Ungas e a enhe e a s öd och ägledning i
Rasebo g inom amen ö uppsökande
ungdomsa be e
Lo a La inen
EXAMENSARBETE
A cada
U bildningsp og am:
Sociala om åde , HYH
Iden i ika ionsnumme :
17839
Fö a a e:
Lo a La inen
A be e s namn:
Ungas e a enhe e a s öd och ägledning i Rasebo g inom
amen ö uppsökande ungdomsa be e
Handleda e (A cada):
Åsa Roseng en
Uppd agsgi a e:
I denna s udie ill sk iben en ly a am ungas e a enhe e om kon ak en ill de
uppsökande ungdomsa be e i Rasebo g. S udien ä k ali a i i si lag och den
eo e iska e e ens amen u gå ån de socialpedagogiska ankesä e med okus på
empowe men , delak ighe och social s öd. Da a samlades in genom e
okusg uppsin e jue dä in o man e na a både licko och pojka , alla mellan 17-29
å . In o man e na a elle hade a i kunde hos uppsökande ungdomsa be e unde de
senas e 4 å en. Resul a en p esen e ades i e eman; kon ak en, a be s o me , god
p axis, med sex (6) unde ka ego ie : den ö s a ä en, kon inui e en i kon ak en,
indi iduell handledning, kon ak medel, b uka med e kan. Da a analyse ades induk i
enlig innehållsanalys. In o man e na hade kommi i kon ak med uppsökande
ungdomsa be e ia a be s- och nä ingsby ån elle ia s udiehandleda en ån olika
lä o e k och ansåg a de a b a a uppsökande ungdomsleda en a den som og den
ö s a kon ak en. In o man e nas e a enhe e a s öd och ägledningen med
uppsökande ungdomsleda en a posi i a ö e lag och de ansåg a de hade å hjälp på
a en a lösa sina p oblem. In o man e na ansåg a den ik igas e ägledningen ö
dem ha a i uppsökande ungdomsleda ens lyssnande a be ssä . Be ydelsen a a bli
sedd, hö d och bemö ä på lång sik en k ali a i ak o i den ungas li .
Nyckelo d:
uppsökande ungdomsa be e, empowe men , delak ighe ,
b uka med e kan, ägledning
Sidan al:
72
Sp åk:
s enska
Da um ö godkännande:
12.12.2019
DEGREE THESIS
A cada
Deg ee P og amme:
Social se ices (Mas e s)
Iden i ica ion numbe :
17839
Au ho :
Lo a La inen
Ti le:
Ou each you hwo k in Rasebo g and he youngs e s
expe ience o he se ice
Supe iso (A cada):
Åsa Roseng en
Commissioned by:
The aim o his s udy is o iden i y young peoples expe iences o ou each you hwo k in
Rasebo g. The na u e o he s udy is quali a i e. The heo e ical amewo k ocuses on
empowe men , pa icipa ion and social suppo . Da a was collec ed h ough in e iews
conduc ed wi h h ee ocus g oups. The in o man s we e bo h gi ls and boys aged 17- 29
and hey a e o had been clien s o he ou each you hwo k p og amme o e he pas 4
yea s. The esul s a e p esen ed in h ee hemes; he con ac , wo k models, good p axis
and in six (6) unde ca ego ies: he i s mee ing, con inui y in he connec ion, indi idual
guidance, connec ion expedien and pa icipa ion. The da a is analyzed by he me hod o
Induc i e Con en Analysis. Mos o he in o man s had been e e ed o he ou each
you h-wo k p og amme h ough he Employmen and Economic De elopmen O ice o
ia Counsello s om schools. The in o man s´ expe ience o he suppo and guidance
hey ecei ed om he ou each you h-wo ke conside ed o ha e o e all a posi i e
e ec , helping hem o sol e hei p oblems. An impo an hing was ha he ou each
you h wo ke was he one o make he i s a emp o con ac he youngs e s. One o he
bigges e ec s iden i ied was ha he ou each you h wo ke s we e eally lis ening o he
young people and hei conce ns. The in o man s hough ha he bes guidance esul ed
om he ac i e lis ening and eedback p o ided by he ou each you h-wo ke . The
impo ance o he eeling o being no iced, hea d and communica ed wi h ace o ace
we e quali a i e ac o s in imp o ing he young peoples well being.
Keywo ds:
ou each you hwo k, empowe men , complici y,
expe ience, connec ion expedien , guidance
Numbe o pages:
72
Language:
swedish
Da e o accep ance:
12.12.2019
OPINNÄYTE
A cada
Koulu usohjelma:
Sosionomi YAMK
Tunnis enume o:
17839
Tekijä:
Lo a La inen
Työn nimi:
Nuo en kokemukse e si ä nuo iso yön ues a ja
ohjaukses a Raasepo issa
Työn ohjaaja (A cada):
Åsa Roseng en
Toimeksian aja:
Tämän u kimuksen a koi uksena on nos aa esille nuo en kokemuksia yh eydes ä
e si ään nuo iso yöhön Raasepo issa. Tu kimus on laadul aan k ali a ii inen.
Teo ee isen ii ekehyksen läh ökoh ana on sosiaalipedagoginen aja elu apa ja
okuksessa oimaan uminen, osallisuus ja sosiaalinen uki. Tiedonke uu o eu e iin
kolmella okus yhmähaas a elulla. Tiedonan aja o a ai oli a ollee e si än
nuo iso yön asiakkaina iimeisen 4 uoden ajan. Tulokse esi el iin kolmessa e i
eemassa: kon ak issa, yöme odi , hy ä yömene elmä ja kuudessa ka ego iassa:
ensimmäinen yh eys, yh eyden ja ku uus, henkilökoh ainen ohjaus, ohjeellinen opas us,
yh eydenpi o älinee , yh eis yö.
Ke ä y ie o analysoi iin induk ii ises i sisällönanalyysin a uin. Useimma iedonan aja
pää yi ä nuo iso yön asiakkaiksi yö ja elinkeino oimis on ai koulujen opin o ohjaajien
kau a. Tiedonan ajien mieles ä hy ä asia oli, e ä e si ä nuo iso yön ekijä on se aho
joka ensin o aa yh ey ä nuo een. Heidän kokemukse e si än nuo iso yön ues a ja
opas ukses a oli a pääosin posi ii isia ja he koki a , e ä oli a saanee apua pulmien
a kaisuun. Tä kein uki nuo en mieles ä oli, e ä e si ä nuo iso yön ekijä kuun eli
nuo a. Me ki yksellis ä pide iin nuo en koh aamis a, nähdyksi ja kuulluksi ulemis a
joka aiku aa k ali a ii ises i nuo en elämään.
A ainsana :
e si ä nuo iso yö, oimaan uminen, osallisuus,
kokemukse , ohjeellinen opas us, yh eis yö
Si umää ä:
72
Kieli:
Ruo si
Hy äksymispäi ämää ä:
12.12.2019
INNEHÅLL
INLEDNING 8
BAKGRUND 11
Ma ginalise ing bland unga 12
Nä e k ö äglednings jäns e ö unga 13
Laga och egle ing 14
Mobilise ande ak o e 16
Uppsökande ungdomsa be e – a be sbild och me ode 18
S a is ik 24
Tidiga e o skning 28
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 30
TEORETISK REFERENSRAM 30
Empowe men och b uka med e kan 31
Vem ä u an ö och enlig em 34
METOD 35
U al a in o man e 37
Genom ö ande a okusg uppsin e jue na 38
Fo skningse ik och e iska aspek e 39
Da aanalys 40
RESULTATREDOVISNING 42
Den ö s a kon ak en 43
Kon inui e en i kon ak en 45
A be s o me 47
Kommunika ionsmedel 49
B uka med e kan 50
A slu ande DISKUSSION 52
K i isk g anskning 58
Källo 62
BILAGA 1 Anhållan om o skningslo
BILAGA 2 Inbjudan ill in e ju
BILAGA 3 Ku su haas a eluun
BILAGA 4 In e juguide (s )
BILAGA 5 Haas a elukysymykse ( i)
BILAGA 6 Exempel på hu hu ud ema och ka ego ie na sammans äll s enlig innehållsanalys
Figu e
Figu 1, de ungas hu udsakliga sysselsä ning nä de nåddes a uppsökande ungdomsleda e25
Figu 2, de ungas hu udsakliga sysselsä ning nä de nåddes a uppsökande ungdomsleda e26
Figu 3, hu ud eman och ka ego ie indelade e e innehållsanalys
1 INLEDNING
Unde senas e å ha många diskussione ö s k ing os an, u bildning och na ionali e i
Finland. Man o oa sig ö e a gemensamma mo alupp a ninga i samhälle e ka ha
minska , a de själ cen e ade ankesä e öka och in esse i samhälls ågo minska . Fö a
b y a de a möns e ha man ly upp ä de ings ågo , koo dine a ungdomsa be e , e e lys
nya anka och modelle inom os an sam g unda poli iska p og am på medbo ga ini ia i .
(Hoikkala & Sell 2008 s. 21)
Dagens ungdomsa be e i Finland se mång ase e a u . Med ungdomsa be e a ses s öd ill de
ungas u eckling, själ s ändighe sp ocess och delak ighe i samhälle . Genom ungdomsa be e
och ungdomspoli ik s ä a s a en och kommune na a ö bä a de ungas
le nads ö hållanden och skapa ö u sä ninga ö medbo ga e ksamhe ö unga.
(Unde isnings- och kul u minis e ie . 2018a )
Olika s öd unk ione ha bygg s upp i samhälle ö a s ödja unga genom olika li sskeden i
sy e a ö söka ö hind a ma ginalise ing. Ungdomsgå da , cha um på nä e ,
ungdoms e ks äde och Na iga o e , Ohjaamon, ä exempel på o um dä unga mö s a
pe sone som s öde hen i olika li ssi ua ione och k ise . Tanken med dessa pla o ma ä a
ö söka mö a den unga i de e kliga li e , u e på äl e och na u lig is ä en på de sociala
medie na.
Sy e med uppsökande ungdomsa be e a ö söka nå och s ödja unga unde 29 å som s å
u an ö u bildnings och a be sma knaden elle som behö e hjälp ö a nå de jäns e de
behö e ö a komma amå i li e
(Unde isnings- och kul u minis e ie . 2018c ).
Uppsökande ungdomsa be e ä en s ödå gä d ledd unde ungdomslagen som ämna
möjliggö a a le a unga bli sedda och å den ä a hjälpen i ä id, sk i e Alanen &
Ko ka uo i (2014 s. 13). Den uppsökande ungdomsleda en kon ak a ungdomen och e bjude
hen en i illig kon ak och en so s bollplank ö den unga, om den unga pe sonen själ ä
● ämja place ingen i u bildning och på a be sma knaden
● ö ebygga ö längd a be slöshe
● ö ebygga ma ginalise ing.
Ungdomsga an in innebä inom a be s- och nä ingsby ån a TE- jäns e na i Finland e bjude
den unga jäns e elle å gä de senas inom e månade ån a jobbsökningen inleddes ö
a ö bä a den ungas möjlighe e a kla a sig på a be sma knaden och hi a jobb. (A be s-
och nä ingsby ån 2018)
3.2 Mobilise ande ak o e
Inom Socialpoli iken inns bland anna å mobilise ande unk ione ilka komme ill u yck
i å beg epp; ak i e ing och empowe men . Ak i e ingen innebä de o mella
målsä ninga na a in eg e a pe sone som le e på ekonomiska bid ag ån de o en liga. De
inns olika ak i e ingsp ojek dä a be s äning o as ä e äsen lig inslag. Socialpedagogik
kan sägas a a en mellan o m mellan allmän pedagogik och social a be e. Madsen (2006 s.
11 - 12) mena a empowe men ge u yck ö sociala be a ens elle ägleda ens
p o essionella in en ione a ö e ö a mak ill människo i unde p i ilegie ade
li ssi ua ione . Socialpedagogik kan a a mö espla sen mellan pedagogiska beg epp och
eo ie och social a be e, sk i e i sin u Cede lund & Be glund (2017 s. 7).
