„Sirgalius“, „aistruolis“, „mėgėjas“, „fanas“

Jonas KLIMAVIČIUS SUPPORTER, ENTUSIAST, AMATÖR, FAN Ända sedan länge har somliga tvivlat på ordet sirgal iuss lämplighet – dess litauiskhet och betydelsens träffsäkerhet. Här råder stor okunnighet, man tänker ytligt, trevar sig fram, och olika ersättningsord haglar – resultatet blir en oklar och irrationell blandning. Därför är det sedan länge dags att grundligt reda ut saken och diskutera lämpligheten hos sir galiaus synonymer eller konkurrenter. Att sirgal ius är en översättning av ryska болельщик är ännu inget bevis för att det är olämpligt. I DŽ1 från 1954 finns det inte heller. I protokoll nr 34 från Litauiska språkets instituts terminologikommission, daterat den 25 juli 1958, står följande: болельщик – sirgalius, sirgčius (V. Kazakevičius, A. Kučinskaitė, V. Labutis, Ch. Lemchenas, J. Macaitis och A. Pranskėtis deltog). I STŽ1 från 1959 återges dock болельщик som aistruolis (sportentusiast). Trots det fick aistruolis då ingen spridning. I DŽ2 från 1972 finns både sirgalius: 1. ”någon som ständigt är sjuk, småkrasslig”, 2. ”passionerad åskådare av idrottstävlingar, sportentusiast, aistruolis”, och aistruolis: ”någon som hyser en passion för något; entusiast, supporter”; och till och med det enda exemplet till ordet entuziastas, ”en människa fylld av entusiasm, gripen av någon idé; eldsjäl”, är sporto entuziastas (uttrycket är synonymt med betydelse 2 av sirga liaus, medan entuziastas självt är synonymt med förklaringen av aistruolis). LKŽ XII hänvisar, utan att ange några källor eller bruksexempel, till DŽ2 från 1972: sirgal ius 1. ”någon som ofta är sjuk, sjuklig”, 2. ”passionerad åskådare av idrottstävlingar, aistruolis”. Av de tvåspråkiga ordböckerna är det bara RLKŽ1 från 1967 som ignorerar sirgalius: болельщик – aistruolis, sporto rungtynių mėgėjas. De andra tar omsorgsfullt med båda – både sirgalius och aistruolis – utan att försöka normera. Somliga gör för övrigt en mycket försiktig distinktion: sirgal ius – болельщик (sportentusiast), medan aistruolis – страстный человек, i LRKŽ1; med andra ord tillskrivs aistruoliui en vidare betydelse. Även den förmenta aistruolios upphovsman¹ (i själva verket kanske bara den som återupplivade ordet) föredrar sirgalius: болельщик vard. – (sport)sirgalius, aistruolis, i RLKŽ2, I. 1 Se S a b a l i a u s k a s A. Varifrån kommer de? V., 1994. S. 11. 17 Nästan bara sirgalius användes. Naturligtvis förekom också en del mummel, även från idrottsledare, men deras invändningar var inte särskilt allvarliga och dåligt underbyggda, till exempel: ”Är det inte dags att ge vår åskådare en mycket mer hedervärd titel [än sirgalius – J. K.]: amatör, beundrare, bedömare, specialist. Nåväl, tills språkvetarna föreslår en fyndigare titel får vi nöja oss med den gamla.” Šv 1981 3 27. Det är dock typiskt att aistruolis inte föreslås som ersättning för sirgalius. Sirgalius är en översättning. Men låt oss återvända till litauiskan och börja med ordet sirgti. Betydelse 2 av LKŽ XII sirgti, bildligt ”bry sig om, bekymra sig för”, illustreras mycket rikligt från a l l a d i a l e k t e r: Vem annan skulle här bekymra sig för dina bekymmer? Taurāgnai. Bekymra dig inte om sådant som inte angår dig Kvėdarna. Vad bryr ni er om mig, se till er själva Alantà. Du tänker inte på dina egna bekymmer, utan bekymrar dig bara för andras Skudūtiškis. Nu är vi bara upptagna med en sak: hur vi bäst ska lära barnen Marijampolė. Mamma började nu bekymra sig för de där potatisarna Skaisgirys. När det inte finns något, oroar han sig ändå över det Mielagėnai. Här finns också en mening av J o n a s J a b l o n s k i s: Du bekymrar dig om oss i onödan. Kazimieras Būga-citatet har inte tagits med: Mina andra vänner, professorerna prästerna A. Dambrauskas och P. Bučys samt prästen J. Tumas (Vaižgantas), hade nämligen upptäckt att jag brydde mig om språkfrågor, att jag till och med var sjukligt upptagen av dem K. Būga RR III 10. Detta har också ofta upprepats av K. Būgas forskare, till exempel: de hade märkt att Būga verkligen var sjukligt upptagen av språkfrågor Z. Zinkevičius och J. Kabelka – K. Būga RR I 25. I dialekterna används apsirgti, persirgti på liknande sätt. Den lärde Normantas hade aldrig varit så förälskad som de två gånger då han drabbats av kärleken. Vaižgantas. Bekymmer är som sjukdomar (sjukdomar): när man har gått igenom en, kommer en annan Utenà. Vi har gått igenom rättstvisten, nu blir det lättare Dusetos. Ibland förekommer också mer ovanliga användningar: Vår Ona är