Medborgaskap och arbetsprestation : konfrontation eller kombination

Ka i Salminen Jussi Vanamo MEDBORGARSKAP OCH ARBETSPRESTATION Kon on a ion elle kombina ion l l lL'il.?i?N,i?9,?,P".ENTRALEN Fo skninga 1 992:4 Ka i Salminen Jussi Vanamo TVIEDBORGARSKAP OCH ARBETSPRESTATION Kon on a ion elle kombina ion il[.-'A[?I,?N"1?9,?,BTCENTRALEN Fo skninga 1992:4 2 O e sd ning An inska Te esia Ijas Rii a Salminen sBN 952 -9639-L1"-2 Hakapaino Oy, Helsinki 1992 J TILL LASAREN I de La ha e ing& e a ikla som idiga e publice a s i n&go me la - a lig o m i olika sammanhang. A ikla na behandla de no diska pen- sionssys emens am idsuLsik e och si - skil p i a ise ings endense na och 6 - d spensione na u olika syn inkla . E e som a ikla na ha dck in esse i no diska social 6 sdk ings- och o ska - k e sa ha i beslu a a publice a dem samlade i e ha e. A ikla na kan ocksA a a ill ny a i diskussionen om al- a dspoli ikens in- ik ning i 6 and ade ekonomiska 6 - hdllanden. Ka i Salminen ha sk i j- kapi le 2. Kapi len 1 och 3 ha de unde ecknade sk i i illsammans. Helsing o s 1. L0.L992 Ka i Salminen .Tussi Vanamo 4 o INNEHALL 1. PENSIONSSKYDDET I NORDEN. DIALEKTIKEN MELLAN OFFENTLIGT OCH PRIVAT 5 l.2.En uni e salis isk socialpoli ik 5 1.3. De no diska pensionsskydde s g unde 5 1.4. Nylibe alism och p i a ise ing 6 1.5. P i a ise ings endense i No den 7 1.6. Komp omissen mellan beho sp incipen och in j lnandep incipen 7 1.7. F i nyelse a se icesys eme 8 2. DANMARKS MODELL . DE NORDISKA PENSIONSSYSTEMENS FRAMTID ? 2.1. Den danska modellen o mas 2.2. Folkpensions e o men 2.3. Misslycka O sOk a i inkoms ela e ad illiiggspension 2.4. GA den danska u ecklingen igen i de ii iga no diska l lnde na 2.5. S e ige 2.6. No ge 2.7. Finland 2.8. A slu ning 3. UTVECKLINGEN MOT PRIVAIISERING OCH AVGIFTSFINANSIERING INOM PENSIONS. T.ONSATRINGBN 15 3.1. P i a ise ing 3.2. Si ua ionen i No den 3.3. Finansie ingssys emen 3.4. Den danska modellen i no disk pe spek i 3.5. P i a ise ings endense i and a no diska l lnde 3.6. De no diska g undskydde s s lllning 3.7. Till uni e salismens i s a 3.8. Vil ii dss a ens sociala se ice LITTERATUR 9 9 l0 10 12 12 13 4 5 15 6 17 18 19 20 11 23 25 5 1. PBNSIONSSKYDDET I NORDEN - DIALEKTIKEN MELLAN OFFENTLIGT OCH PRIVAT "His o ien ga an e a ald ig en mo sa ,s ena och enkla sege 6 e sin mo sa s: den a slOja genom a . skapa sig o iinkba a u dga , o d uLsedda synEese . " Roland Ba hes: My hologies (1957) . 1.2. En un i e salis isk socialpoli ik Den sociala ygghe smodell som u eckla s i No den be ecknas som uni e salis isk. U ma kande 6 den no diska ygghe smodell-en d en ackande, s a lig socialpoli ik, h6ga 6 mdnsni Ae , balanse ing mellan beho sp incipen och in janandep incipen och e om a . .ande se icesys em som upp d hAlls a den o en liga sekLo n ( .ex. Esping-And sen 1990) . Den uni e salis iska socialpoli .ikens objek ei i enlighe med namne hela be olkningen. Socialpoli iken kan in e 1iks 6llas med "a be a dg'an", och dnnu mind e med " a ig A d" ( .ex. Nieminen 1984). Socialpoli ikens subjek a den o en liga sek o n, i 6 s a hand s a en. Til-l . adi ionen i No den h6 a man in e slq gga 6 e ldng .g Aende d s a ligande a social-poli iken. O iga Eu opa och sa skilL i USA ha den lj-be ala kul- u en 6 hilli sig be ydlig me skep isk i11 s a en. Den uni e sal is iska soc ialpoli ikens e iska g und al- d jamlikhe , som i de a sammanhang innebd en minime ing a de social-a och ekonomiska skillnade na me]Ian medbo ga na (Wal on 1984) . 1.3. De no diska pensionsskydde s g unde Vd. mode na al a dssamhalle i indelaL i en p i a och en o en lig sek o . Indelningen d isse ligen kul .u bunden, och den poli iska h6ge n ha adiLionell asE s o e ik id den an dns e n (@ e bye 1988) . Den p i a a sek o n p oduce a a o och jdns e som mannisko beh6 e och be ala a be s aga na e Ee de as O mAga och 6 jans . Den o en liga sek o n s a a 6 ny 6 delningen a de als &nd som p oduce as s& a alla medlemma i samhalIe . A sina beho ill edss allda - d s. sAdana beho som 6 godkanda enlig ddande ei desys .em och inns upp agna pd lis an 6 e beho som skall il1 edss .illas. 