Ak i e ing och mångsidig s öd
Sysselsä ning ö pe sone i s ag s ällning på a be sma knaden e bjuds a sysselsä nings
sek o ns olika u bildnings-, ehabili e ings- och a be s o ien e ings jäns e som ingå i elle
komple e a basse icen som s öde ö e gången ill u bildning och ans ällning. Tjäns e na
byggs upp enlig lokala beho , adi ione och a be ssä . Sek o n ha som mål a genom
p o essionell och b anschö e g ipande sama be e s ä ka möjlighe e na ill sysselsä ning ö
pe sone i s ag s ällning på a be sma knaden. (Välimaa e al. 2012 s. 5)
Tjäns e som upp ä hålle a be s- och unk ions ö mågan och ö bä a
sysselsä nings ö u sä ninga na kan a a .ex.; a be sp ak ik, a be sli s äning,
a be sp ö ning, a be s e ksamhe i ehabili e ingssy e, indi iduell äning och s a äning
ö a nämna någ a (Välimaa e al. 2012 s. 26 - 27). Med hjälp a jäns e na ämja sek o n
en jämlik in eg a ion i a be sli e dä ankesä e ä a alla människo ha ä ill a be e och
a ska a sin u koms genom i al a be e.
Mänsklig in e ak ion, espek ull bemö ande och ömsesidig högak ning ligge i g und ö den
ö oende ulla ela ionen som ha en s o be ydelse ö e amgångs ik a be e. Man jobba
u i ån klien ens och/elle del aga ens egna ö u sä ninga och s y ko och ö söke o dna
e ksamhe en lexibel och indi iduell . Klien e na del a som jämbö diga ak ö e i
plane ingen, genom ö ande och u ä de ingen a sin e ksamhe . (Välimaa e al. 2012 s. 5)
A be s- och nä ingsby ån, ä en kallad TE by ån, e bjude jäns e som ämja
sysselsä ningen. Inom e månade skall TE-by ån bland anna e bjuda den unga (unde 25 å
u an y kesu bildning elle 25-29 å gammal nyu examine ad ) a be ssökande :
●jobb
●u bildning
●a be sp ö ning
●jobbsöka äning
●s a peng
●lönesub en ione a a be e
●y kes als- och ka iä plane ing jäns e
Om a be slöshe en ö längs e bjude TE-by ån ak i jäns e unde hela a be slöshe s iden.
Ungdomsga an in ö u sä e också egen ak i i e a den unga. En ung pe son unde 25 å
u an u bildning skall ill exempel söka u bildning som lede ill examen och ge
y kes ä dighe e ä en om man del a i a be sp ö ning elle annan se ice. Om man in e ölje
upp k a en åka man u ö sank ione enlig lagen om u koms skydd ö a be slösa. (A be s-
och nä ingsby ån 2018
)
Ungdoms e ks äde
Ungdoms e ks äde na inns ill ö dem som ö ill älle in e s ude a , a be a elle
sysselsä e sig på anna sä . Ve ks ads e ksamhe en g unda sig på en gemenskap dä man
med hjälp a a be e, a be shandledning och indi iduell handledning s öde indi idens
ö måga a söka sig ill en u bildning elle e a be e. I e ks aden jobba en handleda e som
s ödje den unga i ågo k ing u bildning, a be sli och li skompe ens. Till en e ks ad kan
man söka sig genom den egna o ens TE-by å, socialby å elle Na iga o . Fö den som
komme ill e ks aden gö s de upp en ak i e ingsplan med ydliga mål och sy e illsammans
med handleda na. Ve ks ads e ksamhe ö unga o dnas bland anna a kommune ,
ö eninga och s i else och inns i ö e 90 p ocen a kommune na i Finland på båda
inhemska sp åken. (Välimaa e al. 2012 s. 17) De ö s a ungdoms e ks äde na i Finland
g undades edan 1983. Redan då p a ade man om eman som ä bekan a i dagens e ksamhe ,
de ill säga; a hamna u an ö s udie , unga som a b y e sin y kesexamen sam olika
p oblem ö den unga i ankny ning ill li shan e ing. (Välimaa e al. 2012 s. 9)
3.3 Uppsökande ungdomsa be e – a be sbild och me ode
Puu onen (2014 s. 24) de inie a de uppsökande ungdomsa be e enlig öljande; 1)
Kon ak e na ån uppsökande ungdoms e ksamhe en ik as ill sådana målg uppe som ä
s å a a nå på anna sä . 2) Den egen liga hjälpen bö a a lä illgänglig och sådan a man
in e kan e bjuda den på anna sä . 3) A be e u ö s i sådan miljö och i e sådan sammanhang
som den uppsökande ungdomsleda en in e kan kon olle a.
Uppsökande ungdomsa be e ha u ö s på många olika sä genom ide na bland olkg uppe
som le e i ma ginale na. I o en liga sammanhang p a a man o as om ma ginalise ade
pe sone elle pe sone som ä i isk ö a bli ma ginalise ade. Gemensam ö olika so s
uppsökande a be e ä a de bygg s upp k ing p incipen a man ö se icen ill dem
(indi ide ) som e en uell ny jas a olika s öd unk ione men som a en elle annan o sak
in e kan söka upp elle hi a de själ . A be sbilden ha lång his o ia ända illbaka ill 1800-
ale då pe sone inom F älsningsa mén sök e upp olk u slummen i s ö e s äde . I Finland
ha man gjo uppsökande a be e sedan 1960 ale , då den uppsökande ungdomsleda en ä en
og sig u ån kon o en ill ga o na ö a ä a olk som kunde behö a s öd a någo slag.
No ge a ö egånga e a denna modell unde 70- och 80- ale och kom a ha be ydelse ö
a a be smodellen ä en u ecklades och be äs es i Finland. Idag u ö s uppsökande
ungdomsa be e både u e på äl e och ä en i en me a s uk u e ad o m. (Puu onen 2014 s. 13)
G undp incipen ö uppsökande ungdomsa be e i dagens Finland ä o a ande a ö a social
och hälso å ds jäns e na ill målg uppens egen omgi ning. Man s ä a a nå ungdoma
mellan 16-29 å inga som a olika o sake le e u an ö samhälle s g änse . De uppsökande
ungdomsa be e ä all id g a is ö den unga. Man a be a med ö ebyggande me ode bland
unga som ä i beho a ko ige ande jäns e .
De uppsökande ungdomsa be e ä in e beg änsad ill en iss ysisk miljö u an a be e u ö s i
den ungas egen miljö. De be yde a ibland mås e uppsökande ungdomsleda en söka u sig
på äl e ö a a kon ak med den unga och dels ledsaga hen den unga ill olika ämbe en och
jäns e .
Den uppsökande ungdomsleda en ha ä en som sy e a synliggö a b is e i se icesys em
och lucko i samhälle s s ödnä e k dä unga kan alla igenom. Uppsökande ungdomsa be e ä
med och p oduce a in o ma ion om de ungas le nads ö hållanden och ak uella enomen.
(Unde isnings- och kul u minis e ie & Nuo i Espoo 2018 s. 22 - 23)
Som uppsökande ungdomsleda e ö söke man nå u ill unga som s å u an ö
se icesys eme elle de som o s all å s öd jäns e behö e me indi iduell handledning
och någon som s å på de as sida nä p oblemen hopa sig. A be e ligge på g änsen mellan
ungdomsa be e och social handledning och ä s und is mycke in ensi . I cen um ö a be e
ligge den unga själ , han elle hon a a med s öd a sakkunnig egna beslu om si li .
(Unde isnings- och kul u minis e ie & Nuo i Espoo 2018 s. 23 - 25)
Enlig samhälls- och ungdomsga an in (A be s – och nä ingsby ån 2018) sam ungdomslagen
(21.12.2016/1285
)) skall den uppsökande ungdomsleda en å en anmälan på en ung pe son
unde 25 å som an ingen a b y e sina s udie elle mili ä jäns elle ci il jäns gö ing.
Enlig ungdomslagen (21.12.2016/1285
) skall de ungas pe son- och kon ak uppgi e
ö e lämnas ill den egna kommunens uppsökande ungdomsa be e. Anmälan ås ö e pe sone
som;
●in e e e g undskolan ha e hålli en s udiepla s.
●pe sone unde 25 å som a b u i sina s udie på en and a s adie s u bildning
●pe sone som a b y e sin mili ä elle ci il jäns .
Enlig ungdomslagen (21.12.2016/1285) skall ä en ö s a smak en elle ci il jäns cen alen
lämna u uppgi e om unga som be ias ån sin ä nplik s- elle ci il jäns gö ing pga. jäns
oduglighe elle de som a b y e sin jäns gö ing på g und a and a o sake , ill den ungas
egen kommuns uppsökande ungdomsa be e. TimeOu !Aikalisä!Elämä ai eilleen -modellen
ha agi s i b uk i hela lande och e ka i 300 kommune i Finland och unge a som en
s öd unk ion ö unga pe sone som älje a a b y a sin mili ä elle ci il jäns gö ing.
(Ins i u e ö hälsa och äl ä d 2018)
En ung pe son kan ä en själ di ek a kon ak ill uppsökande ungdomsleda en id beho .
Man ha ä en ö sök sänka öskeln ö kon ak agande genom a synas på äl dä unga ö
sig och ma knads ö a sig på så många olika a eno som möjlig . Den unga kan kon ak a
uppsökande ungdomsa be e ia elek oniska kon ak sys em som Tajua Mu och Väli ämisen
koodi i de kommune dä dessa an änds. (Unde isnings- och kul u minis e ie & Nuo i
Espoo 2018 s. 29)
Uppsökande ungdomsleda ens a be sbild
De uppsökande ungdomsa be e s ä a e e a på e ka på olika ni åe – indi ide , g uppe ,
de omgi ande samhälle och i de ungas le nads ö hållanden. E ö e g ipande mål ö
ungdomsa be e ä a nå en social ö s ä kning hos den unga och s ä ka själ känsla,
själ espek och kommunika i och social kompe ens. Uppsökande ungdomsa be e handla i
s o g ad om a ge indi iduell handledning, a be a på äl e dä de unga inns sam i
mul ip o essionella eam. (Unde isnings- och kul u minis e ie & Nuo i Espoo 2018 s. 30 -
31) Puu onen (2014) kons a e a a uppsökande ungdomsa be e sänke öskeln ö a
e bjuda jäns e ö unga hos olika sama be spa ne s. I mångp o essionell sama be e be yde
de a a olika myndighe e kan be uppsökande ungdomsa be e om hjälp ö a nå issa unga
sam ä en ice e sa. I all de uppsökande ungdomsa be e komme i kon ak med den unga
kan hen ägleda denne lä illgänglig ill behö liga jäns e . (Puu onen 2014 s. 45)
Puu onen (2014 s. 25) besk i e den p o essionella uppsökande ungdomsleda en som e
edskap elle äg isa e. Den uppsökande ungdomsleda en ä en ygg uxen kon ak som a i
beak ande den ungas älbe innande i sin helhe och inns ill som e s öd unde olika
li som åden/si ua ione . Man ö söke hjälpa den unga a anpassa si li ill samhälle s olika
ö än ninga men på e sä som ändå in e åsidosä e den ungas egna sä a le a. Den ungas
skall bli accep e ad ö de han elle hon ä .
A be sme od ö uppsökande ungdomsa be e
Som a be sme od gälle de a bli bekan med den unga, bygga upp e ö oende och o ma
en helhe sbild a den ungas si ua ion ia sam al. Sam alen ö s med indi iduella mö en och i
småg upps e ksamhe . Fö a sänka öskeln kan man u ny ja olika ak i i e e .
(Unde isnings- och kul u minis e ie & Nuo i Espoo 2018 s. 30)
A be e kan kallas “ ägglös ” och den uppsökande ungdomsleda en ö sig i olika u ymmen
inom olika jäns e i olika nä e k och u ö både indi iduell handledningsa be e och
mångp o essionell sama be e. Uppsökande ungdomsleda en ä in e bunden ill e sä skil
u ymme elle handlingssä . Man ö sig på den ungas om åde, .ex. bil eso e bjude e
ysisk och social u ymme som skapa en na u lig och a slappnad si ua ion ö äxel e kan.
Man söke kon ak med ga ua be e och kan komma ö e ens om e mö e på en o en lig pla s,
ill exempel på e ka é, e biblio ek, en aula i en skola, en se ices a ion elle en bänk.
