Ka i Salminen
Jussi Vanamo
MEDBORGARSKAP
OCH
ARBETSPRESTATION
Kon on a ion elle
kombina ion
l
l lL'il.?i?N,i?9,?,P".ENTRALEN
Fo skninga 1 992:4
Ka i Salminen
Jussi Vanamo
TVIEDBORGARSKAP OCH
ARBETSPRESTATION
Kon on a ion elle kombina ion
il[.-'A[?I,?N"1?9,?,BTCENTRALEN
Fo skninga 1992:4
2
O e sd ning An inska
Te esia Ijas
Rii a Salminen
sBN 952 -9639-L1"-2
Hakapaino Oy, Helsinki 1992
J
TILL LASAREN
I de La ha e ing& e a ikla som
idiga e publice a s i n&go me la -
a lig o m i olika sammanhang.
A ikla na behandla de no diska pen-
sionssys emens am idsuLsik e och si -
skil p i a ise ings endense na och 6 -
d spensione na u olika syn inkla .
E e som a ikla na ha dck in esse i
no diska social 6 sdk ings- och o ska -
k e sa ha i beslu a a publice a dem
samlade i e ha e.
A ikla na kan ocksA a a ill ny a i
diskussionen om al- a dspoli ikens in-
ik ning i 6 and ade ekonomiska 6 -
hdllanden.
Ka i Salminen ha sk i j- kapi le 2.
Kapi len 1 och 3 ha de unde ecknade
sk i i illsammans.
Helsing o s 1. L0.L992
Ka i Salminen .Tussi Vanamo
4
o
INNEHALL
1. PENSIONSSKYDDET I NORDEN. DIALEKTIKEN
MELLAN OFFENTLIGT OCH PRIVAT 5
l.2.En uni e salis isk socialpoli ik 5
1.3. De no diska pensionsskydde s g unde 5
1.4. Nylibe alism och p i a ise ing 6
1.5. P i a ise ings endense i No den 7
1.6. Komp omissen mellan beho sp incipen och in j lnandep incipen 7
1.7. F i nyelse a se icesys eme 8
2. DANMARKS MODELL . DE NORDISKA
PENSIONSSYSTEMENS FRAMTID ?
2.1. Den danska modellen o mas
2.2. Folkpensions e o men
2.3. Misslycka O sOk a i inkoms ela e ad illiiggspension
2.4. GA den danska u ecklingen igen i de ii iga no diska
l lnde na
2.5. S e ige
2.6. No ge
2.7. Finland
2.8. A slu ning
3. UTVECKLINGEN MOT PRIVAIISERING OCH
AVGIFTSFINANSIERING INOM PENSIONS.
T.ONSATRINGBN 15
3.1. P i a ise ing
3.2. Si ua ionen i No den
3.3. Finansie ingssys emen
3.4. Den danska modellen i no disk pe spek i
3.5. P i a ise ings endense i and a no diska l lnde
3.6. De no diska g undskydde s s lllning
3.7. Till uni e salismens i s a
3.8. Vil ii dss a ens sociala se ice
LITTERATUR
9
9
l0
10
12
12
13
4
5
15
6
17
18
19
20
11
23
25
5
1. PBNSIONSSKYDDET I NORDEN - DIALEKTIKEN
MELLAN OFFENTLIGT OCH PRIVAT
"His o ien ga an e a ald ig en
mo sa ,s ena och enkla sege 6 e
sin mo sa s: den a slOja genom
a . skapa sig o iinkba a u dga ,
o d uLsedda synEese . "
Roland Ba hes: My hologies (1957) .
1.2. En un i e salis isk socialpoli ik
Den sociala ygghe smodell som u eckla s i No den
be ecknas som uni e salis isk. U ma kande 6 den
no diska ygghe smodell-en d en ackande, s a lig
socialpoli ik, h6ga 6 mdnsni Ae , balanse ing mellan
beho sp incipen och in janandep incipen och e
om a . .ande se icesys em som upp d hAlls a den
o en liga sekLo n ( .ex. Esping-And sen 1990) .
Den uni e salis iska socialpoli .ikens objek ei i
enlighe med namne hela be olkningen. Socialpoli iken
kan in e 1iks 6llas med "a be a dg'an", och dnnu
mind e med " a ig A d" ( .ex. Nieminen 1984).
Socialpoli ikens subjek a den o en liga sek o n,
i 6 s a hand s a en. Til-l . adi ionen i No den h6
a man in e slq gga 6 e ldng .g Aende d s a ligande
a social-poli iken. O iga Eu opa och sa skilL i USA
ha den lj-be ala kul- u en 6 hilli sig be ydlig me
skep isk i11 s a en.
Den uni e sal is iska soc ialpoli ikens e iska g und al-
d jamlikhe , som i de a sammanhang innebd en
minime ing a de social-a och ekonomiska skillnade na
me]Ian medbo ga na (Wal on 1984) .