förtjust i Petras (hon tycker om Petras) Álovė. De sällsynta substantiven sirgutė, sirgulėlė betyder ”hjärtesorg”. Det finns också ännu mer avlägsna betydelser – apsirgti ”ordna upp andras angelägenheter, se efter”: Du tar hand om allihop Taurāgnai; atsirgti ”sona för”: Jag skyndade mig och gjorde det förhastat, och sedan fick jag sona för det Vabalninkas; ”gottgöra med möda”: För den här säden har jag gottgjort honom: jag hjälpte till med arbetet och grävde upp potatis Taurāgnai. Sådana bruk av sirgti kuo? ir dėl ko? finns det gott om i texter, både hos J. Jablonskis, K. Būga och Vaižgantas, och i äldre såväl som nyare källor. Antanas 18 Jasmantas (filosofen Antanas Maceinos poetiska pseudonym) skrev omkring 1942: Du hörde en häst ur handfullar av havre Under en gammal ek på fältet Och märkte inte hur vinden blåste De små ormarna i sammetslockarna Du hörde en häst ur handfullar av havre... Och nu är jag sjuk av dig: Vinden blåser din skratt till mig Och dånet från silverhovar A. Jasm P 36 År 1948 skrev Juozas Lukša (Skrajūnas, Daumantas): Deras ankomst till Litauen löste problemet med förbindelserna med utlandet, och den inhemska motståndsrörelsen hade lidit av detta ända sedan rörelsens första dagar KB 1995 4 68. Meilė Lukšienė skriver: de skyndade sig att leva, kastade sig huvudstupa in i det och var upptagna av samhälleliga bekymmer J. Bit VKB 81. Jag är sjuk av oro för havet J. Kant KR 9, – diktar poeten. Exempel ur periodiska skrifter saknas inte heller: Han var obotligt sjuk av himlen T 1981 17 4. Tyskarna är helt enkelt sjuka av arbete LA 1997 22 27. Alla dåliga mål med övergångar kan hindras av ett enda litet huvud som bekymrar sig om sitt företag LA 1997 37 9. Direktören bekymrar sig inte om företagets angelägenheter, han bryr sig mer om annat LA 1996 219 9. Borgmästaren och vice borgmästaren ”brinner” för kulturfrågor LA 1996 65 17. DŽ1 anger utan att särskilja betydelsen: Var inte sjuk av oro för mig (bekymra dig inte). DŽ2 särskiljer betydelsen – att vara sjuk 2. bildl. ”bekymra sig”, DŽ3 – 2. bildl. ”bekymra sig, sörja”: <...>, 3. bildl. ”hålla passionerat på någon/något”. Hålla på ”Žalgiris”. Systematiskt följer sedan sjukdom – först och främst i dialekterna. LKŽ VII sjukdom 2. bildl. ”bekymmer, besvär”. Åh, du min sjukdom (säger fadern om sitt barn, som ger honom många bekymmer)! Krosna. // ”svårighet, något obehagligt” Raseiniai, Er iškiai. △ lida av sin egen sjukdom ”sörja över sina egna bekymmer”. Var och en lider av sin egen sjukdom Taurāgnai; lida av någon annans sjukdom ”sörja över någon annans bekymmer”: Varför lider du av någon annans sjukdom? Anykščiai; lida av samma sjukdom ”leva med samma bekymmer som någon annan” A 1883 72. 19 Ur seriösa skrifter: själv inspirerad av ”Aušra” har jag uppmanat även andra att i någon mån betrakta Litauens sak med ”Aušras” ögon, att förkunna dess evangelium för Litauens ungdom; jag har själv i viss mån varit ”sjuk” av den J. Jabl R I 249. Vissa gymnasier var helt enkelt ”sjuka” i god bemärkelse, skulle jag säga, de led av litterär sjukdom Kazys Bradūnas, – Snt 1991 R 108. <...>man blir först sjuk av poesi, sedan av prosa och allra sist av dramatik, liksom av en ålderdomssjukdom Viktoras Miliūnas, – Nkn 1968 2 5. Man säger att han drömmer om Litauen om natten och tänker på det om dagen. Han är sjuk av kärlek till sin jord KV 1992 33 3. Inte heller får man glömma feber 3. bildl. ”verksamhetsiver, brådska, högsäsong” DŽ₃. Systemet fullbordas av smitta (ner). LKŽ VI smitta 8. bildl. ”överföra sitt humör, sina karaktärsdrag till någon...; överföras till någon annan, gripa tag i någon annan (om humör, böjelse)”: <...> // Liksom fattigdom och sjukdomar smittar, är också skratt och munterhet oerhört smittsamma Jonas Jablonskis. Hans munterhet smittade alla Juozas Balčikonis. // refl.: När de såg min klänning blev alla smittade: jag tittar – alla har sytt likadana Upytė. Och vi måste akta oss för att smittas av lögnaktighet Jonas Balvočius-Gerutis. Ur nutida skrifter: R. Ramunienė lyckades smitta oss med kärlek till franska språket så att vi knappt kunde hålla oss medan vi väntade på hennes föreläsningar LA 1997 108 14. Smittad av arkeologiskt sökande, <...>samlade han hängivet stenredskap Z. Kos LŽ 54. <...