An ändningen a da anä ä både en a be sme od och en pla s dä man a be a inom
uppsökande ungdomsa be e. De ik igas e e k ygen ä ele onsam al, sms och Facebook.
Mö espla se na konk e ise a a be ssä e s “in o mella ka ak ä ”. (Puu onen 2014 s. 29 - 30)
Som hu uduppgi e ö den uppsökande ungdomsleda en äkna Puu onen (2014 s. 25) upp
öljande;
●Söka upp och hi a dem som behö e hjälp
●Kny a kon ak e och bygga upp e ö oende
●Ka lägga den ungas si ua ion
●U eda ilka jäns e som behö s
●Mo i e a, s ödja och handleda ill se ice
●S ä ka den unga a an ända sina egna esu se
●Lä a hu man u ny ja se ice man ä be ä igad ill
●Följa upp
●A s å ån och a slu a a be e
●Skö a om sin egen kompe ens
A be sp ocessen i e mö e mellan den uppsökande ungdomsleda en och en ungdom kan
enlig Puu onen (2014 s. 34) ses u i ån öljande skeden: kon ak , mo i e ing, a be e, om anke
och a slu ning. Fokus ligge i a skapa en ö oende ull kon ak ill den unga, ka lägga hens
s y ko och möjlighe e och uppmun a henne a hi a sin egen mo i a ion.
I p ocessen ä uppsökande ungdomsleda en a ken en kompis elle en auk o i e . De gälle
a bygga upp en a be s oll dä man kan i p a a om be ä else i si ege li ö a skapa en
me amiljä s ämning i en ä och på de sä e å igång en diskussion med den unga. Man
ö binde sig ill den ungas si ua ion u an a ändå ge e e ö sin pe sonlighe men den unga
ska kunna se a uppsökande ungdomsleda en a be a ö hennes sak. (Puu onen 2014 s. 29 -
30). E exempel på ägledningsp ocessen kan se u enlig öljande;
1. Kon ak - Den unga själ , hens anhö iga elle änne elle myndighe e kon ak a och
anmäle e s ödbeho .
2. Nåba he - Den unga kon ak as så o som möjlig ia olika kanale . Fö söken a nå
den unga o sä e ill hen ylle 29 å elle anmäla en d a illbaka sin anmälan.
3. A be e : Sama be e med den unga u ö s med hjälp a de uppgi e som den unga
uppge och med sik e på de mål hen ha .
4. Hän isning ill jäns e – Den unga hän isas ill de jäns e elle den e ksamhe hen
ha ny a a . ( Vid beho ledsagas hen a uppsökande ungdomsa be a en)
5. A slu ande a sama be e : P ocessen a slu as illsammans med den unga.
(Unde isnings- och kul u minis e ie & Nuo i Espoo 2018 s. 37)
Den uppsökande ungdomsleda ens ä de inga och e iska p incipe s y kon ak en med den
unga och känne ecknas enlig öljande punk e ;
●F i illighe och själ bes ämmande ä
●Den unga i cen um
●Respek
●Vid den ungas sida
●Tillgänglighe
●Fö oende
●Holis isk synsä
●Mul ip o essionell sama be e
(Unde isnings- och kul u minis e ie & Nuo i Espoo 2018 s. 8 - 9)
Puu onen (2014 s. 37 - 39) samman a a uppsökande ungdomsleda ens em hu ud
s öd o me som : ma e iell s öd, social s öd, p ak isk in ik a s öd, in o ma ions och
u ä de ingss öd. De ma e iella s öde kan handla om a hjälpa unga a nå sådana
äl ä ds ö måne som de ha ä ill men som de ännu in e å elle känne ill om, .ex.
genom a gå ill a be sk a sby ån illsammans. De sociala s öde handla om
ä a na/diskussione och olika ak i i e e illsammans, .ex. småg upps e ksamhe elle e
besök ill e ca é elle hobby e ksamhe . De emo ionella s öde ges genom a lyssna och
unde söka den ungas upple else om sin egen si ua ion och a den in o ma ionen gö a upp en
ka läggning a hens si ua ion. De ins umen ella s öde handla om ollmodell unk ionen
dä den uppsökande ungdomsleda en .ex. genom ö en ik i a be sin e ju illsammans med
den unga, hjälpe ill med a söka bos ad, isa hu man be ala äkninga , köpe elle laga
ma och skapa u ine ö a s iga upp på mo gonen. In o ma ion s öde handla om a man
genom diskussione och sama be e ö söke lösa me elle mind e u manande alldagliga
p oblem. Genom diskussion, p oblemlösning och e lek ion kan man skapa in o mella
lä andep ocesse hos den unga som sedan öka hens kompe ensg und. S öd gällande
u ä de ing ge man dels genom diskussione om ad den unga skulle ilja gö a i
o sä ningen ( s udie elle jobb), u mana hen i a änka k i isk sam ä en an ise a om
am ida plane . Handlednings- elle ägledningsp ocessen, obe oende a dess längd, lämna
enlig Puu onen e “ ö ebyggande spå ” hos den unga. Be ydelsen a a bli sedd, hö d och
bemö ä på lång sik en k ali a i ak o med anke på den ungas li .
3.4 S a is ik
Enlig unde isnings- och kul u minis e ie s appo om de uppsökande ungdomsa be e 2017
(Bamming & Walldén 2017 s. 8 ) ä sama be e mellan den unga och den uppsökande
ungdomsleda en o a en di ek kon ak elle en ö ågan om kon ak agande som komme
ån någo håll i se icenä e ke . Å 2017 a uppsökande ungdomsa be e i kon ak med 26
420 unga i Finland. I appo en p a a man om nådda unga, ilke be yde de unga som ha en
me indi iduell och p i a kon ak med uppsökande ungdomsleda en och dä man e en uell
gå igenom den ungas li ssi ua ion och s ödbeho . De a be yde a den uppsökande
ungdomsleda en guida den unga ill olika s öd- och hjälp nä e k. En å gä d kan ä en be yda
handledning, ägledning elle s öd och mo i e ing i plane ing a am iden. A de nådda unga
(18 238) a c. 13 400 (73,5%) i olika å gä de och ci ka 4300 unga (23,4%) än ade i slu e
a å e på komma ill en å gä d.
Om kon ak ö ågan komme ån en myndighe kan de hända a den unga ej s a a och då
kan öskeln a kon ak as ia uppsökande ungdomsa be e a a läg e. Fas än den unga s a a
på en kon ak be yde de in e a sama be e o sä e . Endas en li en del a de nådda unga
äg ade inleda e sama be e ö e hu ud age . (2,9%). (Bamming & Walldén 2017 s. 9)
De nådda ungas an al äx e ända am ill å 2015 och e e de ha uppsökande
ungdomsa be e s oll i olika se icenä e k å en s a ka e oll. Å 2013 anns de uppsökande
ungdomsa be e i näs an alla kommune i Finland och den ö s a u eckling och expande ings
asen a ö e . Enlig appo en jobbade 626 pe sone som uppsökande ungdomsleda e å
2017. I den si an ä in äknad alla jäns e-, mode skaps- och s udieledighe ika ia .
Unde isnings- och kul u minis e ie (UKM) unde s ödde uppsökande ungdomsa be e ö s a
gången å 2008. Då illdelade man 2,5 miljone eu o ån s a liga medel ill a ans älla
uppsökande ungdomsleda e a s a be e ange ade e ks ads e ksamhe . Å 2017 a
unde s öde c. 12,6 miljone eu o och å 2018 c.12,7 miljone eu o. (Bamming, & Walldén
2017 s. 8 - 9)
Å 2017 a de nådda ungas an al li e ä e än å e innan. De uppsökande ungdomsa be e
nådde mes unga i ålde n 16-25 å inga , hela 90 % i hela lande . Unga mellan 21-25 å inga
ha s igi unde de senas e å en men dä emo ha de äld e ålde ska ego ie na på nådda unga
minska . Enlig appo en ha de nådda ö e 20 å inga na all le a lagda y kesu bildninga
och de bo själ s ändig . I No a och ös a Finland sam Lappland ä de nådda unga en
aningen yng e jäm ö med annans ans i lande . (Bamming & Walldén 2017 s. 8 )
Nådda unga i Nyland och Rasebo g
I Nyland ligge in åna an ale å 2017 på 1 638 293 pe sone . A dem a 287 774 pe sone
mellan 15-28 å gamla. To al nådde de uppsökande ungdomsa be e å 2017 3381 s ycken
ö söke man dock skapa och å e skapa ömsesidiga ela ione mellan indi ide och
gemenskape i samhälle s kon lik zone . ( Madsen 2006 s. 11 - 12)
E cen al ema i socialpedagogiken ä a ö s å och å människo a kunna ingå i olika
samhälleliga sammanhang, in e enba ån en u gångspunk (Cede lund & Be glund 2017 s.
16). Socialpedagogens oll ä a ö s ä ka och bid a ill långsik iga ö änd ingsp ocesse
genom a dagliga mänskliga mö en, lyssnade och sama be e och dä med skapa de bäs a
ö u sä ninga na ö a kunna han e a p oblem och s å ighe e . I goda p o essionella mö en
skapas goda skäl ill ö änd ing mena Cede lund & Be glund. (2017 s. 19) Den pedagogiska
uppgi en i de sociala a be e kan o mule as .ex. som a “ hjälpa den enskilde a inna sin
egen äg”. En äg som in e a ike ån de “no mala” så a de på es a ö den enskilde
elle ö omgi ningen. Delak ighe i gemenskap sy a på hu människo upp a as a and a
och hu de a kan på e ka den enskildes u eckling, men också kunna på e ka exempel is
no me och ä de inga som inns i gemenskape na. Menings ullhe kan dä emo besk i as
som en ö u sä ning ö mo i a ion. De sy a på den enskildes ä de ing a a påbö ja en
ö änd ing a sin li ssi ua ion. Fö änd ingsa be e inom de sociala a be e ä alla mö en,
sam al och gemensamma ak i i e e . (Cede lund & Be glund 2017 s. 13 - 14)
5.1 Empowe men och b uka med e kan
Empowe men enlig Askheim & S a in (2012 s. 33) behandlas i samma u s äckning som
b uka med e kan, då båda anges an yda adikala beg epp som ö söke s ä ka klien ens
posi ion i äl ä dssamhälle . Båda beg eppen handla om iljan a ö e ö a mak och i de a
sammanhang mak ån expe e och hjälpinsa se ill b uka na a jäns e na (Askheim &
S a in 2012 s. 40). O de empowe men ha si u sp ung i o de Powe . Powe ö e sa ill
s enska kan be yda s y ka, k a och mak . Askheim & S a in (2012 s. 18 - 22) p a a om
empowe men i denna kon ex om hu pe sone elle g uppe som be inne sig i en mak lös
posi ion kan ska a sig mak , s y ka och k a ö a komma u mak löshe en. Empowe men
beg eppe an änds i samband med olika g uppe som anses s aga i samhälle ; .ex.
in and a e, homosexuella, d ogmissb uka e, unk ionshind ade ö a nämna någ a.
Ma ginalise ade g uppe ha o a illdela s en nega i iden i e a majo i e ssamhälle . Genom
empowe men och den posi i a iden i e su ecklingen hoppas man skapa mo ik ill de a
synsä .
Inom social a be e ha empowe men beg eppe bli i en åga om ö s ä kning a
indi idens/klien ens/den ungas ö måga a öka med e enhe en hos sig själ och si sä a
handla och s a a en ö änd ing, is älle ö a ” igö a ” dem ån le nads ö hållandena som
unde kas ade. I de hälso ämjande a be e ses empowe men som en social och poli isk
p ocess dä sy e både ä a ämja indi idens pe sonliga mognad och a ö söka ö änd a de
sociala, miljömässiga och ekonomiska ö hållandena. Hu udbudskape ä a människan in e
kan uppnå op imal hälsa u an a a i s ånd a s y a ö e de ö hållanden som bes ämme
de as hälsa. (Askeim & S a in 2012 s. 27)
Man kan se på empowe men u indi idpe spek i ( Askheim & S a in 2012 s. 19 – 21), dä
man i a på sambande mellan indi idens li ssi ua ion och de samhälleliga s uk u ella
ö hållandena. De kan handla om a å igång p ocesse , ak i i e e hos indi iden som kan
ö s ä ka hens själ kon oll. Genom dessa ill man öka den enskilda människans
själ ö oende, själ bild sam hens kunskape och ä dighe e . Indi iden ha olika mak ö e
olika dela a si li och dä ö ä de ik ig a känna gemenskap, a e a a någon dela
p oblemen, a man in e ä ensam. Genom a p o essionella ö söke öka med e enhe en hos
indi iden om den egna li ssi ua ion och de y e samhälleliga ö hållandena, önska man a
med e enhe en skall i sin u öka ill handling hos indi iden.
