Lietuviškų ir tarptautinių fonetikos terminų sinonimija

Gita KAZLAUSKAITĖ Vilnius pedagogiska universitet SYNONYMI MELLAN LITAUISKA OCH INTERNATIONELLA FONETIKTERMER I denna artikel behandlas utbredningen av en typ av synonyma termer som skiljs åt med avseende på ursprung i enskilda arbeten inom fonetikens olika områden under 1900-talet samt utvecklingstendenser. Undersökningsmaterialet har samlats in från de viktigaste specialstudierna i fonetik och språkvetenskapliga arbetena under detta århundrade, där även fonetiska frågor berörs i ett eller annat avseende1. När man talar om synonymi mellan litauiska och internationella termer avses både enordiga och sammansatta termer. Det bör tilläggas att hybrider här också räknas till de internationella termerna, dvs. termer eller termelement som innehåller både internationella och litauiska element. I detta avseende kan två typer av synonymi mellan enordiga termer urskiljas: 1) synonymi mellan en litauisk term och en internationell term (t.ex.: sambalsis || hiatas), 2) synonymi mellan en litauisk term och en hybrid (t.ex.: minkštumas || palataliskumas). I sammansatta termer kan antingen huvudleden (de bestämda orden) eller de underordnade leden (bestämningarna) vara synonyma. På motsvarande sätt som för enordiga termer kan man här skilja mellan synonymi mellan en litauisk term och en internationell term (t.ex.: balsių vienodėjimas || balsių asimiliacija, minkštasis balsis || palatalusis balsis) och synonymi mellan en litauisk term och en hybrid (t.ex.: fonetinis balsiškumas || fonetinis vokališkumas, gomurinis priebalsis || palatalinis priebalsis). Dessutom förekommer fall av synonymi mellan litauiska och internationella termer där synonymraden består av termer med olika struktur, till exempel en enordig term || en tvåordig term (degeminacija || priebalsio praleidi- 1Källförteckning och förkortningar anges i slutet av artikeln. Romerska siffror betecknar volym, arabiska siffror sida. Vanligen anges termens första belägg i källan. 25 mas), en enordig term || en treordig term (afrikata || grynasis priebalsinis dvigarsis), en tvåordig term || en treordig term (priebalsių metatezė || priebalsių susikeitimas vietomis). För övrigt förstås själva begreppet synonymi på olika sätt, både inom språkvetenskapen i allmänhet och inom terminologin. Vid sidan av synonymer används också termen dubletter. Ibland uppfattas båda dessa termer som synonymer: ”Med termer – synonymer (dubletter) avses två eller till och med flera termer som betecknar samma begrepp” (TD, 9). Den ryska språkforskaren O. Achmanova likställer inte dessa termer och kallar ord som ”är förbundna genom en särskild terminologisk relation med samma vetenskapliga objekt” för dubletter (tripletter osv.). ”Därför betraktas de inte som ord i sig, utan endast som en följd av att det är omöjligt att urskilja någon skillnad mellan de objekt som de betecknar” (Achmanova 1969: 13). Enligt språkforskaren kallas dessa dubletter felaktigt synonymer. Denna meningsskiljaktighet hänger samman med uppfattningen om absoluta och vanliga synonymer. I standardspråket betraktas ”de synonymer vars betydelser är identiska” som absoluta synonymer. ”På grund av betydelsernas identitet kallas de också dubletter” (Jakaitienė 1980: 51). Vanliga synonymer är ”sådana synonymer där en eller flera betydelser inte är absolut identiska, utan endast