Teisės terminai su šaknimi „teis-“ 1918–1940 m. Lietuvos kodeksuose

Rättstermer med roten teis – i Litauens lagböcker 1918–1940 ALVYDAS UMBRASAS Institutet för litauiska språket Ordet teisė kan betraktas som den viktigaste termen inom det område som betecknas med detta ord. Inom juridiken finns även många andra morfologiskt besläktade termer med roten teis-. Termer med denna rot är föremålet för undersökningen i artikeln. Materialet till undersökningen samlades in från inofficiella litauiska översättningar av ryska lagböcker som gällde i Litauen 1918–1940. Innan materialinsamlingen inleddes förväntades det att det skulle finnas ganska många termer med roten teis- i de undersökta lagböckerna, och detta bekräftades med råge – över 600 termer påträffades (26 termer består av ett ord, de övriga är sammansatta, det vill säga minst ett av deras ord innehåller den nämnda roten). Detta utgör ungefär en niondel av alla rättstermer som förekommer i lagböckerna. Alla termer eller termled med roten teis- som används i det aktuella systemet är avledningar, antingen från adjektivet teisus eller från verbet teisti, men inte nödvändigtvis direkt; det kan alltså finnas flera avledningssteg, där det första (strukturellt lägsta) utgår från de nämnda orden. Det finns dock fall där avledningskedjan inte är helt tydlig. I artikeln delas termerna in i grupper – dessa bildas främst utifrån vissa avledningar eller deras grundord, med hänsyn även till lägre avledningssteg. 1. ADJEKTIVET TEISUS OCH DESS AVLEDNINGAR Teisus och teisumas Adjektivet teisus utgör grunden för avledningen av en stor grupp rättstermer, men självt användes det sällan i de undersökta lagböckerna som termled och då med mer än en betydelse. Abstrakta substantiv som påträffades var teisumas CP₃₁ᵥ 811 och det negativa neteisumas CP₃₁ᵥ 811. I de angivna fallen används de i betydelserna ”riktighet” och ”oriktighet” (i originalet – правильность, неправильность; för övrigt motsvaras de i CT₃₈ av taisyklingumas och netaisyklingumas), men det förekom också en annan användning: i termerna teisus reikalavimas BS₁₉ Terminologija | 2006 | 13 97 165, BS31 165, oriktig förpliktelse BS19 46, BS31 46, innehavets rättsstridighet CĮ33 530 avses enligt dagens uppfattning ”laglighet” eller ”rättsstridighet”, och jämför även användningen i betydelserna ”frikänd”, ”anklagad”: den rätta parten CTĮ38 133 T, den orätta parten CTĮ38 133 T. De nämnda BS19- och BS31-termerna hade redan BS34 ersatts på ett lämpligt sätt – rättsstridigt krav, rättsstridig förpliktelse. I dagens lagstiftning rätt, rätthet används över huvud taget inte. Det är kanske inte viktigt att benämna rätthet i lagstiftningen, särskilt eftersom detta begrepp delvis också hör till etikens område. Rätt och rättvisa Av det adjektiv rätt bildade adjektivet oriktig påträffas endast en sammansatt term: oriktig anklagelse BPI33 32. Översättningen av originalets неправильное обвинение har varierat, eftersom tidigare översättningar i detta fall innehåller den inexakta formuleringen rättsstridig anklagelse BPI24 32, BPI30 32. I lagstiftningen användes också substantivet rättvisa CTĮ38 1460/32, BS34 4 R, liksom sammansatta termer: motstånd mot rättvisan BS34 616 P, lagstadgad rättvisa BS34 57 T, justitieminister CĮ33 379. Rättvisa är en viktig juridisk term. Varken förr eller nu har den en entydig betydelse, det vill säga den förstås både som ett kriterium för bedömning av människors handlingar utifrån moralen (jfr den rättviseprincip som används i dagens lagstiftning, vid sidan av principen om god tro och skälighetsprincipen) och som domstolarnas verksamhet (jfr skipandet av rättvisa). Rätt Adjektivet rätt kan betraktas som grunden för bildandet av ordet rätt. Ända sedan de första skrifterna har rätt använts som beteckning för en egenskap, i betydelserna ”rättskaffenhet”, ”rättvisa”, ”sanning” (LKŽ; Palionis 2004: 484; Ambrazas 2000: 38), medan den fick den betydelse som vi tillskriver den i dag betydligt senare. Ur ett synkront perspektiv kan möjliga ordbildningssamband mellan termen och verbet döma inte heller uteslutas (jfr Pakerys 1994: 214). Det är just sambandet mellan dessa begrepp som juristerna uppmärksammar. Det hävdas att rätten uppstod ur rättskipningen och kan knytas till ordet döma; det sägs att ”domaren – en person som har fått rätt att döma – är den främste och egentlige uttolkaren av rättens väsen” (Vaišvila 2000: 111). Redan i äldre skrifter, till exempel hos K. Sirvydas, användes den nuvarande betydelsen av ”rätt” i betydelsen sanning (ordet hade dessutom betydelserna ”mål”, ”lag”, ”domstol”- 1 Intressant nog var betydelserna av rätt och sanning enligt dagens uppfattning omvända: rätt betydde ”sanning” (prawda, veritas), medan sanning betydde ”rätt” (prawo, ius) (SD₁: 139; se även Palionis 2004: 484, 488). 98 Alvydas Umbrasas | Teisės terminai su šaknimi teis- 1918–1940 m.... mes; SD₁: 139, 172, 208). Historiskt förknippas ordet teisė med tiesus (Būga 1958: 110). I många språk uttrycks teisė med samma ord som också betyder rakhet, en rak linje, jfr: ryska правый, latin rectus, tyska recht, engelska right, franska droit, spanska derecho, grekiska orthos (Maksimaitis 1988: 21). Själva rättsbegreppet förknippas med rakhet: ”R ä t t e n ä r e n r a k v ä g, som leder enskilda personer och samhället till fullkomlighet och lycka” (Maliauskis 1924: 29). Enligt juristen A. Vaišvilas uppfattning började teisė användas först i början av 1900-talet, efter att pressförbudet hade upphävts. Han förknippar uppkomsten av roten teis- i stället för ties- med historieläroboken Istorija abelna, utgiven i Amerika 1904 (där uttrycket t e i s d a r i š k a s įstatymas användes), även om boken också innehåller traditionellt språkbruk – i stället för civilinė teisė står det civiliškos tiesos (Vaišvila 2000: 107). Redan vid mitten av 1800-talet skrev S. Daukantas dock teisidarys i betydelsen ”domare” (senare förekom detta även i ”Aušra”), även om K. Sirvydas ännu hade tiesadarys (LKŽ; Skardžius 1996: 592, 593). I den för rätten relevanta sammansättningen uppstod alltså roten teis- tidigare, även om K. Būga 1907 skrev följande om själva teisės: ”teisė har införts i skriftspråket först för tre år sedan” (Būga 1958: 109). Samma år förklarade J. Šlapelis fortfarande teisę med ordet tiesa (SNŽŽ 1907), och i J. Norkus ordbok (SNŽŽ 1924) finns teisė fortfarande bland ”obegripliga ord”, men har inte längre några andra motsvarigheter. Det går inte att säga att tiesos helt hade försvunnit