6 E mo i O ny 6 delni-ngen som d a lmein godkan a & beho a ekonomisk u koms ocks& na i in e p& g und a &lde e1le sjukdom me kan del a i p oduk ionen, d s. pensione . Medbo ga nas a i11 pensionsskydd na banden i11 p oduk ionen klipps a kan ha ledas u e oli-ka p incipe : medbo ga skap, social si ua ion och a be sp es a ion. I No den ha olika be olk- ningsg uppe is a om g unde na 6 pensions- skydde . Sedan and a 6L ldsk igeL ha b6nde na 6 esp Aka jAmns o a pensione sombase a si-g pd medbo ga skap. De bo ge liga pa ie na ha kan sig d agna il1 selek i a, beho sp 6 ade 6 m&ne . Socialdemok aLe na 6 esp dkade beho sp 6 ning am il-I 1950- ale , men i ak med s igande le nadss anda d insAg man be ydelsen a inkoms ela e a pensionsskydd 6 den be ol-kningsg upp som man 6 e ade (Salminen Vanamo 1991) . 1.4. Nylibe alism och p i a ise ing Den globala ldgkonjunk u en ha skapaL e yck pd de sLa liga socialskydde och b1.a. de lags adgade pensione na. DeL socialdemok a iska ankesa e a s a en bd hu udans a e O socialpoli iken ha i ge ika 6 nylibe alis iska s a anden med minska s aLlig in ly ande och en be oning a indi iduel-l ini ia i agande som mAlko sag p i a ise ing. P i a ise ing be yde a den o en liga sek o n undand a sig ans a e 6 e bes am om ide och lA e medbo ga na O e a e ksamhe en och sk6 a den pd de . sa som de inne bas . Men g ansen mellan p i a och o en lig a in e ska p. S a lig egle ing kan 6 ekomma i olika g ade , och medbo ga samhdlleL a indela i ma knade och sociala nd . Kampen O indi idens ihe ochmo s a l-ig inblandning ha unni s pi libe ale nas p og am sedan 1700- ale . Dagens l-ibe alism kal-l-as nylibe alism da 6 aE den be ona indi idens ihe och ma knadsk a e na som ela i 6 delak iga, medan den klassiska libe alismen a nds an o illko lig s a s ien lig (Bu deau 1.979 . Pd denna ins allning base a sig ocksd nylibe ale nas k i ik a al a dss a en. De anse a s a ens ny O delning a esu se na som helhe be ak a ;i ine ek i och a esul a en in e ens mo s a a sina sy en (Flaman 1988, Ryden eld 1983). 7 1.5. P i a ise ings endense i No den Kombina ionen a jdmns o a pensione enlig medbo ga skapsp incipen och ilI a be e bundna O a spensione a en ik ig de1 a den uni e salis iska socialpoli iken. Kombina ,ionen ha genom O s i Finl-and, S e ige och No ge ack a e sam e kan mellan en s a k socialdemok a isk 6 el-se, den cen a]ise ade a be sma knadsmekanismen och en poli isk s a k jo db ukssek o (Kangas 1988) . A Danma k ha a i me poli iskL spliL a , a d mins one del i-s o sak i11 a lande in e ha e L lags adga O a spensionssys em. Den danska modellen place a sig mellan den no diska, uni e salis .iska och den mellaneu opeiska, ko po a is iska modellen. E uni e sal-isLisk d ag i dansk social 6 s ik ing d den ska .e inansie ade, ela i s o a olkpensionen. E elemen som hd i11 den ko po a isEiska modell-en d a 6 a spensione na skO s genom ackliga pensj-onskasso och p i a a 6 sdk inga . I alla no diska lande 6 ekomme nu O sOk a 6 s aga de lags adgade pensionsskydde . I Danma k ha olkpensionen uL ecklaLs i ik ninq mo beho sp O ning. I S e ige alas om en u idgad olkpension som ATP ska1l ingd i. I No ge ha illagqspensionens kompensa ionsni A sdnk s . Fi-nland ha den bo ge liga ege ingen pJ-ane p& a in 6 a e ak 6 a be spensione na eI1e sanka pensione nas kompensa ionsni &. A11a u om jans emannen ha s all sig eniga bakom en sankning a j dns epensione na. Be ydande nedska ninga a de lag sLadgade O a spens i one na kompens e a s del i s genom p i a a 6 sak inga , men olig is komme am 6 all kollek .i a, a be sma knadsbase ade ano dnj-nga i s il med den danska modellen a bli ak uell-a. Nd de galle pensionssys emen d in e p i a ise ings- endense na en 6ljd a poli .ike nas nylibe ala id6e , o s a de kan ha sAdana. Pensionssys emens g unde ha bli i 6 em61 6 ny g anskning dels pA g und a den ekonomiska k isen, dels pd g und a ycke mo kon o mi e som komme &n EG-ldnde na. 1.6. Komp omissen mellan beho sp incipen och in j lnandep incipen I bakg unden ill olkpensionssys eme inns id5n om b uks a de, d s. beho sp incipen, medan a be .spensionen base a sig p& by es di de e le in j inandep incipen. 