scieee Open visual document viewer

Ungas erfarenheter av stöd och vägledning i Raseborg inom ramen för uppsökande ungdomsarbete

Larinen, Lotta

Abstract

I denna studie vill skribenten lyfta fram ungas erfarenheter om kontakten till det uppsökande ungdomsarbetet i Raseborg. Studien är kvalitativ i sitt lag och den teoretiska referensramen utgår från det socialpedagogiska tankesättet med fokus på empowerment, delaktighet och socialt stöd. Data samlades in genom tre fokusgruppsintervjuer där informanterna var både flickor och pojkar, alla mellan 17-29 år. Informanterna var eller hade varit kunder hos uppsökande ungdomsarbete under de senaste 4 åren. Resultaten presenterades i tre teman; kontakten, arbetsformer, god praxis, med sex (6) underkategorier: den första träffen, kontinuiteten i kontakten, individuell handledning, kontaktmedel, brukarmedverkan. Data analyserades induktivt enligt innehållsanalys. Informanterna hade kommit i kontakt med uppsökande ungdomsarbete via arbets- och näringsbyrån eller via studiehandledaren från olika läroverk och ansåg att det var bra att uppsökande ungdomsledaren var den som tog den första kontakten. Informanternas erfarenheter av stöd och vägledningen med uppsökande ungdomsledaren var positiva överlag och de ansåg att de hade fått hjälp på traven att lösa sina problem. Informanterna ansåg att den viktigaste vägledningen för dem har varit uppsökande ungdomsledarens lyssnande arbetssätt. Betydelsen av att bli sedd, hörd och bemött är på lång sikt en kvalitativ faktor i den ungas liv.

Full text

Ungas e a enhe e a s öd och ägledning i Rasebo g inom amen ö uppsökande ungdomsa be e Lo a La inen EXAMENSARBETE A cada U bildningsp og am: Sociala om åde , HYH Iden i ika ionsnumme : 17839 Fö a a e: Lo a La inen A be e s namn: Ungas e a enhe e a s öd och ägledning i Rasebo g inom amen ö uppsökande ungdomsa be e Handleda e (A cada): Åsa Roseng en Uppd agsgi a e: I denna s udie ill sk iben en ly a am ungas e a enhe e om kon ak en ill de uppsökande ungdomsa be e i Rasebo g. S udien ä k ali a i i si lag och den eo e iska e e ens amen u gå ån de socialpedagogiska ankesä e med okus på empowe men , delak ighe och social s öd. Da a samlades in genom e okusg uppsin e jue dä in o man e na a både licko och pojka , alla mellan 17-29 å . In o man e na a elle hade a i kunde hos uppsökande ungdomsa be e unde de senas e 4 å en. Resul a en p esen e ades i e eman; kon ak en, a be s o me , god p axis, med sex (6) unde ka ego ie : den ö s a ä en, kon inui e en i kon ak en, indi iduell handledning, kon ak medel, b uka med e kan. Da a analyse ades induk i enlig innehållsanalys. In o man e na hade kommi i kon ak med uppsökande ungdomsa be e ia a be s- och nä ingsby ån elle ia s udiehandleda en ån olika lä o e k och ansåg a de a b a a uppsökande ungdomsleda en a den som og den ö s a kon ak en. In o man e nas e a enhe e a s öd och ägledningen med uppsökande ungdomsleda en a posi i a ö e lag och de ansåg a de hade å hjälp på a en a lösa sina p oblem. In o man e na ansåg a den ik igas e ägledningen ö dem ha a i uppsökande ungdomsleda ens lyssnande a be ssä . Be ydelsen a a bli sedd, hö d och bemö ä på lång sik en k ali a i ak o i den ungas li . Nyckelo d: uppsökande ungdomsa be e, empowe men , delak ighe , b uka med e kan, ägledning Sidan al: 72 Sp åk: s enska Da um ö godkännande: 12.12.2019 DEGREE THESIS A cada Deg ee P og amme: Social se ices (Mas e s) Iden i ica ion numbe : 17839 Au ho : Lo a La inen Ti le: Ou each you hwo k in Rasebo g and he youngs e s expe ience o he se ice Supe iso (A cada): Åsa Roseng en Commissioned by: The aim o his s udy is o iden i y young peoples expe iences o ou each you hwo k in Rasebo g. The na u e o he s udy is quali a i e. The heo e ical amewo k ocuses on empowe men , pa icipa ion and social suppo . Da a was collec ed h ough in e iews conduc ed wi h h ee ocus g oups. The in o man s we e bo h gi ls and boys aged 17- 29 and hey a e o had been clien s o he ou each you hwo k p og amme o e he pas 4 yea s. The esul s a e p esen ed in h ee hemes; he con ac , wo k models, good p axis and in six (6) unde ca ego ies: he i s mee ing, con inui y in he connec ion, indi idual guidance, connec ion expedien and pa icipa ion. The da a is analyzed by he me hod o Induc i e Con en Analysis. Mos o he in o man s had been e e ed o he ou each you h-wo k p og amme h ough he Employmen and Economic De elopmen O ice o ia Counsello s om schools. The in o man s´ expe ience o he suppo and guidance hey ecei ed om he ou each you h-wo ke conside ed o ha e o e all a posi i e e ec , helping hem o sol e hei p oblems. An impo an hing was ha he ou each you h wo ke was he one o make he i s a emp o con ac he youngs e s. One o he bigges e ec s iden i ied was ha he ou each you h wo ke s we e eally lis ening o he young people and hei conce ns. The in o man s hough ha he bes guidance esul ed om he ac i e lis ening and eedback p o ided by he ou each you h-wo ke . The impo ance o he eeling o being no iced, hea d and communica ed wi h ace o ace we e quali a i e ac o s in imp o ing he young peoples well being. Keywo ds: ou each you hwo k, empowe men , complici y, expe ience, connec ion expedien , guidance Numbe o pages: 72 Language: swedish Da e o accep ance: 12.12.2019 OPINNÄYTE A cada Koulu usohjelma: Sosionomi YAMK Tunnis enume o: 17839 Tekijä: Lo a La inen Työn nimi: Nuo en kokemukse e si ä nuo iso yön ues a ja ohjaukses a Raasepo issa Työn ohjaaja (A cada): Åsa Roseng en Toimeksian aja: Tämän u kimuksen a koi uksena on nos aa esille nuo en kokemuksia yh eydes ä e si ään nuo iso yöhön Raasepo issa. Tu kimus on laadul aan k ali a ii inen. Teo ee isen ii ekehyksen läh ökoh ana on sosiaalipedagoginen aja elu apa ja okuksessa oimaan uminen, osallisuus ja sosiaalinen uki. Tiedonke uu o eu e iin kolmella okus yhmähaas a elulla. Tiedonan aja o a ai oli a ollee e si än nuo iso yön asiakkaina iimeisen 4 uoden ajan. Tulokse esi el iin kolmessa e i eemassa: kon ak issa, yöme odi , hy ä yömene elmä ja kuudessa ka ego iassa: ensimmäinen yh eys, yh eyden ja ku uus, henkilökoh ainen ohjaus, ohjeellinen opas us, yh eydenpi o älinee , yh eis yö. Ke ä y ie o analysoi iin induk ii ises i sisällönanalyysin a uin. Useimma iedonan aja pää yi ä nuo iso yön asiakkaiksi yö ja elinkeino oimis on ai koulujen opin o ohjaajien kau a. Tiedonan ajien mieles ä hy ä asia oli, e ä e si ä nuo iso yön ekijä on se aho joka ensin o aa yh ey ä nuo een. Heidän kokemukse e si än nuo iso yön ues a ja opas ukses a oli a pääosin posi ii isia ja he koki a , e ä oli a saanee apua pulmien a kaisuun. Tä kein uki nuo en mieles ä oli, e ä e si ä nuo iso yön ekijä kuun eli nuo a. Me ki yksellis ä pide iin nuo en koh aamis a, nähdyksi ja kuulluksi ulemis a joka aiku aa k ali a ii ises i nuo en elämään. A ainsana : e si ä nuo iso yö, oimaan uminen, osallisuus, kokemukse , ohjeellinen opas us, yh eis yö Si umää ä: 72 Kieli: Ruo si Hy äksymispäi ämää ä: 12.12.2019 INNEHÅLL INLEDNING 8 BAKGRUND 11 Ma ginalise ing bland unga 12 Nä e k ö äglednings jäns e ö unga 13 Laga och egle ing 14 Mobilise ande ak o e 16 Uppsökande ungdomsa be e – a be sbild och me ode 18 S a is ik 24 Tidiga e o skning 28 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 30 TEORETISK REFERENSRAM 30 Empowe men och b uka med e kan 31 Vem ä u an ö och enlig em 34 METOD 35 U al a in o man e 37 Genom ö ande a okusg uppsin e jue na 38 Fo skningse ik och e iska aspek e 39 Da aanalys 40 RESULTATREDOVISNING 42 Den ö s a kon ak en 43 Kon inui e en i kon ak en 45 A be s o me 47 Kommunika ionsmedel 49 B uka med e kan 50 A slu ande DISKUSSION 52 K i isk g anskning 58 Källo 62 BILAGA 1 Anhållan om o skningslo BILAGA 2 Inbjudan ill in e ju BILAGA 3 Ku su haas a eluun BILAGA 4 In e juguide (s ) BILAGA 5 Haas a elukysymykse ( i) BILAGA 6 Exempel på hu hu ud ema och ka ego ie na sammans äll s enlig innehållsanalys Figu e Figu 1, de ungas hu udsakliga sysselsä ning nä de nåddes a uppsökande ungdomsleda e25 Figu 2, de ungas hu udsakliga sysselsä ning nä de nåddes a uppsökande ungdomsleda e26 Figu 3, hu ud eman och ka ego ie indelade e e innehållsanalys 1 INLEDNING Unde senas e å ha många diskussione ö s k ing os an, u bildning och na ionali e i Finland. Man o oa sig ö e a gemensamma mo alupp a ninga i samhälle e ka ha minska , a de själ cen e ade ankesä e öka och in esse i samhälls ågo minska . Fö a b y a de a möns e ha man ly upp ä de ings ågo , koo dine a ungdomsa be e , e e lys nya anka och modelle inom os an sam g unda poli iska p og am på medbo ga ini ia i . (Hoikkala & Sell 2008 s. 21) Dagens ungdomsa be e i Finland se mång ase e a u . Med ungdomsa be e a ses s öd ill de ungas u eckling, själ s ändighe sp ocess och delak ighe i samhälle . Genom ungdomsa be e och ungdomspoli ik s ä a s a en och kommune na a ö bä a de ungas le nads ö hållanden och skapa ö u sä ninga ö medbo ga e ksamhe ö unga. (Unde isnings- och kul u minis e ie . 2018a ) Olika s öd unk ione ha bygg s upp i samhälle ö a s ödja unga genom olika li sskeden i sy e a ö söka ö hind a ma ginalise ing. Ungdomsgå da , cha um på nä e , ungdoms e ks äde och Na iga o e , Ohjaamon, ä exempel på o um dä unga mö s a pe sone som s öde hen i olika li ssi ua ione och k ise . Tanken med dessa pla o ma ä a ö söka mö a den unga i de e kliga li e , u e på äl e och na u lig is ä en på de sociala medie na. Sy e med uppsökande ungdomsa be e a ö söka nå och s ödja unga unde 29 å som s å u an ö u bildnings och a be sma knaden elle som behö e hjälp ö a nå de jäns e de behö e ö a komma amå i li e  (Unde isnings- och kul u minis e ie . 