Dėl vieno sociolingvistikos termino: „giminė“ ar „lytis“

OM EN SOCIOLINGVISTISK TERM: GIMINĖ ELLER LYTIS1 I och med framväxten av olika tvärvetenskapliga studier har antalet vetenskapsområden som tidigare inte fanns i Litauen ökat. Det är förståeligt att forskning inom nya inriktningar också kräver termer för att benämna dessa områdens begrepp. Tillsammans med antropologiska studier har intresset för olika sociala skikt i samhället ökat – man studerar såväl typiska fenomen som kännetecknar majoriteten av befolkningen som sådant som endast kan iakttas i vissa marginaliserade grupper. En sådan forskningsinriktning är analysen av mäns och kvinnors kulturer, liksom analysen av människor som uppfattar sin identitet (eller vars identitet andra uppfattar) på ett annat sätt. Detta hänger också samman med feminismens framväxt: ur dessa studier, som till en början främst riktade uppmärksamheten mot kvinnans roll i samhället, växte bredare studier fram, vilka också intresserade sig för mäns kulturella typologier och för människor som inte betraktar sig själva som företrädare för något av de biologiskt definierade könen. Bland andra kulturella kännetecken blir även språkanalysen viktig; språket betraktas både som ett system och som förverkligandet av detta system. Därför ägnas många arbeten åt att analysera talakternas uttryck och struktur. På engelska, det språk på vilket de flesta feministiska och antropologiska studier publiceras, används termen gender för detta ändamål. Liksom själva denna forskningsinriktning är termen relativt ny och började användas först under andra hälften av 1900-talet. Vissa språk sökte ingen motsvarighet utan tog helt enkelt in den engelska termen. Termen gender används av letter, polacker, tjecker, slovaker, slovener, ryssar och ester. Även i tyskan, där man vanligtvis undviker främmande ord, har termen Gender införts, och sammansättningar och ordkombinationer bildas med den: Genderforschung, Gender Akademie och så vidare. I engelsk-svenska ordböcker anges betydelsen ”kön” för ordet gender antingen inte alls eller endast som ett talspråkligt bruk. Inom litauisk lingvistik har engelska gender eller någon av dess anpassningar inte använts vare sig inom sociolingvistik, sociologi eller andra studier. J. Džežulskienė var sannolikt den första som, med stöd i sociologin, föreslog ordet giminė för att benämna ett forskningsobjekt inom sociolingvistik, och definierade det som ett komplex av sociala, kulturella och psykologiska egenskaper förknippade med kön (Džežulskienė 1994: 55). Det verkar inte ha förts någon diskussion om termens lämplighet hittills, eftersom det inte finns många sociolingvistiska studier i Litauen och de befintliga vanligen nöjer sig med benämningarna mäns språk och kvinnors språk. Den föreslagna termen giminės har inte fått någon bredare spridning. 1 Artikeln har utarbetats med stöd från Litauens fond för forskning och högre utbildning. Projekt: Lyčių studijų žodynas. 148 Detta ord är inte särskilt lämpligt som sociolingvistisk term. Å ena sidan är giminė redan en lingvistisk term, och polysemi hos termer inom samma vetenskapsgren bör undvikas. Som S. Keinys hävdar i Terminologijos abėcėlė: ”En terms entydighet är inte detsamma som ett vanligt språkligt ords entydighet. Att kräva att en term är entydig i hela språkets ordförråd vore helt meningslöst. Det skulle innebära att språket överbelastades med olika nybildningar eller lånord. Man kräver, eller åtminstone eftersträvar, att en term är entydig inom den terminologi som den tillhör2. Den bör användas i samma betydelse även inom närliggande, besläktade och andra områden dit den förs …” (Keinys 1980: 29). Ur denna synvinkel är termen giminė alltså olämplig inom sociolingvistiken. Å andra sidan har ordet så många som fem betydelser i