> hon blev obotligt smittad av kärlek till barn. En god sådan ”sjukdom” TMkt 1968 18 1. Då blev han också smittad av teatern LA 1997 100 27. Naturligtvis förekommer också smaklös och stilistiskt olämplig användning: När och hur blev Ni en som stör friden och smittades av Oginskis och andra märkligheter? LA 1995 107 12. En del är på nivån av tillfälliga nybildningar: överlämnar ett tacktecken till ”handbollssjuke” LA 1996 237 19. Men i stort sett är den överförda betydelsen av ordet att vara sjuk mycket vidsträckt och regelbunden. Även inom sportområdet har den två betydelser – också här skiljer man mellan att vara sjuk av vad? och att hålla på vem? Jfr: Efter den här matchen blev killarna helt enkelt tokiga i bordtennis Šv 1968 3 20. Holland är i stor skala ”tokigt” i snabbskridskoåkning Sp 1968 33 4. Och: Just då spelade Spasskij mot Fischer, och jag höll på Spasskij LA 1996 24 19. Ibland leker man rentav med motsättningen mellan bokstavlig och överförd betydelse: Åskådaren är 61 år, drabbades av hjärtinfarkt 1973 och har ”hållit på” Kaunas ”Žalgiris” i 30 år M ir T 1975 8 57. 20 Och sirgalius används inte bara inom sporten: politikens sirgalius LA 1996 219 5, LTV:s sirgalius LA 1996 20 14, Jurgis Kunčinas, [poesins] versers sirgalius Kr 1995 1-3 97, Vytautas Rubavičius, [piprökningens] sirgalius LA 1997 103 20. Denna dubbelhet hos sirgalius främsta användare uppfattas nog också i viss mån, även om sammansättningen sporto sirgalius inte används. I dialekter och i ordböcker och skrift används eller har använts i bokstavlig betydelse en mängd benämningar på den som gör något, men de är vanligtvis sällsynta: sargalius Žvr, Skr, NdŽ, sargalis BŽ 598, Rtr, NdŽ, sargulys J, sarguolys Blv; sergalis Sd; sirgalius DŽ₂, širgelis ”den som har varit sjuk” (Būk tu širgelis, būk nesirgelis – vis tiek mirsi Sb), sirguolis tsp, sirgalynė Grž, sirgčius Vlk, sirglys Lk, Ser. Alla är i större eller mindre grad nedsättande, inte bara sirgalius, sargalius: den nedsättande betydelsen kommer inte av suffixet -alius, den ligger i själva företeelsen – att ofta bli sjuk, att lätt bli sjuk, ohälsa. Det är inte den som sover mycket som är nedsättande, utan själva det långa sovandet. Men finns det djur med nedsättande betydelse – vintersoarna M och G 1983 4 17 – om detta är deras fysiologi och natur? Och den som inte sover?! Även en del av liknande avledningar med suffixet -ėlis har ju nedsättande betydelse – apkiautėlis, ištvirkėlis, nebrendėlis, men några ”har inte alltid, eller åtminstone inte särskilt ofta, nedsättande betydelse: numirėlis, pabėgėlis, padėgėlis, paskendėlis, pavargėlis, pražuvėlis, suaudėlis, pasiryžėlis, pasišventėlis, persikėlėlis”². Om det inte fanns ett ord med neutral (eller mer neutral) betydelse, kanske sirgalius 1 inte heller skulle ha nedsättande betydelse. När det finns ett neutralt ord för patient, är andra benämningar med samma rot nedsättande – ligąšas Krš, ligąšius Škn, Šl, Kair, × ligaška Klov, Sdb, ligašnikas Ps, Pai, ligiza ”krasslig” Lzd, ligóčas J, ligóšius Ds, liguiša Grš (LKŽ VII). Eftersom sirgalius, trots att det är systematiskt, behövligt och ett översättningslån, är det intressant att se på källan. I D. Ušakovs ”Förklarande ordbok över ryska språket” från 1935 anges betydelsen ”проявлять сострадание, скорбеть, заботиться” av болеть som föråldrad; endast uttrycket болеть душой är inte föråldrat. I den akademiska stora ”Ordboken över det nutida ryska litteraturspråket” från 1948 är betydelsen av болеть ”испытывать мораль- 2 Lietuvių kalbos gramatika. V., 1965. T. 1. P. 318. 21 liga lidanden; att oroa sig, att bry sig om någon eller något” utan någon markering, medan betydelsen av болеть i ”Ryska språkets ordbok” i fyra band från 1957, ”испытывать тревогу, беспокоиться; страдать”, anges som bildlig; dess nyans ”остро переживать <...> в состязаниях” anges som ett talspråkligt bruk. Болельщик bedöms i ”Ordboken över det nutida ryska litteraturspråket” som en dålig neologism (нов. в просторечии), och förklaras som ”ett skämtsamt namn på en passionerad åskådare av idrottstävlingar, som ’med själen lider’ för deltagarna”; med tiden föll emellertid betydelsekomponenten ”skämtsam” bort – i ”Ryska språkets ordbok” och i S. Ozjegovs ”Ryska språkets ordbok” (1989 års utgåva) förklaras болельщик redan utan ”шутливое” och betecknas som ett talspråkligt ord. Aistruolis var ända fram till helt nyligen ett rent bokligt ord – det användes bara då och då av någon som tyckte om ovanligare ord: Aistruoliams vadovavo savi dirigentai N 1971 8 57, Kęstutis Andziulis. Jag har aldrig hört det i levande tal. Orsakerna är uppenbara: 1) sirgalIus är trots allt ett vardagligt ord, 2) aistruolis har inget stöd i det levande språket, till skillnad från sirgalius (om de oönskade associationer i levande språk som aistruolio väcker, längre fram). Ordet aistringas var visserligen i allmänspråkets bruk under de senaste årtiondena vanligen positivt, till exempel: aistringas kovotojas DŽ₃, aistringas futbolo mėgėjas Šv 1980 22 30. Men ingen hade heller glömt žemų aistrų kurstymo LA 1993 56 7, och få hade hört talas om tauriąsias aistras. Förr föraktade herrarna vetenskapen. I stället för de sju fria konsterna intresserade de sig för de sju ädla passionerna: ridning, simning, bågskytte, fäktning, jakt, schack och diktande, <...