närliggande” (Jakaitienė 1980: 52). Inom terminologin kan man endast tala om absoluta synonymer (dubletter). Synonyma termer av den aktuella typen bör otvivelaktigt betraktas som absoluta synonymer eller dubletter. Deras betydelser är identiska – det är endast uttrycksformen som skiljer sig. Innan vi börjar tala om fonetikens synonyma termer av den nämnda typen är det värt att kort beröra även själva begreppet fonetik. Inom den moderna språkvetenskapen är uppfattningen nästan allmänt rådande att språkets ljud studeras av fonetiken (i vid bemärkelse), som består av två relativt självständiga grenar: allmän (”snäv”) fonetik och fonologi (DLKG 15; Pakerys 1995: 5; Girdenis 1995: 23). Prosodi brukar urskiljas som en del av fonologin (DLKG 15, Gaivenis, Keinys 1990: 163). Morfonologi betraktas som ett mellanområde som förbinder fonologi och morfologi (DLKG 17). I detta avseende skiljer man alltså mellan termer inom allmän fonetik, fonologi, prosodi och morfonologi. 26 Totalt undersöktes över 1 700 termer. Variationen bland termer som betecknar samma begrepp framgår av över 300 synonymrader, varav 173 rader (55,1%) avser olika typer av synonymi mellan litauiska och internationella termer eller hybrider2. Termer inom ren fonetik utgör omkring 52% (905 st.) av samtliga fonetiktermer; bland dem finns närmare 170 synonymrader. Till denna typ av synonymi hör 94 synonymrader (56%). Under första hälften av 1900-talet var den inte särskilt vanlig. Något fler sådana synonyma termer förekommer endast i K. Būgas och M. Durios arbeten, t.ex.: afrikata BRR III 168‖sudėtinis priebalsis BRR III 631, balsių vienodėjimas BRR II 492‖balsių asimiliacija BRR II 492, garsomokslis BRR II 217‖fonetika BRR I 408, apvalusis balsis DKP 94‖labializuotasis balsis DKP 94, minkštasis balsis DKP 126‖palatalusis balsis DKP 126 m.fl. Under mitten och andra hälften av 1900-talet ökade antalet synonyma termer av denna typ avsevärt, från och med E. Mikalauskaitės fonetikarbeten och fram till ”Dabartinės lietuvių kalbos gramatika”. I E. Mikalauskaitės fonetikarbeten påträffades 23 rader med sådana synonyma termer, t.ex.: akomodacija MFD 67‖prisiderinimas MFD 67, diftongoidas MFD 59‖netikrasis dvibalsis MFD 59, antrinis dvigarsis MFD 55‖sekundarinis dvigarsis MFD 55, sambalsis MFD 33‖hiatas MFD 33 m.fl. A. Pakerys undviker inte heller synonyma termer av denna typ (15 synonymrader), t.ex.: afrikata PF 175‖grynasis priebalsinis dvigarsis PF 175, sudvibalsintas balsis PF 67‖diftongizuotas balsis PF 67, minkštumas PF 100‖palatališkumas PF 100, pusbalsis PF 94‖sonantas PF 96 m.fl. I A. Girdenis arbeten (16 synonymrader) uppstår synonymi av denna typ oftast därför att samma begrepp benämns på olika sätt i ”Fonologijoje” och ”Teoriniuose fonologijos pagrinduose”, t.ex.: murmamasis balsis GF 6‖redukuotasis („murmamasis“) 2Som jämförelse kan kvantitativa uppgifter om andra typer av synonymi anges: synonymi mellan litauiska termer – 84 synonymrader (26,8%), synonymi mellan internationella termer eller hybrider – 57 synonymrader (18,1%). 