„Varantieji ratai“

Jonas KLIMAVIČIUS Litauiska språkets institut DRIVANDE HJUL När man resonerar kring motsättningen mellan drivande och drivna inom teknisk terminologi stöter man ofta redan från början på två stötestenar – den ena i det litauiska språket, den andra i det ryska, som litauisk teknisk terminologi länge har varit nära förknippad med. Av någon anledning börjar man alltid med bilen, och dess svarvade delar (inte längre en term, även om PolŽ ännu 1959 angav 1 колесо – ratas, tekinis) skymmer alla tekniska hjul. Man börjar alltså bra: om det inte är ett terrängfordon (där alla hjul/axlar/broar är drivande), så är ett par hjul/en axel/en bro drivande. Hur motiveras behovet av ett passivt particip? Vridmomentet överförs från motorn via kardantransmissionen till ett par hjul/en axel/en bro. De drivs faktiskt, så varför kallas de inte drivna? Målet är emellertid inte att driva dem, utan hela bilen. Trots att transmissionen själv drivs, driver den bilen och därför kallas de drivande: Transmissionen förbinder motorn med de d r i v a n d e h j u l e n LTE I 506. D e d r i v a n d e h j u l e n s d r i v k r a f t (...) ö v e r f ö r s t i l l d e n d r i v a n d e b r o n och vidare till ramen; därför rör sig bilen VairV 144. I teorin är dessa hjul drivorgan (traktorns band, fartygets och luftfartygets propellrar). Och de andra bilhjulen? De är inte förbundna med de drivande genom transmissionen. Därför betecknas de ibland terminologiskt med en negation: På bilar med oberoende hjulupphängning består framaxeln (i c k e d r i v a n d e) av en balk med dubbelt T-tvärsnitt (...) VairV 147. Den ibland förekommande beteckningen drivna är inte heller ogrundad: bilen själv driver dem genom sin dragkraft. Man bör dock inte dra långtgående slutsatser av att vissa tekniska termordböcker saknar drivet hjul – orsakerna kan vara helt irrationella. Exempelvis saknar ALPolŽ termen drivhjul, trots att den har drivaxel (driving axle), liksom drivkugghjul (drive gear); TechŽ saknar också drivhjul, trots att den har både drivande och driven axel (ведущая и ведомая ось), liksom drivande och driven axel (ведущий и ведомый вал); PolŽ1 har bara 18 drivhjul (бедущее колесо), trots att den har både drivande och driven axel samt både drivande och driven axel. Viktigare är att hjul i termordböcker inte nödvändigtvis betyder bilens hjul, och att axlar, även i bilar, inte nödvändigtvis är de som hjulen sitter på. I ordböcker bör tekniska begrepp naturligtvis användas mer omsorgsfullt, men inte ens AutoserŽ:s drivande och drivna hjul säger något exakt. Nu har en annan beteckning för icke-drivande hjul och axlar tillkommit – deras motsats uttrycks utan ett negerande led: drivhjul (12. 2), ryska ведущее колесо, engelska driving wheel, tyska Treib rad, Antriebsrad, franska roue motrice, roue couplée ↔ frirullande hjul (12. 4), ryska колесо свободного вращения, engelska free rolling wheel, tyska Tragrad, franska roue porteuse PAutŽ; drivaxel (12. 6), ryska ведущая ось, engelska driving axle, live axle, tyska Tre ibachse, Antriebsachse, franska essieu moteur ↔ fri axel (12. 