ur 1918–1940 års koder. Ordet användes mer i betydelserna ”domstol” och ”rättskipning”, till exempel: slėpti žmogų nuo t i e s o s BS₁₉ 167, t i e s o s darbas BS₁₉ 158 (правосудие). I det senare fallet uttrycks ”rättskipning” av hela tvåordsuttrycket. Även tiesa förekom i stelnade konstruktioner där originalet har привлечь к суду: pašaukti t i e s o n BS₁₉ 167, patraukti t i e s o n CTI₃₈ 207, CI₃₃ 677 S, BPI₃₃ 1, šaukti t i e s o n CI₃₃ 168, BS₁₉ 307, traukti t i e s o n CTI₃₈ 206, BS₃₄ 156 R, BPI₃₃ 36. Här har tiesa en nära koppling till den nutida betydelsen ”ansvar”; i vissa uttryck användes tiesa också i stället för ответственность: pašaukti drausmės t i e s o n BS₁₉ 159, patraukti baudžiamon t i e s o n BPI₃₃ 27 S. I dagens rätt finns flera etablerade konstruktioner med illativformen atsakomybėn (patraukti administracinėn, baudžiamojon, drausminėn, materialinėn atsakomybėn), vilka används i tusentals dokument (Vladarskienė 2003: 50). Även då förekom (pa)traukti atsakomybėn i koderna, CTI₃₈ 1309, BS₃₄ 155 T, BPI₃₀ 528, men det är intressant att J. Jablonskis inte tyckte om uttrycket. Redan 1912 jämförde han patraukė atsakomybėn med polska pociągnęli do odpowiedzialności och rättade det så här: t i e s o n, t i e s o s n a g a n paėmė, paimdino, padavė, indavė (Jablonskis 1935: 95). Ännu 1925, när han bedömde V. Krėvės Terminologija | 2006 | 13 99 Skirgailos språk, godkände J. Jablonskis patraukti atsakomybėn teisė (nu redan utan tiesos) endast i formen į imti nagan (Jablonskis 1935: 335). Motivet är fraseologiskt, inte terminologiskt, och därför fick rekommendationen inget genomslag. I de undersökta koderna användes termer i både singular- och pluralform: teisė CT₃₈ 15/1, BP₃₃ 1194 S och teisės CT₃₃ 144, CT₃₈ 2, BS₁₉ 334. Termen har betydelserna ”rättssystemet och dess vetenskap” samt ”en möjlighet som rättssystemet medger”. Vissa termer kan användas i båda betydelserna, till exempel: autoriaus teisė CT₃₃ 695/1, CT₃₈ 217 (autoriaus teisės BS₁₉ 620, autorių teisės BP₃₃ 297 S), civilinė teisė CT₃₃ 413 S, CT₃₈ 1 S, BS₃₄ 43 S (civilinės teisės CT₃₃ 35, CT₃₈ 1 T). I detta fall skiljs betydelserna åt genom grammatiskt numerus, men detta är inte något särskiljande kriterium. Termer med samma betydelse användes ibland i olika numerus – möjligen påverkades detta också av den äldre distinktionen mellan tiesos och tiesų eller av att denna distinktion saknades (jfr uttrycket tiesų mokslas belagt i LKŽ i förkrigstida texter och dagens teisės mokslas). I vissa fall kan det vara svårt att avgöra utifrån ett begränsat sammanhang i vilken betydelse termen har använts. Det finns mycket många specifika rättstermer i koderna – närmare 200 (varav omkring 120 består av två ord). Det finns få termer med den förstnämnda betydelsen, till exempel: baudžiamoji teisė BS₃₄ 513 T, imperatyvinė teisė BS₃₄ 1 T, kanonų teisė BS₃₄ 465 R, obligacinė teisė CT₃₃ 568 (prievolių teisė CT₂₈ 568), policinė teisė BP₃₃ 1 P, procesinė teisė CT₃₈ 1 T (procedūrinė teisė CT₃₃ 1084 T, BP₃₃ 73 P), revoliucinių ir perversminių imperatyvinių precedentų teisė BS₃₄ 1 T, statutinė teisė BS₃₄ 1 T, tarptautinė teisė BS₃₄ 5 R, viešoji teisė CT₃₃ 413 S, CT₃₈ 1 S (viešosios teisės BP₃₃ 905 S), materialinė civilinė teisė CT₃₃ 531 T, CT₃₈ 29 T. Parenteserna anger termer som i koderna betecknar samma eller mycket närliggande begrepp, men har olika numerus eller en något annorlunda språklig form. Nedan presenteras hela mångfalden av teisės-termer (med undantag för möjligen något enstaka fall är de här av den andra typen). Termerna delas in efter antalet led – tvåordiga (a), treordiga (b), fyrordiga (c), längre (d): a) absolut rätt BS₃₄ 4 R, rätt att överklaga CP₃₄ 778, CT₃₈ 166 (överklaganderätt CT₃₃ 778), rätt till försvar BP₃₃ 159 T, rätt att överklaga BP₃₃ 277/1 T, personlighetsrättigheter BS₃₁ 502 (personliga rättigheter BS₃₁ 502, CT₃₃ 225 T, CT₃₈ 1368, ståndsrättigheter BS₃₄ 25, medborgarens rättigheter CP₃₄, CT₃₈ 45, BS₃₄ 4 R, medborgerliga rättigheter CT₃₈ 45, CP₃₄ 77), rätt att avvisa BP₃₃ 238/1 P, CT₃₈ 69, regressrätt CP₃₄ 128/1 (regressrätt CP₃₄ 128/1), återgångsrätt CT₃₃ 555 T, rätt att resa sig CT₃₃ 1123 (rätt att stiga upp CT₃₃ 156, representationsrätt CT₃₃ 1127 T), autonom rätt CT₃₃ 420 T, gemensam rätt CT₃₃ 555 100 Alvydas Umbrasas | Teisės terminai su saknimi teis- 1918–1940 m.... T. rätt för den obemedlade BPI₃₈ 976 P, rätt till činš CĮ₃₈ 514 S, CTĮ₃₈ 409 T (rätt till činš CTĮ₃₈ 81 T), sakrätt CĮ₃₈ 387 S, ekonomiska rättigheter BS₃₄ 58 T, rätt till extraterritorialitet CTĮ₃₈ 225 S, BS₁₉ 5/4, BPI₃₈ 361, äganderättigheter BPI₃₈ 6 S, släktens rättigheter CĮ₃₃ 144 S, rätt till försvar BS₃₄ 45 T, rätten till liv BPI₃₃ 6 S, talerätt CPI₃₁₇ 7, CTĮ₃₈ 4 S, panträtt CTĮ₃₈ 1201/1, panthavarens rättigheter CĮ₃₈ 1642 S, inventarierätt CTĮ₃₈ 1750, arvsrätt CĮ₃₈ 132 T, CTĮ₃₈ 161/3, BPI₃₈ 3 S, hypotekariska rättigheter CTĮ₃₈ 1097, bevisrätt BPI₃₃ 73 S, rätt till besittning CĮ₂₈ 560 (hävdvunnen rätt CĮ₃₃ 560), lagstadgad rätt CTĮ₃₈ 262, exklusiv rätt CĮ₂₈ 433 (privaträtt CĮ₃₃ 433, privaträttigheter BPI₃₃ 905 S), grannelagsrätt CPI₃₁₀ 34, CTĮ₃₈ 29 T, CĮ₃₃ 442 T (grannelagsrättigheter CPI₃₁₇ 29, CTĮ₃₈ 34), strandrätt CĮ₃₃ 428 (strandrättigheter CĮ₃₃ 428 S, randrätt CĮ₂₈ 428), garanterad rätt BS₃₄ 607 T (garanterad rätt BS₃₄ 607 T), tillfällig rätt CĮ₃₃ 521 T, frihetsrättigheter BPI₃₃ 6 S, tillståndsrätt CĮ₃₃ 695/10, materiell rätt CTĮ₃₈ 1273 T (materiell rätt CĮ₃₃ 1084 T, CTĮ₃₈ 1 T), kvinnors rättigheter BS₃₄ 58 T, nyttjanderätt CPI₃₁₀, CTĮ₃₈ 32/1, CĮ₃₃ 514 (nyttjanderätt CPI₃₁₀ 32/1, CTĮ₃₈ 212, CĮ₃₃ 387 T), rätt för den som inte förmår BS₁₉ 161 (rätt för den obemedlade CĮ₃₃ 2326 S, CTĮ₃₈ 190, BPI₃₃ 177), icke-tillfällig rätt CĮ₃₃ 514 S, hyresrättigheter CTĮ₃₈ 81 T, äganderätt CĮ₃₃ 387 S, CPI₃₁₇ 73, CTĮ₃₈ 73, BS₃₄ 581 R, BPI₃₃ 27 (äganderättigheter CTĮ₃₈ 81 T, rätt till egendom CPI₃₁₀ 73), utfästelserätt CĮ₂₈ 1629 S, arvsrätt CĮ₂₈ 132 S (ärftlig rätt CĮ₃₃ 1123 S, ärftliga rättigheter CĮ₃₃ 132/15), rätt att överlåta fullmakt CĮ₃₃ 2329 S, företrädesrätt CĮ₃₃ 1301 T (prioritetsrätt CTĮ₃₈ 814/5, företrädesrätt CPI₃₁₇ 814/5), politiska rättigheter BS₃₄ 58 T, rätt till passage BS₃₄ 507 T, handelsrätt CTĮ₃₈ 409 S, tillsynsrätt BPI₃₃ 277 P, yrkesrättigheter BS₃₄ 2 R, ordningsrätt CĮ₂₈ 541 (rangordningsrätt CĮ₃₈ 541), fordringsrätt CTĮ₃₈ 4 S, äktenskapsrättigheter CTĮ₃₈ 1625 (giftermålsrättigheter BS₁₉ 29), ömsesidiga rättigheter CTĮ₃₈ 1345/9, servitutsrätt CĮ₃₃ 420 T (servitutsrätt CTĮ₃₈ 1496, servitutsrättigheter