2018c ). Uppsökande ungdomsa be e ä en s ödå gä d ledd unde ungdomslagen som ämna möjliggö a a le a unga bli sedda och å den ä a hjälpen i ä id, sk i e Alanen & Ko ka uo i (2014 s. 13). Den uppsökande ungdomsleda en kon ak a ungdomen och e bjude hen en i illig kon ak och en so s bollplank ö den unga, om den unga pe sonen själ ä ● ämja place ingen i u bildning och på a be sma knaden ● ö ebygga ö längd a be slöshe ● ö ebygga ma ginalise ing. Ungdomsga an in innebä inom a be s- och nä ingsby ån a TE- jäns e na i Finland e bjude den unga jäns e elle å gä de senas inom e månade ån a jobbsökningen inleddes ö a ö bä a den ungas möjlighe e a kla a sig på a be sma knaden och hi a jobb. (A be s- och nä ingsby ån 2018) 3.2 Mobilise ande ak o e Inom Socialpoli iken inns bland anna å mobilise ande unk ione ilka komme ill u yck i å beg epp; ak i e ing och empowe men . Ak i e ingen innebä de o mella målsä ninga na a in eg e a pe sone som le e på ekonomiska bid ag ån de o en liga. De inns olika ak i e ingsp ojek dä a be s äning o as ä e äsen lig inslag. Socialpedagogik kan sägas a a en mellan o m mellan allmän pedagogik och social a be e. Madsen (2006 s. 11 - 12) mena a empowe men ge u yck ö sociala be a ens elle ägleda ens p o essionella in en ione a ö e ö a mak ill människo i unde p i ilegie ade li ssi ua ione . Socialpedagogik kan a a mö espla sen mellan pedagogiska beg epp och eo ie och social a be e, sk i e i sin u Cede lund & Be glund (2017 s. 7). Ak i e ing och mångsidig s öd Sysselsä ning ö pe sone i s ag s ällning på a be sma knaden e bjuds a sysselsä nings sek o ns olika u bildnings-, ehabili e ings- och a be s o ien e ings jäns e som ingå i elle komple e a basse icen som s öde ö e gången ill u bildning och ans ällning. Tjäns e na byggs upp enlig lokala beho , adi ione och a be ssä . Sek o n ha som mål a genom p o essionell och b anschö e g ipande sama be e s ä ka möjlighe e na ill sysselsä ning ö pe sone i s ag s ällning på a be sma knaden. (Välimaa e al. 2012 s. 5) Tjäns e som upp ä hålle a be s- och unk ions ö mågan och ö bä a sysselsä nings ö u sä ninga na kan a a .ex.; a be sp ak ik, a be sli s äning, a be sp ö ning, a be s e ksamhe i ehabili e ingssy e, indi iduell äning och s a äning ö a nämna någ a (Välimaa e al. 2012 s. 26 - 27). Med hjälp a jäns e na ämja sek o n en jämlik in eg a ion i a be sli e dä ankesä e ä a alla människo ha ä ill a be e och a ska a sin u koms genom i al a be e. Mänsklig in e ak ion, espek ull bemö ande och ömsesidig högak ning ligge i g und ö den ö oende ulla ela ionen som ha en s o be ydelse ö e amgångs ik a be e. Man jobba u i ån klien ens och/elle del aga ens egna ö u sä ninga och s y ko och ö söke o dna e ksamhe en lexibel och indi iduell . Klien e na del a som jämbö diga ak ö e i plane ingen, genom ö ande och u ä de ingen a sin e ksamhe . (Välimaa e al. 2012 s. 5) A be s- och nä ingsby ån, ä en kallad TE by ån, e bjude jäns e som ämja sysselsä ningen. Inom e månade skall TE-by ån bland anna e bjuda den unga (unde 25 å u an y kesu bildning elle 25-29 å gammal nyu examine ad ) a be ssökande : ●jobb ●u bildning ●a be sp ö ning ●jobbsöka äning ●s a peng ●lönesub en ione a a be e ●y kes als- och ka iä plane ing jäns e Om a be slöshe en ö längs e bjude TE-by ån ak i jäns e unde hela a be slöshe s iden. Ungdomsga an in ö u sä e också egen ak i i e a den unga. En ung pe son unde 25 å u an u bildning skall ill exempel söka u bildning som lede ill examen och ge y kes ä dighe e ä en om man del a i a be sp ö ning elle annan se ice. Om man in e ölje upp k a en åka man u ö sank ione enlig lagen om u koms skydd ö a be slösa. (A be s- och nä ingsby ån 2018  ) Ungdoms e ks äde Ungdoms e ks äde na inns ill ö dem som ö ill älle in e s ude a , a be a elle sysselsä e sig på anna sä . Ve ks ads e ksamhe en g unda sig på en gemenskap dä man med hjälp a a be e, a be shandledning och indi iduell handledning s öde indi idens ö måga a söka sig ill en u bildning elle e a be e. I e ks aden jobba en handleda e som s ödje den unga i ågo k ing u bildning, a be sli och li skompe ens. Till en e ks ad kan man söka sig genom den egna o ens TE-by å, socialby å elle Na iga o . Fö den som komme ill e ks aden gö s de upp en ak i e ingsplan med ydliga mål och sy e illsammans med handleda na. Ve ks ads e ksamhe ö unga o dnas bland anna a kommune , ö eninga och s i else och inns i ö e 90 p ocen a kommune na i Finland på båda inhemska sp åken. (Välimaa e al. 2012 s. 17) De ö s a ungdoms e ks äde na i Finland g undades edan 1983. Redan då p a ade man om eman som ä bekan a i dagens e ksamhe , de ill säga; a hamna u an ö s udie , unga som a b y e sin y kesexamen sam olika p oblem ö den unga i ankny ning ill li shan e ing. (Välimaa e al. 2012 s. 9) 3.3 Uppsökande ungdomsa be e – a be sbild och me ode Puu onen (2014 s. 24) de inie a de uppsökande ungdomsa be e enlig öljande; 1) Kon ak e na ån uppsökande ungdoms e ksamhe en ik as ill sådana målg uppe som ä s å a a nå på anna sä . 2) Den egen liga hjälpen bö a a lä illgänglig och sådan a man in e kan e bjuda den på anna sä . 3) A be e u ö s i sådan miljö och i e sådan sammanhang som den uppsökande ungdomsleda en in e kan kon olle a. Uppsökande ungdomsa be e ha u ö s på många olika sä genom ide na bland olkg uppe som le e i ma ginale na. I o en liga sammanhang p a a man o as om ma ginalise ade pe sone elle pe sone som ä i isk ö a bli ma ginalise ade. Gemensam ö olika so s uppsökande a be e ä a de bygg s upp k ing p incipen a man ö se icen ill dem (indi ide ) som e en uell ny jas a olika s öd unk ione men som a en elle annan o sak in e kan söka upp elle hi a de själ . A be sbilden ha lång his o ia ända illbaka ill 1800- ale då pe sone inom F älsningsa mén sök e upp olk u slummen i s ö e s äde . I Finland ha man gjo uppsökande a be e sedan 1960 ale , då den uppsökande ungdomsleda en ä en og sig u ån kon o en ill ga o na ö a ä a olk som kunde behö a s öd a någo slag. No ge a ö egånga e a denna modell unde 70- och 80- ale och kom a ha be ydelse ö a a be smodellen ä en u ecklades och be äs es i Finland. Idag u ö s uppsökande ungdomsa be e både u e på äl e och ä en i en me a s uk u e ad o m. (Puu onen 2014 s. 13) G undp incipen ö uppsökande ungdomsa be e i dagens Finland ä o a ande a ö a social och hälso å ds jäns e na ill målg uppens egen omgi ning. Man s ä a a nå ungdoma mellan 16-29 å inga som a olika o sake le e u an ö samhälle s g änse . De uppsökande ungdomsa be e ä all id g a is ö den unga. Man a be a med ö ebyggande me ode bland unga som ä i beho a ko ige ande jäns e . De uppsökande ungdomsa be e ä in e beg änsad ill en iss ysisk miljö u an a be e u ö s i den ungas egen miljö. De be yde a ibland mås e uppsökande ungdomsleda en söka u sig på äl e ö a a kon ak med den unga och dels ledsaga hen den unga ill olika ämbe en och jäns e . Den uppsökande ungdomsleda en ha ä en som sy e a synliggö a b is e i se icesys em och lucko i samhälle s s ödnä e k dä unga kan alla igenom. Uppsökande ungdomsa be e ä med och p oduce a in o ma ion om de ungas le nads ö hållanden och ak uella enomen. (Unde isnings- och kul u minis e ie & Nuo i Espoo 2018 s. 22 - 23) Som uppsökande ungdomsleda e ö söke man nå u ill unga som s å u an ö se icesys eme elle de som o s all å s öd jäns e behö e me indi iduell handledning och någon som s å på de as sida nä p oblemen hopa sig. A be e ligge på g änsen mellan ungdomsa be e och social handledning och ä s und is mycke in ensi . I cen um ö a be e ligge den unga själ , han elle hon a a med s öd a sakkunnig egna beslu om si li . (Unde isnings- och kul u minis e ie & Nuo i Espoo 2018 s. 23 - 25) Enlig samhälls- och ungdomsga an in (A be s – och nä ingsby ån 2018) sam ungdomslagen (21.12.2016/1285  )) skall den uppsökande ungdomsleda en å en anmälan på en ung pe son unde 25 å som an ingen a b y e sina s udie elle mili ä jäns elle ci il jäns gö ing. Enlig ungdomslagen (21.12.2016/1285  ) skall de ungas pe son- och kon ak uppgi e ö e lämnas ill den egna kommunens uppsökande ungdomsa be e. Anmälan ås ö e pe sone som; ●in e e e g undskolan ha e hålli en s udiepla s. ●pe sone unde 25 å som a b u i sina s udie på en and a s adie s u bildning ●pe sone som a b y e sin mili ä elle ci il jäns . Enlig ungdomslagen (21.12.2016/1285) skall ä en  ö s a smak en elle ci il jäns cen alen lämna u uppgi e om unga som be ias ån sin ä nplik s- elle ci il jäns gö ing pga. jäns oduglighe elle de som a b y e sin jäns gö ing på g und a and a o sake , ill den ungas egen kommuns uppsökande ungdomsa be e. TimeOu !Aikalisä!Elämä ai eilleen -modellen ha agi s i b uk i hela lande och e ka i 300 kommune i Finland och unge a som en s öd unk ion ö unga pe sone som älje a a b y a sin mili ä elle ci il jäns gö ing. (Ins i u e ö hälsa och äl ä d 2018) En ung pe son kan ä en själ di ek a kon ak ill uppsökande ungdomsleda en id beho . Man ha ä en ö sök sänka öskeln ö kon ak agande genom a synas på äl dä unga ö sig och ma knads ö a sig på så många olika a eno som möjlig . Den unga kan kon ak a uppsökande ungdomsa be e ia elek oniska kon ak sys em som Tajua Mu och Väli ämisen koodi i de kommune dä dessa an änds. (Unde isnings- och kul u minis e ie & Nuo i Espoo 2018 s. 29) Uppsökande ungdomsleda ens a be sbild De uppsökande ungdomsa be e s ä a e e a på e ka på olika ni åe – indi ide , g uppe , de omgi ande samhälle och i de ungas le nads ö hållanden. E ö e g ipande mål ö ungdomsa be e ä a nå en social ö s ä kning hos den unga och s ä ka själ känsla, själ espek och kommunika i och social kompe ens. Uppsökande ungdomsa be e handla i s o g ad om a ge indi iduell handledning, a be a på äl e dä de unga inns sam i mul ip o essionella eam. (Unde isnings- och kul u minis e ie & Nuo i Espoo 2018 s. 30 - 31) Puu onen (2014) kons a e a a uppsökande ungdomsa be e sänke öskeln ö a e bjuda jäns e ö unga hos olika sama be spa ne s. I mångp o essionell sama be e be yde de a a olika myndighe e kan be uppsökande ungdomsa be e om hjälp ö a nå issa unga sam ä en ice e sa. I all de uppsökande ungdomsa be e komme i kon ak med den unga kan hen ägleda