> S. Mark NN 133. Ännu ovanligare och mer individuell är kanske någon grakšti aistra: Det är inte erfarenhetens frukter utan själva erfarenheten som är målet... Att alltid brinna med en het, ädel låga, att bevara denna extas – det är livets framgång... Allt smälter bort under ens fötter, så det är bättre att jaga en graciös passion... som i en minut i den höga himlen befriar anden och rör upp känslorna KB 1993 1 55 (översättning). I övrigt ser vi hela skalan av aistrų, från automobiliomaniškos aistros Šv 1975 23 18 till knygų medžiojimo aistros KB 1993 1 39. Då och då försöker någon likställa aistrą med hobiu, men knappast med fog: Italijos kara 22 lius var en passionerad samlare – numismatiker: han samlade mynt från alla länder. Eftersom Klimas kände till kungens hobby (passion) gav han kungen en samling mynt som cirkulerade i Litauen T ir N 1994 6 7. Den kulturella passionen håller ställningarna: Multimilijonierius[So-ros] lever ett enkelt liv och är känd som passionerad filo-sof LA 1993 148 7; passionerad samlare av märkliga, onyttiga men vackra ting LA 1993 117 9. Steget från allmänspråkets ord aistra, aistringas till aistruolio semantik och pragmatik är mycket stort och abrupt. Man behöver varken spekulera eller oroa sig för hur en sådan användning av aistr os tas emot: Futbolas – nacionalinė brazilų aistra T 1980 138 4. Futbolas – milijonų aistra (titeln på Rimas Mackevičius bok – ”Vyturys”, 1990). Men sportens aistruolis är sannerligen inte någon som låter bli att vissla och att bete sig dumt, jfr: slagsmål har redan brutit ut på läktarna mellan de temperamentsfulla supportrarna till de båda lagen T 1990 105 4; en supporter blev ihjälslagen KmT 1988 93 4. Han blev sparkad och slagen med knytnävar av upphetsade fotbollssupportrar LA 1996 164 19. Hetlevrade ”Žalgiris”-supportrar slogs LA 1997 39 18. Dessa aistruoliai förknippas här otvetydigt med låga passioner (och inte med sportens ädla passion): Efter att på något sätt ha lugnat passionerna måste polisen evakuera supportrarna till färjorna som går till England LA 1995 33 19. Men passionerna flammade upp både på planen och på läktarna. <...> ingen tjänsteman fanns längre vid gästernas supporteravdelning. Passionerna rasade länge. Vid omklädningsbarackerna krävde de lokala supportrarna ”Resepovs huvud” LA 1995 160 26. Naturligtvis bör man inte tro att detta inte kan känneteckna sirgaliams. Till exempel: När en hård kamp pågår på planen flödar passionerna över på läktarna, och supportrarna börjar till och med med knytnävarna avgöra vilket lag som är starkast LA 1995 24 18. I allmänhet är det möjligt att ganska fyndigt jargongifiera en hel grupp sporttermer, till exempel: Europas största och farligaste marknadsplats anses vara Warszawas stadion för tioårsjubileet av Folkrepubliken Polen. Här samlas dagligen omkring 50 000 ”s p o r t a r e” – försäljare – och ”p a s s i o n e r a d e” – köpare, för att tala med sporttermer. Enligt lokal statistik kommer de flesta av dem från öster – <...>. De anländande möts först av nationella ”d o m a r e” – 23 rekryterare. Var och en av dem betjänar endast sitt eget ”lag”. <...> Dina fickor hotas av ”korgtjuvar”. <...> De kan följa efter sina ”offer”, oftast kvinnor, i timmar och vänta på att en väska ska lämnas obevakad. När en kvinna tittar på en vara hamnar hennes väska i en annan, större väska LA 1994 157 10. Aistruolis, innan ordet spreds inom idrotten, frigjorde sig mycket snabbt från den: entusiast för gamla föremål L och M 1971 10 10, flygentusiast T 1981 239 4, entusiaster för forntida kulturer N 1981 10 58, estradentusiaster KB 1983 3 9, musikentusiast KmT 1987 22 3, ”heavy metal”-entusiaster L och M 1988 16 4, filmentusiaster ŠA 1991 31 4, entusiaster för datorspel T och N 1994 6 4. Ibland används alltså även den huvudsakliga semantiska motsvarigheten med ett objekt – idrottsentusiaster T 1984 193 4, även om den överträffar alla andra så mycket att bestämningen inte behövs, utom när man anger idrottsgren – fotbollsentusiaster, basketentusiaster. Aistruolis