1.3. De no diska pensionsskydde s g unde
Vd. mode na al a dssamhalle i indelaL i en p i a
och en o en lig sek o . Indelningen d isse ligen
kul .u bunden, och den poli iska h6ge n ha
adiLionell asE s o e ik id den an dns e n
(@ e bye 1988) .
Den p i a a sek o n p oduce a a o och jdns e som
mannisko beh6 e och be ala a be s aga na e Ee
de as O mAga och 6 jans . Den o en liga sek o n
s a a 6 ny 6 delningen a de als &nd som
p oduce as s& a alla medlemma i samhalIe . A sina
beho ill edss allda - d s. sAdana beho som 6
godkanda enlig ddande ei desys .em och inns upp agna
pd lis an 6 e beho som skall il1 edss .illas.
6
E mo i O ny 6 delni-ngen som d a lmein godkan
a & beho a ekonomisk u koms ocks& na i in e
p& g und a &lde e1le sjukdom me kan del a i
p oduk ionen, d s. pensione .
Medbo ga nas a i11 pensionsskydd na banden i11
p oduk ionen klipps a kan ha ledas u e oli-ka
p incipe : medbo ga skap, social si ua ion och
a be sp es a ion. I No den ha olika be olk-
ningsg uppe is a om g unde na 6 pensions-
skydde .
Sedan and a 6L ldsk igeL ha b6nde na 6 esp Aka
jAmns o a pensione sombase a si-g pd medbo ga skap.
De bo ge liga pa ie na ha kan sig d agna il1
selek i a, beho sp 6 ade 6 m&ne . Socialdemok aLe na
6 esp dkade beho sp 6 ning am il-I 1950- ale ,
men i ak med s igande le nadss anda d insAg man
be ydelsen a inkoms ela e a pensionsskydd 6 den
be ol-kningsg upp som man 6 e ade (Salminen
Vanamo 1991) .
1.4. Nylibe alism och p i a ise ing
Den globala ldgkonjunk u en ha skapaL e yck pd
de sLa liga socialskydde och b1.a. de lags adgade
pensione na. DeL socialdemok a iska ankesa e a
s a en bd hu udans a e O socialpoli iken ha i
ge ika 6 nylibe alis iska s a anden med minska
s aLlig in ly ande och en be oning a indi iduel-l
ini ia i agande som mAlko sag p i a ise ing.
P i a ise ing be yde a den o en liga sek o n
undand a sig ans a e 6 e bes am om ide och
lA e medbo ga na O e a e ksamhe en och sk6 a den
pd de . sa som de inne bas . Men g ansen mellan
p i a och o en lig a in e ska p. S a lig egle ing
kan 6 ekomma i olika g ade , och medbo ga samhdlleL
a indela i ma knade och sociala nd .
Kampen O indi idens ihe ochmo s a l-ig inblandning
ha unni s pi libe ale nas p og am sedan 1700- ale .
Dagens l-ibe alism kal-l-as nylibe alism da 6 aE den
be ona indi idens ihe och ma knadsk a e na som
ela i 6 delak iga, medan den klassiska libe alismen
a nds an o illko lig s a s ien lig (Bu deau 1.979 .
Pd denna ins allning base a sig ocksd nylibe ale nas
k i ik a al a dss a en. De anse a s a ens
ny O delning a esu se na som helhe be ak a ;i
ine ek i och a esul a en in e ens mo s a a sina
sy en (Flaman 1988, Ryden eld 1983).
7
1.5. P i a ise ings endense i No den
Kombina ionen a jdmns o a pensione enlig
medbo ga skapsp incipen och ilI a be e bundna
O a spensione a en ik ig de1 a den
uni e salis iska socialpoli iken. Kombina ,ionen ha
genom O s i Finl-and, S e ige och No ge ack a e
sam e kan mellan en s a k socialdemok a isk 6 el-se,
den cen a]ise ade a be sma knadsmekanismen och en
poli isk s a k jo db ukssek o (Kangas 1988) .
A Danma k ha a i me poli iskL spliL a , a
d mins one del i-s o sak i11 a lande in e ha e L
lags adga O a spensionssys em.
Den danska modellen place a sig mellan den no diska,
uni e salis .iska och den mellaneu opeiska,
ko po a is iska modellen. E uni e sal-isLisk d ag
i dansk social 6 s ik ing d den ska .e inansie ade,
ela i s o a olkpensionen. E elemen som hd
i11 den ko po a isEiska modell-en d a
6 a spensione na skO s genom ackliga
pensj-onskasso och p i a a 6 sdk inga .
I alla no diska lande 6 ekomme nu O sOk a
6 s aga de lags adgade pensionsskydde . I Danma k
ha olkpensionen uL ecklaLs i ik ninq mo
beho sp O ning. I S e ige alas om en u idgad
olkpension som ATP ska1l ingd i. I No ge ha
illagqspensionens kompensa ionsni A sdnk s .
Fi-nland ha den bo ge liga ege ingen pJ-ane p& a
in 6 a e ak 6 a be spensione na eI1e sanka
pensione nas kompensa ionsni &. A11a u om
jans emannen ha s all sig eniga bakom en sankning
a j dns epensione na.