CĮ₃₃ 432), byggrätt CĮ₃₃ 542/2, suverän rätt BS₃₄ 639 T, hälsorättigheter BPI₃₃ 6 S, familjerättigheter CĮ₃₃ 1, CTĮ₃₈ 1625, BS₁₉ 29, tjänsterättigheter CTĮ₃₈ 1 T, rätt att förfoga BS₃₄ 571 R (rätt att sköta BS₃₄ 571 R), rätt till arv CĮ₃₃ 1104 PT, rätt att ta kredit CĮ₃₃ 2326 S, rätt att bedriva handel BS₁₉ 198 (rätt att handla BS₃₄ 198), rätt att gripa BPI₃₃ 8 P, rätt att gifta sig CĮ₃₃ 12 S, rätt att inneha CPI₃₁₇ 73, CTĮ₃₈ 73, BS₁₉ 255 (besittningsrätt CĮ₃₃ 514 S, innehavsrätt CPI₃₁₇ 73, CTĮ₃₈ 32/1, CĮ₃₃ 387 T, innehavsrättigheter CĮ₂₈ 1325), innehavarens rättigheter CĮ₃₃ 1325, förmögenhetsrättigheter CĮ₃₃ 574 S, BS₁₉ 29, BPI₃₃ 6 S, förmögenhetsrätt CĮ₃₃ 420 (rätt att förvärva egendom CĮ₂₈ 420), inteckningsrätt CĮ₃₃ 1667 S, undersåtars rättigheter BS₁₉ 9; b) evig činš-rätt CTĮ₃₈ 333 S (evig činš-rätt CĮ₃₃ 387 T), eviga hyresrättigheter CĮ₃₃ 387 T, CTĮ₃₈ 1400 V, rättigheter rörande personlig status CPI₃₁₇ 370 (civilståndsrätt CTĮ₃₈ 497, medborgerlig statusrätt CTĮ₃₈ 370, ståndsrätt BPI₃₃ 975/1 V, rätt till stånd CTĮ₁₉ 25), rätt till separat deltagande CĮ₃₈ 542/2 Terminologija | 2006 | 13 101 (rätt till särskilt deltagande C₁₂₈ 441, privat deltaganderätt CT₃₈ 29, privat deltaganderätt C₁₃₃ 542/2, CT₃₈ 73 S), rätt till separat innehav CT₃₈ 1171, gemensam odelad rätt CT₃₈ 483 (gemensam odelbar rätt CP₃₁V 483), rätt till gemensamt innehav C₁₃₃ 543 (gemensam besittningsrätt C₁₂₈ 543, gemensam äganderätt BS₃₄ 547 R, gemensam äganderätt C₁₃₃ 543), rättigheter till gemensamma servitut C₁₃₃ 434 S, sakägarens rätt C₁₃₃ 1691 T, partiell rätt för den obemedlade BP₁₃₃ 976 P, fysiska personers rättigheter C₁₃₃ 698 S, lagstadgad panträtt CT₃₈ 1527 P, exklusiv äganderätt C₁₃₃ 543 T, den anklagades rätt till försvar BP₁₃₃ 174 P, tillfälligt berövade rättigheter BP₁₃₃ 975/1 P, huslärarens rättigheter BS₁₉ 30/7, begränsad äganderätt C₁₃₃ 432, permanent berövade rättigheter BP₁₃₃ 975/1 P, hyresgästens obligationsrätt C₁₃₃ 1691 T, rätt till sista ordet BP₁₃₃ 748 S, medborgerliga hedersrättigheter BP₁₃₃ 975/1 P, full äganderätt C₁₃₃ 463 S (fullständig äganderätt C₁₃₃ 424), köp- och säljrättigheter C₁₃₃ 1642 T, företrädesrätt till ersättning CT₃₈ 1215, företrädesrätt till köp C₁₃₃ 542/26 (förköpsrätt C₁₂₈ 542/26), presumtiv besittningsrätt C₁₃₃ 531 T, privat äganderätt C₁₃₃ 421, solidariska borgenärers rätt C₁₃₃ 1548 S, rätt att ingå avtal C₁₃₃ 2102 (rätt att företa rättshandlingar C₁₃₃ 2102), rätt att återköpa egendom CT₃₈ 1442, rätt att föra talan i domstol CT₃₈ 584, rätt att utse ett ombud BP₁₃₃ 1186 S, rätt att få hittegods C₁₃₃ 539 S, rätt att försvara sig i domstol C₁₃₃ 543 S, rätt till arv C₁₃₃ 1104 PT, rätt enligt lag CP₃₁V 262, rätt att nyttja en sak C₁₃₃ 420 T, rätt att nyttja bekvämligheter C₁₃₃ 464, rätt att väcka talan CP₃₁C 7 (rätt att väcka talan C₁₃₃ 1509 S, CT₃₈ 7), rätt att använda vapen BS₃₄ 45 T, rätt att bedriva handel BS₁₉ 218, BP₁₃₃ 34 T, rätt att avvisa domare BP₁₃₃ 238/1 P, statlig äganderätt C₁₃₃ 421, fullständig rätt för den obemedlade BP₁₃₃ 976 P; c) äganderätt till fast egendom C₁₃₃ 420, Republikkens presidents rätt att benåda BS₃₄ 72 V, BP₁₃₃ 945 V, rätt att återge den dömde hans rättigheter BP₁₃₃ 945 V, rätt till företrädesersättning CT₃₈ 1215 S, rätt till livstid BP₁₃₃ 34 S, rätt att bedriva apoteksverksamhet BS₁₉ 198, rätt att ta penninglån C₁₃₃ 186, rätt att utöva läkarpraktik BS₁₉ 195 (rätt att utöva läkarpraktik BS₃₁ 195), rätt att arbeta som apotekare BS₁₉ 202, rätt till rättslig överlåtelse av egendom CT₃₈ 1793, fäderneärvd och tvitybinė rätt C₁₃₃ 420, rätt till innehav och nyttjande C₁₃₃ 432 (besittnings- och nyttjanderätt C₁₂₈ 432): d) livslång besittningsrätt CT₃₈ 81 T (rätt till innehav på livstid C₁₃₃ 533), rätt för utomstående att delta i nyttjandet av egendomens bekvämligheter C₁₃₃ 433, rätt att delta i nyttjandet och brukandet av annans egendom C₁₃₃ 432, rätt att söka sin egendom ur annans besittning CT₃₈ 1 T, rätt att åta sig penninglåneförpliktelser C₁₂₈ 186, rätt att fritt ordna sin egendom C₁₃₃ 2Formella kriterier tillämpas – prepositioner och konjunktioner betraktas också som led (ord). I takt med att informationstekniken får allt större genomslag inom terminologin är detta synsätt mer praktiskt och kanske mer lovande. Semantiskt hänförs en sådan term till tvåordsuttryck, eftersom prepositionen fyller en funktion som funktionsord. 102 Alvydas Umbrasas | Teisės terminai su šaknimi teis- 1918–1940 m.... 542 S (rätt att fritt förfoga över sin egendom CTI₃₈ 1367), rätt att ärva ett arv i ett främmande land CI₃₃ 66, rätt att gå och färdas på allmänna vägar och segla på vatten CI₃₃ 434, rätt att inneha och nyttja egendom CI₃₃ 1691 S. I närmare ett femtiotal termer förekommer rätt (rättigheter) som ett underordnat led i termen, när ett närliggande begrepp benämns, t.ex.: avstående från rätten att överklaga BPI₃₃ 142, berövande av äktenskapliga rättigheter CI₃₃ 50 (upplösning av äktenskapliga rättigheter CI₃₃ 52), rättens imperativ BS₃₄ 1 T, kränkning av rätten CTI₃₈ 217, BS₃₄ 2 R, BPI₃₃ 303/1 P (rättskränkning CPI₂₃IV 217, rättsbrott CI₃₃ 531 S, kränkning av rättigheter BPI₃₃ 3 S), rättsnorm CI₃₃ 1184 T, begränsning av rättigheter BS₃₄ 28 R (inskränkning av rättigheter BPI₃₃ 961), solidaritet mellan rättigheter och skyldigheter CI₃₃ 1548 S, utvidgning av rättigheter CI₃₃ 1113, rättsinnehavare CPI₂₃IV 458, rättssubjekt CI₃₃ 698 S, överlåtelse av besittningsrätt CI₃₃ 514 S m.fl. Rättslig En grupp om ett tiotal termer består av sammansatta termer med ledet rättslig – en avledning av rätt: rättsligt skydd CI₃₃ 531 T, rättslig expertis BPI₃₃ 193 V, rättslig kompetens CI₃₃ 698 T, rättshjälp CI₃₃ 698 T, rättslig presumtion CI₃₃ 106 T, rättsstat BPI₃₃ 180/4 P, rättsliga förhållanden CI₃₃ 531 T, juridisk person CI₃₃ 698 T, CTI₃₈ 45 T, rättslig grund CI₃₃ 54 S, BPI₃₃ P, rättshandling CI₃₃ 967 S, rättslig titel CI₃₃ 691 T, statens rättsliga konstruktion BS₃₄ 1 T. Termen rättslig far BS₃₄ 454 är särskilt; i den motsvarande artikeln i BS₁₉ och BS₃₁ stod rättens far. Båda termerna är numera ovanliga – här avses inte en styvfar utan en ”biologisk, rättslig far”. För övrigt fanns ungefär lika många termer med det synonymiska ledet juridisk. En del av dem är synonymer till de nämnda termerna (juridiskt skydd BS₃₄ 47 R, juridiska förhållanden CI₃₃ 1545 S, juridisk person CI₃₃ 415, CTI₃₈ 4 T, BS₃₄ 1 S, rättslig grund CI₃₃ 1539 S, juridisk rättshandling CI₃₃ 987 S, CTI₃₈ 410 S), medan andra betecknar andra begrepp: juridisk analys BS₃₄ 581 