8 I No den, Danma k undan age , ha de lags adgade pensione na u eckla s i in janandep incipens ik ning. Sa skil i pinland ha in janandep incipen och beho sp incipen s all s i ska p moLsa s O hS.llande il-1 a and a och a spegla olika be olkningsg uppe s poli isk o ganise ade in essen. Om in janandep incipens genomb o mo s a a indus ialismens och den ekonomiska ill ax ens logik, a d& in e en e d dn p incipen na u lig id s agna ion el1e ecession? EkonomiskL se kan en sAdan s dngande u eckling a a mo .i e ad pA ko sik . SA ha ocks& pensions- 6 saik ingsp emien an dn s som konjunk u poli isk ins umen . Men de a skal a illagga a L pensionspoli ik bygqe pd 1&ngsik ighe . E pensionssys em mds e a a pdli lig ocks& 6 e gene a ione na. De kan in e med e e byggas upp ba a 6 a uppl6sas e e .ex. em i . En adikal O sam ing a 6 a spensione na kan ocksA innebd a a s 6de 6 oLalpensionssys eme , d s. ocksd 6 minimipensione na, minska sei skil bland h6ginkoms aga e som d a cen al be ydelse 6 inansie ingen a pensione na. In e na ionell-a jam 6 else isa a . . lags adgade 6 a spensione i kombina ion med g und . ygghe pA medbo ga skapsbasis, ha en e ek i a e u jdmnande e kan pd inkoms skillnade 6n e skydd som base a siq pA p i a a e1le kollek i a 6 sdk inga (Kangas 1990 ) Unde ekonomisk diliga ide isa inkoms skil-lnade na en endens a 6ka a and a o sake . Omman i11 h&lla as id de socialpoli iska jamlikhe sm&le , bo de in ik ningen a a a be a a o alpensionssys em som base a sig pd in janandep incipen och beho sp incipen d en - och sa skil - unde ekonomisk ddliga ide . 1.7. F0 nyelse a se icesys eme En O nyelse a al a dspoli iken ycks a a ound iklig i alla indus ilande . Men e e som modelle na d olika kan den genom d as pA olika sa . E d ag som d Elpisk 6 den no diska ;il ei dss a en a e om a , ande o en lig se icesys em. De kan ocksd ses som e u yck 6 jdmlikhe .sm&l-e . Den sociala se icen a illganglig 6 a1la medbo ga e obe oende a inkoms e och 6 m6genhe . Se icesys eme base a sig enba p5. beho sp incipen. Sociala jans e kan in e janas in, men de kan in e helle konsume as anna an id beho " E pAs Aende som kan e ka i ial- , men som kanske ge en u gdngspunkL O en O s delse a se icesys eme s ka ak a . Va 6 kan jdns e na in e di e en ie as enlig beho sp 6 ningsp incipen? l5 Nedska ningen a de lags adgade inkoms el-a e ade pensionsskydde sku1le illsammans med en 6kning a de indi iduella pensione na (se Kangas 1988, 47-48) leda ill en minskning a pensionsskydde s di ek a, o en liga egle ing, och i de a hdinseende nd ma Finland och de 6 iga no diska l6.nde na. Den danska modellen liqqe annu lAng amO e , men ecken i denna ik ning kan sk6njas. 2.8. A slu ning 3. UTVECKLINGEN MOT PRIVATISERING OCH AVGIFTSFINANSIERING INOM PENSIONS. TONSATRINGEN 3.1. P i a ise ing Sy e med denna a ikel d in e a pds &, a de no diska pensionsskydde s am ida u eckling sku1le a a den o an besk i na. Sna a e ha sy e a i a isa de p oblem man kan s allas am 6 da de inkoms el-a e ade pensionssys emen i den "ny1ibe a1a" andan ska s ned. Inom socialpoli iken b uka man skilja mel-lan e modelle som d kanne ecknande O a sin kul u k e s: den uni e salis iska modellen (No den), den libe alis iska modellen (de anglosachsiska linde na) och den ko po a is iska modell-en (Mellaneu opa) ( .ex. Esping-Ande sen 1990, Ab ahamson 