„Dailylentė“ ir „dailyjuostė“

Jonas KLIMAVIČIUS Lietuvių kalbos institutas PANELBRÄDA OCH PANELLIST År 1947 finns 1 panelbräda ännu inte i LKŽ II (den saknas också i LKŽ II:s registersamling). I RŽ från 1948 finns panelbräda redan med. Det är alltså oklart varför panelbräda inte togs med i DŽ från 19541 och DŽ från 19722, i PolŽ från 19591 och PolŽ från 19842, inte ens i MedŽ från 1971. Nu varierar ordet också i annonserna för dessa trendiga produkter: säljer panelbrädor, till och med panelbräda (för övrigt även teknisk spån); ibland förekommer till och med snickarbrädor – det vill säga snickarnas brädor (för övrigt hittar vi snart snickarlister); vi klär balkonger och lägenheter med panel av god kvalitet; säljer panel och golvbrädor av ask och furu [golvbrädor i plural, men bara en panelbräda?!]. Begreppet panelbräda (dess omfång) har förändrats något. I A. Gurvičius bok ”Snickeriarbeten”, utgiven 1959, står det: Profilerat längsgående material, även kallat ”snickarlister”, har i tvärsnitt inte en rektangulär utan en mer komplicerad, profilerad kontur, till exempel panelbräda, golvlist, hålkälslist, ledstångsprofil samt fönster- och dörrfoder (fig. 88) 73. Där finns också väggpanel: Fasaderad väggpanel (rustik) (fig. 87) – tunna sågade brädor – har på den ena sidan en profilerad form som en längsgående rundstav (=rulle) med små fördjupningar; de används för att klä byggnaders väggar 73. I LKŽ XII saknas denna väggpanel; där finns en annan betydelse av väggpanel – ”karta” L 443 (mapbo-ard). Den ryska termen рустик i PrekŽ går inte längre att hitta någonstans – rustelis, men detta är knappast rimligt, eftersom rust är en rustikasten. En liknande produkt är också vagnbräda: Vagnbräda (vagonka) (fig. 86) – tunna spontade brädor med profilerade former på ena sidan, som längsgående rundstavar (=rullar), med små fördjupningar 72. I senare fackpublikationer anges att panelbrädor, vars profil i viss mån liknar vagnbrädornas, har ett liknande användningsområde som dessa väggpaneler: Väggar kläs med panelbrädor. Panelbrädans spont liknar en fals med snedskuren kant. Den skjuts in (=förs in) i spåret på intilliggande panelbräda. — — — Deras framsidesprofil är mer komplicerad än vagnbrädornas V. 44 Kuksovas, J. Kuksovas, Medžiagų mokslas staliams ir dailidėms, 1971, p. 80. Nors kartais dar vėlesniuose leidiniuose jų paskirtis nesuprantamai susiaurinama: D a i l y l e n t ė s – obliuotos lentos, gerojoje pusėje turinčios profilį, skirtos langų ir durų angoms iš vidaus ir išorės apkalti Pramoninių prekių mokslas, kn. 1, K., 1975, p. 368. Panelbräda definieras i DŽ₃ från 1993 som ”bräda för ytbehandling”; i StatŽ från 1993 anges den engelska termen sarking [ungefär ”beklädnadsbrädor”]; i MedŽ₂ från 1998: ”hyvlad list med varierande profil, som används för att ytbehandla husväggar” – ryska обшивная доска, tyska Bekleidungsbretter npl, engelska lining [ungefär ”beklädnad, panel; material för detta”], match boarding [även ”spontade brädor – spontpanel”]. Alltså ville man från början skilja panelbrädan från väggpanelen och hänföra den till lister – jfr snickarlister. Även MedŽ₂:s panelbräda är en sorts ”list”. Men vad är egentligen en brädlist, vad är en trälist? Trälist finns redan i ordlistan ”Tekniska snickeritermer” (s. 275–281), som ingår i