8), ryska свободная ось, engelska dead axle, tyska Tragachse, franska essieu porteur, essieu fou PAutŽ. En viss terminologisk brist är uttrycket frirullande, medan fri axel semantiskt inte är helt entydigt. Men det går. Det vilseledande ryska колесо kan också betyda зубчатое колесо (även om det också finns зубчатка, и шестерня), vilket på litauiska är kugghjul (för övrigt betyder även engelska wheel och tyska Rad både hjul och kugghjul, medan kugghjul på engelska är gear-wheel och på tyska Zahnrad). I ryskan utelämnas ofta attributet зубчатое i den sammansatta termen; i stället används endast hyperonymen колесо, och följaktligen står det i litauiska översättningar inte längre kugghjul utan helt enkelt hjul, och därefter också i texter som inte är översatta, till exempel: En dubbel huvudväxel överför rotationen via två kugghjulspar: det ena består av två koniska kugghjul och det andra av två cylindriska (fig.). Med en dubbel huvudväxel är utväxlingsförhållandet (förhållandet mellan de drivande och drivna kugghjulens rotationsfrekvenser) större LTE VIII 402. Kugghjulen syns tydligt på bilden. Och här strax efter: En enkel huvudväxel består av två koniska kugghjul: det lilla drivande kugghjulet driver det stora, därför roterar hjulen långsammare än kardanaxeln, medan vridmomentet är större LTE VIII 402. Att säga det drivande kugghjulet driver LTE VIII 402, motorn driver <...> hjulen LTE I 506 är semantiskt mycket inexakt: om driv- 19 el, drivning, drivare, det driver, även om det snurrar (och hjulen vrids av ratten när man svänger). Att driva i betydelsen 3. ”få något att fungera (om mekanismer)” (ånga driver maskiner, elektrisk drivkraft) är belagt redan i 1954 års DŽ1. Betydelsen kommer från levande språkbruk (dialektalt) – 1 driva 8. ”få att fungera, röra sig, snurra, skjuta på (mekanismer)”: Vattnet driver alla slags hjul och kvarnstenar Antašavà. Vattenkvarnen drivs med vatten Ragainė. Och till sist[ui] kom hästdrivna [tröskverk], drivna av en häst Kārtėna. En del [bälgar] drevs av vinden, med en sådan vev Ylakiai. Motorn drivs med elektricitet Kernavė(LKŽ XVIII 210). Ända till 1949 års TechŽ fanns också ett lån för denna betydelse: ведущая ось – vedančioji ašis (nors ось ведущая – varančioji ašis), ведущий шкив – vedantysis skriemulys, ведомый шкив – vedamasis, varomasis skriemulys. I den tysk-litauiska ordboken LRKŽ från 1968 illustreras betydelsen driva 1. också med sådana fraser: drivmekanism, hjul – Triebwerk, -rad, drivrem, remskiva – Triebrie­men, -scheibe, drivaxel, drivverk – Triebackse, -werk. De tyska motsvarigheterna visar att drivande här betyder ”det som driver” (om dessa inte fanns skulle en användare av standardspråket, än mer en teknisk specialist, förstå det som ”drivet”). När man bortser från motsättningen i terminologiparet blir detta inte längre någon term. Här är det bara en dialektal mening, given under betydelsen driva 8. i LKŽ XVIII 210: Där finns[det] en liten rem [dvs. ett snöre] drivet Kintai. Det är ingen hemlighet att vissa gärna inför passiva particip i terminologin (föreslår: räknemaskiner, styrsystem,...), trots att specialisterna helst undviker dem. De som kommer med förslag saknar inte påhittighet. Se här, säger de, det finns bara en driven rem, ingen drivande, och den som driver kallas driven; alltså måste även bilens hjul som driver vara drivna. Än sen då, att de i femtio år har kallats drivande och deras motsats drivna. I själva verket trampar spinnerskan på fotplattan – pedalen driver hjulet, hjulet driver snöret, snöret remskivan, och tillsammans med remskivan roterar spolen och drar åt tråden. Snöret är alltså både drivet av hjulet och drivande i förhållande till remskivan. Som redan sagts är bilens hjul både drivna av transmissionen och drivande i förhållande till bilen, men termen är drivhjul, eftersom detta är viktigare: de utför den viktigaste handlingen – de driver bilen. Man kan betrakta dessa hjul på två sätt, men man måste se både dem och hela bilen. När begrepp benämns vetenskapligt, 20 