Ba n, ungdoma och ö äld a anses de bäs a expe e na på si dagliga li och a de ä de
själ a som bäs de inie a sin si ua ion och sina beho sam bedöma hu en y kesu bildad
pe sons e ksamhe , s öd och se ice ha hjälp dem med a le a jus de as li . (F ämjande a
delak ighe ) De p a as om den eella b uka med e kan på indi idni å, som an yde a ju
idiga e b uka en d as in i en beslu p ocess, des o s ö e eell in ly ande å de, is älle ö a
endas hö as i slu e a en u ä de ing. (Askheim & S a in 2012 s. 37) Del agande , hos
indi iden, spela en s o oll i den de ensi a socialpedagogiken som ö söke skydda
människo i u sa a och så ba a posi ione ö kla a Madsen (2006 s. 178 - 179) och ö kla a
a social inklusion känne ecknas a öljande:
●Skapande a gemenskap ä en ö u sä ning ö indi idens bildning
●Social del agande be ak as som en g undläggande ö u sä ning ö lä ande . A
del a i bes ämda sociala kon ex e k ä e bes ämda sociala kompe ense , sam idig
som dessa sociala kompe ense ä e esul a a jus de a del agande.
●De mänskliga och ma e iella esu se na skall s ällas ill ö ogande på den sociala
a enan dä b uka en be inne sig.
Ins i u e ö hälsa och äl ä d de inie a delak ighe ö ba n och amilje .ex. enlig öljande
: Delak ighe handla om djupa e och me bes ående ela ione med samhälle elle
samhö ighe med samhällelig ik iga p ocesse . Delak ighe ankny e ill människans in e
e a enhe a a hö a ill en social gemenskap och samhälle . Delak ighe handla om
engagemang på ege ini ia i och om a på e ka u ecklingen och ä en a ans a ö
konsek ense na. Delak ighe möjliggö s a a man hö och lyssna , a e gemensam sp åk
och äk a in esse. (Ins i u e ö hälsa och äl ä d 2018a)
Askheim & S a in (2012 s. 24) påpeka ik ighe en a en kollek i gemenskap – kollek i
mobilise ing dä ak ö e på samma ni å ö söke ö s ä ka en ö måga. Ve ikal
empowe men handla sedan om a ö söka ö s ä ka ak ö e nas mak posi ion uppå i mak
ni åe na. Samhälls e a e jobba med empowe men på samhällsni ån, dä man ämna å
ö yck a g uppe a bli med e na om sin si ua ion och å dem a inse a de sedan kan gö a
någo å de (Askheim & S a in 2012 s. 41 - 42). Den kollek i a gemenskapen kan ä en
kallas ö communi y psychology ( gemenskaps psykologi) dä indi iden a beslu om si
ege li och ha ä en och plik en ill demok a isk del agande i den gemenskapen man ä en
del a ( .ex. skolo , i illiga o ganisa ione elle g anngemenskap).
Askheim (2012 s . 22 - 23) p a a också om empowe men som den ma knadso ien e ade
in ik ningen. Då anse man indi iden a a obe oende, kompe en och a ionell och den som
själ bäs ö må a hand om sina in essen. Då änke man a indi iden själ ska å bes ämma
och älja hu de as beho skall illgodoses och då ö änd as de samhälleliga
mak inneha a nas oll och indi idens själ bes ämmande ä , b uka med e kan bli hög e. I
ma knads egle inga mellan u bud och e e ågan på jäns e ö b uka en ö e le e och
u ecklas de jäns e som ill edss älle b uka ens beho . Man gö jäns e na me b uka
änliga.
5.2 Vem ä u an ö och enlig em
Suu a i (2002 s. 103) a upp aspek en om anken a issa indi ide gä na skulle “komma
illbaka” ill samhälle men kla a de ej hel och hålle på ege be åg, u an behö e me
in ensi ie ad hjälp och s öd. Dessa människo ny jas a samhälle s s öd unk ione , då den
egna mo i a ionen ä en inns med i bilden. U samhällspe spek i ses de som älje a s anna
“u an ö samhälle s unk ione ” som e p oblem och dessa ö söke man genom olika
me ode på e ka ö minskning a kly an. Suu a i nämne den anska o ska en Ma i ne
Xibe as, som s ude a ma ginalise ing och a upp diskussionen om hu u ida ik ig denna
in eg a ion ä och kan man se på in eg a ion ä en som del a binda sig ill li e bland
u koms s öd och låga lönade jobb och osäke he . A “ ångs in eg e a” ill samhälle s no me
ä ä en e sä a lämna människo “u an ö ”, då man p a a om psyk å d, skolhem elle
annan ins i u ions å d. Dessa kan a a äldig seg ege ade ö indi iden as än samhälle se
dessa som e s eg mo e me no malise a le e ne. E exempel på in eg e ings ö sök i
dagens samhälle ä änd ingen a a be sma knadss öde dä unga unde 25 å u an u bildning
elle jobb ä skyldiga a söka ill u bildning elle a be s ehabili e ande å gä de ö a e hålla
e sä ning. Man kan ycka a de a ä e sä a se på a man in e anse a de ä b a a a a
u an ö , kons a e a Suu a i.
Riske inom b uka med e kan och a ge ö mycke ans a å indi iden i u a li ssi ua ione
kan med ö a enlig Askheim & S a in (2012 s. 103 - 104), a äl ä ds jäns e na ge b uka na
s öd och en bild a a de kla a me än de gö och då ä iske na ö alle illbaka ill
p oblemen s o . A ä en ik a uppmä ksamhe en ill endas de möjlighe e b uka en ha kan i
ä s a all leda ill a hen is älle ö posi i a känslo känne skuld och a hen in e kla a a
a uppnå de mål hen önska . Man mås e änka a empowe men a be e skall gö as på
indi idni å ö a ha en möjlighe a uppnå önsk ä da esul a . Till slu poäng e as a de ä
önsk ä a åga b uka na om de önska a jobba ö a ö änd a sin li ssi ua ion. De som
e bjude jäns e na bo de ä en a a be edda på a accep e a a issa b uka e älje a in e
ö änd a si änkande elle li s ano . (Askheim & S a in 2012 s. 46)
6 METOD
Fö a ö söka inna s a på åges ällninga na i unde sökningen ha okusg uppsin e jue
al s som ma e ialinsamlingsme od. I öljande kapi el besk i s sy e med
okusg uppsin e jue , u al a in o man e , genom ö ande a okusg uppsin e jue na sam
o skningse ik.
S udiens sy e ä a s ude a ungas upple else och e a enhe e ilke med ö a s udien ä
k ali a i ill si lag. Då man ä in esse ad a a i a på a ö människo olka och ö s å
e iss enomen på e iss sä lämpa sig öppna in e jue äl (Jacobsen 2011 s. 92 - 93).
Speciell okusg uppsin e jue lämpa sig a a en mycke an ändba me od då man ill
o ska i hu människan änke och ala om e sä skil ämne säge Ah ne & S ensson (2011 s.
56 - 57). Wibeck (2010 s. 11 - 12) unde s yke a jus okusg uppe an änds o a som me od
i unde sökninga ämnade ö a s ude a människo s ö es ällninga , a i yde och ä de inga
in ö e iss ämne.
Den k ali a i a me odens da ainsamling bö känne ecknas a öppenhe , d s. induk i , ö a
å in så a ie ande da a som möjlig sk i e Jacobsen (2007 s. 140). Inom de k ali a i a
unde sökningsme ode na ö söke man se den omgi ande e klighe en subjek i , mena Pa el
& Da idson (2011 s. 82). S y kan med denna o skningsme od ä a o ska en ges möjlighe
a ö s å hu människan se på sin egen e klighe och dä med komme nä ma e da a. (Dahlin
- I ano & Holmg en 2017 s. 30)
Fokus ligge i me odens sy e ä in ol e a del aga na i diskussionen så a de kan dela med sig
a sina e a enhe e a e ämne som ä på ö hand gi e och dä e speci ik ämne disku e as.
A disku e a i g upp kan kännas na u liga e och me a slappnande än a s a a på ågo i en
enskild in e jusi ua ion, mena Wibeck (2010 s. 77)och o sä e ; a disku e a illsammans
med and a i liknande si ua ion kan bä a uk ill mycke de alje ad da a. Dahlin - I ano &
Holmg en (2017 s. 21) poäng e a a jus gemenskapen och den delade e a enhe en mellan
del aga na i okusg uppen ä kä nan i me oden. In e ak ionen i g uppen, sy a ill a locka
am olika idée och synpunk e och in e inga am åsik e . Genom a g uppen i
diskussione na ly e am olika synsä , e a enhe e och åsik e och disku e a dessa,
komme nya pe spek i am som be ika o skningsämne . A a a illsammans i en
illå ande miljö och a bli be ak ad som en expe kan s ä ka mångens in o man s ak i i e i
g uppen, ilke i sin u gö a de u ycke sig me spon an om de känne a de del a i en
ik ig s udie, a slu a Dahlin - I ano & Holmg en (2017 s. 23 - 24)
Fö a summe a; gemensam ö en okusg upp ä a a) samla in k ali a i da a. b)
diskussionsg uppen bes å a människo med någon ing gemensam . c) in o man e na
disku e a u i ån e speciell okus. (Wibeck 2011 s. 35)
6.1 U al a in o man e
Enlig Ah ne & S ensson (2011 s. 44) be o in e ju ma e iale s ep esen a i i e , o ä dighe
och möjlighe e ill gene alise ing på hu många pe sone man in e jua . A in e jua sex ill
å a pe sone u en sä skild g upp öka säke he en om a å e ma e ial som ä ela i
obe oende a enskilda indi ide s upp a ninga om ämne som disku e as. An ale in o man e
o de dock in e a a ö många ö a en löpande diskussion mellan dem skall a o m, sk i e
Wibeck (2010 s. 141). Fy a (4) pe sone ä en passlig mängd i en g upp ö a hålla
del aga nas uppmä ksamhe och ö a alla ha möjlighe a del a i diskussione na (Wibeck
2010 s. 61). E mind e an al ä ä en lämplig då del aga na ep esen e a en speciell så ba
g upp, mena Ah ne & S ensson (2011 s. 79).
I Rasebo g å de uppsökande ungdomsa be e å ligen c. 80 anmälninga på unga och unga
uxna mellan 17-29 å som a olika o sake al a a b y a sina s udie elle mili ä - elle
ci il jäns . Ä en unga själ a elle de as anhö iga kan kon ak a uppsökande ungdomsa be e
om de inns ågo man unde a på elle o o k ing en ung pe son.
De ä lä a e a älja de slumpmässiga u ale u en iss popula ion nä in o man e som
söks ska ha gemensamma in essen elle egenskape , sk i e Wibeck (2011 s. 80).
In o man e na ill unde sökningen handplockades u egis e (Pa en ) som de uppsökande
ungdomsa be e upp ä hålle i Rasebo g. Fö a snä a ne målg uppen a g änsas
in o man e na ill å okusg uppsin e jue , en på s enska och en på inska med c.5 del aga e
i a g upp. Tanken a a uppnå ill äcklig mä nad och ma e ial a analyse a.
Man alde a slumpmässig ö söka älja pe sone som oddes skulle kunna änkas s älla upp
och p a a i g upp sam de som o a ande bodde k a i ak en.