kopplas ibland inte heller till något angivet föremål för entusiasmen: Professionella, så kallade professionella och andra entusiaster fortsätter att vända och vrida på hennes projekt på alla möjliga sätt, hon har visserligen ambitioner för det KV 1990 47 2. Om N:s intresse och färdigheter i fiske skulle man kunna tala länge. Entusiast, professionell LA 1997 200 27. Televisionen sände högmässan, och entusiaster som törstade efter att dela festens glädje samlades, trots den våldsamma vinden och snöblandade regnet, på Juozapinėberget för att rulla påskägg Gkr 1989 13 3. Mycket sällan förekommer meningar där inget föremål ens kan utläsas: Det verkade som om zigenarkvinnan när som helst skulle kasta en förtrollande ros till någon charmig litauisk yngling L 1995 36 4. Ibland ges entusiasten till och med en mycket positiv innebörd: Hennes [historiens] älsklingar är entusiaster, gränslösa, med tankar och gärningar drivna mot äventyr Š. Cveig ERTT 17. Men negativa värderingar saknas inte: Ser med oförställd förakt på fotbolls- och estradmusikentusiaster KmT 1987 22 3. Nåja, det var just sådant ”balsam” den behövande entusiastmassan behövde få påstruket... LR 1990 157 3. Nu har ”politiska entusiaster” tappat luften och vi kan ägna oss åt kulturellt nationellt arbete LA 1996 158 11. <...> Disträ, charmiga, poetiskt sinnade västerländska vänstermänniskor kysser den ”progressiva” terrorismen på munnen. Varifrån kommer alla dessa entusiaster? 24 Varifrån all denna sympati för mördare, som med en enda demagogisk händelse avfärdar alla anklagelser? Dnvd 1997 19 5. I själva verket ser vi på fotografiet <...> ett offer för de rasande ”Jedinstva”-entusiasterna T 1990 95 4. <...> partientusiasten Albertynas LA 1995 55 5. Till och med en verklig språkpurist kritiserar ibland renhetsentusiaster GK 1992 8–9 13. Det är allra viktigast att inte glömma att dialekterna fortfarande lever och vad passion betyder i dem. LKŽ I₂ passion 1. ”stark dragning till något, begär, upphetsning”: En passion kom över honom i hjärtat, dvs. noglas (plötsligt; våldsamt) begär J. Man kan tygla sina passioner Trg. <...>. 2. ”vansinne, vildhet”: Hunden fick ett vansinnesutbrott Ms, Šts. När vansinnet kommer över den sliter och river den, också i husfolket Brs. / Djurens passion (parningstid) har infallit J. Jabl. I LKŽ I₁ är betydelseordningen den omvända, och dessutom skiljer sig förklaringen något – 2. ”begär, upphetsning, hetta, sinnesstämning”. Observera också verbet aistruotis 1. ”löpa omkring i parningslek”: Stoet är i brunst Šts. Även DŽ₃ passion 1. ”stark dragning, begär”: Passionen svalnade. Glödande, förödande, skadlig, oemotståndlig passion. Tygla passionerna. Ge passionerna fritt spelrum. 2. dial. ”vansinne, dragning” [DŽ₁ och DŽ₂ – ”dragning”]: Hunden fick ett vansinnesutbrott. Här finns ingen andlighet att tala om... Inte ens ”Psykologisk ordbok” (V., 1993) ändrar mycket: passion (ryska страсть, engelska passion) – ”en stark, varaktig känsla som omfattar hela människans personlighet och riktar alla hennes strävanden och krafter mot ett enda objekt. <...>. Passion kan framkallas av kroppsliga drifter, åskådningar och idéer; passion kan också ha patologiskt ursprung (t.ex. på grund av en paranoid personlighetsutveckling). <...>”. Alltså används aistruolis också så här: Bland ungdomarna är 2,8 procent brinnande aistruoliai som har sex varje dag. R 1990 272–275 31. Sådan är den verkliga, ursprungliga aistruolis, som i litauisk lexikografi kanske för första gången belades 1929 i A. Šolcas och J. Talmantos stora ”Deutsch-litauisches Taschenwörterbuch”, utgiven i Klaipėda – som motsvarighet till det tyska Wollüstling. Rainer Eckert påpekade detta redan 1974, efter att inte ha hittat aistruolis i LKŽ I₁, trots att ordet finns angivet i Aleksandras Kuršaitis ordbok med hänvisning till A. Šolcas och J. Talmantos ordbok³. Vid en närmare granskning av 3 E c k e r t R a i n e r. Om utvecklingen av det litauiska litteraturspråket under sovjettiden. – Beiträge zur Sociolinguistik. Halle-Saale, 1974. S. 131. 