väljer man den aspekt som är relevant, och det gör inte lingvister utan specialisterna på det som benämns. Än viktigare är att vetenskaplig och teknisk terminologi inte är någon hemmasyssla. Det finns en så kallad folklig terminologi, men det finns inga folkliga eller litauiska (eller ens samogitiska) principer för mekanik eller driv- och transmissionssystem – terminologins begreppssystem är internationella, liksom vetenskapen själv. För övrigt strider en driven rem inte alls mot vetenskapligheten – precis en sådan är drivrem PolŽ2 (ременный привод) drivrem, även om den numera oftare kallas transmissionsrem PolŽ2, VLAutŽ – ryska приводной ремень PolŽ2, RPTechS, polska pas napędowy (:napęd – drivning) RPTechS, tyska Antriebsriemen (:Antrieb – drivning), Triebrie­men (:Trieb – drivning) PAutŽ, engelska drive [transmission] belt RAPolS, franska courroie de commande [de transmission] RFPolS. Här är det fråga om en enledsbenämning på alla språk. Detta säger emellertid ingenting om binära begreppsmotsatser, som också benämns på alla språk (även om det finns synonymer med annan motivation än ”driva”, men även då finns en motsats): litauiska drivande hjul ↔ drivet hjul ryska ведущее колесо ↔ ведомое колесо polska koło napędzające ↔ koło napędzane koło napędowe polska koło czynne ↔ koło bierne tyska Antriebsrad ↔ Abtriebsrad Treibrad, Triebrad engelska drive wheel ↔ driven wheel franska 1. roue motrice ↔ roue menée drivande hjul ↔ styrt hjul 2. (kugghjul) engrenage moteur ↔ engrenage recepteur barbotin litauiska drivande axel ↔ driven axel rus. ведущий вал ↔ ведомый вал lenk. wał napędzający ↔ wał napędzany wał czynny ↔ wał bierny 21 tyska Antriebswelle ↔ Abtriebswelle Triebwelle eng. drive shaft ↔ driven shaft driving shaft frans. arbre moteur arbre d’entraînement ↔ arbre entraîné arbre menant ↔ arbre mené arbre de commande ↔ arbre commandé (uppgifter från RPTechS, VLAutŽ, RAPolS, RFPolS). Även i den flerspråkiga fordonsterminologin (PAutŽ) upprätthålls denna motsättning konsekvent, även om enskilda termer varierar: drivande axel ↔ driven axel (72.10 ↔ 67.3), ryska ведущий вал ↔ ведомый вал, engelska output [=input?! – J. K.] shaft ↔ output shaft, turbine shaft, runner, tyska Abtriebswelle [=Antriebswelle?! – J. K.] ↔ Abtriebswelle, franska arbre de sortie ↔ arbre récepteur, arbre de turbine; i kamaxelmekanismen drivande kugghjul ↔ drivet kugghjul (31.5 ↔ 31.6), ryska ведущая шестерня ↔ ведомая шестерня, engelska crankshaft timing gear (pinion) ↔ camshaft gear-wheel (driven), tyska Kurbelwellen-Zahnrad ↔ Nockenwellen-Zahnrad, franska pignon de distribution ↔ roue de distribution; drivande remskiva ↔ driven remskiva (85.2 ↔ 85.8), ryska приводной раздвижной шкив ↔ приемный раздвижной шкив, engelska driving pulley, primary pulley ↔ driven pulley // input pulley ↔ output pulley, tyska Antriebs-Riemenscheibe, treibende Riemenscheibe ↔ Abtriebs-Riemenscheibe, franska poulie motrice, variateur à dépression ↔ poulie réceptrice. Den övergripande motsättningen mellan beteckningarna anges också: drivande ↔ driven (202.27 ↔ 202.28), ryska ведущий, приводной, движущий ↔ ведомый, приводимый, engelska driving, actuating ↔ driven, tyska treibend (-es Organ) ↔ angetrieben (-es Organ), franska entraînant ↔ entraîne, actionne // menant ↔ mené, mis en marche, commandé. Bilens hjul har en tydlig motsats, även om den andra termen tills vidare benämns på olika sätt – icke-drivande, drivna, frihjulande hjul. Även när motsvarande begreppsmotsats saknar en term för den icke-agerande medlemmen, kan den agerande medlemmen uttryckas