27 balsis GFP 88, tarpbalsinis priebalsis GFP 116||intervokalinis priebalsis GF 83 m.fl. I ”Lietuvių kalbos gramatika” (författaren till kapitlet ”Fonetikos” är V. Vaitekvičiūtė) och ”Dabartinės lietuvių kalbos gramatika” (författarna till kapitlet ”Fonologijos” är K. Garšva och A. Girdenis; kapitlet ”Morfologijos reiškinių” är skrivet av A. Girdenis) förekommer också synonymer av denna typ (25 synonymrader), t.ex.: degeminacija LKG I 115||priebalsio praleidimas LKG I 115, dvibalsis LKG I 57||diftongas LKG I 57, kietinimas DG 48||depalatalizacija DG 48, gomurinis priebalsis LKG I 57||gutturalinis priebalsis LKG I 71, trigarsis DG 22||triftongas DG 22 m.fl. Den ökade spridningen av synonymi mellan litauiska och internationella termer (eller hybrider) under andra hälften av 1900-talet kan motiveras av själva fonetikvetenskapens utveckling, vilken ledde till behov av nya termer. Ofta hämtades termer som redan användes utomlands, eller också sökte man litauiska motsvarigheter till de termer som redan var i bruk. Fonologitermer utgör omkring 19% (320 st.) av samtliga fonetiktermer; av dem finns över 50 synonymrader. De första litauiska arbetena om fonologi publicerades först under 1960-talet. Följaktligen används fonologiska termer i huvudsak endast i arbeten från århundradets andra hälft. Den litauiska fonologiska terminologin är sannolikt mest utvecklad i A. Girdenis ”Fonologijoje”, ”Teoriniuose fonologijos pagrinduose” och ”Dabartinės lietuvių kalbos gramatika”. Där används omkring 230 termer, dvs. två tredjedelar av alla fonologitermer. I fonologins terminologi, liksom i den rena fonetikens, utmärker sig synonyma termer av denna typ genom sin spridning (25 synonymrader – 45%), t.ex.: atskiriamoji funkcija PF 9, GF 20||delimitatyvinė funkcija PF 9, GF 20, minkštoji priebalsinė fonema GF 168||diezinė priebalsinė fonema GF 168, neutralizacija MFD 67||priebalsių kaita MFD 67, neutralizacijos pozicija GF 98||silpnoji pozicija GF 98, skiriamasis požymis PF 9, DG 15||distinktyvinis požymis PF 9, DG 15 m.fl. Även om en monografi särskilt ägnad åt teoretiska och metodologiska problem inom prosodin publicerades först under 1980-talet (A. Pakerys. ”Lietuvių bendrinės kalbos prozodija” (1982)), hade man intresserat sig för dessa frågor redan från mitten av 1800-talet, och samtidigt också 28 termer skapas för att beteckna begreppen inom detta område. I de undersökta arbetena används sammanlagt omkring 400 prosoditermer, dvs. omkring 23% av alla fonetiska termer; av dessa utgörs närmare 60 av synonymrader (27 av typen kalbamo). Synonymi mellan litauiska och internationella termer eller hybrider inom prosoditerminologin blev mer utbredd under andra hälften av 1900-talet. Från seklets första hälft bör endast några få sådana synonyma termer nämnas, använda i arbeten av K. Būga, M. Durys och J. Žiugžda (7 synonymrader), t.ex.: akūtas BRR III 45||tvirtapradė priegaidė BRR III 45, balsingumas ŽG 12||tonas ŽG 12, kirčiuojamas skiemuo DKP 158||akcentuojamas skiemuo DKP 158, tvirtapradumas BRR III 45||akūtinumas BRR III 45 med mera. Senare blev synonyma termer av detta slag fler (18 synonymrader), t.ex.: akūtas PF 319, LKG I 128||dešininis ženklas PF 319, LKG I 128, ekstencija GF 193||tęstinė priegaidė GF 193, kirtis GF 173||akcentas GF 173, kiekybinis kirtis PF 313, GF 175, LKG I 127||kvantitatyvinis kirtis PF 313, GF 175, LKG I 127, korepcija GF 193||staiginė priegaidė GF 193, savaiminė prozodija GFP 216||nefunkcinė prozodija GFP 216 med mera. Även om undersökningen av morfonologiska företeelser inte direkt hör till fonetikens (och fonologins) område, måste fonetiker och fonologer ofta också stödja sig på morfonologiska regelbundenheter. I de undersökta källorna används sammanlagt omkring 