denne lä illgänglig ill behö liga jäns e . (Puu onen 2014 s. 45) Puu onen (2014 s. 25) besk i e den p o essionella uppsökande ungdomsleda en som e edskap elle äg isa e. Den uppsökande ungdomsleda en ä en ygg uxen kon ak som a i beak ande den ungas älbe innande i sin helhe och inns ill som e s öd unde olika li som åden/si ua ione . Man ö söke hjälpa den unga a anpassa si li ill samhälle s olika ö än ninga men på e sä som ändå in e åsidosä e den ungas egna sä a le a. Den ungas skall bli accep e ad ö de han elle hon ä . A be sme od ö uppsökande ungdomsa be e Som a be sme od gälle de a bli bekan med den unga, bygga upp e ö oende och o ma en helhe sbild a den ungas si ua ion ia sam al. Sam alen ö s med indi iduella mö en och i småg upps e ksamhe . Fö a sänka öskeln kan man u ny ja olika ak i i e e . (Unde isnings- och kul u minis e ie & Nuo i Espoo 2018 s. 30) A be e kan kallas “ ägglös ” och den uppsökande ungdomsleda en ö sig i olika u ymmen inom olika jäns e i olika nä e k och u ö både indi iduell handledningsa be e och mångp o essionell sama be e. Uppsökande ungdomsleda en ä in e bunden ill e sä skil u ymme elle handlingssä . Man ö sig på den ungas om åde, .ex. bil eso e bjude e ysisk och social u ymme som skapa en na u lig och a slappnad si ua ion ö äxel e kan. Man söke kon ak med ga ua be e och kan komma ö e ens om e mö e på en o en lig pla s, ill exempel på e ka é, e biblio ek, en aula i en skola, en se ices a ion elle en bänk. An ändningen a da anä ä både en a be sme od och en pla s dä man a be a inom uppsökande ungdomsa be e. De ik igas e e k ygen ä ele onsam al, sms och Facebook. Mö espla se na konk e ise a a be ssä e s “in o mella ka ak ä ”. (Puu onen 2014 s. 29 - 30) Som hu uduppgi e ö den uppsökande ungdomsleda en äkna Puu onen (2014 s. 25) upp öljande; ●Söka upp och hi a dem som behö e hjälp ●Kny a kon ak e och bygga upp e ö oende ●Ka lägga den ungas si ua ion ●U eda ilka jäns e som behö s ●Mo i e a, s ödja och handleda ill se ice ●S ä ka den unga a an ända sina egna esu se ●Lä a hu man u ny ja se ice man ä be ä igad ill ●Följa upp ●A s å ån och a slu a a be e ●Skö a om sin egen kompe ens A be sp ocessen i e mö e mellan den uppsökande ungdomsleda en och en ungdom kan enlig Puu onen (2014 s. 34) ses u i ån öljande skeden: kon ak , mo i e ing, a be e, om anke och a slu ning. Fokus ligge i a skapa en ö oende ull kon ak ill den unga, ka lägga hens s y ko och möjlighe e och uppmun a henne a hi a sin egen mo i a ion. I p ocessen ä uppsökande ungdomsleda en a ken en kompis elle en auk o i e . De gälle a bygga upp en a be s oll dä man kan i p a a om be ä else i si ege li ö a skapa en me amiljä s ämning i en ä och på de sä e å igång en diskussion med den unga. Man ö binde sig ill den ungas si ua ion u an a ändå ge e e ö sin pe sonlighe men den unga ska kunna se a uppsökande ungdomsleda en a be a ö hennes sak. (Puu onen 2014 s. 29 - 30). E exempel på ägledningsp ocessen kan se u enlig öljande; 1. Kon ak - Den unga själ , hens anhö iga elle änne elle myndighe e kon ak a och anmäle e s ödbeho . 2. Nåba he - Den unga kon ak as så o som möjlig ia olika kanale . Fö söken a nå den unga o sä e ill hen ylle 29 å elle anmäla en d a illbaka sin anmälan. 3. A be e : Sama be e med den unga u ö s med hjälp a de uppgi e som den unga uppge och med sik e på de mål hen ha . 4. Hän isning ill jäns e – Den unga hän isas ill de jäns e elle den e ksamhe hen ha ny a a . ( Vid beho ledsagas hen a uppsökande ungdomsa be a en) 5. A slu ande a sama be e : P ocessen a slu as illsammans med den unga. (Unde isnings- och kul u minis e ie & Nuo i Espoo 2018 s. 37) Den uppsökande ungdomsleda ens ä de inga och e iska p incipe s y kon ak en med den unga och känne ecknas enlig öljande punk e ; ●F i illighe och själ bes ämmande ä ●Den unga i cen um ●Respek ●Vid den ungas sida ●Tillgänglighe ●Fö oende ●Holis isk synsä ●Mul ip o essionell sama be e (Unde isnings- och kul u minis e ie & Nuo i Espoo 2018 s. 8 - 9) Puu onen (2014 s. 37 - 39) samman a a uppsökande ungdomsleda ens em hu ud s öd o me som : ma e iell s öd, social s öd, p ak isk in ik a s öd, in o ma ions och u ä de ingss öd. De ma e iella s öde kan handla om a hjälpa unga a nå sådana äl ä ds ö måne som de ha ä ill men som de ännu in e å elle känne ill om, .ex. genom a gå ill a be sk a sby ån illsammans. De sociala s öde handla om ä a na/diskussione och olika ak i i e e illsammans, .ex. småg upps e ksamhe elle e besök ill e ca é elle hobby e ksamhe . De emo ionella s öde ges genom a lyssna och unde söka den ungas upple else om sin egen si ua ion och a den in o ma ionen gö a upp en ka läggning a hens si ua ion. De ins umen ella s öde handla om ollmodell unk ionen dä den uppsökande ungdomsleda en .ex. genom ö en ik i a be sin e ju illsammans med den unga, hjälpe ill med a söka bos ad, isa hu man be ala äkninga , köpe elle laga ma och skapa u ine ö a s iga upp på mo gonen. In o ma ion s öde handla om a man genom diskussione och sama be e ö söke lösa me elle mind e u manande alldagliga p oblem. Genom diskussion, p oblemlösning och e lek ion kan man skapa in o mella lä andep ocesse hos den unga som sedan öka hens kompe ensg und. S öd gällande u ä de ing ge man dels genom diskussione om ad den unga skulle ilja gö a i o sä ningen ( s udie elle jobb), u mana hen i a änka k i isk sam ä en an ise a om am ida plane . Handlednings- elle ägledningsp ocessen, obe oende a dess längd, lämna enlig Puu onen e “ ö ebyggande spå ” hos den unga. Be ydelsen a a bli sedd, hö d och bemö ä på lång sik en k ali a i ak o med anke på den ungas li . 3.4 S a is ik Enlig unde isnings- och kul u minis e ie s appo om de uppsökande ungdomsa be e 2017 (Bamming & Walldén 2017 s. 8 ) ä sama be e mellan den unga och den uppsökande ungdomsleda en o a en di ek kon ak elle en ö ågan om kon ak agande som komme ån någo håll i se icenä e ke . Å 2017 a uppsökande ungdomsa be e i kon ak med 26 420 unga i Finland. I appo en p a a man om nådda unga, ilke be yde de unga som ha en me indi iduell och p i a kon ak med uppsökande ungdomsleda en och dä man e en uell gå igenom den ungas li ssi ua ion och s ödbeho . De a be yde a den uppsökande ungdomsleda en guida den unga ill olika s öd- och hjälp nä e k. En å gä d kan ä en be yda handledning, ägledning elle s öd och mo i e ing i plane ing a am iden. A de nådda unga (18 238) a c. 13 400 (73,5%) i olika å gä de och ci ka 4300 unga (23,4%) än ade i slu e a å e på komma ill en å gä d. Om kon ak ö ågan komme ån en myndighe kan de hända a den unga ej s a a och då kan öskeln a kon ak as ia uppsökande ungdomsa be e a a läg e. Fas än den unga s a a på en kon ak be yde de in e a sama be e o sä e . Endas en li en del a de nådda unga äg ade inleda e sama be e ö e hu ud age . (2,9%). (Bamming & Walldén 2017 s. 9) De nådda ungas an al äx e ända am ill å 2015 och e e de ha uppsökande ungdomsa be e s oll i olika se icenä e k å en s a ka e oll. Å 2013 anns de uppsökande ungdomsa be e i näs an alla kommune i Finland och den ö s a u eckling och expande ings asen a ö e . Enlig appo en jobbade 626 pe sone som uppsökande ungdomsleda e å 2017. I den si an ä in äknad alla jäns e-, mode skaps- och s udieledighe ika ia . Unde isnings- och kul u minis e ie (UKM) unde s ödde uppsökande ungdomsa be e ö s a gången å 2008. Då illdelade man 2,5 miljone eu o ån s a liga medel ill a ans älla uppsökande ungdomsleda e a s a be e ange ade e ks ads e ksamhe . Å 2017 a unde s öde c. 12,6 miljone eu o och å 2018 c.12,7 miljone eu o. (Bamming, & Walldén 2017 s. 8 - 9) Å 2017 a de nådda ungas an al li e ä e än å e innan. De uppsökande ungdomsa be e nådde mes unga i ålde n 16-25 å inga , hela 90 % i hela lande . Unga mellan 21-25 å inga ha s igi unde de senas e å en men dä emo ha de äld e ålde ska ego ie na på nådda unga minska . Enlig appo en ha de nådda ö e 20 å inga na all le a lagda y kesu bildninga och de bo själ s ändig . I No a och ös a Finland sam Lappland ä de nådda unga en aningen yng e jäm ö med annans ans i lande . (Bamming & Walldén 2017 s. 8 ) Nådda unga i Nyland och Rasebo g I Nyland ligge in åna an ale å 2017 på 1 638 293 pe sone . A dem a 287 774 pe sone mellan 15-28 å gamla. To al nådde de uppsökande ungdomsa be e å 2017 3381 s ycken ö söke man dock skapa och å e skapa ömsesidiga ela ione mellan indi ide och gemenskape i samhälle s kon lik zone . ( Madsen 2006 s. 11 - 12) E cen al ema i socialpedagogiken ä a ö s å och å människo a kunna ingå i olika samhälleliga sammanhang, in e enba ån en u gångspunk (Cede lund & Be glund 2017 s. 16). Socialpedagogens oll ä a ö s ä ka och bid a ill långsik iga ö änd ingsp ocesse genom a dagliga mänskliga mö en, lyssnade och sama be e och dä med skapa de bäs a ö u sä ninga na ö a kunna han e a p oblem och s å ighe e . I goda p o essionella mö en skapas goda skäl ill ö änd ing mena Cede lund & Be glund. (2017 s. 19) Den pedagogiska uppgi en i de sociala a be e kan o mule as .ex. som a “ hjälpa den enskilde a inna sin egen äg”. En äg som in e a ike ån de “no mala” så a de på es a ö den enskilde elle ö omgi ningen. Delak ighe i gemenskap sy a på hu människo upp a as a and a och hu de a kan på e ka den enskildes u eckling, men också kunna på e ka exempel is no me och ä de inga som inns i gemenskape na. Menings ullhe kan dä emo besk i as som en ö u sä ning ö mo i a ion. De sy a på den enskildes ä de ing a a påbö ja en ö änd ing a sin li ssi ua ion. Fö änd ingsa be e inom de sociala a be e ä alla mö en, sam al och gemensamma ak i i e e . (Cede lund & Be glund 2017 s. 13 - 14) 5.1 Empowe men och b uka med e kan Empowe men enlig Askheim & S a in (2012 s. 33) behandlas i samma u s äckning som b uka med e kan, då båda anges an yda adikala beg epp som ö söke s ä ka klien ens posi ion i äl ä dssamhälle . Båda beg eppen handla om iljan a ö e ö a mak och i de a sammanhang mak ån