endast med ett aktivt particip. Det finns till exempel ingen benämning för begreppet ”hållande konstruktion”, men ”som håller” är en hållande konstruktion. Säg till exempel att begreppet ”hållande kon- 22 struktion” inte har någon benämning, men ”som håller” är en hållande konstruktion. I PAutŽ anges motsatsparen drivande hjul ↔ frihjulande hjul, drivande axel ↔ fri axel. Men även om den icke-drivande axeln inte har någon benämning, är den drivande axeln en drivande axel (62.13), ryska ведущий мост, engelska rigid driving axle, tyska starre Antriebsachse, franska pont moteur. Således utgör bilens drivande hjul fortfarande en del av ett större system – motsatsen måste vara terminologiskt entydig. När det inte finns någon motsats, och i synnerhet när den inte ens är logiskt möjlig, används i stor utsträckning particip med passiv form och generell betydelse inom terminologin, med undantag för direkta utförare av handlingar (en slående partikel, en fallande stjärna,...). Förkortningar ALPolŽ – Novodvorskis A. Anglų–lietuvių kalbų politechninis žodynas. Vilnius, 1948. AutoservŽ – Rysk-litauisk ordbok över bilverkstadstermer / Sammanställd av R. Lapinskas. Vilnius, 1989. DŽ₁ – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Vilnius, 1954. LKŽ – Lietuvių kalbos žodynas. Vilnius, 1997, T. 18. LRKŽ – Ordbok över det litauiska skriftspråket. Bd 5 / Sammanställd av A. Senn’as och A. Salys. Heidelberg, 1968. LTE – Lietuviškoji tarybinė enciklopedija. Vilnius, 1976, T. 1. 1981, T. 8. PAutŽ – Fem språk bilterminologiordbok / Utarbetad av R. Katalynaitė, A. Klibavičius, A. Kvietkauskas, R. Lapinskas, G. Paliulis. Vilnius, 1995. PolŽ₁ – Rysk-litauisk polyteknisk ordbok / Redaktionskollegium: A. Novodvorskis (ordförande), L. Kumpikas, J. Mikuckas, J. Stanaitis, S. Vasauskas, J. Vidmantas. Vilnius, 1959. PolŽ₂ – Rusų–lietuvių kalbų politechnikos žodynas / Sudarė G. Daugėla. Vilnius, 1984. RAPolS – Русско–английский политехнический словарь. Москва, 1980. RFPolS – Русско–французский политехнический словарь. Москва, 1980. RPTechS – Wielki słownik techniczny rosyjsko–polski. Москва – Warszawa, 1973. TechŽ – Novodvorskis A. Trumpas rusiškai–lietuviškas techninis žodynas. Kaunas, 1949. VairV – Klenikovas V., Iljinas N. Automobilis: Pirmos klasės vairuotojo vadovėlis. Vilnius, 1976. VLAutŽ – Žitkutė A. Tysk-litauisk, litauisk-tysk ordbok över bilterminologi. Vilnius, 1996. Siffrorna anger årtal, band (romerska siffror) och sidor. 23 DRIVHJUL (DRIVE WHEELS) Summary Namnet på fordonets drivhjul på litauiska innehåller presens particip. Bilens varantieji ratai (drivhjul) benämns efter sina väsentliga egenskaper – de driver (varo) bilen. I andra avseenden är de ”varomieji”, det vill säga de skulle kunna beskrivas med en ordkombination med perfekt particip, eftersom de drivs av växellådan. I vetenskaplig nomenklatur väljs den väsentliga, aktuella egenskapen. Och det är inte lingvister som väljer den, utan specialister inom det aktuella fackområdet. Vetenskaplig och teknisk terminologi är inte en fråga om vardagsspråk. Begreppssystemen är internationella. Den binära motsättningen mellan ”varantysis” ↔ ”varomasis” i parsystem som ratai (hjul), tiltai (ändar), ašys (axlar), liksom krumpliaračiai (kugghjul), skriemuliai (remskivor) och velenai (axlar), förekommer i alla språks terminologi. Även i de fall då den passiva medlemmen inte benämns, benämns den aktiva medlemmen med presens particip (laikančioji konstrukcija). Jonas KLIMAVIČIUS Lietuvių kalbos institutas Antakalnio g. 6 LT-2055, Vilnius Mottaget 2000 10 10 24