1-991) . U md kande o den uni e salis iska modellen a a . den s a liga social-poli iken ii .ickande och a 6 minsni dn a hOg. Den libe alis j-ska modellens socialpoli ik s a a ill a . beg ansa s a ens inbl-andning sd a den a sA li en som m6jlig och a l& a en s o del a socialskydde sk6 as a p i a a 6 s;ik inga . Den ko po a is iska modell-ens social 6 s6.k ing kan be yda i11 och med mycke hOga O mAne , med d mAne na a as bundna i11 a be e . Minimiskydde 6 pe sone som s A u an d a be sl-i e a 1dg. Unde de senas e & A iondena ha de e modelle na som a 6 ha skande inom eu opeisk . socialskydd nd ma sig a and a, men de cen . ala d agen kan o a ande u skiljas i de olika lande nas social- lags i ning ( .ex. Esping-Ande sen 1990) . 6 Model-le na besk i e sociaJ-skydde s s uk u och logiken med ilken man p oduce a de a. De de inie a in e di ek 6 hAllande mellan p i a och o en lig inom social 6 sak ingen, o s a de na u lig is pd e kas a uppbyggnaden. Beg eppe p i a ise ing 6 in e en ydig . I den deba som 6 s unde de senas e A en ha man med p i a ise ing i hu udsak a se de a samhdlle a s d An ans a och egle ing a e iss om dde och d e lA e al e i11 medbo ga nas i illiga e ksamhe . I e klighe en inns deL le a olika g ade a o en lig egile i-ng. Den o en lig a mak en kan .ex. s i La laga om en iss g upps pensione , inansie a dem med s a sbudge en och sj dl sk6La om u be alningen a pensione na. Pd de a sd d de s a sans alldas pensionsskydd o dna s i de les a dnde na. Al e na i kan den o en liga mak en lags i a om en sa skild g upps pensione , men 6 e ld a j-nansie ingen och/ el1e den p ak iska adminis a ionen i11 den p i a a sekLo n ( .ex. den p i a a sekLo ns a be spensione i Finland) . Slu ligen kan den o en .liga mak en o dna s& a . ex. pensions 6 sdk ing il p i a och i illig, men g-ynnas i samband med beskaLLningen. Kanske den kla as e linjen mel-lan o en lig och p i a andA a lags adgad/ i illig ( .ex. @ e bye 1988b). F6 p i a a 6 sak inga som e sa e social 6 sak ing inns de na u lig is mes um i lande med den libe al-is iska modellen. De p i a a d sak inga na ha b6 ja 6ka ocksi i No den, men de ha am O all sdl s som komple e ing i11 den lags adgade 6 seik ingen. De lags adgade pensionsskydde ha in e a ska a s 6 a e sa as a p i a 6 sak ing, ilke sku]1e a a p i a ise ing i o de s a a bema kelse. I all de lags adgade pensions 6 mAne na e kligen skulle awecklas i No den, skull-e de oligen e - sa as med kollek i a, i p ak iken a be sma knads- base ade pensionsano dninga . De skulle be yda aL No den nd ma sig den ko po a is iska mode1len. En sddan uL eckling kan ocksi kallas p i a ise ing, i all de kollek i a a Lal-en in e s ad as s i 1ag . 3.2. Si ua ionen i No den De no diska pensi-onssys emen a i11 ka ak ii en allmdnna och lags adgade. Enlig den uni e salis iska p incipen ingd e e a i h6g g undskydd som a lika s o 6 a1la och e L inkoms . ela e a 6 a sskydd. I7 Den pa lamen .a iska egle ingen ha mOjliqqjo s d ena sidan a den cen alise ade a be .sma knads- mekanismen och den d i med sammanbundna h6ga o ganise ingsg aden, d and a sidan a den poli isk s a ka jo db ukssek o n (B uun !992) . Danma k awike An 6 iga No den genom a man in e ha n&go lags adga 6 A spensionssys em. I de a seende pA-minne Danma k om de anglosaxiska lande na. Finland a ike genom a de lags ad.gade a be spensionssys eme i h6g e g ad bel6na 6 a be e. A be .spensione na ha ingeL pensions ak. De kan kall-as 6 e ko po a is iskL d ag, men de kan ocksd O s ds som en konsek en illampning a den uni e sal-is iska mode11en. Kompensa ionsni An ;i lika O alla och de inns inge . di ekL beho a komple e ande 6 seik inga . I den senas e u ecklingen kan man u skilja d ag som, i all- de O s ilI sin spe s, kan be yda a den no diska uni e salis .iska modellen nd ma sig den ko po a .is iska elle i11 och med den libe a- lis iska model en. O ganise ingen a a be sma knaden och 6 handlings 6 hAllandena ha ha en cen al o11 i den no diska dl i dss a .ens uppkoms och u eckling. I dag kan man u skilja ecken pd a a be sma knads 6 hAl-landena decen . alise as. U ecklingen s dl ks a a a1l le O e aq bli in e na ionella (Kangas - Kosonen L992) . 