Inbjudan ill okusg uppsin e ju ill älle gick u ill 10 s ycken slumpmässig alda unga
(både manliga och k innliga) i Rasebo g i augus i 2018. Alla unga hade ä a uppsökande
ungdomsleda en unde olika pe iode i li e mellan å 2011 ill 2018. 5 s . s ensksp åkiga och
5 s . insksp åkig unga ick e in o ma ionsb e (se Bilaga 2 och 3) pe pos som innehöll
in o ma ion om unde sökningen. Sy e, da um och pla s ö in e jun sam en
semis uk u e ad in e juguide ö a leda in in o man e na på ad som skulle disku e as
unde in e jun bi ogas i inbjudan (se Bilaga 4 och 5). I b e e amgick ä en de
o skningse iska aspek e na som öljs unde hela unde sökningen. Wibeck (2010 s. 141)
mena a genom a in oduce a ämne och subs ansen edan då man skicka u inbjudan ä a
s imule a anka na k ing ämne och ö be eda ö en bä e diskussion.
Ah ne & S ensson (2011 s. 78) sk i e a en indi iduell kon ak med g uppmedlemma na
innan själ a in e ju ill älle ia ele onsam al elle e pe sonligen ä en ö u sä ning ö e
lycka mö e. De isade sig a a äldig a be sd yg a å ungdoma na a s älla upp på
in e ju och på de u sända inbjudninga na kom de s a a endas 2 s ycken. De and a u alda
in o man e na ble upp ingda ö a ill ågas i all de kunde änka sig a s älla upp i
in e jun. De in o me ades om unde sökningen och dess sy e, om ad som ö än ades a
dem och a de as med e kan skulle ha s o be ydelse.
Slu ligen genom ö des e okusg uppsin e ju ill ällen i sep embe - ok obe 2018.
Ungdomsgå da na aldes som pla s ö in e ju ill ällena då de ansågs ep esen e a e icke
by åk a isk elle nega i s älle. Is älle ansågs gå da na u gö a e posi i och a slappna
s älle ö in o man e na-.
6.2 Genom ö ande a okusg uppsin e jue na
Fokusg upp ill älle leds a en mode a o - sam alsleda en (Ah ne & S ensson 2011 s. 75),
som i denna s udie ä sk iben en. Mode a o n lede och upp ä hålle en balanse ad gång i
diskussione na. Mode a o n ä dock in e en adi ionell in e jua e u an skall me ölja med
diskussione na, gö a obse a ione och an eckninga id sidan om (Wibeck 2010 s. 11 - 12). I
okusg uppe dä känsliga ågo ska disku e as ä g uppleda ens unk ion a gö ande ö hu
diskussionen alle u och på e ka ä en del aga nas in eg e a med a and a. De ä ik ig
a kunna s älla ex a ågo då sy e ä a komma på djupa e plan id e iss ema och
illika kunna hålla illbaka och lå a del aga na unde a och a in de som disku e a s ö a
kunna komma med nya synpunk e . Hen uppmun a dem som p a a li e och beg änsa dem
som p a a mycke me a. (Dahlin -I ano & Holmg en 2017 s. 46 - 49) Man bö banda in
in e jue na ö a sena e kunna å e kalla ad som disku e ades unde ill älle påminne
Jacobsen (2007 s. 99). Alla e okusg uppsin e jue og c. 30 minu e och bandades in med
bandspela e. In e jue na ansk ibe ades di ek e e in e ju ill ällena.
Den ö s a okusg uppsin e jun o dnades på Ka is ungdomsgå d i slu e a sep embe på
inska. T e unga jeje med e kade. De and a ill älle o dnades ä en på Ka is ungdomsgå d,
på s enska. T e unga, a a en jej och å killa . Den edje g uppen med 4 del aga e ( a a
endas å dök upp - å and a anmälde sig sjuka) o dnades på Ekenäs ungdomsgå d i bö jan
a ok obe , på s enska. Den ena in o man en a en jej den and a en kille.
Alla in e ju ill ällen bö jades med mellanmål sam e och ka e ö a bygga upp en
a slappnad a mos ä . In o man e na sa bek äm i so o na unde in e ju ill älle . Jag
ackade in o man e na ö a de kommi på pla s och be ä ade å e ad ill älle skulle gå u
på och a ö ma e iale skulle samlas in. In o man e na uppmun ades a ala i och
komma am med sina åsik e , o s bandspela en. De ble påminda om a inge de sade a
ä elle el.
6.3 Fo skningse ik och e iska aspek e
Fo skningse iska delega ionen inns ill hands ö a s ödja god o skningsp axis. Fo skningen
elle unde sökningen skall ölja god o skningsp axis, a a e isk god agba , ill ö li lig och
o ä dig ö a ses om e enskaplig. (Fo skningse iska delega ionen 2012 s. 18 - 19) De ä
ik ig a själ a ill älle känne ecknas a e an al g undläggande an aganden, sk i e
S ensson & Ah ne (2011 s. 72 -73) och lis a upp; in e ak ionen i g uppen, gemenskapen och
en delad e a enhe bland del aga na, en illå ande och icke dömande miljö sam del aga nas
själ bes ämmande mak . Dessa upp äknade an agen ogs i hänsyn unde okusg upps ill älle
och i enlighe med goda e iska p incipe inom o skningen ha sk iben en i s udien ä en agi
hänsyn ill öljande e iska ö e äganden: In o ma ionsk a e (in o me a alla be ö da om
o skningens sy e), sam yckesk a e (alla som del a i unde sökningen ha ä a bes ämma
ö e sin egen med e kan), kon iden iali e sk a e (de pe sone som del a i unde sökningen
skall å a a anonyma, pe sonuppgi e skall ö a as på en skyddad pla s, ä na om den
enskilde indi idens in eg i e , de skall in e a a möjlig a iden i ie a enskilda pe sone ),
ny jandek a e (insamlade da a å endas an ändas ill o skningsändamål).
(Fo skningse iska delega ionen 2012 s. 18 - 19). In o man e na in o me ades ä en mun lig
om kon iden iali e en i inledningen a in e jue na.
6.4 Da aanalys
I analys skede ä de på sin pla s a an ända sig a innehållsanalysen, då måle ä a olka
ex e som upplyse subjek i a ö hållanden, enlig Jacobsen (2007 s. 135 ). Ma e iale
analyse ades i hu udsak enlig innehållsanalysen a Jacobsen (2007). Måle med analysen,
enlig Wibeck (2007 s. 108 - 109) ä a å am ny kunskap och ly a ö s åelsen ill en ny
ni å. A analyse a all so s k ali a i da a ha e gemensam d ag: a äxla mellan a
analyse a dela na och a be ak a dem i en s ö e helhe o sä e Jacobsen (2007 s. 134 -
135), de gö man genom a ölja s udiens sy e och o löpande s älla analysen i ela ion ill
den. Cen al i p ocessen ä a inna möns e , gö a jäm ö else och kon as e a olika da a mo
a and a säge Wibeck (2011 s. 108 - 109). Man a as a på hu målg uppen gemensam och
kollek i ö s å de ämne som ä de cen ala i s udien. Fokusen ligge i diskussione na och
o den och u alanden skall analyse as i de sammanhang dä de sägs, i diskussionskon ex en.
( Fejes och Tho nbe g 2017 s. 70 - 71).
I analysen gå man igenom issa bes ämda ase och den känne ecknas a öppenhe och a
den i hu udsak ä induk i . (Jacobsen 2007 s. 139) Induk i i e , enlig Fejes och Tho nbe g
(2017 s. 24) handla om a o ska en d a gene ella slu sa se u i ån enskilda all. I
innehållsanalysen u ö des en kodning a ex en i ka ego ie . Fö s gjo des en g undläggande
ka ego ise ing a de insamlade ma e iale och ex en delades upp i olika eman enlig
Jacobsens (2007 s. 139) an isninga . De ansk ibe ade ma e iale och in e juguiden läs es
igenom någ a gånge och e hu ud eman äx e am; kon ak en, a be s o me och god p axis.
De hänge ihop med åges ällninga na i s udien. De ansk ibe ade in e jue na och
an eckninga na läs es igenom le a gånge ö a gå en ö s åelse a helhe en. De inbandade
ma e iale ö a ades i e lås skåp på kon o e hos den uppsökande ungdomsleda en. Sedan
å e gick man ill ma e iale ö a söka enomen som likna a and a och samla dem i
ka ego ie unde a je ema. Man kan säga a ka ego ie na ä ö enklinga a de alje ade och
i illig kon ak och en so s bollplank ö den unga. Alla in o man e a elle hade a i
mo i e ade a jobba ida e med sin si ua ion och ansåg a de a ik ig a man ick p a a
och dela anka unde ä a na med den uppsökande ungdomsleda en.
”De ha nog a i b a a å p a a a sig”
” Jag yck e de a b a, a hon jus åga och man kom hi och sam ala”
Fö änd ingsa be e inom de sociala a be e ä alla mö en, sam al och gemensamma ak i i e e
sk i e Cede lund & Be glund (2017 s. 13 - 14) Delak ighe i gemenskap sy a på hu
människo upp a as a and a och hu de a kan på e ka den enskildes u eckling, men också
kunna på e ka exempel is no me och ä de inga som inns i gemenskape na. Vissa
in o man e hade ä en del agi elle del og i a be s ehabili e ande e ksamhe på
ungdoms e ks aden Koi dä de ä en ä ade handleda e som kom ill a bli e s öd i de as
äg amå i li e .
”Vi hade ju ganska mycke kon ak i bö jan. Och kon ak en ble jä e ik ig. De höll mig li e i
denna ä ld”.
” Jus kanske mo de sociala, jag ha ha en jobbig ba ndom. Hon og mig u bland olk, gick
ill bu iken och på ka e ill s an. Jag hade bli i li e a ka”
” Nuo isopaja. E se oli kyllä semmonen paikka, kun oli ki aa ekemis ä ja päi ä oli niin
äydellisiä, kyllä pi is i”
”Siinä oli aina paljon ohjaajia, sai u us ua moneen hy in”
Vägledning
E a målen i Lösninga ö Finland, de s a egiska p og amme ö S a sminis e Juha Sipilä
(S a s åde 2015 s. 16 - 17), ä a s ödja unga a komma in på a be sma knaden och
ö ebygga ö längd a be slöshe . G undp incipen ö uppsökande ungdomsa be e i dagens
Finland ä o a ande a ö a social och hälso å ds jäns e na ill målg uppens egen
omgi ning. Till den uppsökande ungdomsleda ens a be suppgi e hö a ö söka nå u ill
unga som s å u an ö se icesys eme elle de som o s all å s öd jäns e behö e me
indi iduell handledning och någon som s å på de as sida. (Unde isnings- och
kul u minis e ie & Nuo i Espoo 2018 s. 22 - 23) In o man e na ill gä na disku e a olika
ämnen med den uppsökande ungdomsleda en. Ämnen som speciell disku e ades i ä a na
mellan in o man e na och den uppsökande ungdomsleda en handlade o a om ad man kunde
änkas sysselsä a sig med då man in e s ude ade elle hade e jobb och ”ba a a hemma”.
” A man ick myki hjälp, a ad man kund gö a och a man kund sök sig, sådä ”
” Jus i s udie och jobb, de a de jag unde ade mes på”
” Jag unde a a man kund söka jobb, nä in jag ä 18 ännu ”
” Nå ö s med kämppän och sen ble jag sjuk. Nä jag ble isk sök e i en
a be sp ö ningspla s å mig”.
De ungas e a enhe e a s öde ån den uppsökande ungdomsleda en a posi i a ö e lag
och de ansåg a de hade å hjälp på a en a lösa sina p oblem som kunde handla .ex.om
a hi a en bos ad och söka ä in o ma ion på a be s- och nä ingsby åns hemsida elle hi a
jobb elle någon o m a sysselsä ning.
” Hon a ill s o hjälp i bö jan a å en nä jag sök e lägenhe . Sen jus i ågo om
bos adsbid ag”
” S öd och hjälp nä de ä li e in eckla a ö s å Kela, hu dom äkna sina g eije ”
” Jag ö s od mycke bä e nä hon a med, så kund hon sen e e hand ö kla a kanske li e
ydliga e”
” Nå de a jag ick en a be sp ö ningspla s”
7.4 Kommunika ionsmedel
Alla in o man e a ö e ens om a de bäs a sä e a a a i kon ak med uppsökande
ungdomsleda en a ia nä e ( Facebookcha ). På and a pla s kom ex meddelande . Fö s på
edje pla s elle in e alls ansågs ele onkon ak . Ä en ace o ace mö en ansågs a b a, dock
ö s e e en id då man ö s hålli kon ak en en s und ia nä e . (Facebookcha en).