25 Luckorna i LKŽ:s källmaterial: Wollüstling – vällusting, aistruolis återfinns också i senare tysk-litauiska ordböcker – Vk. Gailius och M. Šlaža. Vokiškai-Lietuviškas žodynas. Klaipėda, 1932 [LKŽ har förkortningen – GŠ] och Vokiškai lietuviškas žodynas / nyutgåva redigerad av K. Alminas. K., 1943. Således användes aistruolis åtminstone för fjärde gången år 1955. Så här åldrades entusiast oväntat med 26 år, visade sig vara tvetydigt och tycks efter nästan 70 år av sin existens kanske fortfarande leta efter sin plats. Det beror på att den ogenomtänkta kritiken av den väl etablerade, systematiska översättningslånen sirgal ius och det oväntade lyftet av det okända, men senare visade sig tvetydiga, ordet entusiast, som sammanföll med en period av förändrade språkvanor, skapade osäkerhet och därmed ett tomrum i bruket, dit ännu fler synonymer och konkurrenter strömmade, knappast alltid välkomna. Först och främst handlar det om främmande ord och exotismer som faner, torsidor och liknande, som dragits in i den litauiska verkligheten: ”Bangas” fans LA 1992 89 15; ”Banga” stöds så av sin outtröttliga ”torsida” LA 1992 180 11. Exotismer är med rätta motiverade endast när de används för att återge den lokala färgen, till exempel: en mångmiljonhövdad torsida LR 1990 116 3, de temperamentsfulla torsidorna LA 1990 24 4, brasilianska torsedorer (supportrar) Šv 1982 12 28. Man behöver bara visa måttfullhet och se till att använda korrekta förlitauiserade och autentiska former: tifozas (ital. tifoso: tifo ”tyfus”; snarare motiverat av ett tyfussymtom – tifomanija – delirium vid tyfus); torsidor (port. torsidoro, ursprunglig betydelse ”tjurfäktningssupporter”) och kortformer – torsida i singular med kollektiv betydelse torsida och torsidos, afisionadas (sp. aficionado, plur. aficionados, ursprunglig betydelse ”tjurfäktningssupporter”). Fanai har hittills betraktats som ett engelskt lån i ordböcker och mer seriöst språkbruk (engelska fan – fanatic, en förkortning): fan – entusiast, amatör, supporter ALKŽ, supp inom idrotten – fotbollssupporter – football fan, aistruolis (idrottsentusiast) – fan LAKŽ. I bruket var fansens exotiska prägel inte särskilt framträdande, medan den nedsättande värderingen var obestridlig: Fotbollsfan. En blandning av punkarnas arrogans och skinheadsenas aggressivitet. Dessa ungdomar förvandlar fotbollsplanerna till gladiatorarenor LA 1992 61 10. Engelska fans orsakade upplopp i Malmö LA 1992 116 2. Men användningen 26 Den gamla betydelsen förskjuts, värderingarna är instabila. Jag återkommer till bruket och värderingarna. Den mest oväntade, kanske rentav påtvingade kandidaten är – bildukas. Sättet på vilket den började spridas (inte började få spridning!) är verkligen värdigt ett samhälle som har förlorat sina bojor men ännu inte återhämtat sig från chocken. Här är ett utdrag ur brevet ”Tänk om ’bildukai’?”: ”Jag läste artikeln ’Ta rupi duona kasdieninė’ av V. Mundrys, sportkommentator på tv-programmet ’Kalba Vilniuje’, där han beklagar att vi saknar ett bra namn på en sportentusiast, som till exempel italienarnas ’tifoziai’. Förslaget slog mig redan nästa dag, när jag var på väg till Žalgiris-stadion <...>. På vägen råkade jag stöta på en grupp supportrar från sydöstra läktaren, som feststämda, beväpnade med trummor och trumpeter, klädda i vitgröna attribut och nationella trikolorer var på väg för att stötta sina favoriter. När jag hörde deras trummor dåna fick jag syn på en grupp bildukai – livliga, spralliga bråkstakar från vår folklore, som inte ger sig förrän de fått sin vilja igenom. <...>. Så vad tycker ni, ärade läsare, kanske ’bildukai’? <...>” Sp 1988 111 2, K. Dainiūnas (språket ej redigerat). Och så började det: Litauens idrottare har på senare tid svidande stuckit de jugoslaviska bildukai gång på gång R 1990 58 6. I boken ”Våldets passion. Bland huliganer”, utgiven i London, berättar författaren Bill Buford om fotbollssupportrar, som utomlands oftast kallas fans, medan de i Litauen öknamns bildukai LA 1993 9 9. Detta är kanske uttryckt exakt – de öknamnas så, det är inte vad de själva kallar sig. Vad har någon för anledning att ge åskådarna på den berömda sydläktaren ett namn?! Men den mytiska bildukas R 281, K. K. Donel, Blv, Skr ”pabalda, kaukas, kipšukas” LKŽ I₁ ersätter ganska träffande poltergeisten: POLTER-GEIST betyder, översatt från tyska, ”en bullrande ande som skapar ett öronbedövande oväsen”, eller på litauiska – bildukas VŠ 1990 2 8. Nu är det ingen hemlighet att jorden omges av allehanda vågor; de stiger från litosfären upp till jonosfären och återvänder därifrån. Det är mycket möjligt att det bildas särskilda energikanaler – vågledare – genom vilka döda människors själar färdas. <...>. Litauerna kallade dessa själar så, och vi kallar dem fortfarande bildukai. De tycks vilja berätta att de finns T 1990 139-140 6. Man kan utan vidare kalla även en allvarligare nattuggla för bildukas: Jag vet inte hur många som lyssnar på nattprogrammet nu. <...