Pranas Dankšas bok ”Handbok i snickaryrket”, utgiven 1935 (del II; termerna litauiserades av lingvisten Stasys Dabušis): lystai – tyska Leisten – trälist (276), trälist – tyska Leisten – slang lystai (279). Del I av boken utkom först 1948. Germanismen lystė, lystelė återkom emellertid under en tid i terminologin, till exempel: планка – lystė, lota TechŽ, планка – lystė, lota; plokštelė PolŽ₁, галтель – 2. lystelė (bygg.) PolŽ₁. I PolŽ₂ anges галтель däremot som 3. bygg. trälist (1. träbearb. hålhyvel). Men vad betyder trälist? Förklaringen i DŽ₃ är allmän och inexakt – ”en trälist som används för att täcka någon springa”; i LKŽ VII är den helt inexakt – ”en trälist som täcker springan mellan golvet och väggen”; och MedŽ₁ och MedŽ₂ har ingen trälist (trots att uttrycket golvlist förekommer i förklaringen av trälist). Det finns en brädlist – ”en smal list utsågad ur en bräda” – ryska рейка, tyska Latte, engelska lath, slating, battens MedŽ₂. Är detta samma sak som trälist? Ibland – tydligen inte: раскладка – 2. bygg. täcklist (och рейка – 1. träbearb. list) PolŽ₂; раскладка – bygg. mellanbräda, täcklist, рейка – 1. brädlist PrekŽ. Ibland är det samma sak: галтель – 1. hålkälslist PrekŽ. DŽ₃ definierar brädlist som ”en smal bräda som bildar en list”, medan den saknas i LKŽ VII. Det mest intressanta är att RŽ från 1948, förutom panelbräda, också har p a n e l l i s t. Även i läroboken ”Vetenskap om industrivaror” från 1975 skiljs … 45 … redan två föremål behandlas, men det andra kallas – dailyl ystė: Sortimentet av hyvlade längdprodukter omfattar: d a i l y l e n t ė s, golvlister, d a i - l y l y s t ė s, ledstänger m.m. (fig. 53). G o l v l i s t e r och d a i l y l y s t ė s är profilerade detaljer avsedda att täcka hörnet mellan golv och vägg; <...> 368. Så dök även -lystė upp igen, trots att RŽ redan 1948 hade -juostė. I LKŽ VII (1970) medjuostė förklaras som ”golvlist”, medan här dailijuostė likställs med grindjuoste. I RKLŽ II från 1983 likställs dailijuostė med bagetas: калевка – 2. дайлиюсте, багетас, окладная калевка – дайлиюсте, багетас. Bagetas finns redan i PolŽ₁, och även i PolŽ₂. Men vad är det? I olika definitioner avgränsas begreppets omfattning på olika sätt. bagetas betydelser (fr. baguette – sticka, liten stav) – ”målade, polerade träbrädor som används till ramar (omfattningar, infattningar), tapeter, draperier” LE II; bagietai – ”polerade, ofta förgyllda små träbrädor som används till tavelramar, väggbeklädnader, gardinstänger m.m.” TŽŽ 1936; bagetas – ”profilerade ribbor som används vid tillverkning av tavelramar” – ryska багет, tyska Garnierung sleiste MedŽ₁, – ryska багет, tyska Leiste, engelska fillet, moulding MedŽ₂ [молдинг – dekorlist PrekŽ]; bagetas – 1. ”träribba för tavelramar och dekorering av tak och väggar” TŽŽ 1985; багет – багетас, ремų lentelė PrekŽ. DŽ₃ bagetas – ”list för ramar, ramlist”. Alltså kan både dailylentė och bagetas ha olika profiler och användningsområden. Därför vore det nog bättre och mer precist att skilja mellan: dailijuostė – vilken som helst dekorativ eller prydnadslist, medan bagetas betyder ramlist: tavelramlist (även bagetas), fönsterramlist, dörrramlist. Rėmjuostė förekommer redan i P. Dankšas lärobok från 1935: ramštukas (ty. Rahmstück) – rėmjuostė (277). Ordet används brett: rėmjuostė – ”del av en fönster- eller dörrkarm, <...