expe e och hjälpinsa se ill b uka na a jäns e na (Askheim & S a in 2012 s. 40). O de empowe men ha si u sp ung i o de Powe . Powe ö e sa ill s enska kan be yda s y ka, k a och mak . Askheim & S a in (2012 s. 18 - 22) p a a om empowe men i denna kon ex om hu pe sone elle g uppe som be inne sig i en mak lös posi ion kan ska a sig mak , s y ka och k a ö a komma u mak löshe en. Empowe men beg eppe an änds i samband med olika g uppe som anses s aga i samhälle ; .ex. in and a e, homosexuella, d ogmissb uka e, unk ionshind ade ö a nämna någ a. Ma ginalise ade g uppe ha o a illdela s en nega i iden i e a majo i e ssamhälle . Genom empowe men och den posi i a iden i e su ecklingen hoppas man skapa mo ik ill de a synsä . Inom social a be e ha empowe men beg eppe bli i en åga om ö s ä kning a indi idens/klien ens/den ungas ö måga a öka med e enhe en hos sig själ och si sä a handla och s a a en ö änd ing, is älle ö a ” igö a ” dem ån le nads ö hållandena som unde kas ade. I de hälso ämjande a be e ses empowe men som en social och poli isk p ocess dä sy e både ä a ämja indi idens pe sonliga mognad och a ö söka ö änd a de sociala, miljömässiga och ekonomiska ö hållandena. Hu udbudskape ä a människan in e kan uppnå op imal hälsa u an a a i s ånd a s y a ö e de ö hållanden som bes ämme de as hälsa. (Askeim & S a in 2012 s. 27) Man kan se på empowe men u indi idpe spek i ( Askheim & S a in 2012 s. 19 – 21), dä man i a på sambande mellan indi idens li ssi ua ion och de samhälleliga s uk u ella ö hållandena. De kan handla om a å igång p ocesse , ak i i e e hos indi iden som kan ö s ä ka hens själ kon oll. Genom dessa ill man öka den enskilda människans själ ö oende, själ bild sam hens kunskape och ä dighe e . Indi iden ha olika mak ö e olika dela a si li och dä ö ä de ik ig a känna gemenskap, a e a a någon dela p oblemen, a man in e ä ensam. Genom a p o essionella ö söke öka med e enhe en hos indi iden om den egna li ssi ua ion och de y e samhälleliga ö hållandena, önska man a med e enhe en skall i sin u öka ill handling hos indi iden. Ba n, ungdoma och ö äld a anses de bäs a expe e na på si dagliga li och a de ä de själ a som bäs de inie a sin si ua ion och sina beho sam bedöma hu en y kesu bildad pe sons e ksamhe , s öd och se ice ha hjälp dem med a le a jus de as li . (F ämjande a delak ighe ) De p a as om den eella b uka med e kan på indi idni å, som an yde a ju idiga e b uka en d as in i en beslu p ocess, des o s ö e eell in ly ande å de, is älle ö a endas hö as i slu e a en u ä de ing. (Askheim & S a in 2012 s. 37) Del agande , hos indi iden, spela en s o oll i den de ensi a socialpedagogiken som ö söke skydda människo i u sa a och så ba a posi ione ö kla a Madsen (2006 s. 178 - 179) och ö kla a a social inklusion känne ecknas a öljande: ●Skapande a gemenskap ä en ö u sä ning ö indi idens bildning ●Social del agande be ak as som en g undläggande ö u sä ning ö lä ande . A del a i bes ämda sociala kon ex e k ä e bes ämda sociala kompe ense , sam idig som dessa sociala kompe ense ä e esul a a jus de a del agande. ●De mänskliga och ma e iella esu se na skall s ällas ill ö ogande på den sociala a enan dä b uka en be inne sig. Ins i u e ö hälsa och äl ä d de inie a delak ighe ö ba n och amilje .ex. enlig öljande : Delak ighe handla om djupa e och me bes ående ela ione med samhälle elle samhö ighe med samhällelig ik iga p ocesse . Delak ighe ankny e ill människans in e e a enhe a a hö a ill en social gemenskap och samhälle . Delak ighe handla om engagemang på ege ini ia i och om a på e ka u ecklingen och ä en a ans a ö konsek ense na. Delak ighe möjliggö s a a man hö och lyssna , a e gemensam sp åk och äk a in esse. (Ins i u e ö hälsa och äl ä d 2018a) Askheim & S a in (2012 s. 24) påpeka ik ighe en a en kollek i gemenskap – kollek i mobilise ing dä ak ö e på samma ni å ö söke ö s ä ka en ö måga. Ve ikal empowe men handla sedan om a ö söka ö s ä ka ak ö e nas mak posi ion uppå i mak ni åe na. Samhälls e a e jobba med empowe men på samhällsni ån, dä man ämna å ö yck a g uppe a bli med e na om sin si ua ion och å dem a inse a de sedan kan gö a någo å de (Askheim & S a in 2012 s. 41 - 42). Den kollek i a gemenskapen kan ä en kallas ö communi y psychology ( gemenskaps psykologi) dä indi iden a beslu om si ege li och ha ä en och plik en ill demok a isk del agande i den gemenskapen man ä en del a ( .ex. skolo , i illiga o ganisa ione elle g anngemenskap). Askheim (2012 s . 22 - 23) p a a också om empowe men som den ma knadso ien e ade in ik ningen. Då anse man indi iden a a obe oende, kompe en och a ionell och den som själ bäs ö må a hand om sina in essen. Då änke man a indi iden själ ska å bes ämma och älja hu de as beho skall illgodoses och då ö änd as de samhälleliga mak inneha a nas oll och indi idens själ bes ämmande ä , b uka med e kan bli hög e. I ma knads egle inga mellan u bud och e e ågan på jäns e ö b uka en ö e le e och u ecklas de jäns e som ill edss älle b uka ens beho . Man gö jäns e na me b uka änliga. 5.2 Vem ä u an ö och enlig em Suu a i (2002 s. 103) a upp aspek en om anken a issa indi ide gä na skulle “komma illbaka” ill samhälle men kla a de ej hel och hålle på ege be åg, u an behö e me in ensi ie ad hjälp och s öd. Dessa människo ny jas a samhälle s s öd unk ione , då den egna mo i a ionen ä en inns med i bilden. U samhällspe spek i ses de som älje a s anna “u an ö samhälle s unk ione ” som e p oblem och dessa ö söke man genom olika me ode på e ka ö minskning a kly an. Suu a i nämne den anska o ska en Ma i ne Xibe as, som s ude a ma ginalise ing och a upp diskussionen om hu u ida ik ig denna in eg a ion ä och kan man se på in eg a ion ä en som del a binda sig ill li e bland u koms s öd och låga lönade jobb och osäke he . A “ ångs in eg e a” ill samhälle s no me ä ä en e sä a lämna människo “u an ö ”, då man p a a om psyk å d, skolhem elle annan ins i u ions å d. Dessa kan a a äldig seg ege ade ö indi iden as än samhälle se dessa som e s eg mo e me no malise a le e ne. E exempel på in eg e ings ö sök i dagens samhälle ä änd ingen a a be sma knadss öde dä unga unde 25 å u an u bildning elle jobb ä skyldiga a söka ill u bildning elle a be s ehabili e ande å gä de ö a e hålla e sä ning. Man kan ycka a de a ä e sä a se på a man in e anse a de ä b a a a a u an ö , kons a e a Suu a i. Riske inom b uka med e kan och a ge ö mycke ans a å indi iden i u a li ssi ua ione kan med ö a enlig Askheim & S a in (2012 s. 103 - 104), a äl ä ds jäns e na ge b uka na s öd och en bild a a de kla a me än de gö och då ä iske na ö alle illbaka ill p oblemen s o . A ä en ik a uppmä ksamhe en ill endas de möjlighe e b uka en ha kan i ä s a all leda ill a hen is älle ö posi i a känslo känne skuld och a hen in e kla a a a uppnå de mål hen önska . Man mås e änka a empowe men a be e skall gö as på indi idni å ö a ha en möjlighe a uppnå önsk ä da esul a . Till slu poäng e as a de ä önsk ä a åga b uka na om de önska a jobba ö a ö änd a sin li ssi ua ion. De som e bjude jäns e na bo de ä en a a be edda på a accep e a a issa b uka e älje a in e ö änd a si änkande elle li s ano . (Askheim & S a in 2012 s. 46) 6 METOD Fö a ö söka inna s a på åges ällninga na i unde sökningen ha okusg uppsin e jue al s som ma e ialinsamlingsme od. I öljande kapi el besk i s sy e med okusg uppsin e jue , u al a in o man e , genom ö ande a okusg uppsin e jue na sam o skningse ik. S udiens sy e ä a s ude a ungas upple else och e a enhe e ilke med ö a s udien ä k ali a i ill si lag. Då man ä in esse ad a a i a på a ö människo olka och ö s å e iss enomen på e iss sä lämpa sig öppna in e jue äl (Jacobsen 2011 s. 92 - 93). Speciell okusg uppsin e jue lämpa sig a a en mycke an ändba me od då man ill o ska i hu människan änke och ala om e sä skil ämne säge Ah ne & S ensson (2011 s. 56 - 57). Wibeck (2010 s. 11 - 12) unde s yke a jus okusg uppe an änds o a som me od i unde sökninga ämnade ö a s ude a människo s ö es ällninga , a i yde och ä de inga in ö e iss ämne. Den k ali a i a me odens da ainsamling bö känne ecknas a öppenhe , d s. induk i , ö a å in så a ie ande da a som möjlig sk i e Jacobsen (2007 s. 140). Inom de k ali a i a unde sökningsme ode na ö söke man se den omgi ande e klighe en subjek i , mena Pa el & Da idson (2011 s. 82). S y kan med denna o skningsme od ä a o ska en ges möjlighe a ö s å hu människan se på sin egen e klighe och dä med komme nä ma e da a. (Dahlin - I ano & Holmg en 2017 s. 30) Fokus ligge i me odens sy e ä in ol e a del aga na i diskussionen så a de kan dela med sig a sina e a enhe e a e ämne som ä på ö hand gi e och dä e speci ik ämne disku e as. A disku e a i g upp kan kännas na u liga e och me a slappnande än a s a a på ågo i en enskild in e jusi ua ion, mena Wibeck (2010 s. 77)och o sä e ; a disku e a illsammans med and a i liknande si ua ion kan bä a uk ill mycke de alje ad da a. Dahlin - I ano & Holmg en (2017 s. 21) poäng e a a jus gemenskapen och den delade e a enhe en mellan del aga na i okusg uppen ä kä nan i me oden. In e ak ionen i g uppen, sy a ill a locka am olika idée och synpunk e och in e inga am åsik e . Genom a g uppen i diskussione na ly e am olika synsä , e a enhe e och åsik e och disku e a dessa, komme nya pe spek i am som be ika o skningsämne . A a a illsammans i en illå ande miljö och a bli be ak ad som en expe kan s ä ka mångens in o man s ak i i e i g uppen, ilke i sin u gö a de u ycke sig me spon an om de känne a de del a i en ik ig s udie, a slu a Dahlin - I ano & Holmg en (2017 s. 23 - 24) Fö a summe a; gemensam ö en okusg upp ä a a) samla in k ali a i da a. b) diskussionsg uppen bes å a människo med någon ing gemensam . c) in o man e na disku e a u i ån e speciell okus. (Wibeck 2011 s. 35) 6.1 U al a in o man e Enlig Ah ne & S ensson (2011 s. 44) be o in e ju ma e iale s ep esen a i i e , o ä dighe och