” Ne i ja puhelin- cha on pa as”
” Fö s ia Facebook ha i sk i i s och sen ia de bes äm ä och be oende på ad man ha
ha ö ä ende så ha man gå ida e dä i ån”
” Toise asia on pa emma puhelimi se ai ies i se, mu myös paikan päällä”
Resul a en i Huo a is (2015) s udie isa a uppsökande ungdomsa be e an ände sig a de
sociala medie na på e mångsidig sä och an ände dem ö a nå u ill unga på olika sä .
S udien isa a uppsökande ungdomsa be a e ändå anse a de sociala medie nas jäns e ä
ganska lä illgängliga och lönsamma i den bemä kelsen a man nå de unga obe oende id
elle um. E esul a isa a de nä base ade jäns e na ändå ä e b a a be s edskap ö
uppsökande sam i enlighe med målen i ungdomsga an in. De sociala medie na anses a a e
ä dig och idsenlig sä a ö ebygga ma ginalise ing sam a in o me a unga om
samhälleliga jäns e . (Huo a i, 2015)
” Mieluummin eks i ies i ai cha i”
7.5 B uka med e kan
Menings ullhe kan besk i as som en ö u sä ning ö mo i a ion. De sy a på den enskildes
ä de ing a a påbö ja en ö änd ing a sin li ssi ua ion. Klien e na del a som jämbö diga
ak ö e i plane ingen, genom ö ande och u ä de ingen a sin e ksamhe . (Cede lund &
Be glund 2017 s. 13 - 14) A skapa en god kon ak ö a lä a känna den unga ä ik ig i
mö en mellan den unga och den uppsökande ungdomsleda en. Då ä de lä a e a jobba
ida e illsammans och unde a ad som skulle kunna a a näs a s eg i p ocessen ö den
unga, änk e in o man e na. Man mås e änka a empowe men a be e skall gö as på
indi idni å ö a ha en möjlighe a uppnå önsk ä da esul a (Askheim & S a in 2012 s.
46). Suu a i (2002 s. 103) a upp aspek en om anken a issa indi ide gä na skulle “komma
illbaka” ill samhälle men kla a de ej hel och hålle på ege be åg, u an behö e me
in ensi ie ad hjälp och s öd. Många in o man e a ej ana a disku e a med myndighe e
elle hade ej kännedom om hu samhälle s s ödå gä de unge ade, .ex. Kela/FPA elle a be s-
och nä ingsby ån och a nöjda ö e a kunna disku e a dessa sake med den uppsökande
ungdomsleda en. De ick ä en s öd a den uppsökande ungdomsleda en som kunde ölja med
på mö en elle inga ik iga sam al ill olika ins anse , som .ex. jus Kela/FPA, Te-by ån elle
socialby ån ö a påbö ja e sama be e dä . Va man kunde hi a jobb s ällen elle hu man
skulle söka e e en lägenhe a ä en ågo som kom upp i ä a na.
” Nå ö a jus unde a på någo jobb elle anna ad jag kunde gö a”
”Sen jus såna ä enden som a inga nåns ans, som man kanske in e di ek ha de dä mode
elle ad man ska säga. Elle sen om man sku mås a a a nåns ans på mö en så kan hon ha a i
med”
“ Vähän sellais a pyllylle po kimis a”
De unga upple de a uppsökande ungdomsleda e speciell lycka s med a uppmä ksamma
den enskildes li ssi ua ion, a a a en s ö epela e då de ä åga om a upp ä hålla
dags u ine , a uppsökande ungdomsleda en espek e a själ bes ämmande ä en hos den
unga, sam a hjälp och s öd anns a å om man önskade de .
” Nå ö mig jus dehä med a man in e bli i hemma och si a. Nä man spela så ba a spela
man. Ni bjöd ju all id ill Uncan på ka e”
Ran anen poäng e a a s udien isa a ö e lycka mö e skall den unga själ a a
mo i e ad och illig a a emo hjälp och s öd a den uppsökande ungdomsleda en.
(Ran anen, 2014)
“aina e jos on jo ain, oi o aa yh ey ä”
F eud besk i e empowe men som a genom sam al bli med e en om ens anka och
ö es ällninga som hämma som u gö någon so s hinde i ens li . A a kon oll ö e sin
si ua ion och sä e a le a, u an a u mana and a, ä e sä a känna sig empowe ed. mena
Askheim & S a in (2012 s. 41- 42) Genom diskussione na med den uppsökande
ungdomsleda en upple de in o man e na a de å s öd och säke s ällning i ågo som de
unde ade på.
” No mä sain lähinnä jus si ä kannus us a, e ä mä meen sinne kouluun. Ja myös a mis us a
hänel ä, e ä hai ko ny sinne ja änne”
I Ran anens (2014) p o g adu uppmä ksammade man de ungas upple else a uppsökande
ungdomsa be e och dess mening i ela ionen ill li e som helhe .
“ Ju elua, ukea. Mie in ää yhdessä”
” Ja muu en, jos on ollu ongelmia, niin oi ju ella niis ä, jos ei jo ain asioi a haluu keskus ella
anhempien kanssa ”
8 AVSLUTANDE DISKUSSION
I diskussionen bes a as åges ällninga u sy e och disku e as och kny s upp illsammans
med idiga e o skning, eo i, esul a en och de egna synsä e . F åges ällninga na disku e as
skil ö sig.
Sy e i denna s udie a a unde söka unga pe sone s upple else och e a enhe e a
kon ak en ill uppsökande ungdomsa be e och dess jäns e i Rasebo g.
U sy e ha åges ällninga o ma s u . F åges ällninga na lyde enlig öljande:
●Hu ha unga kommi i kon ak med uppsökande ungdomsa be e?
●Hu dana e a enhe e ha unga a s öd och ägledningen med uppsökande
ungdomsleda en?
●Hu dan ägledning ha unga anse a a ik ig ö dem?
Hu ha unga kommi i kon ak med uppsökande ungdomsa be e
På ågan hu ha unga kommi i kon ak med uppsökande ungdomsa be e ha de les a
in o man e hade kommi i kon ak med uppsökande ungdomsa be e ia a be s- och
nä ingsby ån elle ia s udiehandleda en ån olika lä o e k hel enlig ungdomslagen
(21.12.2016/1285
). En ung pe son och hens kon ak uppgi e ö e lämnas ill den egna
kommunens uppsökande ungdomsa be e. Anmälan ås ö e pe sone som;
●in e e e g undskolan ha e hålli en s udiepla s.
●pe sone unde 25 å som a b u i sina s udie på en and a s adie s u bildning
●pe sone som a b y e sin mili ä elle ci il jäns .
Enlig s a is iken i Rasebo g isa a nådda unga å 2017 i a ; 1) 19,6%, anmälda som
a be ssökande id TE-by ån 2) 6,5% u an a be e ej anmälda a be ssökande 3) 26,1%
s ude ande. ( Region ö al nings e ke och unde isnings-och kul u minis e ie . 2018b)
S a is iken isa a många unga edan kanske hoppa a sina s udie och önska inna e jobb
i s älle elle unde ade på a hoppa a sina s udie ö a is älle jobba.
I och med a de unga som ä i kon ak med uppsökande ungdomsa be e komme ia en
myndighe s anmälan på isa ik ighe en a a lagen inns ill. De unga som uppsökande
ungdomsa be e mö e ha an agligen mind e elle s ö e s å ighe e a själ inna jäns e de
kunde ha ny a a . Dä ö ä de ik ig a de ungas kon ak uppgi e som a b y e en
u bildning elle ej ha en u bildningspla s e e and a s adie skickas ill uppsökande
ungdomsa be e ö a in e iske a u slagning. De unga kan ä en a a spända på a själ a a
kon ak ill en pe son de in e känne och en god p axis ä a s udiehandleda en elle
pe sonalen på TE-by ån be ä a om uppsökande ungdomsa be e och a de unga skulle bli
kon ak ade a dem. Ä en anmälan som komme ån mili ä en ä y e s ik ig då de unga
som in e ha plane i o m a s udie elle a be e id a b u en mili ä jäns löpe s ö e isk a
ma ginalise as. (Appelq is -Schmidlechne , K. e al. 2010) påpeka i sin a ikel a
ö ebyggande a be e och s öd ö de as älmående ä speciell a uppmä ksammas. Då man
jäm ö med and a ä nplik iga ha unga som a b y e edan ha ogynnsamma ö hållanden
unde ba ndomen och som onå inga ha de mö le sociala och men al ela e ade p oblem,
som .ex. alkoholmissb uk, a be slöshe , hemlöshe och b is på social s öd. G uppen a unga
män som a b y e sin mili ä elle ci il jäns med en le al psykosociala p oblem ä en
målg upp ö olika s öd och hälso jäns e . De y e s ik iga i kon ak en och i en uppsökande
ungdomsa be e s a be e ä a a a den som a kon ak med den unga då de inns en
ö ågan. Unga skall ej bli lämnade ensamma med sina p oblem och beho e a en
u oms ående pe son kan ibland a a s a e ö a sä a igång en ankep ocess om
o sä ningen då li e in e gå hel som de a plane a .
In o man e na ansåg e a de ik igas e s öde a a ä as och unde äglednings ä a na
a a den uppsökande ungdomsleda en hade id a lyssna och a man kunde bolla idée
illsammans. Enlig ungdomslagen (21.12.2016/1285) skall den uppsökande ungdomsleda en
e bjuda en i illig kon ak och en so s bollplank ö den unga. Alla in o man e a
mo i e ade a jobba ida e med sin si ua ion och ansåg a de a ik ig a man ick p a a
och dela anka unde ä a na med den uppsökande ungdomsleda en. B uka med e kan och
delak ighe en anses all så a a en y e s ik ig del a hela p ocessen i mö e mellan den unga
och den uppsökande ungdomsleda en.
S ege a ä as och påbö ja en ägledningsp ocess a lä a e då den uppsökande
ungdomsleda en a den som ak i og kon ak och ö eslog en ä . Många a
in o man e na kunde lida a social obi elle anna s ba a a a skygga och ågade in e på egen
hand kon ak a den uppsökande ungdomsleda en. Uppsökande ungdomsleda ens ik igas e
uppgi ä a , e e a ha å en anmälan på en ungdom ö söka kon ak a hen ills en ä bli
a elle ills den unga a säge sig kon ak agande . I och med a uppsökande ungdomsa be e
ä en i illig kon ak kan den unga älja a in e a emo s öd och hjälp.
Själ a o de uppsökande ungdomsa be e i sig säge a de ä den p o essionella som skall
söka elle inna den unga. De be yde i p ak iken a den uppsökande ungdomsleda en mås e
å illgång ill den ungas kon ak uppgi e , ele onnumme och ad ess ö a kunna ”söka upp”
/ kon ak a denne. Genom sam al, Facebook cha elle genom a knacka dö och gö a
hembesök ö söke den uppsökande ungdomsleda en å ag i den unga. Den unga som
påbö ja en kon ak ä o as nöjd ö e a kon ak en ble a men skulle in e nöd ändig själ
ha hi a s öd jäns e om de in e o e ö anmälningsskyldighe en. Uppsökande
ungdomsleda en hade kon ak a de les a in o man e ia ele on och sms.
Hu dana e a enhe e a s öd och ägledning a uppsökande ungdomsleda en hade de
unga?