>. Om 27 som alldeles nyss var tvungna att prata i telefon med studiobild ukai <...> med vakna <...> medborgare KV 1990 16 4. Men jag tror att åskådarna vid fotbollsmatcher aldrig går med på att kallas bildukai – ordets Gulag-betydelse av bildukas sätter stopp för det: Man bör nämna ”urkai” (tjuvar), ”bildukai” (tjallare). Vår tids öden skulle inte ha förståtts ordentligt utan dessa Stalinarbetare... LA 1990 114 3. <...> erkände själv att han under tre år, då han arbetade som KGB-informatör, söp upp ”bildukas”slantar R 1990 266 1. Det är dags att dra slutsatser och sammanfatta, även om det kanske ännu är lite för tidigt att dra slutgiltiga slutsatser om bruket. För tillfället nöjer jag mig med följande: 1. Sirgalius gick inte att tränga undan; sirgal(i)us finns kvar inom idrotten och i allmänt språkbruk – 2. ”passionerad åskådare av idrottstävlingar, idrottsentusiast, aistruolis” DŽ₃. Aistruolis har tagit sig in, men bruket inom idrotten och på andra håll är inte etablerat; DŽ₃ definierar ordet ganska vagt – ”någon som hyser passion för något, entusiast”. STŽ₂ från 1996 försöker omfatta mer och göra fler distinktioner: 1) s p o r t o m ė g ė j a s – eng. sports fan, ty. Schwärme, Sportfreund, Fan; ry. болельщик – ”en person som intresserar sig för en eller flera idrotter och hela idrottsrörelsen. En idrottsentusiast går på tävlingar och samlar på olika sätt information om sin favoritsport eller idrottsrörelsen”. Jfr sirgal(i)us, aistruolis, fanatikas; 2) a i s t r u o l i s ↗ sporto mėgėjas; 3) s i r g a l i u s– eng. fan, ty. Fan, Sportfreund; ry. болельщик – ”en idrottsentusiast som engagerar sig i (brinner för) sin favoritsport, sitt lag och sitt lands idrott, som går på idrottsevenemang, stöder de egna eller helt enkelt det vackra spelet, idrottarnas ädla handlingar och idrottens ideal”; 4) f a n a t i k a s (lat. fanaticus – inspirerad; hängiven; fanum – helgedom) – eng. fanatic; ty. Fanatiker; ry. фанатик – 1. ”en person som passionerat och våldsamt stöder ett visst lag; ibland visar personen brist på respekt för motståndare och domare”. Jfr aistruolis, sirgalius, sporto mėgėjas (2. ”en person med radikala övertygelser som hatar oliktroende; fanatiker”; här finns också fanatizmas – ”passionerad, blind hängivenhet åt sina övertygelser; hänsynslös tro på att en sak eller idé är riktig. Fanatism är förbunden med intolerans mot andras åsikter och strävanden. Den är oacceptabel inom idrotten, eftersom den inte är förenlig med olympismens grundläggande principer som socialt fenomen”). 28 Här passar i själva verket Adam Mickiewiczs ord, även om de sades vid ett annat tillfälle: ”Det är verkligen lätt <...> för dem som är övertygade om att de, när de skaffat en ordbok, har en domstol i fickan som kan avgöra de allra subtilaste tvister” (Adomas Mickevičius. Lyrika. Baladės. Poemos. V., 1975. P. 342). Låt ordboken vara traditionens väktare, ett vittne om språkbruket och en sökare efter en förnuftig lösning. Två huvudsakliga och olika betydelser framträder tydligt: en idrottsentusiast, som tycker om och intresserar sig för idrott, och en supporter, som brinner för idrotten och laget. Om supportern brinner för det, är det ett tecken på systemets styrka. Här finns inget nedsättande, någon upphöjelse behövs inte heller, och humor är hälsosamt. Sirgalius har till och med tagits med i Jonas Paulauskas och Gražvydas Kirvaitis ”Pradinukų žodynas” (K., 1992. P. 20). 2. Men vad gör entusiasten? Det finns ännu inget svar. Att ha passion, att vara passionerad – det är bara ett halvt steg; för övrigt har man kanske lyckats bättre med att ta steget in på andra områden än inom idrotten. I A. Budrys och R. Delkaus artikel ”Fem typer av supportrar” försökte man 1984 fånga detta, men utan framgång: ”Till den femte typen hör entusiaster – människor som är fullständigt uppslukade av idrottsevenemang. De intresserar sig för varje tävling, all information” T 1984 264 4. Språkbruket utvecklades i en helt annan riktning, även om det ännu inte har stabiliserats. Och man kan bara beklaga att vi genom denne entusiast nu har en sådan röra i språkbruket: Matchen sågs av 6800 fotbollsälskare, omkring en tredjedel av dem från Litauen. Relationerna mellan de lokala åskådarna och supportrarna från vårt land var varma och vänskapliga, och inga incidenter inträffade. Men i sektion 15, där de mest passionerade litauiska fansen satt, uppstod flera konflikter med lettisk polis. Även om Litauens unga fotbollssupportrar inte är några änglar, blev ändå <...> våra supportrar överfallna <...