möjlighe e ill gene alise ing på hu många pe sone man in e jua . A in e jua sex ill å a pe sone u en sä skild g upp öka säke he en om a å e ma e ial som ä ela i obe oende a enskilda indi ide s upp a ninga om ämne som disku e as. An ale in o man e o de dock in e a a ö många ö a en löpande diskussion mellan dem skall a o m, sk i e Wibeck (2010 s. 141). Fy a (4) pe sone ä en passlig mängd i en g upp ö a hålla del aga nas uppmä ksamhe och ö a alla ha möjlighe a del a i diskussione na (Wibeck 2010 s. 61). E mind e an al ä ä en lämplig då del aga na ep esen e a en speciell så ba g upp, mena Ah ne & S ensson (2011 s. 79). I Rasebo g å de uppsökande ungdomsa be e å ligen c. 80 anmälninga på unga och unga uxna mellan 17-29 å som a olika o sake al a a b y a sina s udie elle mili ä - elle ci il jäns . Ä en unga själ a elle de as anhö iga kan kon ak a uppsökande ungdomsa be e om de inns ågo man unde a på elle o o k ing en ung pe son. De ä lä a e a älja de slumpmässiga u ale u en iss popula ion nä in o man e som söks ska ha gemensamma in essen elle egenskape , sk i e Wibeck (2011 s. 80). In o man e na ill unde sökningen handplockades u egis e (Pa en ) som de uppsökande ungdomsa be e upp ä hålle i Rasebo g. Fö a snä a ne målg uppen a g änsas in o man e na ill å okusg uppsin e jue , en på s enska och en på inska med c.5 del aga e i a g upp. Tanken a a uppnå ill äcklig mä nad och ma e ial a analyse a. Man alde a slumpmässig ö söka älja pe sone som oddes skulle kunna änkas s älla upp och p a a i g upp sam de som o a ande bodde k a i ak en. Inbjudan ill okusg uppsin e ju ill älle gick u ill 10 s ycken slumpmässig alda unga (både manliga och k innliga) i Rasebo g i augus i 2018. Alla unga hade ä a uppsökande ungdomsleda en unde olika pe iode i li e mellan å 2011 ill 2018. 5 s . s ensksp åkiga och 5 s . insksp åkig unga ick e in o ma ionsb e (se Bilaga 2 och 3) pe pos som innehöll in o ma ion om unde sökningen. Sy e, da um och pla s ö in e jun sam en semis uk u e ad in e juguide ö a leda in in o man e na på ad som skulle disku e as unde in e jun bi ogas i inbjudan (se Bilaga 4 och 5). I b e e amgick ä en de o skningse iska aspek e na som öljs unde hela unde sökningen. Wibeck (2010 s. 141) mena a genom a in oduce a ämne och subs ansen edan då man skicka u inbjudan ä a s imule a anka na k ing ämne och ö be eda ö en bä e diskussion. Ah ne & S ensson (2011 s. 78) sk i e a en indi iduell kon ak med g uppmedlemma na innan själ a in e ju ill älle ia ele onsam al elle e pe sonligen ä en ö u sä ning ö e lycka mö e. De isade sig a a äldig a be sd yg a å ungdoma na a s älla upp på in e ju och på de u sända inbjudninga na kom de s a a endas 2 s ycken. De and a u alda in o man e na ble upp ingda ö a ill ågas i all de kunde änka sig a s älla upp i in e jun. De in o me ades om unde sökningen och dess sy e, om ad som ö än ades a dem och a de as med e kan skulle ha s o be ydelse. Slu ligen genom ö des e okusg uppsin e ju ill ällen i sep embe - ok obe 2018. Ungdomsgå da na aldes som pla s ö in e ju ill ällena då de ansågs ep esen e a e icke by åk a isk elle nega i s älle. Is älle ansågs gå da na u gö a e posi i och a slappna s älle ö in o man e na-. 6.2 Genom ö ande a okusg uppsin e jue na Fokusg upp ill älle leds a en mode a o - sam alsleda en (Ah ne & S ensson 2011 s. 75), som i denna s udie ä sk iben en. Mode a o n lede och upp ä hålle en balanse ad gång i diskussione na. Mode a o n ä dock in e en adi ionell in e jua e u an skall me ölja med diskussione na, gö a obse a ione och an eckninga id sidan om (Wibeck 2010 s. 11 - 12). I okusg uppe dä känsliga ågo ska disku e as ä g uppleda ens unk ion a gö ande ö hu diskussionen alle u och på e ka ä en del aga nas in eg e a med a and a. De ä ik ig a kunna s älla ex a ågo då sy e ä a komma på djupa e plan id e iss ema och illika kunna hålla illbaka och lå a del aga na unde a och a in de som disku e a s ö a kunna komma med nya synpunk e . Hen uppmun a dem som p a a li e och beg änsa dem som p a a mycke me a. (Dahlin -I ano & Holmg en 2017 s. 46 - 49) Man bö banda in in e jue na ö a sena e kunna å e kalla ad som disku e ades unde ill älle påminne Jacobsen (2007 s. 99). Alla e okusg uppsin e jue og c. 30 minu e och bandades in med bandspela e. In e jue na ansk ibe ades di ek e e in e ju ill ällena. Den ö s a okusg uppsin e jun o dnades på Ka is ungdomsgå d i slu e a sep embe på inska. T e unga jeje med e kade. De and a ill älle o dnades ä en på Ka is ungdomsgå d, på s enska. T e unga, a a en jej och å killa . Den edje g uppen med 4 del aga e ( a a endas å dök upp - å and a anmälde sig sjuka) o dnades på Ekenäs ungdomsgå d i bö jan a ok obe , på s enska. Den ena in o man en a en jej den and a en kille. Alla in e ju ill ällen bö jades med mellanmål sam e och ka e ö a bygga upp en a slappnad a mos ä . In o man e na sa bek äm i so o na unde in e ju ill älle . Jag ackade in o man e na ö a de kommi på pla s och be ä ade å e ad ill älle skulle gå u på och a ö ma e iale skulle samlas in. In o man e na uppmun ades a ala i och komma am med sina åsik e , o s bandspela en. De ble påminda om a inge de sade a ä elle el. 6.3 Fo skningse ik och e iska aspek e Fo skningse iska delega ionen inns ill hands ö a s ödja god o skningsp axis. Fo skningen elle unde sökningen skall ölja god o skningsp axis, a a e isk god agba , ill ö li lig och o ä dig ö a ses om e enskaplig. (Fo skningse iska delega ionen 2012 s. 18 - 19) De ä ik ig a själ a ill älle känne ecknas a e an al g undläggande an aganden, sk i e S ensson & Ah ne (2011 s. 72 -73) och lis a upp; in e ak ionen i g uppen, gemenskapen och en delad e a enhe bland del aga na, en illå ande och icke dömande miljö sam del aga nas själ bes ämmande mak . Dessa upp äknade an agen ogs i hänsyn unde okusg upps ill älle och i enlighe med goda e iska p incipe inom o skningen ha sk iben en i s udien ä en agi hänsyn ill öljande e iska ö e äganden: In o ma ionsk a e (in o me a alla be ö da om o skningens sy e), sam yckesk a e (alla som del a i unde sökningen ha ä a bes ämma ö e sin egen med e kan), kon iden iali e sk a e (de pe sone som del a i unde sökningen skall å a a anonyma, pe sonuppgi e skall ö a as på en skyddad pla s, ä na om den enskilde indi idens in eg i e , de skall in e a a möjlig a iden i ie a enskilda pe sone ), ny jandek a e (insamlade da a å endas an ändas ill o skningsändamål). (Fo skningse iska delega ionen 2012 s. 18 - 19). In o man e na in o me ades ä en mun lig om kon iden iali e en i inledningen a in e jue na. 6.4 Da aanalys I analys skede ä de på sin pla s a an ända sig a innehållsanalysen, då måle ä a olka ex e som upplyse subjek i a ö hållanden, enlig Jacobsen (2007 s. 135 ). Ma e iale analyse ades i hu udsak enlig innehållsanalysen a Jacobsen (2007). Måle med analysen, enlig Wibeck (2007 s. 108 - 109) ä a å am ny kunskap och ly a ö s åelsen ill en ny ni å. A analyse a all so s k ali a i da a ha e gemensam d ag: a äxla mellan a analyse a dela na och a be ak a dem i en s ö e helhe o sä e Jacobsen (2007 s. 134 - 135), de gö man genom a ölja s udiens sy e och o löpande s älla analysen i ela ion ill den. Cen al i p ocessen ä a inna möns e , gö a jäm ö else och kon as e a olika da a mo a and a säge Wibeck (2011 s. 108 - 109). Man a as a på hu målg uppen gemensam och kollek i ö s å de ämne som ä de cen ala i s udien. Fokusen ligge i diskussione na och o den och u alanden skall analyse as i de sammanhang dä de sägs, i diskussionskon ex en. ( Fejes och Tho nbe g 2017 s. 70 - 71). I analysen gå man igenom issa bes ämda ase och den känne ecknas a öppenhe och a den i hu udsak ä induk i . (Jacobsen 2007 s. 139) Induk i i e , enlig Fejes och Tho nbe g (2017 s. 24) handla om a o ska en d a gene ella slu sa se u i ån enskilda all. I innehållsanalysen u ö des en kodning a ex en i ka ego ie . Fö s gjo des en g undläggande ka ego ise ing a de insamlade ma e iale och ex en delades upp i olika eman enlig Jacobsens (2007 s. 139) an isninga . De ansk ibe ade ma e iale och in e juguiden läs es igenom någ a gånge och e hu ud eman äx e am; kon ak en, a be s o me och god p axis. De hänge ihop med åges ällninga na i s udien. De ansk ibe ade in e jue na och an eckninga na läs es igenom le a gånge ö a gå en ö s åelse a helhe en. De inbandade ma e iale ö a ades i e lås skåp på kon o e hos den uppsökande ungdomsleda en. Sedan å e gick man ill ma e iale ö a söka enomen som likna a and a och samla dem i ka ego ie unde a je ema. Man kan säga a ka ego ie na ä ö enklinga a de alje ade och i illig kon ak och en so s bollplank ö den unga. Alla in o man e a elle hade a i mo i e ade a jobba ida e med sin si ua ion och ansåg a de a ik ig a man ick p a a och dela anka unde ä a na med den uppsökande ungdomsleda en. ”De ha nog a i b a a å p a a a sig” ” Jag yck e de a b a, a hon jus åga och man kom hi och sam ala” Fö änd ingsa be e inom de sociala a be e ä alla mö en, sam al och gemensamma ak i i e e sk i e Cede lund & Be glund (2017 s. 13 - 14) Delak ighe i gemenskap sy a på hu människo upp a as a and a och hu de a kan på e ka den enskildes u eckling, men också kunna på e ka exempel is no me och ä de inga som inns i gemenskape na. Vissa in o man e hade ä en del agi elle del og i a be s ehabili e ande e ksamhe på ungdoms e ks aden Koi dä de ä en ä ade handleda e som kom ill a bli e s öd i de as äg amå i li e . ”Vi hade ju ganska mycke kon ak i bö jan. Och kon ak en ble jä e ik ig. De höll mig li e i denna ä ld”. ” Jus kanske mo de sociala, jag ha ha en jobbig ba ndom. Hon og mig u bland olk, gick ill bu iken och på ka e ill s an. Jag hade bli i li e a ka” ” Nuo isopaja. E se oli kyllä semmonen paikka, kun oli ki aa ekemis ä ja päi ä oli niin äydellisiä, kyllä pi is i” ”Siinä oli aina paljon ohjaajia, sai u us ua moneen hy in” Vägledning E a målen i Lösninga ö Finland, de s a egiska p og amme ö