Kvalifikaciniai kursai „Baltijos šalių jaunųjų terminologų vasaros kvalifikacinė mokykla“
Full text
Fortbildningskurser
Baltiska länders sommarkurs för unga terminologer
ROBERTAS STUNŽINAS
Litauiska språkinstitutet
Den 4–8 september 2006 hölls fortbildningskurser i terminologi vid Litauiska språkinstitutet, organiserade inom ramen för projektet ”Utveckling av litauiska forskares kompetens i samband med Litauens integration i Europeiska unionens infrastruktur”, Baltiska länders sommarkurs för unga terminologer. Kursledarna var litauiska och utländska forskare, och deltagarna var anställda vid litauiska och lettiska forsknings- och statliga institutioner, lärare, doktorander och studenter.
Kurserna inleddes och hölls till största delen av professor och akademiledamot S. Grinev-Griniewiczius vid universitetet för finans och förvaltning i Białystok. Föreläsningsserien Logiska, semantiska och onomasiologiska aspekter av terminologin inleddes med grundläggande frågor inom terminologin: begreppen terminologi, terminförråd och term; terminologivetenskapens förbindelser med andra vetenskaper; terminologins roll i det växande kunskapssamhället. Professorn presenterade de viktigaste teoretikerna inom terminologin och angav de viktigaste inriktningarna inom terminologiarbetet och terminologisk samordning. I andra delar av föreläsningsserien behandlades terminologisk vokabulär och dess plats i språket samt de viktigaste kännetecknen och egenskaperna hos termer, liksom en genetisk, strukturell, semantisk och funktionell typologi över termer. När föreläsaren talade om nomenens plats inom terminologivetenskapen beskrev han också andra enheter i det specialiserade ordförrådet: prototermer, professionalismer, terminoider, pretermer och kvasitermer.
I föreläsningsseriens avsnitt om logiska terminologiska aspekter talade S. Grinev-Griniewiczius om uppfattningar om vetenskapliga begrepp, deras typer, kategorier och relationer, och nämnde de vanligaste felen vid definition av vetenskapliga begrepp. När han behandlade semasiologiska aspekter av terminologin betonade han vilka semantiska avvikelser som kan förekomma mellan termbegrepp och lexikala betydelser, diskuterade kort termsynonymi och dess typer samt nämnde andra terminologiska fenomen – paronymi, polysemi och homonymi.
236
Robertas Stunžinas | Kvalifikaciniai kursai Baltijos šalių jaunųjų…
När föreläsaren behandlade onomasiologiska aspekter av terminologin beskrev han strukturella typer av termer och räknade upp typer och undertyper av specialiserad benämning. Han lyfte fram det äldsta lagret av specialiserat ordförråds roll i formandet av terminologier och angav semantiska, morfologiska och syntaktiska metoder för termbildning. Även fenomenen lån och anpassning av termer diskuterades. Som avslutning på föreläsningsserien gav S. Grinev-Griniewiczius en kort introduktion till semiotik inom terminologin och berättade om den nya lingvistiska inriktningen antropolingvistik.
Om litauisk terminografis historia talade J. Klimavičius, seniorforskare vid Litauiska språkinstitutet. Terminologen betonade att terminografiskt arbete under lång tid utfördes av enskilda entusiastiska intellektuella, främst botaniker. Den organiserade terminografins början var diskussionerna om nybildning av termer bland specialister som hade samlats kring Jonas Jablonskis i Voronezj, bakom första världskrigets front, och den terminologiska skola som växte fram där. Den moderna litauiskans ordbok (1954) beredde också vägen för terminografins skördetid under ett årtionde. Under den andra litauiska republiken inleddes ett verkligt genombrott inom terminografin – omkring 200 ordböcker och ordlistor publicerades. En viktig stimulans var Programmet för bruk och utveckling av det statliga språket 1996–2005. Dokument för utarbetande och godkännande av termordböcker antogs. Flera omfattande flerspråkiga termordböcker publicerades. J. Klimavičius betonade den tydliga obalansen mellan kvantitet och kvalitet. Än så länge betraktas terminografiskt arbete inte som vetenskapligt; dess planering, organisering och samordning är inte institutionaliserad. Terminografins uppsving ligger fortfarande utom synhåll.
Om verktyg för terminologisk samordning och principer för skapande av termdatabaser talade V. Žalkauskas, seniorforskare vid Vilnius universitet. Föreläsaren beskrev kortfattat möjliga metoder för terminologisk samordning i miljöerna MS Word, MS Exel, berättade om Litauens och utlandets största termdatabaser och beskrev kort de viktigaste databashanteringssystemen. Föreläsaren ägnade mest tid åt programmet MS Access för att skapa små databaser. Efter att ha redogjort för systemets främsta fördelar gick V. Žalkauskas igenom och visade stegen i skapandet av en termdatabas.
Om allmänna frågor kring upphovsrätt i terminologiarbetet talade N. J. Matulevičienė, senior specialist vid kulturministeriet och föreläsare vid Mykolas Romeris-universitetet. Juristen beskrev begreppet upphovsrätt, vilka objekt som skyddas respektive inte skyddas och rättighetshavaren, presenterade de allmänna bestämmelserna om immateriell egendom och angav upphovsrättens källor. Hon redogjorde för begreppet upphovsrättsavtal och angav de viktigaste upphovsrättsliga
Terminologija | 2006 | 13 237
och andra typer av avtal. När N. J. Matulevičienė talade om upphovsrätt i terminologiarbetet betonade hon att kriterierna för skydd av terminologiarbetets resultat är originalitet, resultat av kreativ verksamhet och objektiv uttrycksform. Föreläsaren räknade upp de särskilda rättsliga skyddsbestämmelserna för databasskapare (sui generis).
Kvalificeringskursserien avslutades av prorektorn för Institutet för språk och kulturer, habil. dr S. Šelovas, med ämnet Begreppsfält och begreppsstruktur inom terminologin. Efter att ha presenterat uppfattningarna om semantisk terminologis struktur och begreppsfält talade föreläsaren främst om problemen med begreppsfältens precision. Föreläsaren illustrerade problematiken kring begreppsfält och begreppsstruktur i olika fackterminologier med programmet för hantering av termdata WinTerm.
Deltagarna i kvalificeringskurserna fick intyg. Förhoppningen är att sådana regionala terminologiutbildningar i de baltiska länderna blir en tradition och anordnas även nästa år.
Mottaget 2006-12-04
Robertas Stunžinas Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT–10308 Vilnius E. paštas [email protected]
238 Robertas Stunžinas | Kvalifikaciniai kursai Baltijos šalių jaunųjų...