Be ydande nedska ninga a de lag sLadgade
O a spens i one na kompens e a s del i s genom p i a a
6 sak inga , men olig is komme am 6 all
kollek .i a, a be sma knadsbase ade ano dnj-nga i
s il med den danska modellen a bli ak uell-a.
Nd de galle pensionssys emen d in e p i a ise ings-
endense na en 6ljd a poli .ike nas nylibe ala
id6e , o s a de kan ha sAdana. Pensionssys emens
g unde ha bli i 6 em61 6 ny g anskning dels pA
g und a den ekonomiska k isen, dels pd g und a
ycke mo kon o mi e som komme &n EG-ldnde na.
1.6. Komp omissen mellan beho sp incipen och in j lnandep incipen
I bakg unden ill olkpensionssys eme inns id5n om
b uks a de, d s. beho sp incipen, medan
a be .spensionen base a sig p& by es di de e le
in j inandep incipen.
8
I No den, Danma k undan age , ha de lags adgade
pensione na u eckla s i in janandep incipens
ik ning. Sa skil i pinland ha in janandep incipen
och beho sp incipen s all s i ska p moLsa s O hS.llande
il-1 a and a och a spegla olika be olkningsg uppe s
poli isk o ganise ade in essen.
Om in janandep incipens genomb o mo s a a
indus ialismens och den ekonomiska ill ax ens
logik, a d& in e en e d dn p incipen na u lig
id s agna ion el1e ecession?
EkonomiskL se kan en sAdan s dngande u eckling
a a mo .i e ad pA ko sik . SA ha ocks& pensions-
6 saik ingsp emien an dn s som konjunk u poli isk
ins umen . Men de a skal a illagga a L
pensionspoli ik bygqe pd 1&ngsik ighe . E
pensionssys em mds e a a pdli lig ocks& 6 e
gene a ione na. De kan in e med e e byggas upp ba a
6 a uppl6sas e e .ex. em i .
En adikal O sam ing a 6 a spensione na kan
ocksA innebd a a s 6de 6 oLalpensionssys eme ,
d s. ocksd 6 minimipensione na, minska sei skil
bland h6ginkoms aga e som d a cen al be ydelse
6 inansie ingen a pensione na.
In e na ionell-a jam 6 else isa a . . lags adgade
6 a spensione i kombina ion med g und . ygghe pA
medbo ga skapsbasis, ha en e ek i a e u jdmnande
e kan pd inkoms skillnade 6n e skydd som base a
siq pA p i a a e1le kollek i a 6 sdk inga (Kangas
1990 ) Unde ekonomisk diliga ide isa
inkoms skil-lnade na en endens a 6ka a and a
o sake . Omman i11 h&lla as id de socialpoli iska
jamlikhe sm&le , bo de in ik ningen a a a be a a
o alpensionssys em som base a sig pd
in janandep incipen och beho sp incipen d en - och
sa skil - unde ekonomisk ddliga ide .
1.7. F0 nyelse a se icesys eme
En O nyelse a al a dspoli iken ycks a a ound iklig
i alla indus ilande . Men e e som modelle na d
olika kan den genom d as pA olika sa .
E d ag som d Elpisk 6 den no diska ;il ei dss a en
a e om a , ande o en lig se icesys em. De kan
ocksd ses som e u yck 6 jdmlikhe .sm&l-e . Den
sociala se icen a illganglig 6 a1la medbo ga e
obe oende a inkoms e och 6 m6genhe .
Se icesys eme base a sig enba p5. beho sp incipen.
Sociala jans e kan in e janas in, men de kan in e
helle konsume as anna an id beho " E pAs Aende
som kan e ka i ial- , men som kanske ge en
u gdngspunkL O en O s delse a se icesys eme s
ka ak a . Va 6 kan jdns e na in e di e en ie as
enlig beho sp 6 ningsp incipen?
l5
Nedska ningen a de lags adgade inkoms el-a e ade
pensionsskydde sku1le illsammans med en 6kning a
de indi iduella pensione na (se Kangas 1988, 47-48)
leda ill en minskning a pensionsskydde s di ek a,
o en liga egle ing, och i de a hdinseende nd ma
Finland och de 6 iga no diska l6.nde na. Den danska
modellen liqqe annu lAng amO e , men ecken i
denna ik ning kan sk6njas.
2.8. A slu ning
3. UTVECKLINGEN MOT PRIVATISERING OCH
AVGIFTSFINANSIERING INOM PENSIONS.
TONSATRINGEN
3.1. P i a ise ing
Sy e med denna a ikel d in e a pds &, a de
no diska pensionsskydde s am ida u eckling sku1le
a a den o an besk i na. Sna a e ha sy e a i a
isa de p oblem man kan s allas am 6 da de
inkoms el-a e ade pensionssys emen i den "ny1ibe a1a"
andan ska s ned.
Inom socialpoli iken b uka man skilja mel-lan e
modelle som d kanne ecknande O a sin kul u k e s:
den uni e salis iska modellen (No den), den
libe alis iska modellen (de anglosachsiska linde na)
och den ko po a is iska modell-en (Mellaneu opa)
( .ex. Esping-Ande sen 1990, Ab ahamson 1-991) .
