språkplanering. Salli Kankaanpää, medarbetare vid Finlands forskningsinstitut för språk, undersökte i sitt föredrag språket i myndigheternas pressmeddelanden och hur det har förändrats under de senaste årtiondena.

Tiiu Erelt, forskare vid Estniska språkforskningsinstitutet, analyserade frågor som rör estnisk ordbildning och behandlade ingående hybridavledningar.

Anastassia Zabrodskaja från Tallinns universitet presenterade resultaten av en undersökning om vilket språk – estniska eller engelska – som användes vid avhandlingsskrivande och publicering av olika publikationer. Föredragshållaren genomförde undersökningen vid olika fakulteter vid universitetet och konstaterade att publikationer trycks och föreläsningar hålls oftast på estniska, medan engelska är vanligare i publikationerna vid matematiska fakulteten och naturvetenskapliga fakulteten.

Vid konferensen i Tallinn behandlades inte bara aktuella frågor och problem inom språkvård, språkplanering och terminologi, utan deltagarna fick också en inblick i situationen för språkplanering och terminologi i grannländerna och kunde utbyta erfarenheter från dessa områden.

Inkommen 2006-12-11

Albina Auksoriūtė Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius E. paštas [email protected]

Terminologija | 2006 | 13

231