P, juridisk kraft CI₃₃ 1529 T, rättsliga följder CI₃₃ 1528 T, juridisk handling BS₃₄ 157 R, juridisk tvist BPI₂₄ 291 P, juridisk oförmåga CI₃₃ 1529 S, juridisk princip CI₃₃ 683 S. Rättfärdiga, den frikände och rättfärdigande Bara ett par fler (15) termer med direkta och indirekta avledningar av verbet frikänna, som bildats av adjektivet oskyldig, förekommer i kodexerna. Det rör sig om ettords-termerna frikännande BS₃₄ 12 R, BPI₃₃ 1245, legalisering CI₃₃ 144/1 Terminologija | 2006 | 13 103 S, ursäkt CTI38 92, rättfärdigande BS34 305 T. Endast en artbestämning – barns legitimering C33 144/1, CTI38 1460/5. Även det substantiverade frikände används BPI33 21. Abstraktet förekommer som efterled endast ett par gånger: legitimeringsakt CTI38 1662 S, legitimeringsmål CTI38 1460/6. I övriga fall behövs particip: den frikända parten CPI31v 896 (jfr den rättfärdigade parten CTI38 921 T), ett legitimerat barn C33 144/1, omotiverad prishöjning BS34 242 R, ursäktande bevisning CTI38 331, giltig orsak BS19 162, BPI33 868 P, giltiga omständigheter BPI33 193 V. rättfärdigande material BPI33 249 P. Vinna laga kraft och laga kraft Verbet teisėti utan prefix används inte längre; det återfinns i J. Ryteris och A. Kuršaitis ordböcker. I de nämnda ordböckerna och i A. Lalis och J. Šlapelis ordböcker (LKŽ) anges också įteisėti, medan numera endast įsiteisėti används i betydelsen ”få rättslig kraft”. Det är naturligtvis en avledning av teisėti, vars ordbildning i sig inte är helt klar – det har troligen bildats av teisė (den närmaste semantiska kopplingen), även om ett samband med teisus också formellt kan övervägas. I koderna förekommer abstraktet įsiteisėti įsiteisėjimas BS19 207. Några artbestämda termer: formellt lagakraftvinnande av avgöranden BPI33 941 P, lagakraftvinnande av särskilda regler BS19 646, materiellt lagakraftvinnande av avgöranden BPI33 941 P, avgörandets laga kraft C33 1254 PT, CTI38 899, BPI33 1210 S. Som efterled förekommer ett particip med samma betydelse: lagakraftvunnet avgörande BPI33 14, lagakraftvunnet avgörande av en främmande stats domstol BS19 10/2, lagakraftvunnet domstolsavgörande BS1 177. Laglig och laglighet Omkring 30 termer i koderna innehåller adjektivet teisėtas eller avledningar därav. Det kan antas att teisėtas är ett relativt sent adjektiviserat particip av verbet teisėti. En direkt ordbildningsmässig koppling mellan adjektivet teisėtas och teisė är föga sannolik (ordbildningen skulle vara atypisk), även om kopplingen är lättast att motivera semantiskt – det betyder ju ”grundad på rättsnormer”. I undersökningsmaterialet återfanns abstrakten laglighet C33 12 S. CTI38 1347 och dess negativa form olaglighet CTI38 1352. Det finns endast tre arttermer: eventuell olaglighet C33 691 T, olaglighet i besittning C33 529 S, äktenskapets laglighet C33 34 S. Som underordnat led förekommer ett adjektiv, till exempel: inskränkning av en persons lagliga frihet BS34 507 R, överträdelse 104 Alvydas Umbrasas | Teisės terminai su šaknimi teis- 1918–1940 m.... lagenligt föreläggande BS₃₄ 139, olaga frihetsberövande BP₃₃ 8 P, olaga intrång BS₃₄ 512 R, olagligt förhållande med en kvinna CĮ₃₃ 132 S, olagligt innehav CĮ₃₃ 525, olagligt barn CĮ₃₃ 132 S, lagenligt krav BS₃₄ 165, lagenlig tjänsteåtgärd BS₁₉ 142, lagenliga handlingar CĮ₃₃ 531, och endast i ett enda fall används ett adverb – olagligt förvaltad egendom CTĮ₃₈ 138 (den pronominala formen är onödig). En separat grupp urskiljs inte, eftersom endast två termer innehåller ledet teisėtinis: teisėtinė sąntuoka CPĮ₃₁V 1337, teisėtinis įpėdinis CPĮ₃₁V 1352. Ordet har bildats av adjektivet teisėtas, vilket också motsvarar betydelsen i dessa fall, och är därför olämpligt (även om det, att döma av LKŽ, användes av J. Jablonskis). Rättskapabel och rättskapacitet Adjektivet teisgalingas förekommer inte i sammansatta termer; endast abstrakta substantiv finns: teisgalingumas CĮ₃₃ 2308 S, neteisgalingumas CĮ₃₃ 1066/2 (finns inte i LKŽ). Utgångspunkten är ordet teisė, men bildningen är överlag olämplig – det är en översättningskalkering av den ryska termen правоспособность (неправоспособность). Även fem sammansatta termer har påträffats: bendras civilinis teisgalingumas CĮ₃₃ 146, bendrasis teisgalingumas saistytis sutartimis CĮ₃₃ 2293 S, civilinis teisgalingumas CĮ₃₃ 145 S, įstatyminis teisgalingumas CĮ₃₃ 702 S. I motsvarande artikel i CĮ₂₈ användes i stället för den första av dessa bendras pilietinis teis lumas. Om denna icke etablerade avledning och andra försök att översätta den nämnda ryska termen, se nedan (avsnittet Teis lus ir teis lumas). Det finns också enstaka termer där ordens ordbildningskedja, vilka ingår som led, börjar med teisus. Dessa är sammansättningar med ordet teisė: pilnateisis įpėdinis CĮ₃₃ 566 S, šalių lygiateisumas BS₃₄ 482 R. Båda visar ryskt språkinflytande (jfr полноправный, равноправие); den senare bör rättas med avseende på ordbildningen till lygiateisiškumas. Även om de inte förekommer i koderna kan man nämna avledningar från teisė: teisynas (syn. įstatymų rinkinys; сводъ законовъ) som återfinns i en handskriven juridisk termordbok, teisiadarys (syn. įstatymų davėjas; праводатель) (TTTŽP: 78, 96). Det senare är en uppenbart olämplig översättningskalkering och vann inte vidare spridning. Den term som används i dag och som användes då var įstatymų leidėjas CĮ₃₃ 570 T, CTĮ₃₈ 1163 T, BS₃₄ 53 S (även den olämpliga įstatymleidys förekom BS₃₄ 4 R). Terminologija | 2006 | 13 105 2. VERBET TEISTI OCH DESS AVLEDNINGAR Teisti, den åtalade, den dömde och dömande En annan del av de undersökta termerna bygger på verbet teisti. Termer med former av verbet teisti och dess abstrakta substantiv (ofta med prefix) är inte många (nästan 30). Bland enordstermerna påträffades endast pritiesimas CT₃₈ 1168 T, teisimas BS₁₉ 600, BP₃₃ 249 P och de substantiverade formerna nuteistasis BP₂₄ 791, BP₃₀ 948, BS₃₄ 522 T, teisiamasis CT₃₃ 574 S, CT₃₈ 111, BS₃₄ 1 S, BP₃₃ 748. Specialtermer: villkorlig dom BS₃₄ 53 V, utomrättslig domfällning BP₃₃ 180/4 P, obligatorisk domfällning BP₃₃ 180/4 P, polisiär administrativ domfällning BP₃₃ 180/4 P, domfällning genom domstolsbeslut BP₃₃ 180/4 P. Oftast används ord av den aktuella typen som underordnade led i sammansatta termer: allmän domstolsordning BP₃₃ 180/8 P, målets rättegångsförhandling CP₃₁V 199, häktningstid före rättegången BS₃₄ 54, dömd person BS₃₄ 53 V, den dömda parten CP₃₁V 136, beslut om förvisning CT₃₈ 136, rättegångsförhandling CP₃₁V 575, BP₁₃ 636, rättens dömande