3.3. Finansie in gssys emen Hu inansie ingen a socialskydde 6 delas a ie a i Vas eu opa. Den h6gs a s a liga inan- sie ingsandelen ha Isl-and och Danma k, dA socialskydde l bunde .il1 ska e inansie ingen. No qe, S e ige och Finland h6 ill en g upp dd s a ens andel a socialskyddsu gi e na d 45-60 p ocen . A be sgi a nas andel a lag e an genomsni . e i Island, No qe och Danma k. S e ige och Finland ep esen e a i de .a a seende de eu opeiska medel- A deL.PA a gi e dn de O sdk ade o li a man sig ;ims . i Mellan- och Sydeu opa da socialslq dde d a den ko po a is iska modellen (Lindahl 1,992) . Egena gi Len be yde i p incip a socia 6 sak ingens 6 sak ingskomponen be onas. A mins one i Finland ha man ocksd mo i e a den nya pensionsa gi .en med a den d medbo ga na a se sys eme som si ege . A . uppl6sa pensionssys eme elle educe a O mine na komme a a a s A a e i am iden, om o m6ns aga na konk e . del a i inansie ingen. l8 Analysen kan a a ik ig, d en om de in e inns nig a unde s6kninga om illko en O a man skall kiiLnna sys eme som siL ege . Den and a sidan a saken d dndi a egena gi en ocksA kan jiimna agen 6 en p i a ise ing a social 6 sdk ingen genom a dnja de 6 sak ade id se sina pensions 6 mine i ela ion i11 6 sak ingsa gi en. E u ma kande d ag 6 de no diska L ygghe s- sys eme a jus 6 mdne nas ela i a obe oende a idiqa e e lagda a gi e . I No den ha ackande 6 mAne och s a an ill jamlikhe a i ik iga e an O sAk ingsp incipen (Ande sen 1986) . 3.4. Den danska modellen i no disk pe spek iy A No dens in eg e ing med Vas eu opa in e di ek pA e ka den socialskyddsmodell- som u eckla s i espek i e land ha upp epa s i olika sammanhang. Men in eg e ingen komme silke a ha indi ek a e kninga . Vissa e kninga d edan synliga, bl . a . i de no diska l-einde nas 6 s6k a L anpassa sina sysLem ill- den ekonomi-ska k isen. Danma k ha en in essan blandning a no disk, uni e salisLisk modell och mellaneu opeisk, ko po a is isk mode11. De uni e salis iska d age i den danska social 6 sdk ingen d den ela i s o a, jamns o a och ackande olkpensionen. En komponen som i11h6 den ko po a is iska modellen a a skO seln a 6 a spensione ske genom ackliqa pensionskasso och p i a a 6 sik inga . Den s.k. al a dss a ens k is ycks ha be 6 Danma k i h6g e g ad an de 6 iga no diska l-einde na. Kos nade na O de ska .e inansi-e ade olk- pensionssys eme ha anse s a a 6 h6ga och de ha ske en 6 skju ning i ik ning moL beho sp O ning. bakg unden iI1 s A ighe e na anns s uk u ella p oblem inom samhdl-lsekonomi och sysselsd ning. De d m6jlig a Danma k ocksA ideologisk seE ja ma sig ndgo dn den no diska model1en, as dn en uni e salis isk socialpoli .ik o a ande ycks a a de allman accep e ade md e (Kosonen l-990) . De 6 iga no diska l-ande nas lockelse a 6lja Danma ks exempel kan hel enkel be o p& a man i11 6 ba a de inhemska 6 e agens konku ensldge i Eu opa. En minskning a a be sk a skos nade na bo de a a m6j1ig. En annan o sak kan a a No dens onekligen pe i e a laqe i Eu opa. E ak um som a mins one in e be dmja en moLsa u eckling, d s. a No dens uni e sali s i ska soc i a1 slq ddsmodel l- skul 1 e bli en O ebild 6 de ds eu opeiska lande nas sociala ygghe ssys em (A1es alo - Flo a L992) . 