>” – ryska обязанка, tyska Fries, Rahmenholz MedŽ₁ [saknas i MedŽ₂]; обязанка – 1. snickeri: rėmjuostė, 2. byggnadsteknik: stomme PolŽ₂ [PolŽ₁ – 1. sammanfogning (trä), 2. karm (fönster, dörr)], PrekŽ. Grindjuostė ersatte fuslystą i P. Dankšas lärobok från 1935: fuslystai – tyska Fussleisten – sockellister, eller grindjuostės (276). Numera hävdas det överallt att grindjuostė används i stället för plintusas, som lånats in från ryska плинтус (som i sin tur är av grekiskt ursprung), men TŽŽ 1936 har plinta, plintusas 46 (gr.) – 2. ”träbräda för beklädnad av kanter på golv och andra föremål” (1. kolonnens bas). I TechŽ 1949: плинтус – medjuostė, apkalas (byggnadsteknik). Termen är enbart grindjuostė – ”list som täcker skarven mellan golv och vägg” – ryska плинтус, tyska Fußbodenleiste, Dielenleiste MedŽ₁₂, engelska skirting board, skirting plate, plinth MedŽ₂. Efter mönster av grindjuostė bildades lubjuostė LA 1997 24 14 (i annonser förekom dek. palubio juosta). Sedan länge finns stikla juostė – ”en träribba som håller fast glaset i ett fönster eller en dörr (=juostelė – J. K.)” – ryska уманук, tyska Glasleiste MedŽ₁, medan den i MedŽ₂ kallas stiklo tvirtinimo juostelė – engelska glazing bead. Stikla-juostė är en motiverad och precis term, liksom tyska Glasleiste och engelska glazing bead, medan den ryska termen уманук är mindre entydig: уманук – 2. byggnadsteknik: träribba (1. snickeri: rundhyvel) PolŽ₂ (även engelska glazing bead – en träribba StatŽ), 1. byggnadsteknik: gaubtjuostė (2. rundhyvel) PrekŽ (i registret – gaubtajuostė). Detta är tydligen en nybildning. Kanske skulle gaubt(a)juostė bara vara en av profilerna för stikla juosčių? Men gaubt(a)juostė skulle kanske också passa bra för en lovelinė juostelė (A. Gurvičius, Stalių darbai, s. 73), eller särskilt för att ersätta kampui EL 1996 23 1 (även om kampajuostė också skulle passa här). Den rena översättningslåningen antplyšis (ryska нащельник) benämns också i terminologin i EL 1996 23 1 med ett ord enligt samma mönster: plyšiajuostė PrekŽ. Av en annan typ är apvadas – ”en profilerad eller slät detalj som används för att beklä ställningar, dörrkarmar och andra detaljer” – ryska наличник, tyska Beischub, Beistoß MedŽ₁; 1. ”en profilerad eller slät bräda som täcker springorna mellan dörr- (fönster-)karmar och väggar” – ryska наличник, tyska Beischub, Beistoß, engelska trim, 2. ”en ribba eller list som fästs vid kanten av en detalj” – ryska обкладка, tyska Verkleidung, engelska lipping MedŽ₂. Det är en ganska välmotiverad term (:apvesti), men inte bara tvetydig inom trävetenskapen, utan också mångtydig inom teknik och byggnad. Kanske är det därför formen apylangė: оконные коробки – apylangės (langų stak-tos) (byggnadsteknik) förekommer i TechŽ; наличник – 1. apylangė (2. beklädnad, 3. krage) PrekŽ. Apylangė har i LKŽ₂ en föga differentierad betydelse, belagd hos Daugel iškis (Reikia mazgot apylanges); inom terminologin har man länge försökt använda ordet på båda sätten, men det har inte fått fäste. Nu borde man dock slutgiltigt välja, eftersom det tidigare förekommit ett utländskt lamperija (om dess 47 olämpligheten, se J. Klimavičius, Lamperija, lota, mūrlotas, – LA 1994 109 16), P. Dankšos läroboks översättning beklädnad (ty. Verkleidung) (276, 278) – det är dags att till slut bestämma sig. Inom byggnad är Apvadas också обход 2. PolŽ₂, och обвод, обводка PolŽ₂, och обрамление 3. PolŽ₂, medan det inom textil är кайма, inom läderarbeten обводка 2., och annars окантовка 2. PolŽ₂. Men om man inför apylangė skulle man också behöva apydurio. Apylangė skulle passa ihop med palangę, viršulangę, užlangę, tarp(u)langę, och apyduris med viršduris, tarpduris, užduris, prieduris. Större systematik ger tydligare termer. Det finns alltså en grupp benämningar på brädor med ett andra led från ordet bräda – tjockbräda [tjockbrädor – ”brädor med en tjocklek på (48–100) mm och en bredd på (150–200) mm” – ryska баттенсы, дилены, tyska Battens (pl), Dielen (pl), engelska battens, deals MedŽ₂], tunnbräda [tunnbrädor – ”brädor med en tjocklek på (12–44) mm och en bredd på minst 100 mm” – ryska бордсы, tyska Boards pl, engelska boards MedŽ₂], golvbräda (ännu inte fastslaget som term), parkettbräda (begreppet behöver preciseras), väggbräda (tycks vara föråldrat), takbräda (”takspån, spån, taksticka” LKŽ XIII), vagnbräda, sidobräda (säng, soffa) MedŽ₁, spontbräda ”bräda med spont” DŽ₃, ryska шунтунна PolŽ₂ (PolŽ₁ – spontbräda), överbräda (tyska Kopfst7Cck – kopštikis P. Dankšos lärobok, s. 276, 281) [mellanbräda, mellanbräde, mellanbrädig betyder ”mellanrum mellan brädor” LKŽ XV, men annorlunda i PrekŽ: доскадка – bygg. mellanbräda, täckande bräda. Det finns också en grupp termer med ett andra led från ordet list – trälist, brädlist, ramlist, golvlist, taklist, glaslist, täcklist, springlist (semantiskt annorlunda – halslist, höftlist; ljudband, videoband). Dailylentė och dailyl juostė är helt enkelt modelltermer. Endast dessa sammansättningar har en oregelbunden fogevokal (det skulle vara dailia-). Men normens stabilitet är viktigare än blind systematik, särskilt eftersom det finns många liknande undantag – och just med ett adjektiviskt första led – främst med -y-: dail yraštis – Jonas Jablonskis form, även om även dailiaraščio (Jurgis Šlapelis) och dailarašystės (F. Kuršaitis ordbok) förekommit, liksom dailymolis RŽ, dailysuolis LzP (och sunkymetis, brangymetis, pigymetis, karštymetis; mer sällan med -i-: šaltibarščiai, žalibarščiai, žalitvorė). I dialekterna förekommer även dailimalkės i Alksnėnai (dailimalkės i Kazlų 48 Rūdą), men detta är varken ord i det allmänna språket eller termer, så ingen motsättning till panelbrädan och panellisten påträffades. Den sista saken är den dummaste, men kan inte förtigas. Redan 1954 förklaras i LE II baguett som en viss sorts träbrädor. Ibland blir smör smörigt, och rentav fett... Det blir ännu besvärligare när även plastpaneler dök upp, LA 1995 247 21. När inomhusfotboll dök upp, blev den vanliga varianten kvar som fotboll. När beachvolleyboll dök upp, blev den vanliga varianten kvar som volleyboll. Förr, när bordtennis dök upp (för övrigt i stället för pingpong), användes under en tid tennis – utomhustennis i stället, men nu återigen bara tennis (inte alltid heller u t o m h u s!). Och i reklamhysterin kring trävetenskap dyker det upp... träpaneler LA 1998 37 20, träpaneler LA 1998 162 12. Det behövs inte och är inte tillåtet! Ska vi verkligen få se träbrädor? Slutsatser Det ord dailylentė, som belades 1948, kom under ganska lång tid inte