U md kande o den uni e salis iska modellen a a .
den s a liga social-poli iken ii .ickande och a
6 minsni dn a hOg.
Den libe alis j-ska modellens socialpoli ik s a a
ill a . beg ansa s a ens inbl-andning sd a den a
sA li en som m6jlig och a l& a en s o del a
socialskydde sk6 as a p i a a 6 s;ik inga .
Den ko po a is iska modell-ens social 6 s6.k ing kan
be yda i11 och med mycke hOga O mAne , med
d mAne na a as bundna i11 a be e . Minimiskydde
6 pe sone som s A u an d a be sl-i e a 1dg.
Unde de senas e & A iondena ha de e modelle na
som a 6 ha skande inom eu opeisk . socialskydd
nd ma sig a and a, men de cen . ala d agen kan
o a ande u skiljas i de olika lande nas social-
lags i ning ( .ex. Esping-Ande sen 1990) .
6
Model-le na besk i e sociaJ-skydde s s uk u och
logiken med ilken man p oduce a de a. De de inie a
in e di ek 6 hAllande mellan p i a och o en lig
inom social 6 sak ingen, o s a de na u lig is
pd e kas a uppbyggnaden.
Beg eppe p i a ise ing 6 in e en ydig . I den
deba som 6 s unde de senas e A en ha man med
p i a ise ing i hu udsak a se de a samhdlle
a s d An ans a och egle ing a e iss om dde
och d e lA e al e i11 medbo ga nas i illiga
e ksamhe .
I e klighe en inns deL le a olika g ade a
o en lig egile i-ng. Den o en lig a mak en kan .ex.
s i La laga om en iss g upps pensione , inansie a
dem med s a sbudge en och sj dl sk6La om u be alningen
a pensione na. Pd de a sd d de s a sans alldas
pensionsskydd o dna s i de les a dnde na. Al e na i
kan den o en liga mak en lags i a om en sa skild
g upps pensione , men 6 e ld a j-nansie ingen och/
el1e den p ak iska adminis a ionen i11 den p i a a
sekLo n ( .ex. den p i a a sekLo ns a be spensione
i Finland) . Slu ligen kan den o en .liga mak en o dna
s& a . ex. pensions 6 sdk ing il p i a och
i illig, men g-ynnas i samband med beskaLLningen.
Kanske den kla as e linjen mel-lan o en lig och
p i a andA a lags adgad/ i illig ( .ex. @ e bye
1988b).
F6 p i a a 6 sak inga som e sa e social 6 sak ing
inns de na u lig is mes um i lande med den
libe al-is iska modellen. De p i a a d sak inga na
ha b6 ja 6ka ocksi i No den, men de ha am O all
sdl s som komple e ing i11 den lags adgade
6 seik ingen. De lags adgade pensionsskydde ha
in e a ska a s 6 a e sa as a p i a 6 sak ing,
ilke sku]1e a a p i a ise ing i o de s a a
bema kelse.
I all de lags adgade pensions 6 mAne na e kligen
skulle awecklas i No den, skull-e de oligen e -
sa as med kollek i a, i p ak iken a be sma knads-
base ade pensionsano dninga . De skulle be yda aL
No den nd ma sig den ko po a is iska mode1len. En
sddan uL eckling kan ocksi kallas p i a ise ing,
i all de kollek i a a Lal-en in e s ad as s i 1ag .
3.2. Si ua ionen i No den
De no diska pensi-onssys emen a i11 ka ak ii en
allmdnna och lags adgade. Enlig den uni e salis iska
p incipen ingd e e a i h6g g undskydd som a
lika s o 6 a1la och e L inkoms . ela e a
6 a sskydd.
I7
Den pa lamen .a iska egle ingen ha mOjliqqjo s d
ena sidan a den cen alise ade a be .sma knads-
mekanismen och den d i med sammanbundna h6ga
o ganise ingsg aden, d and a sidan a den poli isk
s a ka jo db ukssek o n (B uun !992) .
Danma k awike An 6 iga No den genom a man in e
ha n&go lags adga 6 A spensionssys em. I de
a seende pA-minne Danma k om de anglosaxiska
lande na.
Finland a ike genom a de lags ad.gade
a be spensionssys eme i h6g e g ad bel6na 6
a be e. A be .spensione na ha ingeL pensions ak. De
kan kall-as 6 e ko po a is iskL d ag, men de kan
ocksd O s ds som en konsek en illampning a den
uni e sal-is iska mode11en. Kompensa ionsni An ;i
lika O alla och de inns inge . di ekL beho a
komple e ande 6 seik inga .
I den senas e u ecklingen kan man u skilja d ag som,
i all- de O s ilI sin spe s, kan be yda a den
no diska uni e salis .iska modellen nd ma sig den
ko po a .is iska elle i11 och med den libe a-
lis iska model en. O ganise ingen a a be sma knaden
och 6 handlings 6 hAllandena ha ha en cen al
o11 i den no diska dl i dss a .ens uppkoms och
u eckling. I dag kan man u skilja ecken pd a
a be sma knads 6 hAl-landena decen . alise as.