In o man e nas e a enhe e a s öde och ägledningen med uppsökande ungdomsleda en a
ö e lag posi i a och de ansåg a de hade å hjälp på a en a lösa sina p oblem. F ågan gå
li e ihop med den sis a o sknings ågan om hu dan ägledning ha unga anse a a ik ig ö
dem. Enlig in o man e nas s a kan man kons a e a a de ik igas e s öde ö dem ha a i
uppsökande ungdomsleda ens lyssnande a be ssä . Be ydelsen a a bli sedd, hö d och
bemö ä på lång sik en k ali a i ak o i den ungas li enlig Puu onen (2014 s. 37 - 39) De
ungas upple else a a den uppsökande ungdomsleda en ha id a bemö a och lyssna ill
p oblem den unga kan änkas ha s ä ke anken om ik ighe en a de e iska p incipe na i
a be ssä e hos den uppsökande ungdomsleda en. Den uppsökande ungdomsleda ens
ä de inga s y kon ak en mellan uppsökande ungdomsleda en och den unga och ä o olig
ik iga ö a skapa en god kon ak ;
●F i illighe och själ bes ämmande ä
●Den unga i cen um
●Respek
●Vid den ungas sida
●Tillgänglighe
●Fö oende
●Holis isk synsä
●Mul ip o essionell sama be e
(Unde isnings- och kul u minis e ie & Nuo i Espoo 2018 s. 8-9)
Människan ä en social a else och as än eknik i dagens läge möjliggö nya
kommunika ionssä äcke in e endas de ill. Fö en god kon ak behö s delak ighe . Man
bö sa sa på kon ak en mellan den p o essionella och klien en som ä e a de ik igas e
s egen i a be sp ocessen. Delak ighe , enlig Ins i u e ö hälsa och äl ä ds de ini ion,
handla om djupa e och me bes ående ela ione med samhälle elle samhö ighe med
samhällelig ik iga p ocesse . (Ins i u e ö hälsa och äl ä d 2018a)
Puu onen (2014 s. 25) anse a i klien kon ak en ä de ik ig a ;
●Mo i e a, s ödja och handleda ill se ice
●S ä ka den unga a an ända sina egna esu se
●Lä a hu man u ny ja se ice man ä be ä igad ill
Upple elsen a den goda kon ak en ill den uppsökande ungdomsleda en öka delak ighe en
och känslan a empowe men hos indi iden. Delak ighe handla om engagemang på ege
ini ia i och om a på e ka u ecklingen och ä en a ans a ö konsek ense na, enlig
Ins i u e ö hälsa och äl ä ds de ini ion (Ins i u e ö hälsa och äl ä d 2018a).
Empowe men kan änkas handla om a ö e ö a mak och i de a sammanhang mak ån
expe e och hjälpinsa se ill b uka na a jäns e na. (Askheim & S a in 2012 s. 40)
B uka med e kan ä äldig ik ig unde äglednings ä a na. Den goda kon ak en mellan
den uppsökande ungdomsleda en och den unga behö s ö a sedan jobba ida e illsammans
och e en uell hi a lösninga i o m a a be e, s udie elle a be sp ak ik ö den unga, ilke
ä e a målen I Lösninga ö Finland, de s a egiska p og amme ö S a sminis e Juha
Sipiläs ege ing 29.5.2015 (S a s åde 2018 s. 16 - 17) U an en god kon ak kan man in e
jobba ida e och s ä ka den ungas anka om sig själ . Meningen med uppsökande
ungdomsa be e och speciell kon ak en mellan en uppsökande ungdomsleda e och den unga ä
a s ä ka den ungas delak ighe i nä gemenskapen, ill olika kul u e och samhälle .
(Unde isnings- och kul u minis e ie & Nuo i Espoo 2018 s. 6 - 7) Samhälle e bjude olika
o me a ak i e ing ö den unga som le e i ma ginale na men u an dessa s eg och de e iska
a be ssä e kan in e en god kon ak skapas och a jobba ida e mo indi idens egna mål kan
bli knepig .
Den uppsökande ungdomsleda ens oll bli hä lik socialpedagogens oll; a ö s ä ka och
bid a ill långsik iga ö änd ingsp ocesse genom a dagliga mänskliga mö en, lyssnade och
sama be e och dä med skapa de bäs a ö u sä ninga na ö a kunna han e a p oblem och
s å ighe e (Cede lund & Be glund 2017 s. 19). Den pedagogiska uppgi en i de sociala
a be e kan o mule as .ex. som a “ hjälpa den enskilde a inna sin egen äg”. Man kan
änka a genom diskussione na illsammans å den unga nya insik e om hens si ua ion som
sedan kan spo a ill a gö a nya elle olika al i li e . De ä e a hu udmålen med mö en
mellan den uppsökande ungdomsleda en och den unga. Empowe men /b uka med e kan och
Finansminis e ie . 2018a. Handbok öppen ö al ning. Fak ako 4
, i Öppen ö al ning.
Fö al ningens öppenhe . Tillgänglig:
h ps:// m. i/documen s/10623/4185495/4.+Ni %C3%A5e +i+ba ns+och+ungas+delak ighe .
pd /54e5e97d-a770-4034-ac54-b4047e 0 507/4.+Ni %C3%A5e +i+ba ns+och+ungas+delak
ighe .pd .pd Häm ad: 1.11.2018.
Finansminis e ie . 2018b. Handlingsplanen ö öppen ö al ning 2015 -2017
, i
Fö al ningens öppenhe . Tillgänglig:
h ps:// m. i/s / o al ningens-oppenhe /oppen- o al ning Häm ad: 31.10.2018
Fo skningse iska delega ionen 2012. God e enskaplig p axis och handläggning a
miss anka om a ikelse ån den i Finland.
Publika ione 2012. Fo skningse iska
delega ionen.
Huo a i, J., 2015. E si ä löy ää ai löy ääkö? E si ien nuo iso yön ekijöiden kokemukse
In e ne in ja sosiaalisen median käy ös ä nuo en a oi amisen keinona ja nuo iso akuun
o eu ajana.
s.71
Jy äskylän yliopis o. Tillgänglig:
h ps://jyx.jyu. i/dspace/handle/123456789/46509.Häm ad: 19.5.2017
Ins i u e ö hälsa och äl ä d 2018a. Delak ighe
; i ba ne s och amiljens delak ighe .
Tillgänglig :
h ps:// hl. i/s /web/handbok- o -handikappse ice/ba n- amilje /ba ne s- a ighe e /ba ne s-o
ch- amiljens-delak ighe Häm ad : 7.12.2018
Ins i u e ö hälsa och äl ä d 2018b. Time ou ! AikaLisä! Elämä Rai eilleen,
i
mielen e eyden edis äminen. Tillgänglig:
h ps:// hl. i/s /web/mielen e eys/mielen e eyden-edis aminen/keinoja-mielen e eyden-edi
s amiseen/ ime-ou -aikalisa-elama- ai eilleen Häm ad: 7.10.2016.
Jacobsen, D., 2007. Fö s åelse, besk i ning och ö kla ing. In oduk ion ill
samhälls e enskaplig me od ö hälso å d och social a be e.
Malmö: S uden li e a u , s. 316
La sson, S., Lilja, J., & Mannheime , K., 2005. Fo skningsme ode i social a be e
. Upplaga
1:8. Lund: S uden li e a u , s. 426
Madsen, B., 2006. Socialpedagogik- in eg a ion och inklusion i de mode na samhälle
. Lund:
S uden li e a u , s. 301
O ice o Na ional s a is ics 2017.
Young people no in educa ion, employmen o aining
(NEET), UK: No embe .2017, Employmen and labou ma ke
. Tillgänglig:
h ps://www.ons.go .uk/employmen andlabou ma ke /peopleno inwo k/unemploymen /bulle i
ns/youngpeopleno ineduca ionemploymen o ainingnee /no embe 2017 Häm ad: 6.1.2018.
Pa el, R., & Da idson, B., 2011. Fo skningsme odikens g unde : a plane a, genom ö a och
appo e a en unde sökning.
Upplaga 4. Lund: S uden li e a u .
Pekka inen, E., Vehkalah i, K., Myllyniemi, S., 2012. Nuo en elinolo . Lapse ja nuo e
ins i uu ion kehyksissä.
Nuo iso u kimus e kos o/Nuo iso u kimusseu a; Te eyden ja
hy in oinnin lai os; Val ion Nuo isoasiain neu o elukun a. Unig a ia Oy, Helsinki:
Tillgänglig :
h ps://www.julka i. i/bi s eam/handle/10024/103052/elinolo %20 uosiki ja%202012.pd ?se
quence=1
s. 234. Häm ad: 14.2.2017.
Puu onen, A., 2014. Den sökandes blick. Uppsökande ungdomsa be e som y ke sam
u eckling a y kesom åde -synpunk e ån de p ak iska a be e .
Helsinki:
Ungdoms o skningssällskape , s.122
Ran anen, M., 2014. Ensimmäis ä ke aa un ui, e ä oikees i jo ain kiinnos aa mun asia ":
nuo en kokemuksia e si äs ä nuo iso yös ä
. Jy äskylän Yliopis o. s. 87. Tillgänglig:
h ps://jyx.jyu. i/dspace/handle/123456789/44334 Häm ad: 20.5.2017
Regional ö al nings e ke och unde isnings-och kul u minis e ie . 2018a. Uppsökande
ungdomsa be e,
S a is ik ö e ungdomsa be e i Finland. Tillgänglig:
h ps://nuo iso ilas o . i/#!/se/pa en /Ta oi e u /pe us/choice-1/p osen i /whi eblue/Koko%20
maa/Uusimaa/ able/suhde/Nuo en%20p%C3%A4%C3%A4asiallinen%20 oimin a%20 a oi
amisen%20aikaan%3F/null/kun a/donu /%5B%5D//%5B%5D//2016-2017/0?2
Häm ad: 13.1.2018
Regional ö al nings e ke och unde isnings-och kul u minis e ie . 2018b. Uppsökande
ungdomsa be e
, S a is ik ö e ungdomsa be e i Finland. Tillgänglig:
h p://nuo iso ilas o . i/#!/se/ on page/unde ined/pe us/choice-1/p osen i /whi eblue/Koko%2
0maa/Koko%20maa/ able/suhde//null/kun a/donu /%5B%5D//%5B%5D/ Häm ad: 26.1.2018
Regional ö al nings e ke och unde isnings-och kul u minis e ie . 2018c. Uppsökande
ungdomsa be e,
S a is ik ö e ungdomsa be e i Finland. Tillgänglig:
h ps://nuo iso ilas o . i/#!/se/pa en /Ta oi e u /pe us/choice-1/p osen i /whi eblue/Koko%20
maa/Raasepo i/ able/suhde/Nuo en%20p%C3%A4%C3%A4asiallinen%20 oimin a%20 a oi
amisen%20aikaan%3F/null/kun a/donu /%5B%5D//%5B%5D//2016-2017/0?2 Häm ad:
5.12.2018
Social och hälso å dsminis e ie 2018. F ämjande a delak ighe ,
i F ämjande a äl ä d.
Tillgänglig: h p://s m. i/s /delak ighe Häm ad: 10.3.2018
S a ens ungdoms åd 2018. Ungdomsba ome e n 2016
. Tillgänglig:
h ps:// ie oanuo is a. i/wp-con en /uploads/2017/03/nuo isoba ome i2016-s .pd
S a s åde 2018. Lösninga ö Finland. S a egisk p og am ö S a sminis e Juha Sipiläs
ege ing 29.5.2015, i : Rege ingens publika ionsse ie 11/2015. S a s åde s kansli. Tillgänglig:
h ps:// al ioneu os o. i/documen s/10184/1427398/Ra kaisujen%20Suomi_RUOTSI_YHDIST
ETTY_ne i.pd /159c 517-d936-493c-8e47-b52912a8 824
Häm ad: 11.2.2017
Suu a i. M., 2002. i A-klinikkasaa ion appo isa ja n o 58. Rik linje ö enhe liga jäns e
inom uppsökande a be e. Uppsökande a be e bland ma ginalise ade be olkningsg uppe i
Eu opa.
Ams e dam: Founda ion Regenboog AMOC, s. 65
Unde isnings- och kul u minis e ie . 2018a. Kommune nas ungdomsa be e,
i Unga.
Tillgänglig: h p://minedu. i/kun ien-nuo iso yo Häm ad: 2.1.2018.
Unde isnings- och kul u minis e ie . 2018b. Nuo en osallisuus ja osallis uminen, i Nuo iso.
Tillgänglig :
h ps://minedu. i/nuo en-osallisuus Häm ad: 7.12.2018
Unde isnings- och kul u minis e ie . 2018c. Nuo en yöpaja ja e si ä nuo iso yö, i Nuo iso.