>. Därför var omkring hundra litauiska fotbollssupportrar tvungna att söka hjälp <...> LA 1992 158 11. Alltså: i stället för en enda supporter – en semantisk röra med fyra ord, där inga fem typer går att urskilja... Och ofta ser det ut så här: <...> omkring tusen åskådare samlades, <...>. <...> det märktes inte av några supporterincidenter över huvud taget <...> (18 litauiska fans satt alldeles intill de lettiska supportrarna), <...> LA 1995 107 19. ”VLPFK–Sirijaus” fans krossade ”Inkaro–Grifo” supportrar med hela 18:1 i en match i entusiastmästerskapet LA 1995 89 19. Var finns här de fem, eller åtminstone två eller tre typerna? Var annars används orden så slappt? Och 29 inte läge att parafrasera: tre litauer – fem termer? 3. Genom att ta in fanatiką och inte glömma att tillägga att ”ibland visar han respektlöshet mot motståndarna och domarna”, medan fanatizmas är ”oacceptabelt inom idrotten, eftersom det är oförenligt med olympismens <...> principer”, öppnar STŽ₂ inte alls dörren för fanui. Även DŽ₂, som tar ett bredare grepp, påpekar att fanatiko saknas – 2. bildl. ”en person som med stor iver ägnar sig åt något arbete, ärende eller någon idé och inte intresserar sig för något annat”. Så används fanatikas inte bara inom idrotten: tikras meno fanatikas N 1981 4 44; tų pirmųjų teatro fanatikų liko vos keletas L och M 1983 22 12. Alltså kan fanatikas vara både idrottare och supporter – positiv och negativ – medan fanas bara är en supporter som verkar positiv i sina egna ögon. STŽ₂ tog medvetet inte med entuziasto, trots att det innehåller entuziazmas – ”ett tillstånd av stark upprymdhet och beslutsamhet. Entusiasm hjälper en att nå det uppställda målet”. Som redan nämnts alldeles i början hade STŽ₁ aistruolis (idrottsentusiast), och DŽ₂ (liksom DŽ₃) har som enda exempel på entuziasto sporto entuziastas. En entuziastas är emellertid vanligen inte åskådare eller supporter, utan idrottare (eller någon annan aktiv utövare, inte en stillasittande person): bėgimo entuziastas Šm 1977 4 46, skraidyklių entuziastai T 1981 239 4. Visst kan man under sällsynta stunder av särskild upprymdhet också entuziastingai palaikyti (till exempel sitt landslag), men det är absolut olämpligt att förknippa de ljusa, ädla entuziastų med de begränsade, blint hängivna fanais. Förkortningar ALKŽ – Anglų-lietuvių kalbų žodynas / Sudarė A. Laučka, B. Piesarskas, E. Stasiulevičiūtė. V., 1975. K. Būg RR – B ū g a K. Rinktiniai raštai. V., 1958, T. 1. V., 1961, T.3 J. But VKB – B ū t ė n a s J. Vinco Kudirkos bendrąžygiai. V., 1993. Š. Cveig ERIT – C v e i g a s Š. Erazmo Roterdamiečio triumfas ir tragedija / Vertė R. Jonynaitė. V., 1991. Dnvd – „Dienovidis“. DŽ – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas: DŽ₁ – I leid., V., 1954. DŽ₂ – II leid., V., 1972. DŽ₃ – III leid., V., 1993. GK – „Gimtoji kalba“. Gkr – „Gimtasis kraštas“. J. Jabl R – Jablonskio raštai. K., 1932, T. 1. A. Jasm P – J a s m a n t a s A. Poezija. V., 1992. 30 J. Kant KR – Kantautas J. Kranto randai. Klaipėda, 1994. KB – ”Kultūros barai”. KmT – ”Komjaunimo tiesa”. Z. Kos LŽ – Kosidovskis Z. Lisipo žirgai / Vertė J. Ragauskas. V., 1968. Kr – ”Krantai”. KV – ”Kalba Vilnius”. L – ”Lietuva”. LA – ”Lietuvos aidas”. LAKŽ – Piesarskas B., Svecevičius B. Lietuvių-anglų kalbų žodynas. V., 1979. L och M – ”Literatūra ir menas”. LKŽ – Litauiska språkets ordbok. V., 1941, bd 1, 1:a utg. V., 1968, bd 1, 2:a utg. V., 1962, bd 6. V., 1966, bd 7. V., 1984, bd 12. I artikeln används även förkortningarna i denna ordbok. LR – ”Lietuvos rytas”. LRKŽ – Lyberis A. Lietuvių-rusų kalbų žodynas. V., 1971. S. Mark NN – Markišas S. Niekam nenusileisiu / Vertė M. Žilionienė. V., 1969. MedŽ – Astrauskas V., Biziulevičius S., Pavilonis S., Vaitilavičius A., Vileišis A. Medicinska termers ordbok. V., 1980. M och G – ”Mokslas ir gyvenimas”. M och T – ”Mokslas ir technika”. N – ”Nemunas”. NKn – ”Naujos knygos”. R – ”Respublika”. RLKŽ1 – Rysk-litauisk ordbok / Redigerad av V. Baronas, V. Galinis. V., 1967, band 1. RLKŽ2 – Rysk-litauisk ordbok / Sammanställd av Ch. Lemchenas. V., 1982, band 1. Snt – ”Santara” (R – höstnummer). Sp – ”Sportas”. STŽ1 – Ordbok över sporttermer / Ansvarig redaktör V. Steponaitis. V., 1959. STŽ2 – Ordbok över sporttermer / Sammanställd av S. Stonkus. K., 1996. ŠA – ”Šiaurės Atėnai”. Šm – ”Šeima”. Šv – ”Švyturys”. T – ”Tiesa’. T ir N – ”Taip ir ne”. TMkt – ”Tarybinis mokytojas”. VŠ – ”Vasario 16”. Siffrorna anger överallt årtal, nummer (romerska siffror – band) och sidor. 31