U ecklingen s dl ks a a a1l le O e aq bli
in e na ionella (Kangas - Kosonen L992) .
3.3. Finansie in gssys emen
Hu inansie ingen a socialskydde 6 delas a ie a
i Vas eu opa. Den h6gs a s a liga inan-
sie ingsandelen ha Isl-and och Danma k, dA
socialskydde l bunde .il1 ska e inansie ingen.
No qe, S e ige och Finland h6 ill en g upp dd
s a ens andel a socialskyddsu gi e na d 45-60
p ocen .
A be sgi a nas andel a lag e an genomsni . e i
Island, No qe och Danma k. S e ige och Finland
ep esen e a i de .a a seende de eu opeiska
medel- A deL.PA a gi e dn de O sdk ade o li a
man sig ;ims . i Mellan- och Sydeu opa da socialslq dde
d a den ko po a is iska modellen (Lindahl 1,992) .
Egena gi Len be yde i p incip a socia 6 sak ingens
6 sak ingskomponen be onas. A mins one i Finland
ha man ocksd mo i e a den nya pensionsa gi .en med
a den d medbo ga na a se sys eme som si ege .
A . uppl6sa pensionssys eme elle educe a O mine na
komme a a a s A a e i am iden, om o m6ns aga na
konk e . del a i inansie ingen.
l8
Analysen kan a a ik ig, d en om de in e inns nig a
unde s6kninga om illko en O a man skall kiiLnna
sys eme som siL ege . Den and a sidan a saken d
dndi a egena gi en ocksA kan jiimna agen 6 en
p i a ise ing a social 6 sdk ingen genom a dnja
de 6 sak ade id se sina pensions 6 mine i ela ion
i11 6 sak ingsa gi en.
E u ma kande d ag 6 de no diska L ygghe s-
sys eme a jus 6 mdne nas ela i a obe oende a
idiqa e e lagda a gi e . I No den ha ackande
6 mAne och s a an ill jamlikhe a i ik iga e
an O sAk ingsp incipen (Ande sen 1986) .
3.4. Den danska modellen i no disk pe spek iy
A No dens in eg e ing med Vas eu opa in e di ek
pA e ka den socialskyddsmodell- som u eckla s i
espek i e land ha upp epa s i olika sammanhang. Men
in eg e ingen komme silke a ha indi ek a
e kninga . Vissa e kninga d edan synliga, bl . a .
i de no diska l-einde nas 6 s6k a L anpassa sina sysLem
ill- den ekonomi-ska k isen.
Danma k ha en in essan blandning a no disk,
uni e salisLisk modell och mellaneu opeisk,
ko po a is isk mode11. De uni e salis iska d age i
den danska social 6 sdk ingen d den ela i s o a,
jamns o a och ackande olkpensionen. En komponen
som i11h6 den ko po a is iska modellen a a
skO seln a 6 a spensione ske genom ackliqa
pensionskasso och p i a a 6 sik inga .
Den s.k. al a dss a ens k is ycks ha be 6 Danma k
i h6g e g ad an de 6 iga no diska l-einde na.
Kos nade na O de ska .e inansi-e ade olk-
pensionssys eme ha anse s a a 6 h6ga och de ha
ske en 6 skju ning i ik ning moL beho sp O ning.
bakg unden iI1 s A ighe e na anns s uk u ella
p oblem inom samhdl-lsekonomi och sysselsd ning. De
d m6jlig a Danma k ocksA ideologisk seE ja ma
sig ndgo dn den no diska model1en, as dn en
uni e salis isk socialpoli .ik o a ande ycks a a
de allman accep e ade md e (Kosonen l-990) .
De 6 iga no diska l-ande nas lockelse a 6lja
Danma ks exempel kan hel enkel be o p& a man i11
6 ba a de inhemska 6 e agens konku ensldge i
Eu opa. En minskning a a be sk a skos nade na
bo de a a m6j1ig. En annan o sak kan a a No dens
onekligen pe i e a laqe i Eu opa. E ak um som
a mins one in e be dmja en moLsa u eckling, d s.
a No dens uni e sali s i ska soc i a1 slq ddsmodel l- skul 1 e
bli en O ebild 6 de ds eu opeiska lande nas
sociala ygghe ssys em (A1es alo - Flo a L992) .
19
3.5. P i a ise ings endense i and a no diska liinde
I S e ige ha cen e n 6 eslagi a olkpensionen
och en del a ATP skall- s1&s ihop ill en enhe lig,
jamns o g undpension. F6 mdne na u 6 e
g undpensionen skul-1e a a p i a a e1le kollek i a,
i illiqa O sak inga . A be sgi a e O eningen SAF
illsammans med jans emannacen alen SACO ha
6 eslagi a ATP e sa s med indi iduella
pensionskon on.