S a sminis e Juha Sipilä (S a s åde 2015 s. 16 - 17), ä a s ödja unga a komma in på a be sma knaden och ö ebygga ö längd a be slöshe . G undp incipen ö uppsökande ungdomsa be e i dagens Finland ä o a ande a ö a social och hälso å ds jäns e na ill målg uppens egen omgi ning. Till den uppsökande ungdomsleda ens a be suppgi e hö a ö söka nå u ill unga som s å u an ö se icesys eme elle de som o s all å s öd jäns e behö e me indi iduell handledning och någon som s å på de as sida. (Unde isnings- och kul u minis e ie & Nuo i Espoo 2018 s. 22 - 23) In o man e na ill gä na disku e a olika ämnen med den uppsökande ungdomsleda en. Ämnen som speciell disku e ades i ä a na mellan in o man e na och den uppsökande ungdomsleda en handlade o a om ad man kunde änkas sysselsä a sig med då man in e s ude ade elle hade e jobb och ”ba a a hemma”. ” A man ick myki hjälp, a ad man kund gö a och a man kund sök sig, sådä ” ” Jus i s udie och jobb, de a de jag unde ade mes på” ” Jag unde a a man kund söka jobb, nä in jag ä 18 ännu ” ” Nå ö s med kämppän och sen ble jag sjuk. Nä jag ble isk sök e i en a be sp ö ningspla s å mig”. De ungas e a enhe e a s öde ån den uppsökande ungdomsleda en a posi i a ö e lag och de ansåg a de hade å hjälp på a en a lösa sina p oblem som kunde handla .ex.om a hi a en bos ad och söka ä in o ma ion på a be s- och nä ingsby åns hemsida elle hi a jobb elle någon o m a sysselsä ning. ” Hon a ill s o hjälp i bö jan a å en nä jag sök e lägenhe . Sen jus i ågo om bos adsbid ag” ” S öd och hjälp nä de ä li e in eckla a ö s å Kela, hu dom äkna sina g eije ” ” Jag ö s od mycke bä e nä hon a med, så kund hon sen e e hand ö kla a kanske li e ydliga e” ” Nå de a jag ick en a be sp ö ningspla s” 7.4 Kommunika ionsmedel Alla in o man e a ö e ens om a de bäs a sä e a a a i kon ak med uppsökande ungdomsleda en a ia nä e ( Facebookcha ). På and a pla s kom ex meddelande . Fö s på edje pla s elle in e alls ansågs ele onkon ak . Ä en ace o ace mö en ansågs a b a, dock ö s e e en id då man ö s hålli kon ak en en s und ia nä e . (Facebookcha en). ” Ne i ja puhelin- cha on pa as” ” Fö s ia Facebook ha i sk i i s och sen ia de bes äm ä och be oende på ad man ha ha ö ä ende så ha man gå ida e dä i ån” ” Toise asia on pa emma puhelimi se ai ies i se, mu myös paikan päällä” Resul a en i Huo a is (2015) s udie isa a uppsökande ungdomsa be e an ände sig a de sociala medie na på e mångsidig sä och an ände dem ö a nå u ill unga på olika sä . S udien isa a uppsökande ungdomsa be a e ändå anse a de sociala medie nas jäns e ä ganska lä illgängliga och lönsamma i den bemä kelsen a man nå de unga obe oende id elle um. E  esul a isa a de nä base ade jäns e na ändå ä e b a a be s edskap ö uppsökande sam i enlighe med målen i ungdomsga an in. De sociala medie na anses a a e ä dig och idsenlig sä a ö ebygga ma ginalise ing sam a in o me a unga om samhälleliga jäns e . (Huo a i, 2015) ” Mieluummin eks i ies i ai cha i” 7.5 B uka med e kan Menings ullhe kan besk i as som en ö u sä ning ö mo i a ion. De sy a på den enskildes ä de ing a a påbö ja en ö änd ing a sin li ssi ua ion. Klien e na del a som jämbö diga ak ö e i plane ingen, genom ö ande och u ä de ingen a sin e ksamhe . (Cede lund & Be glund 2017 s. 13 - 14) A skapa en god kon ak ö a lä a känna den unga ä ik ig i mö en mellan den unga och den uppsökande ungdomsleda en. Då ä de lä a e a jobba ida e illsammans och unde a ad som skulle kunna a a näs a s eg i p ocessen ö den unga, änk e in o man e na. Man mås e änka a empowe men a be e skall gö as på indi idni å ö a ha en möjlighe a uppnå önsk ä da esul a (Askheim & S a in 2012 s. 46). Suu a i (2002 s. 103) a upp aspek en om anken a issa indi ide gä na skulle “komma illbaka” ill samhälle men kla a de ej hel och hålle på ege be åg, u an behö e me in ensi ie ad hjälp och s öd. Många in o man e a ej ana a disku e a med myndighe e elle hade ej kännedom om hu samhälle s s ödå gä de unge ade, .ex. Kela/FPA elle a be s- och nä ingsby ån och a nöjda ö e a kunna disku e a dessa sake med den uppsökande ungdomsleda en. De ick ä en s öd a den uppsökande ungdomsleda en som kunde ölja med på mö en elle inga ik iga sam al ill olika ins anse , som .ex. jus Kela/FPA, Te-by ån elle socialby ån ö a påbö ja e sama be e dä . Va man kunde hi a jobb s ällen elle hu man skulle söka e e en lägenhe a ä en ågo som kom upp i ä a na. ” Nå ö a jus unde a på någo jobb elle anna ad jag kunde gö a” ”Sen jus såna ä enden som a inga nåns ans, som man kanske in e di ek ha de dä mode elle ad man ska säga. Elle sen om man sku mås a a a nåns ans på mö en så kan hon ha a i med” “ Vähän sellais a pyllylle po kimis a” De unga upple de a uppsökande ungdomsleda e speciell lycka s med a uppmä ksamma den enskildes li ssi ua ion, a a a en s ö epela e då de ä åga om a upp ä hålla dags u ine , a uppsökande ungdomsleda en espek e a själ bes ämmande ä en hos den unga, sam a hjälp och s öd anns a å om man önskade de . ” Nå ö mig jus dehä med a man in e bli i hemma och si a. Nä man spela så ba a spela man. Ni bjöd ju all id ill Uncan på ka e” Ran anen poäng e a a s udien isa a ö e lycka mö e skall den unga själ a a mo i e ad och illig a a emo hjälp och s öd a den uppsökande ungdomsleda en. (Ran anen, 2014) “aina e jos on jo ain, oi o aa yh ey ä” F eud besk i e empowe men som a genom sam al bli med e en om ens anka och ö es ällninga som hämma som u gö någon so s hinde i ens li . A a kon oll ö e sin si ua ion och sä e a le a, u an a u mana and a, ä e sä a känna sig empowe ed. mena Askheim & S a in (2012 s. 41- 42) Genom diskussione na med den uppsökande ungdomsleda en upple de in o man e na a de å s öd och säke s ällning i ågo som de unde ade på. ” No mä sain lähinnä jus si ä kannus us a, e ä mä meen sinne kouluun. Ja myös a mis us a hänel ä, e ä hai ko ny sinne ja änne” I Ran anens (2014) p o g adu uppmä ksammade man de ungas upple else a uppsökande ungdomsa be e och dess mening i ela ionen ill li e som helhe . “ Ju elua, ukea. Mie in ää yhdessä” ” Ja muu en, jos on ollu ongelmia, niin oi ju ella niis ä, jos ei jo ain asioi a haluu keskus ella anhempien kanssa ” 8 AVSLUTANDE DISKUSSION I diskussionen bes a as åges ällninga u sy e och disku e as och kny s upp illsammans med idiga e o skning, eo i, esul a en och de egna synsä e . F åges ällninga na disku e as skil ö sig. Sy e i denna s udie a a unde söka unga pe sone s upple else och e a enhe e a kon ak en ill uppsökande ungdomsa be e och dess jäns e i Rasebo g. U sy e ha åges ällninga o ma s u . F åges ällninga na lyde enlig öljande: ●Hu ha unga kommi i kon ak med uppsökande ungdomsa be e? ●Hu dana e a enhe e ha unga a s öd och ägledningen med uppsökande ungdomsleda en? ●Hu dan ägledning ha unga anse a a ik ig ö dem? Hu ha unga kommi i kon ak med uppsökande ungdomsa be e På ågan hu ha unga kommi i kon ak med uppsökande ungdomsa be e ha de les a in o man e hade kommi i kon ak med uppsökande ungdomsa be e ia a be s- och nä ingsby ån elle ia s udiehandleda en ån olika lä o e k hel enlig ungdomslagen (21.12.2016/1285  ). En ung pe son och hens kon ak uppgi e ö e lämnas ill den egna kommunens uppsökande ungdomsa be e. Anmälan ås ö e pe sone som; ●in e e e g undskolan ha e hålli en s udiepla s. ●pe sone unde 25 å som a b u i sina s udie på en and a s adie s u bildning ●pe sone som a b y e sin mili ä elle ci il jäns . Enlig s a is iken i Rasebo g isa a nådda unga å 2017 i a ; 1) 19,6%, anmälda som a be ssökande id TE-by ån 2) 6,5% u an a be e ej anmälda a be ssökande 3) 26,1% s ude ande. ( Region ö al nings e ke och unde isnings-och kul u minis e ie . 2018b) S a is iken isa a många unga edan kanske hoppa a sina s udie och önska inna e jobb i s älle elle unde ade på a hoppa a sina s udie ö a is älle jobba. I och med a de unga som ä i kon ak med uppsökande ungdomsa be e komme ia en myndighe s anmälan på isa ik ighe en a a lagen inns ill. De unga som uppsökande ungdomsa be e mö e ha an agligen mind e elle s ö e s å ighe e a själ inna jäns e de kunde ha ny a a . Dä ö ä de ik ig a de ungas kon ak uppgi e som a b y e en u bildning elle ej ha en u bildningspla s e e and a s adie skickas ill uppsökande ungdomsa be e ö a in e iske a u slagning. De unga kan ä en a a spända på a själ a a kon ak ill en pe son de in e känne och en god p axis ä a s udiehandleda en elle pe sonalen på TE-by ån be ä a om uppsökande ungdomsa be e och a de unga skulle bli kon ak ade a dem. Ä en anmälan som komme ån mili ä en ä y e s ik ig då de unga som in e ha plane i o m a s udie elle a be e id a b u en mili ä jäns löpe s ö e isk a ma ginalise as. (Appelq is -Schmidlechne , K. e al. 2010) påpeka i sin a ikel a ö ebyggande a be e och s öd ö de as älmående ä speciell a uppmä ksammas. Då man jäm ö med and a ä nplik iga ha unga som a b y e edan ha ogynnsamma ö hållanden unde ba ndomen och som onå inga ha de mö le sociala och men al ela e ade p oblem, som .ex. alkoholmissb uk, a be slöshe , hemlöshe och b is på social s öd. G uppen a unga män som a b y e sin mili ä elle ci il jäns med en le al psykosociala p oblem ä en målg upp ö olika s öd och hälso jäns e . De y e s ik iga i kon ak en och i en uppsökande ungdomsa be e s a be e ä a a a den som a kon ak med den unga då de inns en ö ågan. Unga skall ej bli lämnade ensamma med sina p oblem och beho e a en u oms ående pe son kan ibland a a s a e ö a sä a igång en ankep ocess om o sä ningen då li e in e gå hel som de a plane a . In o man e na ansåg e a de ik igas e s öde a a ä as och unde äglednings ä a na a a den uppsökande ungdomsleda en hade id a lyssna och a man kunde bolla idée illsammans. Enlig ungdomslagen (21.12.2016/1285) skall den uppsökande ungdomsleda en e bjuda en i illig kon ak och en so s bollplank ö den unga. Alla in o man e a mo i e ade a jobba ida e med sin si ua ion och ansåg a de a ik ig a man ick p a a och dela