med i normerande ordböcker och termordböcker. dailylentė kunde ha konkurrerat med (apdarinė) sienlentė slog aldrig igenom i någon betydelse. Till en början var dailylentė avsedd att höra till kategorin lister eller träprofiler, men långt senare, när dailyjuostė hade etablerats (den belades också 1948), kom dailylentė att höra till kategorin brädor eller plankor. Ett halvt sekel har gått. Detta är en del av en bredare terminologisk utveckling, vars resultat är de nämnda väggbräda, golvbräda, parkettbräda, vagnbräda, takbräda, spontbräda, sidobräda, višš(u)lentė, mellanbräda och de nyligen terminologiserade tjockbräda och tunnbräda, samt trälist, bräda, ramlist, golvlist, taklist, glaslist, täcklist, springlist. Mer systematik ger tydligare termer. Men normens stabilitet är viktigare än blind systematik – det gäller den sammanbindande vokalen i dailylentė och dailyjuostė: den är oregelbunden, men tämligen typisk och väl etablerad. Mottaget 1999 08 31 49 Förkortningar DŽ – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas: DŽ₁ – I leid., V., 1954. DŽ₂ – II leid., V., 1972. DŽ₃ – III leid., V., 1993. EL – ”Hej, hej”. LA – ”Lietuvos aidas”. LE – Lietuvių enciklopedija. Bostonas, 1954, T. 2. LKŽ – Litauiska språkets ordbok. V., 1968, band 1, 2:a uppl. 1947, band 2, 1:a uppl. 1966, band 7, 1984, band 13, 1986, band 14, 1991, band 15. I artikeln används också förkortningarna i denna ordbok. MedŽ₁ – Aiškinamasis medienos apdirbimo terminų žodynas. V., 1971. MedŽ₂ – Aiškinamasis medienos terminų žodynas / Ats. red. B. Papreckis. K., 1998. PolŽ₁ – Rysk-litauisk polyteknisk ordbok / Ansvarig redaktör A. Novodvors-kis. V., 1959. PolŽ₂ – Rusų–lietuvių kalbų politechnikos žodynas / Sudarė G. Daugėla. V., 1984. PrekŽ – Pričinauskas J. Rusų–lietuvių kalbų prekių žodynas. V., 1996. RŽ – Lietuvių kalbos rašybos žodynas. K., 1948. StatŽ – Engelsk-litauisk ordbok över byggtermer / Sammanställd av A. Kudzys, A. Rosinas, B. Kudzienė. V., 1993. TechŽ – Novodvorskis A. Techninis žodynas. K., 1949. TTŽ – Tarptautinių žodžių žodynas: K., 1936. V., 1985. Siffrorna anger överallt årtal, nummer (romerska siffror – band) och sidor. DAILYLENTĖ (SARKING) OCH DAILYJUOSTĖ (FILLET) Sammanfattning Ordet dailylentė, som fastställdes 1948, infördes inte i standardordböcker och termordböcker på länge. (Apdarinė) sienlentė (väggbeklädnad) kunde konkurrera med dailylentė, men slog inte igenom med någon betydelse. Till en början klassificerades dailylentė som lentjuostės (läkt, ribba) eller medjuostės (list). Långt senare, när dailyjuostė (som också fastställdes 1948) slog igenom, började dailylentė klassificeras som lentos (brädor) eller lentelės (ribbor). En femtioårig process gick mot sitt slut. Detta var en del av en bredare terminologisk utveckling, vars resultat är den ovan nämnda termen sienlentė (väggbeklädnad), liksom grindlentė (golvbräda), parketlentė (parkettstav, trästav), vagonlentė (vagnsbräda), stoglentė (takspån), spraustlentė (spontad bräda), den nyligen terminologiserade stor lentė (läkt, bräda), plonlentė (bräda) och medjuostė, lentjuostė (planka, läkt), rėmjuostė (list, profillist), grindjuostė (golvlist, sockellist, sockelbräda, sockel), lubjuostė (takbräda) med mera. Större systematisering (komponenterna -lentė och -juostė) ger tydligare termer. 50