Tillgänglig:
h ps://minedu. i/ yopaja -ja-e si a-nuo iso yo Häm a : 7.12. 2018
Unde isnings- och kul u minis e ie & Nuo i Espoo 2018 .Uppsökande ungdomsa be e
handbok.
Riksom a ande handbok ö in oduk ion i de uppsökande ungdomsa be e 2018. s.
71.
Ungdomslagen
21.12.2016/1285
, i Finlands ö a ningssamling. Tillgänglig:
h p://www. inlex. i/s /laki/ajan asa/2016/20161285?sea ch%5B ype%5D=pika&sea ch%5B
pika%5D=Ungdomslagen%20 Häm ad: 20.12.2017
Vel o . 2017. Nya ungdomslagboken
. Oulu : Vel o Oy, s.171
Välimaa, A., Ylipaa alniemi P., Pikkusaa i, S., Hassinen, M., 2012. Sek o n ö social
sysselsä ning- jäns e ö jämlikhe i sysselsä ningen
. Helsing o s: Val akunnallinen
yöpajayhdis ys y, VATES s i elsen, s. 33
Wibeck, V., 2010. Fokusg uppe : om okuse ade g uppin e jue som unde sökningsme od.
Upplaga 2. Lund: S uden li e a u , s. 178.
BILAGA 1 Anhållan om o skningslo
Anhållan om o skningslo
Mas e a be e / Lo a La inen A cada-Nylands s enska y keshögskola
S e an F i, che ö sysselsä nings jäns e
15.4.2018
[email p o ec ed]
Hej!
Jag s ude a HYH Socionom på A cada- Nylands s enska y keshögskola och al a s ude a
och gö a mi mas e sa be e k ing de uppsökande ungdomsa be e i Rasebo g.
Sy e i denna unde sökning ä a a eda på hu unga i Rasebo g som a b u i sina s udie
elle mili ä - elle ci il jäns upple e uppsökande ungdomsa be e som s öd- och ägledning
jäns . Meningen ä a a be e skall bli an ändba och s ödja and a uppsökande
ungdomsa be a e (och dä med ä en unga) i de as a be e i am iden.
Jag komme a an ända mig a in e jue som insamlingsme od ö a å s a på mina
åges ällninga . Jag komme a o dna å g upp in e ju ill ällen, e på s enska och e på
inska. Responden e na ill denna in e ju komme jag a samla ån uppsökande
ungdomsa be e s da abas Pa en .
Jag söke sk i ligen lo om a a kon ak med ungdoma ån uppsökande ungdomsa be e s
Pa en -sys em ö a bjuda in dem ill g uppin e jue .
Med änlig hälsning,
Lo a La inen, De sociala om åde , HYH ARCADA
Handleda e ö mas e a be e : Åsa Roseng en, ö e lä a e PL +358 (0)207 699 52
BILAGA 2 Inbjudan ill in e ju
Hej (Namn)! Inbjudan ill in e ju
Jag he e Lo a La inen och s ude a ill socionom HYH på A cada - Nylands s enska
y keshögskola. Jag ha al a s ude a och gö a mi mas e sa be e k ing de uppsökande
ungdomsa be e i Rasebo g, och ö a mi a be e skall bli an ändba och s ödja and a
ungdomsa be a e och unga i am iden så behö e jag din hjälp!
Du kan hjälpa mig genom a del a i e in e ju ill älle. Genom in e jue kan a be e höja sin
o ä dighe och an ändba he i am iden. De ä ik ig a å hö a jus dina anka och
åsik e om hu uppsökande a be e unge a , sam hu de kan unge a ännu bä e! Del agande
ä i illig och s a en behandlas anonym .
In e jun komme a hållas i en li en g upp på 4-5 pe sone på Ka is ungdomsgå d, den
dd.mm.åå kl. 00:00. Elle dd.mm.åå. Jag komme a unge a som in e jua e unde ill älle
som a ci ka 30-45 min. I de a b e inns ågo na som i komme a ala om unde ä en,
så a du kan ö be eda dig innan i ä as.
Jag kon ak a dig näs a ecka ia ele on ö a hö a i all in e judagen passa e .
Jag hoppas a du ha möjlighe a s älla upp, som ack bjude jag på ka e & blåbä spaj!
Med änlig hälsning,
Lo a La inen
T n 040 744 31 52
BILAGA 3 Ku su haas a eluun
Hei (Nimi)! Ku su haas a eluun
Nimeni on Lo a La inen ja opiskelen YAMK Sosionomiksi A cada- Nylands s enska
y keshögskolanissa.Tu kimuksessani olen pää äny u kia e si ä nuo iso yö ä Raasepo issa,
mi en se oimii ja mi en se oisi oimia ielä pa emmin! Jo a u kimukses a olisi hyö yä
ule ille e si ä nuo iso yön ekijöille ja myös nuo ille, a i sen siihen sinun apuasi!
Voi au aa minua osallis umalla haas a eluun! Osallis uminen on apaaeh ois a ja
as aukse käsi ellään nime ömäs i.
Haas a elu pide ään pienessä 4-5 hengen yhmässä Ka jaan nuo iso ilalla, pp.kk. klo.
Haas a elu kes ää noin 30 - 45 min ja haas a elijana oimin minä. Ki jees ä löydä myös
kysymykse jois a puhumme haas a elun aikana joihin oi u us ua e ukä een.
Olen ensi iikolla puhelimi se yh eydessä kuullakseni jos haas a elupäi ä sopii eille.
Toi o a as i eillä on aikaa osallis ua haas a eluun!
Kii okseksi a jolla on kah ia ja mus ikkapii akkaa!
Ys ä ällisin e eisin,
Lo a La inen
Puh 040 744 31 52
BILAGA 4 In e juguide (s )
INTERVJUGUIDE
Bakg unds ågo
Kön : Man , K inna, anna
Ålde : 17-20, 21-24, 25-27, 28-30
ATT NÅ DEN UNGA
På ilke sä ha ni kommi i kon ak med uppsökande ungdomsa be e?
-Hu kändes de a bli kon ak a a uppsökande ungdomsa be e?
-Va de lä a komma i kon ak med uppsökande ungdomsa be e?
Vad ick dig a komma ill ö s a ä en?
-Vilka anka och ö än ninga ha du om uppsökande ungdomsa be e i bö jan?
-Hu upple de du din li ssi ua ion då uppsökande ungdomsa be e og kon ak med dig?
-Va ö a uppsökande ungdomsa be e i kon ak med dig?
Hade ni idiga e hö om uppsökande ungdomsa be e innan ni hade kon ak ?
Vilke ha a i e b a sä a a a i kon ak med uppsökande ?
-Sam al, meddelande, acebook cha , ysisk ä på uppsökande kon o e elle annans ans?
- Ä de lä a e a disku e a “ ace o ace” än ia sociala medie ?
2.NYTTAN AV STÖD OCH HJÄLP FÖR DEN UNGA
Hu dan s öd och hjälp ha du å ia uppsökande ungdomsa be e?
-( ägledning ill olika jäns e , indi iduell handledning os .)
-I hu dana ågo ha uppsökande ungdomsleda en a i ill hjälp?
Hu dana konk e a sake ha ni unde a på med uppsökande ungdomsleda en?
-Ha p oblemen lös sig/ del is lös sig med s öd a uppsökande a be e?
-Anse du a din li ssi ua ion ha ö änd a s unde iden som du a i kund hos uppsökande
ungdomsa be e? Om du ycke de , ad ha a i de som änd a ?
-Ha du sakna me s öd i issa sake ?
-Hu se du på din am id i dagens läge?
3. HUR KUNDE DET UPPSÖKANDE UNGDOMSARBETET UTVECKLAS
-Hade uppsökande ungdomsa be e ill äcklig lång kon ak med e innan ni gick
ida e?
-Ha ni någo ni önska ly a am som kan a a ill ny a i am iden ö uppsökande
och de som a b y e gällande s öd elle in o ma ion?
-Ä de någo ni önska illägga?
BILAGA 5 Haas a elukysymykse ( i)
HAASTATTELUKYSYMYKSIÄ
TAUSTATIETOA
Sukupuoli: Mies, Nainen, Muu ja ikä: -17-20, -21-24, -25-27, -28-30
NUOREN TAVOITTAMINEN
Mi ä kau a ohjaudui e si än nuo iso yön asiakkaaksi?
-Oli ko kuullu e si äs ä nuo iso yös ä aiemmin?
-Millä a alla sinuun ol iin yh eydessä?
-Mil ä yh eydeno o sinus a un ui?
-Oliko e si än nuo iso yön yön ekijöi ä helppo lähes yä?
Mikä sai sinu ulemaan ensimmäiseen apaamiseen?
-Mis ä syys ä e si ä nuo iso yö oli sinuun yh eydessä?
-Millaiseksi koi elämän ilan eesi ja e si än nuo iso yön asiakkuuden alussa?
-Millaisia odo uksia ja ole uksia sinulla oli e si äs ä nuo iso yös ä asiakkuuden alussa?
-Onko ollu hy ä asia e ä e si ä nuo iso yö o anu yh ey ä eihin ?
Mikä on ollu hy ä kana a pi ää yh ey ä e si ään?
(Puhelimi se, ies in kau a, Facebookin cha i, käyn i e si än oimipis eellä?)
-Onko mieles änne asioi a helpompi sel i ää ace o ace e si än kanssa ai esime kiksi
cha in ai ies in a ulla?
2. ETSIVÄN NUORISOTYÖN HYÖTY NUORELLE
Millais a apua ja ukea ole saanu e si än nuo iso yön kau a?
(ohjaus pal elujen pa iin, yksilö apaamise jne.)
-Mi ä asioi a ole e käy ännössä poh inee e si än kanssa?
-Millaisissa kysymyksissä e si ä yö on ollu eille a uksi, ke o!
-O a ko asia a kennee /osi ain a kennee e si än a us uksella?
-Koe ko elämän ilan eesi muu uneen e si än nuo iso yön asiakkuuden aikana? Jos
elämän ilan eesi on muu unu niin mikä siihen on mieles äsi aiku anu ?
-Millaise ukimuodo koe e i yisen a peellisiksi?
-Ole ko kai annu jossakin asiassa enemmän ukea?
-Millaisena koe ule aisuu esi?
3. NUOREN KEHITTÄMISIDEAT ETSIVÄÄN NUORISOTYÖHÖN
-Oliko asiakkuuden kes o ii ä ä? (mikäli asiakkuus on pää yny )
-Mi en kehi äisi e si ää nuo iso yö ä?
-Haluaisi ko lisä ä jo ain?
BILAGA 6
E exempel på hu hu ud ema och ka ego ie na sammans äll s i en abell enlig
innehållsanalysen.
Ci a
Unde ka ego i
Hu udka ego i
A man ick myki hjälp, a ad man
kund gö a och a man kund sök sig,
sådä .
Vägledning
A be s o me
Jus i s udie och jobb, de a de jag
mes unde ade på.
Nå ö s med kämppän och sen ble
jag sjuk. Nä jag ble isk sök e i en
a be sp ö ningspla s å mig.
Jus i s udie och jobb, de a de jag
mes unde ade på.
S öd och hjälp nä de ble li e
in eckla a ö s å KELA, hu dom
äkna sina g eije .
Jag ö s od mycke bä e nä hon a
med, så kund hon sen e e hand
ö kla a kanske li e ydliga e.
De ha nog a i b a a p a a a sig
Indi iduell handledning
A be s o me
Jag yck e de a b a, a hon jus
åga och man kom hi och sam ala.
Jus kanske mo de sociala, jag ha
ha en jobbig ba ndom. Hon og mig
u bland olk. gick ill bu iken och på
ka e ill s an. Jag hade bli i li e a ka.
Ne i ja puhelin – cha on pa as
Kommunika ionsmedel
God P axis
Fö s ia Facebook ha i sk i i s och
sen ia de bes äm ä och
be oende på ad man ha ha ö
ä ende så ha man gå ida e
dä i ån
Toise asia on pa emma hoi aa
puhelimi se ai ies i se, mu myös
paikan päällä.
Mieluummin eks i ies i se ai
cha ii.