sammansättning BP₂₄ 578, den tilltalades skuld BP₃₃ 761, den tilltalades förklaring BP₃₃ 736, beslut av den dömande sammansättningen BP₃₃ 995, den dömande sammansättningen CT₃₈ 802/2, BP₃₃ 925/1 (dömande sammansättning CT₃₈ 804/1), förhandling i den dömande sammansättningen BP₃₃ 916/3 (förhandling i den dömande sammansättningen BP₃₃ 916/1), tredskodom beslut i den tilltalades utevaro CP₃₁V 150. Domstol I undersökningsmaterialet är den typiskaste och mest använda avledningen av teisti – teismas (döma – domstol) CT₃₃ 38, CT₃₈ 2, BS₁₉ 21. Ordet betecknar en institution som skipar rättvisa. På ett ställe betraktas det som en avledning med suffixet -mas (Keinys 1975: 18), på ett annat som en avledning med suffixet -smas³ (Pakerys 1994: 195). Det rör sig i grunden om morfonologiska varianter av samma suffix. Det bör påpekas att termen teismas, som är särskilt relevant för juridiken, sannolikt fick spridning först i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet (LKŽ). I äldre skrifter användes ofta slavismen sūdas för detta ändamål (jfr vitryska cyd; LKŽ). Enligt K. Būga kom sūdas in i litauiskan via kyrkans terminologi – till att börja med förekom uttrycket Dievo sūdas (Guds dom). I K. Sirvydas ”Punktai sakymų” (1629) fann han lånordet sūdas och det litauiska ordet tiesa använda i samma betydelse. Det senare ordet hade använts i detta sammanhang sedan urminnes tider, redan innan litauiskan och lettiskan hade skilts åt, jfr. 3 Dėl priesagos dėmens -s – žr. Ambrazas 1993: 14, 61. 106 Alvydas Umbrasas | Teisės terminai su šaknimi teis- 1918–1940 m.... lett. tiesa ”domstol”, tiesāt ”döma”. Teismą betraktade K. Būga 1907 som en nybildning (Būga 1958: 109–111). Enligt P. Skardžius och A. Piročkinas är dess upphovsman J. Jablonskis (Skardžius 1997: 79; Piročkinas 2000 12: 9). I 1918–1940 års lagböcker påträffades omkring 170 sammansatta termer med ordet teismas. Av dessa är något över 50 specifika termer av typen teismo (domstols-): främst tvåordsuttryck (a), över 10 treordsuttryck (b) och ett enda fyrordsuttryck (c): a) apeliacijos t e i s m a s⁴ BPI₃₃ 180/9 (apeliacinis t e i s m a s BPI₃₃ 36 S), apygardos t e i s m a s BS₃₄ 363/1 T, CT₃₃ 531 T, BPI₃₃ 37, apylinkės t e i s m a s CT₃₈ 29, aukščiausiasis t e i s m a s BPI₃₃ 1071, aukštesnis t e i s m a s BS₃₄ 54 T, BPI₃₃ 205, CPI₃IV 675 (aukštesnysis t e i s m a s CT₃₈ 12, BPI₃₃ 205/1), autonominis t e i s m a s BPI₃₃ 84 P, baudžiamas t e i s - m a s CT₃₈ 8 S (baudžiamasis t e i s m a s C₃₃ 132 S, CT₃₈ 5, BPI₃₃ 7), bažnyčios t e i s m a s BPI₃₃ 1013 P (bažnytinis t e i s m a s CPI₃IV 45, BS₁₉ 71, BPI₃₃ 218, dvasininkų t e i s m a s CT₃₈ 45, dvasinis t e i s m a s C₃₃ 24, CT₃₈ 1338, BPI₃₃ 1013 P, dvasiškas t e i s m a s BS₃₄ 412 T, dvasiškasis t e i s m a s CPI₃₁C 45, CT₃₈ 86), bendrasis t e i s m a s BPI₃₃ 4, CT₃₈ 80, civilinis t e i s m a s C₃₃ 647 S, CT₃₈ 5, BS₁₉ 71, BPI₃₃ 7, kariuomenės t e i s m a s BPI₃₃ 219 (karo t e i s m a s BPI₃₃ 1034/1), kasacijos t e i s m a s CPI₃IV 804 (kasacinis t e i s m a s BS₃₄ 1 S), BPI₃₃ 119 S, komercijos t e i s m a s C₂₄ 1238 P, CPI₃IV 1511 (komercinis t e i s m a s C₃₃ 1238 P, CT₃₈ 1400, CPI₃IV 28, prekybinis t e i s m a s CPI₃₁C 28, CT₃₈ 28, prekybos t e i s m a s BS₁₉ 600), kriminalinis t e i s m a s CT₃₈ 5 S, luomo t e i s m a s CT₃₈ 10/1 T, pasaulinis t e i s m a s C₃₃ 24, BPI₃₃ 218, posėdininkų t e i s m a s BPI₃₃ 33 P (prisėdų t e i s - m a s BPI₃₃ 33 P), prisiekusiųjų t e i s m a s BPI₃₃ 33 P, revizijos t e i s m a s BPI₃₃ 174 P, taikos t e i s m a s BPI₃₃ 64/1, trečiųjų t e i s m a s C₃₃ 2138, CPI₃IV 1385, CT₃₈ 48, valsčiaus t e i s m a s CT₃₈ 10/1 T, BPI₃₃ 33 P, vietinis t e i s m a s BS₁₉ 7, žemesnis t e i s m a s BPI₃₃ 205 (žemesnysis t e i s m a s CT₃₈ 12, BPI₃₃ 207); b) antrosios instancijos t e i s m a s BPI₃₃ 33 P, aukštasis baudžiamasis t e i s m a s BPI₃₃ 1076 T, aukštesniojo laipsnio t e i s m a s CPI₃₁C 12, civilinės vadybos t e i s m a s BPI₃₃ 1252, civilinis baudžiamasis t e i s m a s BPI₃₃ 221, form alin is dvasinis t e i s m a s C₃₃ 45, karo-jūrų t e i s m a s BPI₃₃ 1034/1, pirmos instancijos t e i s m a s C₃₃ 1530, BS₃₄ 158 S (pirmosios instancijos t e i s m a s CT₃₈ 1213/2, BS₃₄ 158 S, BPI₃₃ 33 P), prisiekusiųjų posėdininkų t e i s m a s BPI₃₃ 80/1 P, žemesniojo laipsnio t e i s m a s CPI₃₁C 12; c) civilrättslig förvaltning, straffrättslig dom BPI₃₃ 1244. Oftast användes teismas som underordnat led i sammansatta termer. Det finns över 40 tvåordsuttryck med detta ord i genitiv (a), och ännu fler längre uttryck (b), till exempel: 4 Vissa domstolsnamn skrivs med stor begynnelsebokstav i lagböckerna, till exempel: Apylinkės Teismas, Aukščiausiasis Teismas, Komercinis Teismas, Prisiekusiųjų Teismas, Taikos Teismas med flera. Vissa namn skrivs med stor begynnelsebokstav i en del lagböcker och med liten i andra. Här har de alla standardiserats och skrivs med liten begynnelsebokstav. Terminologija | 2006 | 13 107 a) domstolsfogde C₃₃ 1558 S, CT₃₈ 158, BS₃₄ 142 R, BPI₃₃ 157 T, domstolskrets BS₁₉ 161, BPI₃₃ 246, domstolsområde CT₃₈ 33 (domstolsdistrikt CPI₃₁V 33), domstolsskydd C₃₃ 1528 S, domstolsmål CT₃₈ 14, domstolsdeposition CT₃₈ 1129, domst läkare BS₁₉ 171, BPI₃₃ 337, domstolsinstans CT₃₈ 11, domstolsföreläggande BPI₃₃ 180/7, CT₃₈ 1150, domstolsinrättning CT₃₈ 237, BPI₃₃ 42 (domstolsorgan C₃₃ 531 T, CPI₃₁V 237, CT₃₈ 1 S), domstolskostnader CPI₃₁V 145, CT₃₈ 304, BPI₃₃ 52/1, domstolens slutsats CT₃₈ 804/2, C₃₃ 1539 S, domstolsförolämpning BS₃₄ 155 T, domstolsjurisdiktion BS₃₄ 53 V, domstolskammare BPI₃₃ 22 S, domstolsfel BPI₃₃ 25, domstolskomplex BPI₂₄ 610, rättsmedicin BS₃₄ 465 R, domstolsavgifter BPI₃₃ 193 P (domstolsavgift CPI₃₁C 161/6, BS₁₉ 161, domstolsavgift CPI₃₁V 161/6, CT₃₈ 161/6, BS₃₄ 161), domstolsmedlem BPI₃₃ 767, domstolsbeslut BS₁₉ 306 (domstolsavgörande C₃₃ 34 S, CT₃₈ 45, BS₃₁ 306, BPI₃₃ 16), domstolsresolution C₃₃ 1539 S, CT₃₈ 468, BS₁₉ 306, BPI₃₃ 16, domstolsbeströning BS₁₉ 55, domstolsbud CT₃₈ 967/11, domstolsrådgivare CT₃₈ 1681, domstolsförhandling CT₃₁ 575, BS₁₉ 305, BPI₃₃ 692, domstolsprocess C₃₃ 1147, domstolsresolution BPI₃₃ 788, CT₃₈ 701, domstolsbyggnad BPI₃₃ 879/1 S, domstolstävling BPI₃₃ 632, domstolssammanträde BS₁₉ 659 (domstolssession BS₃₄ 659, BPI₂₄ 504), domstolssammansättning BPI₃₃ 174 P, domstolens sammansättning BPI₃₃ 788, domstolsförhör BPI₃₃ 625, domstolsutredare BS₃₄ 68 S, BPI₃₃ 39, domstolsmyndighet CT₃₈ 1 S, domstolarnas behörighet CPI₃₁V 24; b) avslutande tal vid domstolsförhör BPI₃₃ 795, tid som avtjänats i