19 3.5. P i a ise ings endense i and a no diska liinde I S e ige ha cen e n 6 eslagi a olkpensionen och en del a ATP skall- s1&s ihop ill en enhe lig, jamns o g undpension. F6 mdne na u 6 e g undpensionen skul-1e a a p i a a e1le kollek i a, i illiqa O sak inga . A be sgi a e O eningen SAF illsammans med jans emannacen alen SACO ha 6 eslagi a ATP e sa s med indi iduella pensionskon on. De 6 iga bo ge liga pa ie na ha ala om a be a a ATP:s pensions ak pA nu a ande ni 6. E e som pensions ake in e 61je lOne nas u eckLings ak , skull-e ATP p& de a sdLL a sig sjdLl u ecklas il en u byggd olkpension. F6 sam ing en sku11e e sa as med a be sma knadspensione , i-1ke be yde a d a spensionens yngdpunk J-y as &n de o en liga i11 e a be sma knadsbase a , ko po a is isk sys em. T Oskeln O en s&dan beska ning a in e J-ika h6g i S e ige som i Finland. S e ige d man an id a pensione na ha e Lak, och en 6 hAllande is s o del a . ex. j ins emeinnens pensions 6 mdne ha o dna s genom ITP-sys eme . OcksA an ale p i a a O sak inga ha 6ka be ydlig , d en om S e iges ekonomiska p obJ-em ha d abba p i a a 6 sdk inga unde de senas e ide na (Ho L986, Salminen 1992) . Unde ekonomiskL s aqa pe iode kan solida i e en mellan gene a ione na s ik a, och den ak i a be ol-kningen ii me edo an idiga e a . godkilnna nedskei ninga i 6 mAne na. I samma ik ning e ka den an ade 6kningen a an ale pensiona e . Den cen ala &gan 6 sys eme s s abili e bl-i hu dl- man u sp ungligen lycka s dimensione a s .o leken p& pensione na. Ocks& i Finland ha de p i a a pensions 6 seik inga na Oka , och de ma knads 6 s akLi a 6 sak ingsbolagen. De as andel a pensione na a dock o a ande mini-ma1. De be o pd a de lags adgade a be spensionssys eme i pinland in e keinne ill- pensions ak. Finland a in .e helle e lika 6 mOge land som S e ige, och olk a in e lika in esse ade a a be ala dy a p i a a 6 sak inga . Men de inns e yck mo p i a ise ing ocksd i Finland. Den si ande ege ingen ha le a ginge disku e a &gan om a beskii a de s o a pensione na. Den hOga a beLslOshe en gnaga p& pensionssys eme s inansie ingsbas. Pensions oppen e e d 2000 k a e a onde ingsg aden hOjs, men sam .idig bo de 6 e agens a be sk a skos nade s6.nkas. 20 Den konk e a hjalpen i denna si ua ion d pensionsa gi en O a be s aga e som in d s 1993. Den unde ld a na u lig is 6 e agens kos nads- yck, men sam idig be ona den de inska a be spensionssys eme s 6 sak ingska ak d . A be sma knadspa e na qodkinde kanske 6 e askande l i pensionsa gi en, o s a de inns d mins one en i-deologisk komplika ion. A be spensionen ha i Finland anda dn b6 jan olka s som en de1 a a be s aga ens lOn. Den d en del a l6nen som be alas u sena e, unde pensions iden. Som s&dan ha den ocksd beak a s i lOne 6 handlinga na. Na nu a beLs aga en sjal be ala en a gi .i11 sin pensions 6 sdk ing, be ala han enlig de a einkesa del is sin egen 16n. Na u lig is d de ocksi m6jliqL a man bd ja k a a a egena gi en i libe alismens anda skall- a a i illig. De skulle innebd a e snabb s eq i ik ning mo p i a ise ing. I No ge ha man besku i kompensaLionsni 6n pA 6 d spensione na dn olke ygden, ilke oligen komme a leda iII a a be sma knadspensione na 6ka . S o inge godkande i jo e lag O slag som innebA a olke ygdens inkoms ela e ade illaggspension 6 nya pensions aga e sanks An 45 p ocen LLIL 42 p ocenE. De komme a be yda en 6 sam ing a sa skil- hOga l6nade pe sone s lags adgade pensionsskydd. Vissa 6 No ge ypiska O hdllanden kan a a dgnade a be ona skil-lnade na mellan olika pensiond e . A beLsma knadsa angemangens ackningsg ad a ldg e i No ge an . ex i S e iqe. De les a pen- sionsano dninga na a dessu om O e agsbundna. De be yde a pensions 6 m&ne na a ie a me an i S e ige, da cenL alo ganisa ionsni dn domine a och egle ingen a pensions 6 mdne na ske cen alise a . A pensionssano dningen ske pd ol-ika sd inom den o en liga och den p i a a sek o n be ona ocksd skil-lnade na mel-l-an pensiona e na. Inom den o en liga sek o n & pensions aga na den u lo ade pensionen (65 p ocen a 16nen) obe oende a hu s o pensionen An Folke ygden a (@ e bye 1990). 