100 morfonologiska termer, dvs. omkring 6% av alla fonetiska termer; bland dem finns över 30 synonymrader. Till typen litauiska och internationella termer eller hybrider hör 28 synonymrader (dvs. mer än 90%), t.ex.: aferezė LKG I 118|| priebalsio nukritimas LKG I 118, disimiliacija LKG I 93||garsų išpanasėjimas LKG I 94, epentezė DKP 129||balsio atsiradimas DKP 129, sujungimas DKP 124||sutraukimas DKP 124||kontrakcija DKP 124, artimoji metatezė DKP 131||„kontakto“ metatezė DKP 131 med mera. Synonymi bland morfonologiska termer av typen kalbamo utmärks av synonymrader vars led har olika struktur (26 av de 28 synonymraderna är av detta slag). Av det som sagts framgår alltså att synonymi mellan litauiska och internationella termer förmodligen är den mest utbredda av alla typer av synonyma termer som skiljs åt efter ursprung. En jämförelse mellan början av 1900-talet och slutet av dä- 29 ren visar att sådana fall av synonymi blir allt fler. Denna tendens kommer sannolikt att bestå även i framtiden, eftersom vetenskapen, däribland fonetiken, för närvarande utvecklas mycket snabbt. Internationella termer når Litauen först; där söker man motsvarigheter till dem, och i bruk rekommenderas oftast båda varianterna. Šaltiniai BRR – Būga K. Rinktiniai raštai. Vilnius, 1958. T. 1; Vilnius, 1959.T. 2; Vilnius, 1961. T. 3. DG – Dabartinės lietuvių kalbos gramatika / red. V. Ambrazas. Vilnius, 1994. DKP – Durys M. Kalbos mokslo pagrindai. Kaunas, 1929. GF – Girdenis A. Fonologija. Vilnius, 1981. GFP – Girdenis A. Teoriniai fonologijos pagrindai. Vilnius, 1995. LKG – Lietuvių kalbos gramatika / vyr. red. K. Ulvydas. Vilnius, 1965. T. 1. MFD – Mikalauskaitė E. Lietuvių kalbos fonetikos darbai. Vilnius, 1975. PF – Pakerys A. Lietuvių bendrinės kalbos fonetika. Vilnius, 1986. ŽG – Žiugžda J. Lietuvių kalbos gramatika. Kaunas, 1966. D. 1. Literatūra 1. Achmanova 1969 – Ахманова О. Словарь лингвистических терминов. Москва. 2. DLKG – Dabartinės lietuvių kalbos gramatika / red. V. Ambrazas. Vilnius, 1997. 3. Gaivenis, Keinys 1990 – Gaivenis K., Keinys St. Kalbotyros terminų žodynas. Vilnius. 4. Girdenis 1995 – Girdenis A. Teoriniai fonologijos pagrindai. Vilnius. 5. Jakaitienė 1980 – Jakaitienė E. Lietuvių kalbos leksikologija. Vilnius. 6. Pakerys 1995 – Pakerys A. Lietuvių bendrinės kalbos fonetika. Vilnius. 7. TD – Terminologinis darbas. Vilnius, 1973. SYNONYMY OF LITHUANIAN AND INTERNATIONAL PHONETIC TERMS Summary This paper analyses synonymy of Lithuanian and international phonetic terms of the 20th century. Hybrids are considered as one type of international term. One-word and compound terms are taken into consideration. 30 The most frequently occurring type of synonymy is Lithuanian and international terms. There are 173 such synonymy lines - about 55 per cent of all synonymic phonetic terms. If we compare the beginning and the end of the 20th century, we would see that the number of such synonyms is increasing continually. Most likely this tendency will remain in the future, because the development of sciences is occurring rapidly. International terms come to Lithuania first. They are gradually changed into Lithuanian equivalents, but both versions are used in phonetic works. Gita KAZLAUSKAITĖ Gauta 2000 11 06 Vilniaus pedagoginis universitetas Lituanistikos fakultetas Lietuvių kalbotyros katedra T. Ševčenkos g. 31 LT-2009, Vilnius 31