De 6 iga bo ge liga pa ie na ha ala om a be a a
ATP:s pensions ak pA nu a ande ni 6. E e som
pensions ake in e 61je lOne nas u eckLings ak ,
skull-e ATP p& de a sdLL a sig sjdLl u ecklas il
en u byggd olkpension. F6 sam ing en sku11e e sa as
med a be sma knadspensione , i-1ke be yde a
d a spensionens yngdpunk J-y as &n de
o en liga i11 e a be sma knadsbase a ,
ko po a is isk sys em.
T Oskeln O en s&dan beska ning a in e J-ika h6g i
S e ige som i Finland. S e ige d man an id a
pensione na ha e Lak, och en 6 hAllande is s o
del a . ex. j ins emeinnens pensions 6 mdne ha
o dna s genom ITP-sys eme . OcksA an ale p i a a
O sak inga ha 6ka be ydlig , d en om S e iges
ekonomiska p obJ-em ha d abba p i a a 6 sdk inga
unde de senas e ide na (Ho L986, Salminen 1992) .
Unde ekonomiskL s aqa pe iode kan solida i e en
mellan gene a ione na s ik a, och den ak i a
be ol-kningen ii me edo an idiga e a . godkilnna
nedskei ninga i 6 mAne na. I samma ik ning e ka
den an ade 6kningen a an ale pensiona e . Den
cen ala &gan 6 sys eme s s abili e bl-i hu dl-
man u sp ungligen lycka s dimensione a s .o leken p&
pensione na.
Ocks& i Finland ha de p i a a pensions 6 seik inga na
Oka , och de ma knads 6 s akLi a 6 sak ingsbolagen.
De as andel a pensione na a dock o a ande
mini-ma1. De be o pd a de lags adgade
a be spensionssys eme i pinland in e keinne ill-
pensions ak. Finland a in .e helle e lika 6 mOge
land som S e ige, och olk a in e lika in esse ade
a a be ala dy a p i a a 6 sak inga .
Men de inns e yck mo p i a ise ing ocksd i
Finland. Den si ande ege ingen ha le a ginge
disku e a &gan om a beskii a de s o a pensione na.
Den hOga a beLslOshe en gnaga p& pensionssys eme s
inansie ingsbas. Pensions oppen e e d 2000 k a e
a onde ingsg aden hOjs, men sam .idig bo de
6 e agens a be sk a skos nade s6.nkas.
20
Den konk e a hjalpen i denna si ua ion d
pensionsa gi en O a be s aga e som in d s 1993.
Den unde ld a na u lig is 6 e agens kos nads-
yck, men sam idig be ona den de inska
a be spensionssys eme s 6 sak ingska ak d .
A be sma knadspa e na qodkinde kanske 6 e askande
l i pensionsa gi en, o s a de inns d mins one
en i-deologisk komplika ion. A be spensionen ha i
Finland anda dn b6 jan olka s som en de1 a
a be s aga ens lOn. Den d en del a l6nen som be alas
u sena e, unde pensions iden. Som s&dan ha den
ocksd beak a s i lOne 6 handlinga na. Na nu
a beLs aga en sjal be ala en a gi .i11 sin
pensions 6 sdk ing, be ala han enlig de a einkesa
del is sin egen 16n.
Na u lig is d de ocksi m6jliqL a man bd ja k a a
a egena gi en i libe alismens anda skall- a a
i illig. De skulle innebd a e snabb s eq i
ik ning mo p i a ise ing.
I No ge ha man besku i kompensaLionsni 6n pA
6 d spensione na dn olke ygden, ilke oligen
komme a leda iII a a be sma knadspensione na
6ka . S o inge godkande i jo e lag O slag som
innebA a olke ygdens inkoms ela e ade
illaggspension 6 nya pensions aga e sanks An 45
p ocen LLIL 42 p ocenE. De komme a be yda en
6 sam ing a sa skil- hOga l6nade pe sone s
lags adgade pensionsskydd.
Vissa 6 No ge ypiska O hdllanden kan a a dgnade
a be ona skil-lnade na mellan olika pensiond e .
A beLsma knadsa angemangens ackningsg ad a ldg e
i No ge an . ex i S e iqe. De les a pen-
sionsano dninga na a dessu om O e agsbundna. De
be yde a pensions 6 m&ne na a ie a me an i
S e ige, da cenL alo ganisa ionsni dn domine a och
egle ingen a pensions 6 mdne na ske cen alise a .
A pensionssano dningen ske pd ol-ika sd inom den
o en liga och den p i a a sek o n be ona ocksd
skil-lnade na mel-l-an pensiona e na. Inom den o en liga
sek o n & pensions aga na den u lo ade pensionen
(65 p ocen a 16nen) obe oende a hu s o pensionen
An Folke ygden a (@ e bye 1990).
3.6. De no diska g undskydde s s iillning
Vi ha o an skisse a upp u ecklings ende som kan
ho a de lags adgade 6 a sskydde i No den. U en
annan synpunk kan man anka sig a en nd ma e
kon akL med Vas eu opa bli en j-sk ak o jus 6 de
uni e sella q undskydde i No den.