3.6. De no diska g undskydde s s iillning Vi ha o an skisse a upp u ecklings ende som kan ho a de lags adgade 6 a sskydde i No den. U en annan synpunk kan man anka sig a en nd ma e kon akL med Vas eu opa bli en j-sk ak o jus 6 de uni e sella q undskydde i No den. 2 I Mellaneu opa domine a e L s a k ko po a is isk socialskydd, som de knappas gd a 6 s aga ens 6 konku ensk a ens skulI. Da 6 a de m6jliq a ycke mo lik o mighe och inbespa inga ocksA i No den kan in ik .a sig pA den g und . ygghe som in e 6 be oende a a be e. G undskydde kan .ex. be a as pi nu a ande ni d i bema kelsen minimiskydd, medan beho sp 6 ningssynpunk en be onas . I eL a seende skulle e s a k inkoms ela e a socialskydd passa bd . e i No den an i Mellaneu opa, e e som sysselsa ningsg aden a h6g e i No den. I No den del a . ex. k inno na i 6 d sli e . Lang e s6de u d k inno nas socialskydd be oende a den a be ande maken. En h6g sysselsd .ningsg ad och en a be sk a spoli k med ull sysselsa ning som mA1 med d a ocksA de inkoms ela e ade social skydde ci uni e sal i s . i sk ilI ka ak d en i No den. Om man ill l-aL .a pA den o en liga konsum ionen och ska eb6 dan, kan de ocksA e ka socialpoli isk m6jlig a p u a pd g undskydde .. Ocksd den kommande ha monise ingen a ska e och a gi e i EG kan a be ydning 6 mOj lighe e a inansie a de no diska g undskydde (Suwalski - Seidelin L992). Finland 6 eslog "Kuusis a be sg upp,, edan 1971 a olkpensionen skall a a hel pensionsa hangig, med and a o d a de som ha en a be spension som 6 e s ige en iss g dns in e A olkpension. pi inansminis e ie s ini ia i ha samma dga igen agi s upp i11 diskussion. Om O slage genom 6 s be yde de a de inska pensionssys eme a e . s .eg mo den ko po a is iska modellen och a man p u a pd uni e salismen. Hu en socialpoJ-i ik som g unda sig pd l6nea be e lyckas be o o s a1l pd i ilken yp a samhall_e den illeimpas. F6 nd a ande e i in e hu a be sma knade na i No den komme a u eckl_as und.e in ly ande An EG. De a mOj lig a EG i nd.gon mdn beg ansa spel umme 6 en poli ik som s a a ill a upp a hdlla sysselsA . ningen. A mins one 6 de e ak um aL . de mellaneu opeiska ldnde na in e u an ese a .ione godkdn Keynes, Kuusis och My dals socialpoli iska anka om sysselsa ningspoli ik. I EG-ldnde na a in e ull syssels i . ning e cen al m&l pA samma sa som i No den. Da 6 be yde en be oning a inkoms bundenhe en ocksd a . endensen a dualise a samhalle . s A ks (Ab ahamson l-989) . Den senas e idens 6 s6k aLL g6 a g undskydde . yg ga e och siik a e b6.de i Finland och i S e ige kan bl.a. ses som 6 sOk a us a sig mo en ho ande ned us ning a de uni e sella g und 6 mdne na. 22 3.7. Till uni e salismens i s a ns a 1 lningen i 1 1 ll- d ds aL en och p i a i s e ingen a naLu lig is i h6gs a g ad en samhdlls iloso isk Aga. Den konse a i a k i iken ha nagel a i sa skil- deL s enska olkhemme 6 a 6 mynde skap och sociala ygg heLsna e ka sd passi e ande pi medbo ga na a de in e me a kan a ans a 6 sina egna li och pd lAng sik in e helle 6 si samhdlle. I den in e na ionella le nadssEanda dsLd lingen ha de a mins one in e hi ills gA . . ddlig 6 de no diska ldnde na, sna a e d om. Dd 6 e ka de kons ue a a pds & a mdnsko mds e kanna sig o ygga 6 a kunna a be a e ek i . De . y e s a d demdle som ha s y u eckli-ngen a de no diska dl d dssamhalle a jamlikhe . Mo denna bakg und skall de no diska al a dssamhalle s ka ak d is iska d ag 6 s As: dckande 6 mdne , jam ik mel-lan beho s- och in jandep incipe och en om aL ande samhdllsse ice (Ande sen 1986) . Jamlikhe d onekligen e ids ack och i11 innehdlle n&go di us beg epp. Men en nd ma e analys och mo i e ing a begeppe s be aE igande ho in e hi . Dd emo a de m6jlig a mo i e a den uni e salis iska socialpoli iken med iamlik- he ssynpunk e . TankegAngen d s 6d a de in e na ionella jam- O el-se na om inkoms , 6 delning. Vdl d dss a ens om O delnings e kan ha a i s a ka e i Finland, No ge och S e ige in i 6 iga OECD-lande . E . ackande, lagsLadgaL socialskydd ycks a1l sd jamna u inkoms