häkte före rättegången BS₃₄ 54 R, häktning till dess att rättegång hålls BS₃₄ 54 P. domstolsavgörande som inte kan överklagas CT₃₈ 1364, påskyndat domstolsförfarande BPI₃₃ 180/4 P, possessoriellt domstolsinstitut CT₃₈ 29 T, progressiva domstolsavgifter BPI₃₃ 193 P, förberedande domstolsförhör BPI₃₃ 249 P, dömande domstolskollegium BPI₂₄ 237, BPI₃₃ 201, hindrande av domstolens arbete BS₃₄ 174 T, konflikt mellan domstolars behörighet BPI₂₄ 37 P (konkurrens mellan domstolars behörighet BPI₃₃ 37 P), rättsmedicinsk undersökning BPI₃₃ 350, protokoll över rättsmedicinsk sakkunnigundersökning BPI₃₃ 349 P, domstolsförhandling bakom stängda dörrar BPI₃₃ 621, protokoll från domstolsförhandling BPI₃₃ 142/1, preskription av verkställighet av domstolsavgörande CT₃₈ 161/10. principen om offentlighet vid domstolsförhandling BPI₃₃ 174 P, tidsfrist för att överklaga domstolsavgörande BPI₃₃ 147 S, domstolsförhandling bakom stängda dörrar BPI₃₃ 1054, undandragande från verkställighet av domstolsavgörande BS₃₄ 167 S, offentlig domstolsförhandling CPI₃₁V 385, BPI₃₃ 1054 (offentlig domstolsförhandling CT₃₈ 385), verkställbar domstolsresolution CT₃₈ 950. Endast i ett fåtal termer har en annan kasusform av ”domstol” använts, till exempel: absolut skyldighet att inställa sig inför domstol BPI₃₃ 69 P, kammare för överlämnande till domstol BPI₃₃ 549 T, beslut att hänskjuta till domstol BPI₃₃ 852/13, uppmaning att inställa sig inför domstol CT₃₈ 67/2, BPI₃₃ 57, rätt att föra talan vid domstol CT₃₈ 584, rätt att försvara sig vid domstol C₃₃ 543 S. 108 Alvydas Umbrasas | Teisės terminai su šaknimi teis- 1918–1940 m.... Rättslig I flera sammansatta termer utgör avledningen av substantivet domstol, rättslig, det underordnade ledet: domstolsfri fällande dom BPĮ₃₃ 180/4 P, rättslig fördelning CĮ₃₃ 1315 S, rätt att överlåta egendom genom domstol CTĮ₃₈ 1793, rättslig borgen CTĮ₃₈ 1537. Termen vetenskaplig rättslig expert yza CPĮ₃LV 109/8 visar tydligt ett negativt ryskt språkinflytande, men det fanns också bättre benämningar på samma sak: vetenskaplig domstolsexpert yza CTĮ₃₈ 109/8, vetenskaplig domstolsexpert yza BPĮ₃₃ 691. Domstolsbehörig och domstolsbehörighet Av domstol har adjektivet domstolsbehörig bildats, ”som hör till en viss domstols prövning”. Termerna bristande domstolsbehörighet CTĮ₃₈ 1643, domstolsbehörighet CĮ₃₃ 531 T, CPĮ₃₁₀ 24, CTĮ₃₈ 15/1, BPĮ₃₃ 34 T har använts. En särskild typ är målets domstolsbehörighet CPĮ₃₁₀ 15/1, CTĮ₃₈ 587. Motsvarigheten till den ryska termen подсудность presenterades redan i ett handskrivet juridiskt lexikon (TTTŽP: 50, 72) och slog igenom – den används än i dag (finns även i DŽ₅, 2003), trots att jurister själva hävdade att termen lanserats av ”jurister med svag språkförmåga” (Masiulis 1954: 2). B. Masiulis kritiserade den i en översikt över en juridisk termordbok som utkom under sovjettiden (Masiulis 1957: 36), men försökte senare i ”Gimtoji kalba” ge termen ett intressant försvar genom att jämföra den med adjektiv som uttrycker ett visst förhållande, gästvänlig, nödvändig: ”Om jag använder dessa exempel som lämpliga analogier, kommer jag till slutsatsen: ett domstolsbehörigt mål är ett mål som kräver ett domstolsavgörande, det vill säga ett förhållande till den dömande funktionen; ett mål som saknar domstolsbehörighet är ett mål som på grund av sin natur eller enligt lag inte kan ha något förhållande till domstol. Här är ’domstolsbehörig’ eller ’utan domstolsbehörighet’ grammatiska kännetecken för målet, som anger dess art utifrån dess förhållande till domstolen i allmänhet; detta är en aspekt av ’domstolsbehörig’. Ytterligare en slutsats: liksom en värdinna är gästvänlig mot någon eller en sak är nödvändig för någon, är ett domstolsbehörigt mål domstolsbehörigt i förhållande till någon – behörigt för en viss konkret domstol, till vilken det är knutet genom ett beroendeförhållande. Detta är den andra aspekten av ’domstolsbehörig’.”⁵ (Masiulis 1960: 31). Senare bildades, analogt med domstolsbehörighet, även termen myndighetsbehörighet (den fanns ännu inte i lagböckerna och TTTŽP). I de undersökta lagböckerna användes domstolsbehörighet också i sammansatta termer: tvist om målets domstolsbehörighet CPĮ₃₁₀ 40 (tvist om domstolsbehörighet CTĮ₃₈ 43, behörighetstvist CPĮ₃₁₀ 43), mål om handelsdomstolsbehörighet CTĮ₃₈ 1487, gränser för domstolsbehörighet CPĮ₃₁₀ 186. För övrigt, ryska 5 Originalas nekeistas. Terminologija | 2006 | 13 109 nodсудность motsvarar i en av koderna även domstolarnas behörighet CPl₃₁ᵥ 24, målets behörighet utifrån kompetensen CPl₃₁ᵥ 15/1. Rättslig kompetens och rättslig handlingsförmåga Termerna teislumas CTI₃₈ 1460/24 och neteislumas CTI₃₈ 1460/15 (sammansättningar – allmän civilrättslig kompetens Cl₂₈ 702 S, förfarande för återställande av rättslig kompetens CTI₃₈ 1460/26) bör ägnas något större uppmärksamhet, eftersom de utmärker sig bildningsmässigt. Den litauiska motsvarigheten till den ryska termen правоспособность (betydelsen är ”innehav av de rättigheter och skyldigheter som föreskrivs i lag”) etablerades inte utan svårigheter. I det handskrivna TTŽP föreslogs teisėtingumas, och i den ordlista som fogats till Cl₂₈ anges, jämte teislumas, även teisnumas. Även tidigare nämnda teisgalin-gumas Cl₃₃ 2308 S förekommer. Först i TŽ 1954 finns teisnumas, som används än i dag. B. Masiulis hävdar att terminologikommissionen vid statsrådet avvisade termen teismus (правоспособный) och föreslog teisinas, teisnumas (Masiulis 1957: 36). Att de föreslogs framgår också av den lista som P. Stravinskas publicerade (TTP 1940: 73). Ett annat problem uppstod: det behövdes också en motsvarighet till den ryska termen подсудность. Ända sedan TTTŽP användes teismingumas för detta ändamål (likaså i TŽ 1954). Termen kritiserades, och efter att terminologikommissionen vid statsrådet hade avvisat termen teisnumas (som motsvarighet till правоспособность) föreslogs det att termen skulle användas i stället för подсудность. Så gjordes också i utkastet till den första boken av den ursprungliga litauiska strafflagen som höll på att utarbetas⁶ (Masiulis 1957: 36). B. Masiulis stödde detta, men ändrade senare uppfattning, tydligen, eftersom han sökte argument för att rättfärdiga teismingumui (Masiulis 1960: 31). Hans uppfattning kan också ha påverkats av P. Skardžius tanke att det adjektiv som den nämnda terminologikommissionen föreslog, teisinas, inte är det lämpligaste och att teisnus är möjligt, fastän det är oriktigt bildat, eftersom det semantiskt