anka unde ä a na med den uppsökande ungdomsleda en. B uka med e kan och delak ighe en anses all så a a en y e s ik ig del a hela p ocessen i mö e mellan den unga och den uppsökande ungdomsleda en. S ege a ä as och påbö ja en ägledningsp ocess a lä a e då den uppsökande ungdomsleda en a den som ak i og kon ak och ö eslog en ä . Många a in o man e na kunde lida a social obi elle anna s ba a a a skygga och ågade in e på egen hand kon ak a den uppsökande ungdomsleda en. Uppsökande ungdomsleda ens ik igas e uppgi ä a , e e a ha å en anmälan på en ungdom ö söka kon ak a hen ills en ä bli a elle ills den unga a säge sig kon ak agande . I och med a uppsökande ungdomsa be e ä en i illig kon ak kan den unga älja a in e a emo s öd och hjälp. Själ a o de uppsökande ungdomsa be e i sig säge a de ä den p o essionella som skall söka elle inna den unga. De be yde i p ak iken a den uppsökande ungdomsleda en mås e å illgång ill den ungas kon ak uppgi e , ele onnumme och ad ess ö a kunna ”söka upp” / kon ak a denne. Genom sam al, Facebook cha elle genom a knacka dö och gö a hembesök ö söke den uppsökande ungdomsleda en å ag i den unga. Den unga som påbö ja en kon ak ä o as nöjd ö e a kon ak en ble a men skulle in e nöd ändig själ ha hi a s öd jäns e om de in e o e ö anmälningsskyldighe en. Uppsökande ungdomsleda en hade kon ak a de les a in o man e ia ele on och sms. Hu dana e a enhe e a s öd och ägledning a uppsökande ungdomsleda en hade de unga? In o man e nas e a enhe e a s öde och ägledningen med uppsökande ungdomsleda en a ö e lag posi i a och de ansåg a de hade å hjälp på a en a lösa sina p oblem. F ågan gå li e ihop med den sis a o sknings ågan om hu dan ägledning ha unga anse a a ik ig ö dem. Enlig in o man e nas s a kan man kons a e a a de ik igas e s öde ö dem ha a i uppsökande ungdomsleda ens lyssnande a be ssä . Be ydelsen a a bli sedd, hö d och bemö ä på lång sik en k ali a i ak o i den ungas li enlig Puu onen (2014 s. 37 - 39) De ungas upple else a a den uppsökande ungdomsleda en ha id a bemö a och lyssna ill p oblem den unga kan änkas ha s ä ke anken om ik ighe en a de e iska p incipe na i a be ssä e hos den uppsökande ungdomsleda en. Den uppsökande ungdomsleda ens ä de inga s y kon ak en mellan uppsökande ungdomsleda en och den unga och ä o olig ik iga ö a skapa en god kon ak ; ●F i illighe och själ bes ämmande ä ●Den unga i cen um ●Respek ●Vid den ungas sida ●Tillgänglighe ●Fö oende ●Holis isk synsä ●Mul ip o essionell sama be e (Unde isnings- och kul u minis e ie & Nuo i Espoo 2018 s. 8-9) Människan ä en social a else och as än eknik i dagens läge möjliggö nya kommunika ionssä äcke in e endas de ill. Fö en god kon ak behö s delak ighe . Man bö sa sa på kon ak en mellan den p o essionella och klien en som ä e a de ik igas e s egen i a be sp ocessen. Delak ighe , enlig Ins i u e ö hälsa och äl ä ds de ini ion, handla om djupa e och me bes ående ela ione med samhälle elle samhö ighe med samhällelig ik iga p ocesse . (Ins i u e ö hälsa och äl ä d 2018a) Puu onen (2014 s. 25) anse a i klien kon ak en ä de ik ig a ; ●Mo i e a, s ödja och handleda ill se ice ●S ä ka den unga a an ända sina egna esu se ●Lä a hu man u ny ja se ice man ä be ä igad ill Upple elsen a den goda kon ak en ill den uppsökande ungdomsleda en öka delak ighe en och känslan a empowe men hos indi iden. Delak ighe handla om engagemang på ege ini ia i och om a på e ka u ecklingen och ä en a ans a ö konsek ense na, enlig Ins i u e ö hälsa och äl ä ds de ini ion (Ins i u e ö hälsa och äl ä d 2018a). Empowe men kan änkas handla om a ö e ö a mak och i de a sammanhang mak ån expe e och hjälpinsa se ill b uka na a jäns e na. (Askheim & S a in 2012 s. 40) B uka med e kan ä äldig ik ig unde äglednings ä a na. Den goda kon ak en mellan den uppsökande ungdomsleda en och den unga behö s ö a sedan jobba ida e illsammans och e en uell hi a lösninga i o m a a be e, s udie elle a be sp ak ik ö den unga, ilke ä e a målen I Lösninga ö Finland, de s a egiska p og amme ö S a sminis e Juha Sipiläs ege ing 29.5.2015 (S a s åde 2018 s. 16 - 17) U an en god kon ak kan man in e jobba ida e och s ä ka den ungas anka om sig själ . Meningen med uppsökande ungdomsa be e och speciell kon ak en mellan en uppsökande ungdomsleda e och den unga ä a s ä ka den ungas delak ighe i nä gemenskapen, ill olika kul u e och samhälle . (Unde isnings- och kul u minis e ie & Nuo i Espoo 2018 s. 6 - 7) Samhälle e bjude olika o me a ak i e ing ö den unga som le e i ma ginale na men u an dessa s eg och de e iska a be ssä e kan in e en god kon ak skapas och a jobba ida e mo indi idens egna mål kan bli knepig . Den uppsökande ungdomsleda ens oll bli hä lik socialpedagogens oll; a ö s ä ka och bid a ill långsik iga ö änd ingsp ocesse genom a dagliga mänskliga mö en, lyssnade och sama be e och dä med skapa de bäs a ö u sä ninga na ö a kunna han e a p oblem och s å ighe e (Cede lund & Be glund 2017 s. 19). Den pedagogiska uppgi en i de sociala a be e kan o mule as .ex. som a “ hjälpa den enskilde a inna sin egen äg”. Man kan änka a genom diskussione na illsammans å den unga nya insik e om hens si ua ion som sedan kan spo a ill a gö a nya elle olika al i li e . De ä e a hu udmålen med mö en mellan den uppsökande ungdomsleda en och den unga. Empowe men /b uka med e kan och Finansminis e ie . 2018a. Handbok öppen ö al ning. Fak ako 4  , i Öppen ö al ning. Fö al ningens öppenhe . Tillgänglig: h ps:// m. i/documen s/10623/4185495/4.+Ni %C3%A5e +i+ba ns+och+ungas+delak ighe . pd /54e5e97d-a770-4034-ac54-b4047e 0 507/4.+Ni %C3%A5e +i+ba ns+och+ungas+delak ighe .pd .pd  Häm ad: 1.11.2018. Finansminis e ie . 2018b. Handlingsplanen ö öppen ö al ning 2015 -2017  , i Fö al ningens öppenhe . Tillgänglig: h ps:// m. i/s / o al ningens-oppenhe /oppen- o al ning Häm ad: 31.10.2018 Fo skningse iska delega ionen 2012. God e enskaplig p axis och handläggning a miss anka om a ikelse ån den i Finland.  Publika ione 2012. Fo skningse iska delega ionen. Huo a i, J., 2015. E si ä löy ää ai löy ääkö? E si ien nuo iso yön ekijöiden kokemukse In e ne in ja sosiaalisen median käy ös ä nuo en a oi amisen keinona ja nuo iso akuun o eu ajana.  s.71  Jy äskylän yliopis o. Tillgänglig: h ps://jyx.jyu. i/dspace/handle/123456789/46509.Häm ad: 19.5.2017 Ins i u e ö hälsa och äl ä d 2018a. Delak ighe  ; i ba ne s och amiljens delak ighe . Tillgänglig : h ps:// hl. i/s /web/handbok- o -handikappse ice/ba n- amilje /ba ne s- a ighe e /ba ne s-o ch- amiljens-delak ighe  Häm ad : 7.12.2018 Ins i u e ö hälsa och äl ä d 2018b. Time ou ! AikaLisä! Elämä Rai eilleen,  i mielen e eyden edis äminen. Tillgänglig: h ps:// hl. i/s /web/mielen e eys/mielen e eyden-edis aminen/keinoja-mielen e eyden-edi s amiseen/ ime-ou -aikalisa-elama- ai eilleen Häm ad: 7.10.2016. Jacobsen, D., 2007. Fö s åelse, besk i ning och ö kla ing. In oduk ion ill samhälls e enskaplig me od ö hälso å d och social a be e.  Malmö: S uden li e a u , s. 316 La sson, S., Lilja, J., & Mannheime , K., 2005. Fo skningsme ode i social a be e  . Upplaga 1:8. Lund: S uden li e a u , s. 426 Madsen, B., 2006. Socialpedagogik- in eg a ion och inklusion i de mode na samhälle  . Lund: S uden li e a u , s. 301 O ice o Na ional s a is ics 2017.  Young people no in educa ion, employmen o aining (NEET), UK: No embe .2017, Employmen and labou ma ke  . Tillgänglig: h ps://www.ons.go .uk/employmen andlabou ma ke /peopleno inwo k/unemploymen /bulle i ns/youngpeopleno ineduca ionemploymen o ainingnee /no embe 2017 Häm ad: 6.1.2018. Pa el, R., & Da idson, B., 2011. Fo skningsme odikens g unde : a plane a, genom ö a och appo e a en unde sökning.  Upplaga 4. Lund: S uden li e a u . Pekka inen, E., Vehkalah i, K., Myllyniemi, S., 2012. Nuo en elinolo . Lapse ja nuo e ins i uu ion kehyksissä.  Nuo iso u kimus e kos o/Nuo iso u kimusseu a; Te eyden ja hy in oinnin lai os; Val ion Nuo isoasiain neu o elukun a. Unig a ia Oy, Helsinki: Tillgänglig : h ps://www.julka i. i/bi s eam/handle/10024/103052/elinolo %20 uosiki ja%202012.pd ?se quence=1 s. 234. Häm ad: 14.2.2017. Puu onen, A., 2014. Den sökandes blick. Uppsökande ungdomsa be e som y ke sam u eckling a y kesom åde -synpunk e ån de p ak iska a be e .  Helsinki: Ungdoms o skningssällskape , s.122 Ran anen, M., 2014. Ensimmäis ä ke aa un ui, e ä oikees i jo ain kiinnos aa mun asia ": nuo en kokemuksia e si äs ä nuo iso yös ä  . Jy äskylän Yliopis o. s. 87. Tillgänglig: h ps://jyx.jyu. i/dspace/handle/123456789/44334 Häm ad: 20.5.2017 Regional ö al nings e ke och unde isnings-och kul u minis e ie . 2018a. Uppsökande ungdomsa be e,  S a is ik ö e ungdomsa be e i Finland. Tillgänglig: h ps://nuo iso ilas o . i/#!/se/pa en /Ta oi e u /pe us/choice-1/p osen i /whi eblue/Koko%20 maa/Uusimaa/ able/suhde/Nuo en%20p%C3%A4%C3%A4asiallinen%20 oimin a%20 a oi amisen%20aikaan%3F/null/kun a/donu /%5B%5D//%5B%5D//2016-2017/0?2 Häm ad: 13.1.2018 Regional ö al nings e ke och unde isnings-och kul u minis e ie . 2018b. Uppsökande ungdomsa be e  , S a is ik ö e ungdomsa be e i Finland. Tillgänglig: h p://nuo iso ilas o . i/#!/se/ on page/unde ined/pe us/choice-1/p osen i /whi eblue/Koko%2 0maa/Koko%20maa/ able/suhde//null/kun a/donu /%5B%5D//%5B%5D/ Häm ad: 26.1.2018 Regional ö al nings e ke och unde isnings-och kul u minis e ie . 2018c. Uppsökande ungdomsa be e,  S a is ik ö e ungdomsa be e i Finland. Tillgänglig: h ps://nuo iso ilas o . i/#!