skillnade na e ek .i a e an e E skydd som base a sig pA p i a a elle kollek i a 6 sdk inga (Kangas - Kosonen L992). E annaL a gumen O den uni e salis iska socialpoliLiken a sociologisk och s 6ds in .e a lika 6 e ygande unde s6knings eslu a . Men de 6 e alle olig a den uni e salis iska socialpoli iken p& eL sa s a ke sol-ida i e en i samhdlle och dd ig enom s 6de sig sjal . Na sysLeme a uppbygg sd a alla kanne aL de d ndgo , d de ocksA i all-as in esse a sys eme be a as, d en om man kan a a a olika &sik om hu 6 mdne na O delas. Jus denna synpunk a1a b&de 6 e imliq 6 a sskydd och e ;ickande g undskydd (Salminen - Vanamo l-991). U jamlikhe ssynpunk skulle en awikelse An den uni e salis iska socialskyddsmodellen all sd a a eLL kla bakslag. De gal1e de uni e salis iska socialskydde s d komponen .e , g undskydde och de inkoms ela e ade skydde . 23 E imlig , jeimns o och iickande g undskydd ga- an e a mannisko na en iss g ad a obe oende i O hAllande i11 ma knadsk a e na. De lags adgade inkoms bundna skydde 96 a de a jdms allda n;i de 6 lo a sin 6 a sinkoms . Va ken den ena el1e and a komponen en kan 6 s agas om man il s A as . id jamlikhe smAle . 3.8. Viil ii dss a ens sociala se ice I & a no diska al a dss a e in a den a gi Ls a ell-e s a k sub en ione ade samhallsse icen en cenL al ol-1. Man ha ocksA kalla lande na 6 socialse icesLa e . Vi ha sa sa pd a skapa och upp a hdll-a e o en lig se icena - pa e sa som k d e mycke . penga och esu se . Andelen sysselsa a inom den o en liqa sek o n i p ocen a hel-a a be sk a en a i No den ci ka 26 p ocenL, i Mellaneu opa 17 p ocen och i Sydeu opa endas l-5 p ocen . EG-lande na kan ocksA ka11as O delningslinde i de a seende a de i sin socialpoli ik be ona inkomsLO e 6 ing a me iin o en lig konsum ion e11e o en lig se ice (Kosonen 1990) . De a ocksA Lypisk O No den a den o en lig a mak en, s a en e1le kommune na, s a a 6 se icen. Man ha in e d agi sig 6 lAng gd.ende 6 s a ligande a se icen. deL d iqa Eu opa ha den 1ibe a1a kul u en o hdll-i sig be ydlig me skep isk i1l s a en. En om a ande social se ice mds e ocksA upp a as som e u yck 6 jamlikhe ss a an. Se icen ha in e d s a liqa s da 6 a L de in e skulle ha a i m6jliq a L p oduce a Ljdns e na p i a . En s o del a jdnsLe na d sddana som Lidiga e sk6 .es a de adi ionella sociala na e ken ( amilj en, bykollek i e , ino iciella sammanslu ninga m.m. ) . Indus ialise ingen ha b u i s6nde den ypen a solida i e . I s alle ha man bySg upp e nd a social-a jans e som medbo ga na ha jamli-k ill-g&ng i11 obe oende a inkoms elle o mogenhe (Ande sen 1986 ) . Be oende pd ilken aspek man anldgge , kan man an ingen pAs d a al a dss a .ens socialpoli ik be inne sig i s dndig k is el-le a den ald ig a i k is. De be o pA a de in e inns n&go na u lig jam ik slilge e1le g ans 6 jamlikhe . De inns al1 id b is e i jamlikhe en som samhdllsmaskine ie s in e logik k ai e a skall a as i11 och de inns al1 id a gumen 6 a k ;i a a socialu gi e na skall seinkas (Rosan allon 1992). 24 De e ka m6jJ-ig a dnka sig a L se icen kan a a jus de om Ade da man kan 6 e sk ida kon lik en mellan 6 s a ligande och p i aLise ing. Man beh6 e inLe 6 s a hand ala om p i a .ise ing a jdns e u an om en ny kombina ion a o en lig och p i a elle LilI och med om en ny gemenskap. O en lig p oduce ade bas j dns e a in e n6d andig is de a a s a eL pA e di e en ie a beho a jdns e . Men penning 6 mAne na a sA s o a a de ocksd kan an dndas ilI kOp a jans e . Man kan ocks& u skj-1ja issa ecken pd en ny solida i e i medbo ga 6 else och & e uppli ade i illiga insa se . En socialpoli isk s a egi som a be a i denna ik ning d 6 s &s in e helle p oblem i. Den kan i1l och med 6 e a11a u opis isk, men den i i ilke . a1l som hel-s en jamlika e och en me a konk e u opi (j . Bloch l-986) an e p i a ise aL socialskydd, som egen liqen in e me kan kallas socialskydd.