bör knytas inte till teisti utan till teisė. P. Skardžius försvarade adjektivet som ett undantag, vars tillkomst möjliggjordes av ett motsvarande termpar i andra språk: liksom tyskan har handlungsfähig (wirkungsfähig) och rechtsfähig och ryskan дееспособный och правоспособный, uppstod på litauiska veiksnus jämte teisnus (Skardžius 1958: 15). På motsvarande sätt borde teislus, enligt mönstret för avledningar med suffixet –lus, tyckas vara avlett från teisti, men ⁶ I detta utkast föreslogs, i analogi med pakaltinamas, som numera är det vanliga ordet, det ganska lyckade kals-nus i analogi med teisnus (Masiulis 1957: 36), men det slog inte igenom (saknas i LKŽ). För övrigt återfinns inte i koderna TŽ 1954 någon motsvarighet till den nu använda termen veiksnus (дееспособный); för detta ändamål användes veikslus BS₃₄ 498 S och veiksmingas Cl₃₈ 381 T. 1 1 0 Alvydas Umbrasas | Teisės terminai su šaknimi teis- 1918–1940 m.... semantiskt knutet till rätt (”som har rättigheter”), och är således liksom ett mellanting mellan de ord som bygger antingen på adjektivet teisus (det lägsta bildningsstadiet) eller på verbet teisti. Eftersom avledningar med det redan nämnda suffixet bildas av verb, kan man också överväga en koppling mellan avledningen och teisėti. Förfarande En annan avledning av teisti – teisena CPI31C 68, CTI38 80, BS34 363/1 T. Den användes ganska flitigt i sammansatta termer. Omkring 30 artspecifika termer har påträffats; de består av två ord (a) respektive tre ord (b): a) deklarativt förfarande CTI38 906, appellationsförfarande CTI38 780, skyddsförfarande CTI38 1401, särskilt förfarande CTI38 1192 (särskilt förfarande CTI38 566 S), straffprocess CTI38 1368 (straffprocess CTI38 1456), målsförfarande CPI31C 78, CTI38 78, civilprocess CTI38 897, tvistemålsförfarande CTI38 82/2 S, kärandeförfarande CTI38 1215 S, specialförfarande CTI38 1646, konkursförfarande CTI38 1400 PS, delningsförfarande CTI38 1764, handelsförfarande CTI38 1645 (handelsförfarande CTI38 1643), privatprocess CTI38 82/2 S, förkortat förfarande CTI38 348, förseglat förfarande CTI38 735, verkställighetsförfarande CTI38 899 S (exekutivt förfarande CTI38 922); b) förfarande vid icke-kommersiell insolvens CTI38 1400 P 30, förfarande vid gäldenärers insolvens CTI38 1400, verkställighetsförfarande för ett beslut CTI38 967/5, förfarande för återställande av rättslig kompetens CTI38 1460/26, förfarande vid skiljedom CTI38 1384, förfarande vid offentlig försäljning CTI38 1199. I ytterligare några fall används teisena som ett underordnat led: kostnader för appellationsförfarandet CTI38 776/1, återupptagande av målets handläggning CTI38 681, avgift för handläggning av målet CTI38 839, undanröjande av målets handläggning CTI38 681, inställande av målets handläggning CTI38 681, processhandling CTI38 917, processkostnader CTI38 776/1, kostnader för verkställighetsförfarandet CTI38 913. Termen teisena används i CTI38s titel och text. Den förekom redan i översättningen av CPI31C (i dess titel procesas, men i texten teisena). Teisena kännetecknar endast dessa översättningar; i andra koder användes termen proceso, medan teisena förekom möjligen i bilagor hämtade från andra källor. I översättningen av CPI31V användes för detta ändamål, vid sidan av proceso, också det ursprungliga bylosena. I det handskrivna TTTŽP förekom ännu inte rättegångsordningen; man använde process och handläggning av mål. I den första tryckta ordboken över rättstermer (TŽ 1954) angavs rättegångsordning och process separat med olika arttermer – det finns inga hänvisningar. Under det sjätte decenniet av förra seklet uppmärksammades rättegångsordningen även i exilen – termen kritiserades för att vara ”obestämd” och ”inte associera till begreppet” (Stravinskas 1954: 3; Masiulis 1959: 50). De nuvarande lagböckerna är Terminologija | 2006 | 13 111 process, men i civilprocesslagen talas det också om kärandeförfarande, särskilt förfarande, tvistemålsförfarande, kallelseförfarande, medan termen förfarande inte nämns i straffprocesslagen. Följaktligen benämns helheten av målens handläggning inom civilrätten civilprocess, medan vissa av dess varianter benämns förfaranden. Man kan anta att dessa termer inte längre betraktas som synonymer, även om de i själva verket sannolikt betecknar begrepp med endast olika omfattning, och därför borde det generiska ledet i termen inte förändras. Det är svårt att säga vad denna åtskillnad grundar sig på, särskilt eftersom det också förekommer annan vacklan – numera gäller lagen om förfaranden i förvaltningsmål. Här uppfattas förfarande åter som synonym till process. Enligt S. Šedbaras bör lagens titel korrigeras. Genom att jämföra med civilprocesslagen försöker han visa att processen för handläggning av förvaltningsmål i förvaltningsdomstol består av flera självständiga förfaranden (Šedbaras 2002). Man vill alltså skilja mellan termerna, trots att det saknas tillräcklig terminologisk grund för detta. Samtidigt står det klart att förhållandet mellan såväl termerna som begreppen i detta fall inte är etablerat. Domaren Särskilt bör avledningen domare från döma nämnas: CĮ₃₃, 120 S, CPĮ₃₁V, 1390, CTĮ₃₈ 50, BPĮ₃₃ 10. Enligt LKŽ är ordet inte belagt i de äldsta skrifterna, men det användes redan av S. Daukantas. Ur ordbildningssynpunkt är detta en regelbunden benämning på en aktör, men dess terminologisering var inte enkel – i äldre skrifter användes slavismen sūdžia för detta ändamål; det förekom också olika försök att skapa en litauisk benämning (med rötterna teis- och ties-): teislys, teismadarys, teistojas, tiesadarys, tiesdarys, tiesadėja (LKŽ; Palionis 2004). Domare fick gradvis fäste inom juridisk terminologi – ännu 1907 förklarade J. Šlapelis ordet med ord som kanske var mer bekanta för vissa: teislys, teisdarys, sūdžia (SNŽŽ 1907). Tiesdarys upptogs vid sidan av domare till och med i den juridiska ordlista som sammanställdes under den undersökta perioden (TTTŽP: 107). I lagböckerna förekom flera specifika domar-termer: underrättsdomare CTĮ₃₈ 82, straffrättsdomare BPĮ₃₃ 119 P, hypoteksdomare CTĮ₃₈ 937, fredsdomare CĮ₃₃ 131, CPĮ₃₁₀ 82, BS₃₄ 68 S, BPĮ₃₃ 34, referentdomare CTĮ₃₈ 906 (domare-referent CPĮ₃₁V 906, CTĮ₃₈ 768), tredje mans domare BS₁₉ 30/8, domare vid tredje mans domstol CPĮ₃₁V 1370, CTĮ₃₈ 1397 S. Något oftare användes domare som underordnat led i andra termer: underrättsdomarens beslut CTĮ₃₈ 142, ansökan om att jäva en domare BPĮ₃₀ 86, BPĮ₃₃ 86 (ansökan om att avlägsna en domare CTĮ₃₈ 196, BPĮ₂₄ 