/se/pa en /Ta oi e u /pe us/choice-1/p osen i /whi eblue/Koko%20 maa/Raasepo i/ able/suhde/Nuo en%20p%C3%A4%C3%A4asiallinen%20 oimin a%20 a oi amisen%20aikaan%3F/null/kun a/donu /%5B%5D//%5B%5D//2016-2017/0?2 Häm ad: 5.12.2018 Social och hälso å dsminis e ie 2018. F ämjande a delak ighe ,  i F ämjande a äl ä d. Tillgänglig: h p://s m. i/s /delak ighe  Häm ad: 10.3.2018 S a ens ungdoms åd 2018. Ungdomsba ome e n 2016  . Tillgänglig: h ps:// ie oanuo is a. i/wp-con en /uploads/2017/03/nuo isoba ome i2016-s .pd S a s åde 2018. Lösninga ö Finland. S a egisk p og am ö S a sminis e Juha Sipiläs ege ing 29.5.2015, i : Rege ingens publika ionsse ie 11/2015. S a s åde s kansli. Tillgänglig: h ps:// al ioneu os o. i/documen s/10184/1427398/Ra kaisujen%20Suomi_RUOTSI_YHDIST ETTY_ne i.pd /159c 517-d936-493c-8e47-b52912a8 824  Häm ad: 11.2.2017 Suu a i. M., 2002. i A-klinikkasaa ion appo isa ja n o 58. Rik linje ö enhe liga jäns e inom uppsökande a be e. Uppsökande a be e bland ma ginalise ade be olkningsg uppe i Eu opa.  Ams e dam: Founda ion Regenboog AMOC, s. 65 Unde isnings- och kul u minis e ie . 2018a. Kommune nas ungdomsa be e,  i Unga. Tillgänglig: h p://minedu. i/kun ien-nuo iso yo Häm ad: 2.1.2018. Unde isnings- och kul u minis e ie . 2018b. Nuo en osallisuus ja osallis uminen, i Nuo iso. Tillgänglig : h ps://minedu. i/nuo en-osallisuus Häm ad: 7.12.2018 Unde isnings- och kul u minis e ie . 2018c. Nuo en yöpaja ja e si ä nuo iso yö, i Nuo iso. Tillgänglig: h ps://minedu. i/ yopaja -ja-e si a-nuo iso yo Häm a : 7.12. 2018 Unde isnings- och kul u minis e ie & Nuo i Espoo 2018 .Uppsökande ungdomsa be e handbok.  Riksom a ande handbok ö in oduk ion i de uppsökande ungdomsa be e 2018. s. 71. Ungdomslagen  21.12.2016/1285  , i Finlands ö a ningssamling. Tillgänglig: h p://www. inlex. i/s /laki/ajan asa/2016/20161285?sea ch%5B ype%5D=pika&sea ch%5B pika%5D=Ungdomslagen%20 Häm ad: 20.12.2017 Vel o . 2017. Nya ungdomslagboken  . Oulu : Vel o Oy, s.171 Välimaa, A., Ylipaa alniemi P., Pikkusaa i, S., Hassinen, M., 2012. Sek o n ö social sysselsä ning- jäns e ö jämlikhe i sysselsä ningen  . Helsing o s: Val akunnallinen yöpajayhdis ys y, VATES s i elsen, s. 33 Wibeck, V., 2010. Fokusg uppe : om okuse ade g uppin e jue som unde sökningsme od. Upplaga 2. Lund: S uden li e a u , s. 178. BILAGA 1 Anhållan om o skningslo Anhållan om o skningslo Mas e a be e / Lo a La inen A cada-Nylands s enska y keshögskola S e an F i, che ö sysselsä nings jäns e 15.4.2018 [email p o ec ed] Hej! Jag s ude a HYH Socionom på A cada- Nylands s enska y keshögskola och al a s ude a och gö a mi mas e sa be e k ing de uppsökande ungdomsa be e i Rasebo g. Sy e i denna unde sökning ä a a eda på hu unga i Rasebo g som a b u i sina s udie elle mili ä - elle ci il jäns upple e uppsökande ungdomsa be e som s öd- och ägledning jäns . Meningen ä a a be e skall bli an ändba och s ödja and a uppsökande ungdomsa be a e (och dä med ä en unga) i de as a be e i am iden. Jag komme a an ända mig a in e jue som insamlingsme od ö a å s a på mina åges ällninga . Jag komme a o dna å g upp in e ju ill ällen, e på s enska och e på inska. Responden e na ill denna in e ju komme jag a samla ån uppsökande ungdomsa be e s da abas Pa en . Jag söke sk i ligen lo om a a kon ak med ungdoma ån uppsökande ungdomsa be e s Pa en -sys em ö a bjuda in dem ill g uppin e jue . Med änlig hälsning, Lo a La inen, De sociala om åde , HYH ARCADA Handleda e ö mas e a be e : Åsa Roseng en, ö e lä a e PL +358 (0)207 699 52 BILAGA 2 Inbjudan ill in e ju Hej (Namn)! Inbjudan ill in e ju Jag he e Lo a La inen och s ude a ill socionom HYH på A cada - Nylands s enska y keshögskola. Jag ha al a s ude a och gö a mi mas e sa be e k ing de uppsökande ungdomsa be e i Rasebo g, och ö a mi a be e skall bli an ändba och s ödja and a ungdomsa be a e och unga i am iden så behö e jag din hjälp! Du kan hjälpa mig genom a del a i e in e ju ill älle. Genom in e jue kan a be e höja sin o ä dighe och an ändba he i am iden. De ä ik ig a å hö a jus dina anka och åsik e om hu uppsökande a be e unge a , sam hu de kan unge a ännu bä e! Del agande ä i illig och s a en behandlas anonym . In e jun komme a hållas i en li en g upp på 4-5 pe sone på Ka is ungdomsgå d, den dd.mm.åå kl. 00:00. Elle dd.mm.åå. Jag komme a unge a som in e jua e unde ill älle som a ci ka 30-45 min. I de a b e inns ågo na som i komme a ala om unde ä en, så a du kan ö be eda dig innan i ä as. Jag kon ak a dig näs a ecka ia ele on ö a hö a i all in e judagen passa e . Jag hoppas a du ha möjlighe a s älla upp, som ack bjude jag på ka e & blåbä spaj! Med änlig hälsning, Lo a La inen T n 040 744 31 52 BILAGA 3 Ku su haas a eluun Hei (Nimi)! Ku su haas a eluun Nimeni on Lo a La inen ja opiskelen YAMK Sosionomiksi A cada- Nylands s enska y keshögskolanissa.Tu kimuksessani olen pää äny u kia e si ä nuo iso yö ä Raasepo issa, mi en se oimii ja mi en se oisi oimia ielä pa emmin! Jo a u kimukses a olisi hyö yä ule ille e si ä nuo iso yön ekijöille ja myös nuo ille,  a i sen siihen sinun apuasi! Voi au aa minua osallis umalla haas a eluun! Osallis uminen on apaaeh ois a ja as aukse käsi ellään nime ömäs i. Haas a elu pide ään pienessä 4-5 hengen yhmässä Ka jaan nuo iso ilalla, pp.kk. klo. Haas a elu kes ää noin 30 - 45 min ja haas a elijana oimin minä. Ki jees ä löydä myös kysymykse jois a puhumme haas a elun aikana joihin oi u us ua e ukä een. Olen ensi iikolla puhelimi se yh eydessä kuullakseni jos haas a elupäi ä sopii eille. Toi o a as i eillä on aikaa osallis ua haas a eluun! Kii okseksi a jolla on kah ia ja mus ikkapii akkaa! Ys ä ällisin e eisin, Lo a La inen Puh 040 744 31 52 BILAGA 4 In e juguide (s ) INTERVJUGUIDE Bakg unds ågo Kön : Man , K inna, anna Ålde : 17-20, 21-24, 25-27, 28-30 ATT NÅ DEN UNGA På ilke sä ha ni kommi i kon ak med uppsökande ungdomsa be e? -Hu kändes de a bli kon ak a a uppsökande ungdomsa be e? -Va de lä a komma i kon ak med uppsökande ungdomsa be e? Vad ick dig a komma ill ö s a ä en? -Vilka anka och ö än ninga ha du om uppsökande ungdomsa be e i bö jan? -Hu upple de du din li ssi ua ion då uppsökande ungdomsa be e og kon ak med dig? -Va ö a uppsökande ungdomsa be e i kon ak med dig? Hade ni idiga e hö om uppsökande ungdomsa be e innan ni hade kon ak ? Vilke ha a i e b a sä a a a i kon ak med uppsökande ? -Sam al, meddelande, acebook cha , ysisk ä på uppsökande kon o e elle annans ans? - Ä de lä a e a disku e a “ ace o ace” än ia sociala medie ? 2.NYTTAN AV STÖD OCH HJÄLP FÖR DEN UNGA Hu dan s öd och hjälp ha du å ia uppsökande ungdomsa be e? -( ägledning ill olika jäns e , indi iduell handledning os .) -I hu dana ågo ha uppsökande ungdomsleda en a i ill hjälp? Hu dana konk e a sake ha ni unde a på med uppsökande ungdomsleda en? -Ha p oblemen lös sig/ del is lös sig med s öd a uppsökande a be e? -Anse du a din li ssi ua ion ha ö änd a s unde iden som du a i kund hos uppsökande ungdomsa be e? Om du ycke de , ad ha a i de som änd a ? -Ha du sakna me s öd i issa sake ? -Hu se du på din am id i dagens läge? 3. HUR KUNDE DET UPPSÖKANDE UNGDOMSARBETET UTVECKLAS -Hade uppsökande ungdomsa be e ill äcklig lång kon ak med e innan ni gick ida e? -Ha ni någo ni önska ly a am som kan a a ill ny a i am iden ö uppsökande och de som a b y e gällande s öd elle in o ma ion? -Ä de någo ni önska illägga? BILAGA 5 Haas a elukysymykse ( i) HAASTATTELUKYSYMYKSIÄ TAUSTATIETOA Sukupuoli: Mies, Nainen, Muu ja ikä: -17-20, -21-24, -25-27, -28-30 NUOREN TAVOITTAMINEN Mi ä kau a ohjaudui e si än nuo iso yön asiakkaaksi? -Oli ko kuullu e si äs ä nuo iso yös ä aiemmin? -Millä a alla sinuun ol iin yh eydessä? -Mil ä yh eydeno o sinus a un ui? -Oliko e si än nuo iso yön yön ekijöi ä helppo lähes yä? Mikä sai sinu ulemaan ensimmäiseen apaamiseen? -Mis ä syys ä e si ä nuo iso yö oli sinuun yh eydessä? -Millaiseksi koi elämän ilan eesi ja e si än nuo iso yön asiakkuuden alussa? -Millaisia odo uksia ja ole uksia sinulla oli e si äs ä nuo iso yös ä asiakkuuden alussa? -Onko ollu hy ä asia e ä e si ä nuo iso yö o anu yh ey ä eihin ? Mikä on ollu hy ä kana a pi ää yh ey ä e si ään? (Puhelimi se, ies in kau a, Facebookin cha i, käyn i e si än oimipis eellä?) -Onko mieles änne asioi a helpompi sel i ää ace o ace e si än kanssa ai esime kiksi cha in ai ies in a ulla? 2. ETSIVÄN NUORISOTYÖN HYÖTY NUORELLE Millais a apua ja ukea ole saanu e si än nuo iso yön kau a? (ohjaus pal elujen pa iin, yksilö apaamise jne.) -Mi ä asioi a ole e käy ännössä poh inee e si än kanssa? -Millaisissa kysymyksissä e si ä yö on ollu eille a uksi, ke o! -O a ko asia a kennee /osi ain a kennee e si än a us uksella? -Koe ko elämän ilan eesi muu uneen e si än nuo iso yön asiakkuuden aikana? Jos elämän ilan eesi on muu unu niin mikä siihen on mieles äsi aiku anu ? -Millaise ukimuodo koe e i yisen a peellisiksi? -Ole ko kai annu jossakin asiassa enemmän ukea? -Millaisena koe ule aisuu esi? 3. NUOREN KEHITTÄMISIDEAT ETSIVÄÄN NUORISOTYÖHÖN -Oliko asiakkuuden kes o ii ä ä? (mikäli asiakkuus on pää yny ) -Mi en kehi äisi e si ää nuo iso yö ä? -Haluaisi ko lisä ä jo ain? BILAGA 6 E exempel på hu hu ud ema och ka ego ie na sammans äll s i en abell enlig innehållsanalysen. Ci a Unde ka ego i Hu udka ego i A man ick myki hjälp, a ad man kund gö a och a man kund sök sig, sådä . Vägledning A be s o me Jus i s udie och jobb, de a de jag mes unde ade på. Nå ö s med kämppän och sen ble jag sjuk. Nä jag ble isk sök e i en a be sp ö ningspla s å mig. Jus i s udie och jobb, de a de jag mes unde ade på. S öd och hjälp nä de ble li e in eckla a ö s å KELA, hu dom äkna sina g eije . Jag ö s od mycke bä e nä hon a med, så kund hon sen e e hand ö kla a kanske li e ydliga e. De ha nog a i b a a p a a a sig Indi iduell handledning A be s o me Jag yck e de a b a, a hon jus åga och man kom hi och sam ala. Jus kanske mo de sociala, jag ha ha en jobbig ba ndom. Hon og mig u bland olk. gick ill bu iken och på ka e ill s an. Jag hade bli i li e a ka. Ne i ja puhelin – cha on pa as Kommunika ionsmedel God P axis Fö s ia Facebook ha i sk i i s och sen ia de bes äm ä och be oende på ad man ha ha ö ä ende så ha man gå ida e dä i ån Toise asia on pa emma hoi aa puhelimi se ai ies i se, mu myös paikan päällä. Mieluummin eks i ies i se ai cha ii.