dagens litauiska; den främsta visar på samband mellan olika generationer och släktskapsband. En av dess grundläggande semer uttrycker gemenskap, en viss förbindelse – ordet betecknar företeelser som har samband med generations- och blodsband. Det används ofta också som ett kollektivt substantiv för en viss grupp människor, jfr.: Hans stora släkt; Se vilken släkt hon gifter in sig i [dvs. gifter sig in i]]. Ordet lytis har betydelsen ”kön” endast i en sekundär betydelse, knuten till den grammatiska termen. Det är sant att litteratur- och kulturvetare under en tid använde termen antingen omväxlande med termen lytis (Giminė 1995; Feminizmas 1996), eller försökte klara sig utan den (Kavolis 1992). Senare fick termen lytis genomslag i deras arbeten. Av alla de anförda skälen är termen giminė inte godtagbar vare sig inom antropologiska eller filosofiska studier eller inom sociolingvistik. För närvarande används alltså två ord i olika tvärvetenskapliga studier för att beteckna samma fenomen och begrepp: giminė och lytis. Det är inte nödvändigt. Användningen av flera ord skapar förvirring inom forskningen (särskilt när studenter behöver sätta sig in i tvärvetenskapliga ämnen) och försvårar kommunikationen mellan specialister inom olika områden. Som term vore ordet lytis bättre i detta avseende. Det har länge haft termstatus inom medicin och biologi. Det är också praktiskt att ordet inte är polysemt. I dagens litauiska har det endast två betydelser, varav den första förknippas med beskrivningen av manliga och kvinnliga varelser. Dess primära sem är alltså direkt kopplad till olika biologiska ursprung. Det är förståeligt att dessa i människors gemenskap kompletteras med sociala, kulturella och psykologiska egenskaper, men detta upphäver inte den biologiska förståelsen av kön. Inom sociolingvistiken har ordet lytis hittills inte använts som term, men det används redan inom andra forskningsområden. Sannolikt först 2 Kursivering min – G. Č. 149 jis imtas vartoti verstinėje feministinėje literatūroje (Gruodis 1995). Kiek vėliau terminas lytis įsitvirtino kituose visuomenės moksluose (antropologijoje, filosofijoje ir kt.), jis vartojamas visų Lietuvos universitetų studijų programose. Slutsatser 1. En semantisk analys av orden giminė och lytis visar att det första kännetecknas av ett semem för förbindelse, det andra av ett semem för åtskillnad. Inom sociolingvistiken talar man i detta avseende inte om förbindelse utan om åtskillnad, och därför är lytis den bättre termen. 2. Inom lingvistiken syftar termen giminės på grammatisk, inte social, tillhörighet. Inom terminologin för samma vetenskapsgren bör man undvika att samma ord används som term i flera betydelser. 3. I arbeten inom olika samhälls- och humanvetenskaper (filosofi, antropologi, sociologi, juridik m.fl.) har termen lyties använts för att benämna detta fenomen i ett decennium. 4. Ordet lytis skulle passa bättre än ordet giminė i sociolingvistisk terminologi, bidra till bättre förståelse och förebygga förvirring LITERATŪRA Džežulskienė J. 1994: Kalba ir giminė. – Sociolingvistika ir kalbos kultūra: straipsnių rinkinys, Vilnius, 55-61. Feminizmas 1996: Feminizmas ir literatūra, Vilnius. Giminė 1995: Giminė ir literatūra: Gender and Literature, Vilnius. Gruodis K. 1995: Feminizmo ekskursai: Moters samprata nuo antikos iki postmodernizmo. Antologija. Sudarė K. Gruodis, Vilnius. Kavolis V. 1992: Moterys ir vyrai lietuvių kultūroje, Vilnius. Keinys S. 1980: Terminologijos abcėlė, Vilnius. Mokomasis anglų kalbos žodynas – English Dictionary for Speakers of Lithuanian, Vilnius, 2000. Piesarskas B. 1998: Anglų–lietuvių kalbų kompiuterinis žodynas Alkonas, Vilnius. Giedrė ČEPAITIENĖ Gauta 2005-03-05 Šiaulių universitetas P. Višinskio g. 38, LT-76352 Šiauliai E. paštas [email protected] 150