2
I Mellaneu opa domine a e L s a k ko po a is isk
socialskydd, som de knappas gd a 6 s aga ens 6
konku ensk a ens skulI. Da 6 a de m6jliq a
ycke mo lik o mighe och inbespa inga ocksA i
No den kan in ik .a sig pA den g und . ygghe som in e
6 be oende a a be e. G undskydde kan .ex. be a as
pi nu a ande ni d i bema kelsen minimiskydd, medan
beho sp 6 ningssynpunk en be onas .
I eL a seende skulle e s a k inkoms ela e a
socialskydd passa bd . e i No den an i Mellaneu opa,
e e som sysselsa ningsg aden a h6g e i No den. I
No den del a . ex. k inno na i 6 d sli e . Lang e
s6de u d k inno nas socialskydd be oende a den
a be ande maken.
En h6g sysselsd .ningsg ad och en a be sk a spoli k
med ull sysselsa ning som mA1 med d a ocksA de
inkoms ela e ade social skydde ci uni e sal i s . i sk
ilI ka ak d en i No den. Om man ill l-aL .a pA den
o en liga konsum ionen och ska eb6 dan, kan de
ocksA e ka socialpoli isk m6jlig a p u a pd
g undskydde .. Ocksd den kommande ha monise ingen a
ska e och a gi e i EG kan a be ydning 6
mOj lighe e a inansie a de no diska g undskydde
(Suwalski - Seidelin L992).
Finland 6 eslog "Kuusis a be sg upp,, edan 1971
a olkpensionen skall a a hel pensionsa hangig,
med and a o d a de som ha en a be spension som
6 e s ige en iss g dns in e A olkpension. pi
inansminis e ie s ini ia i ha samma dga igen
agi s upp i11 diskussion. Om O slage genom 6 s
be yde de a de inska pensionssys eme a e .
s .eg mo den ko po a is iska modellen och a man
p u a pd uni e salismen.
Hu en socialpoJ-i ik som g unda sig pd l6nea be e
lyckas be o o s a1l pd i ilken yp a samhall_e
den illeimpas. F6 nd a ande e i in e hu
a be sma knade na i No den komme a u eckl_as und.e
in ly ande An EG. De a mOj lig a EG i nd.gon mdn
beg ansa spel umme 6 en poli ik som s a a ill
a upp a hdlla sysselsA . ningen.
A mins one 6 de e ak um aL . de mellaneu opeiska
ldnde na in e u an ese a .ione godkdn Keynes,
Kuusis och My dals socialpoli iska anka om
sysselsa ningspoli ik. I EG-ldnde na a in e ull
syssels i . ning e cen al m&l pA samma sa som i
No den. Da 6 be yde en be oning a
inkoms bundenhe en ocksd a . endensen a dualise a
samhalle . s A ks (Ab ahamson l-989) .
Den senas e idens 6 s6k aLL g6 a g undskydde .
yg ga e och siik a e b6.de i Finland och i S e ige kan
bl.a. ses som 6 sOk a us a sig mo en ho ande
ned us ning a de uni e sella g und 6 mdne na.
22
3.7. Till uni e salismens i s a
ns a 1 lningen i 1 1 ll- d ds aL en och p i a i s e ingen
a naLu lig is i h6gs a g ad en samhdlls iloso isk
Aga. Den konse a i a k i iken ha nagel a i
sa skil- deL s enska olkhemme 6 a 6 mynde skap
och sociala ygg heLsna e ka sd passi e ande pi
medbo ga na a de in e me a kan a ans a 6 sina
egna li och pd lAng sik in e helle 6 si
samhdlle.
I den in e na ionella le nadssEanda dsLd lingen ha
de a mins one in e hi ills gA . . ddlig 6 de
no diska ldnde na, sna a e d om. Dd 6 e ka de
kons ue a a pds & a mdnsko mds e kanna sig
o ygga 6 a kunna a be a e ek i .
De . y e s a d demdle som ha s y u eckli-ngen a
de no diska dl d dssamhalle a jamlikhe . Mo
denna bakg und skall de no diska al a dssamhalle s
ka ak d is iska d ag 6 s As: dckande 6 mdne ,
jam ik mel-lan beho s- och in jandep incipe och en
om aL ande samhdllsse ice (Ande sen 1986) .
Jamlikhe d onekligen e ids ack och i11
innehdlle n&go di us beg epp. Men en nd ma e
analys och mo i e ing a begeppe s be aE igande ho
in e hi . Dd emo a de m6jlig a mo i e a den
uni e salis iska socialpoli iken med iamlik-
he ssynpunk e .
TankegAngen d s 6d a de in e na ionella jam-
O el-se na om inkoms , 6 delning. Vdl d dss a ens
om O delnings e kan ha a i s a ka e i Finland,
No ge och S e ige in i 6 iga OECD-lande . E .
ackande, lagsLadgaL socialskydd ycks a1l sd jamna
u inkoms skillnade na e ek .i a e an e E skydd som
base a sig pA p i a a elle kollek i a 6 sdk inga
(Kangas - Kosonen L992).
E annaL a gumen O den uni e salis iska
socialpoliLiken a sociologisk och s 6ds in .e a
lika 6 e ygande unde s6knings eslu a . Men de
6 e alle olig a den uni e salis iska
socialpoli iken p& eL sa s a ke sol-ida i e en i
samhdlle och dd ig enom s 6de sig sjal .
Na sysLeme a uppbygg sd a alla kanne aL de d
ndgo , d de ocksA i all-as in esse a sys eme
be a as, d en om man kan a a a olika &sik om hu
6 mdne na O delas. Jus denna synpunk a1a b&de
6 e imliq 6 a sskydd och e ;ickande
g undskydd (Salminen - Vanamo l-991).
U jamlikhe ssynpunk skulle en awikelse An den
uni e salis iska socialskyddsmodellen all sd a a
eLL kla bakslag. De gal1e de uni e salis iska
socialskydde s d komponen .e , g undskydde och de
inkoms ela e ade skydde .
23
E imlig , jeimns o och iickande g undskydd ga-
an e a mannisko na en iss g ad a obe oende i
O hAllande i11 ma knadsk a e na. De lags adgade
inkoms bundna skydde 96 a de a jdms allda n;i de
6 lo a sin 6 a sinkoms . Va ken den ena el1e
and a komponen en kan 6 s agas om man il s A as .
id jamlikhe smAle .
3.8. Viil ii dss a ens sociala se ice
I & a no diska al a dss a e in a den a gi Ls a
ell-e s a k sub en ione ade samhallsse icen en
cenL al ol-1. Man ha ocksA kalla lande na 6
socialse icesLa e . Vi ha sa sa pd a skapa och
upp a hdll-a e o en lig se icena - pa e sa
som k d e mycke . penga och esu se . Andelen
sysselsa a inom den o en liqa sek o n i p ocen a
hel-a a be sk a en a i No den ci ka 26 p ocenL, i
Mellaneu opa 17 p ocen och i Sydeu opa endas l-5
p ocen . EG-lande na kan ocksA ka11as O delningslinde
i de a seende a de i sin socialpoli ik be ona
inkomsLO e 6 ing a me iin o en lig konsum ion
e11e o en lig se ice (Kosonen 1990) .
De a ocksA Lypisk O No den a den o en lig a
mak en, s a en e1le kommune na, s a a 6 se icen.
Man ha in e d agi sig 6 lAng gd.ende 6 s a ligande
a se icen. deL d iqa Eu opa ha den 1ibe a1a
kul u en o hdll-i sig be ydlig me skep isk i1l
s a en.
En om a ande social se ice mds e ocksA upp a as
som e u yck 6 jamlikhe ss a an. Se icen ha
in e d s a liqa s da 6 a L de in e skulle ha a i
m6jliq a L p oduce a Ljdns e na p i a . En s o del
a jdnsLe na d sddana som Lidiga e sk6 .es a de
adi ionella sociala na e ken ( amilj en,
bykollek i e , ino iciella sammanslu ninga m.m. ) .
Indus ialise ingen ha b u i s6nde den ypen a
solida i e . I s alle ha man bySg upp e nd a
social-a jans e som medbo ga na ha jamli-k ill-g&ng
i11 obe oende a inkoms elle o mogenhe (Ande sen
1986 ) .
Be oende pd ilken aspek man anldgge , kan man
an ingen pAs d a al a dss a .ens socialpoli ik
be inne sig i s dndig k is el-le a den ald ig a
i k is. De be o pA a de in e inns n&go na u lig
jam ik slilge e1le g ans 6 jamlikhe . De inns
al1 id b is e i jamlikhe en som samhdllsmaskine ie s
in e logik k ai e a skall a as i11 och de inns
al1 id a gumen 6 a k ;i a a socialu gi e na
skall seinkas (Rosan allon 1992).
24
De e ka m6jJ-ig a dnka sig a L se icen kan a a
jus de om Ade da man kan 6 e sk ida kon lik en
mellan 6 s a ligande och p i aLise ing. Man beh6 e
inLe 6 s a hand ala om p i a .ise ing a jdns e
u an om en ny kombina ion a o en lig och p i a
elle LilI och med om en ny gemenskap.
O en lig p oduce ade bas j dns e a in e
n6d andig is de a a s a eL pA e di e en ie a
beho a jdns e . Men penning 6 mAne na a sA s o a
a de ocksd kan an dndas ilI kOp a jans e . Man
kan ocks& u skj-1ja issa ecken pd en ny solida i e
i medbo ga 6 else och & e uppli ade i illiga
insa se .
En socialpoli isk s a egi som a be a i denna
ik ning d 6 s &s in e helle p oblem i. Den kan
i1l och med 6 e a11a u opis isk, men den i i ilke .
a1l som hel-s en jamlika e och en me a konk e u opi
(j . Bloch l-986) an e p i a ise aL socialskydd,
som egen liqen in e me kan kallas socialskydd.