100), fredsdomarens deposition CĮ₃₃ 589, fredsdomarnas sammanträde CTĮ₃₈ 95 S, domarens från- 112 Alvydas Umbrasas | Teisės terminai su šaknimi teis- 1918–1940 m. … säganderätt BP₃₃ 238/1 P, domarens opartiskhet BP₃₃ 238/1 P, jäv mot domare CT₃₈ 166, BP₃₀ 85 (avlägsnande av domare BP₂₄ 99), domarens beslut BP₃₃ 52/2. Det kvantitativa förhållandet mellan grupper av juridiska termer med roten -teis vars användning fortfarande är problematisk (till exempel är förhållandet mellan förfarande och process inte helt tydligt). De termer som har behandlats visar inte bara hur rättsliga begrepp benämndes under den undersökta perioden, utan utgör också material för att förstå själva begreppen. HUVUDKÄLLOR17 BP24 – Straffprocesslagen. Red. A. Kriščiaukaitis. – Teisė 6–10 [bilaga]. Kaunas, 1924–1926. BP30 – Mål I. Straffprocesslagen. Kaunas, 1930. BP33 – Straffprocesslagen med kommentarer, sammanställda utifrån avgöranden av Rysslands senat och Litauens högsta tribunal samt andra tolkningar som rör straffprocessrätten i Stor-Litauen och Klaipėdaområdet. Red. M. Kavolis, Kaunas, 1933. BS19 – Strafflagen, Kaunas, 1919 // Strafflagar, Kaunas, 1919. BS31 – Jablonskis K. Strafflagen: med tillägg, 2:a uppl., Kaunas, 1930. BS34 – Strafflagen med kompletterande strafflagar och kommentarer, sammanställda utifrån avgöranden av Rysslands senat och Litauens högsta tribunal samt andra tolkningar. Kaunas, 1934. CI28 – Civilrättslagar: Lagstiftningens samling, band X, del 1. Översättning, [1928]. CI33 – Šalkauskis K. Civilrättslagar: band X, del I, Kaunas, 1933. CPL30 – Civilprocesslagen. Översatt till litauiska av M. Čepas, Kaunas, 1931. CPL18 – Civilprocesslagen med bifogade lagar och sakregister-ordlista. För tryckning förberedd av J. Viskanta, Kaunas, 1931. CT18 – Lagen om civilprocess med alla ändringar och tillägg samt med tolkningar av högsta tribunalen och den ryska senaten. Red. Č. Butkys, Kaunas, 1938. LITTERATUR OCH YTTERLIGARE KÄLLOR Ambrazas S. 1993: Daiktavardžių darybos raida 1: Lietuvių kalbos veiksmažodžių vediniai, Vilnius. Ambrazas S. 2000: Daiktavardžių darybos raida 2: Lietuvių kalbos vardažodžių vediniai, Vilnius. Būga K. 1958: Rinktiniai raštai 1, Vilnius. DŽ. 2003: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Vyr. red. St. Keinys, Vilnius (e. leidimas). Jablonskis J. 1935: Jablonskio raštai 4, Kaunas. Keinys St. 1975: Priesaginė lietuviškų terminų daryba. – Lietuvių kalbotyros klausimai 16: Lietuvių terminologija 7, 7–56. LKŽ: Lietuvių kalbos žodynas 1–20, Vilnius, 1941–2002. Maksimaitis M. 1988: Teisė amžių tėkmėje. – Teisės etiudai 1: Teisė – visuomeninė vertybė, Vilnius, 8–25. Maliauskis A. 1924: Demokratija, Kaunas. Masiulis B. 1954: Kalba ir teisiningai. – Teisininkų žinios 6, 2–3; 7, 2–3. Masiulis B. 1957: Pasklaidžius teisinių terminų žodyną. – Teisininkų žinios 21–22, 34–37. Masiulis B. 1959: Teisinės terminologijos reikalai Teisininkų žiniose. – Gimtoji kalba 2–3, 49–50. Masiulis B. 1960: Teisiniais terminais besirūpinant. – Gimtoji kalba 2, 31. Pakerys A. 1994: Akcentologija 1, Kaunas. Palionis J. 2004: XVI–XVII a. lietuviškų raštų atrankinis žodynas, Vilnius. Piročkinas A. Jonas Jablonskis – skapare av nya ord. – Gimtasis žodis 10, 2–6; 11, 14–16; 12, 7–12. SD: Senasis Konstantino Sirvydo žodynas. Parengė K. Pakalka, Vilnius, 1997. Skardžius P. 1958: Teisnus ir veiksnus. – Gimtoji kalba 1, 14–15. Här presenteras endast de litauiska koder som undersöks. För att göra det lättare att hitta en term anges bredvid kodens förkortning inte sidnumret utan artikelnumret. Många termer har hämtats från bilagor till artiklar, där kommentarer presenteras. Då anges även en bokstav bredvid artikelnumret, som står för typen av bilaga: T – beslut av Litauens högsta tribunal, S – beslut av Rysslands senat, R – kommentar från kodens redaktionskommission, V – annan lag, P – alla övriga bilagor, inklusive sådana som tidigare utgjorde originalet. Några termer har hämtats ur fotnoter. Då skrivs även fotnotens nummer efter ett snedstreck bredvid artikelnumret.2 114 Alvydas Umbrasas | Teisės terminai su šaknimi teis- 1918–1940 m. … Skardžius P. 1996: Rinktiniai raštai 1. Vilnius. Skardžius P. 1997: Rinktiniai raštai 2. Vilnius. SNŽŽ 1907: Svętinių ir nesuprantamų žodžių žodynėlis: Skaitytojams palengvinimas. Sudarė J. Šlapelis, Tilžė. SNŽŽ 1924: Norkus J. Svętinių ir nesuprantamų žodžių žodynėlis. Kaunas. Stravinskas P. 1954: Mūsų teisinė terminologija. – Teisininkų žinios 9. 2–4. Šedbaras S. 2002: Kai kurių administracinio proceso vidinės struktūros elementų sampratos problemos. – Jurisprudencija 32 (24), 41–53. TTP 1939, 1940: Teisinės terminijos projektas. P. Stravinskas. – Teisė 48, 384–387; 49, 475–480; 50, 73–74; 51, 184–185. TTTŽP: Projekt till en ordbok över juridiska termer och andra ord som behövs i domstolar [manuskript], [1920]. TŽ 1954: Teisinių terminų žodynas. Sudarė A. Žiurlys, Vilnius. Vaišvila A. 2000: Teisės teorija. Vilnius. Vladarskienė R. 2003: Įiatyvo vartojimas dabartinėje lietuvių kalboje. – Kalbos kultūra 76, 47–57. JURIDISKA TERMER MED ROTEN TEIS- I LITAUISKA LAGKODER 1918–1940 Denna artikel behandlar juridiska termer med roten teis- som används i översatta litauiska lagkoder från 1918–1940 (över 600 termer). De utgör en särskild grupp termer som är formellt och semantiskt besläktade, vilket är intressant både ur språkets och juridikens perspektiv. Termer eller terminologiska element med denna rot är ordbildningsmässigt baserade antingen på adjektivet teisus (rätt, rättvis, korrekt) eller på verbet teisti (att döma). De kan vara avledningar av dessa ord eller avledningar av sådana avledningar. Orden som nämnts är själva terminologiska element. De mest typiska och talrika avledningarna från teisus respektive teisti är teisė (lag) respektive teismas (domstol). Båda dessa termer fick spridning först i början av 1900th-talet. Sammansatta termer med dessa ord utgör två tredjedelar av det diskuterade materialet. En del av dessa kombinationer kan betraktas som nomenklaturer. Andra termer med roten teis- bildar inga betydande grupper. Mer varierade termer påträffades med komponenterna rättsprocess (förfarande), laglig (lagenlig, legitim) och domare samt med former av verbet döma. De flesta ord med roten teis- slog lätt rot i rättsterminologin och används än i dag (dock inte nödvändigtvis i samma kombinationer – de har förändrats en hel del). Endast några få olämpliga avledningar har tagits ur bruk. Vissa benämningar på begrepp, som gav upphov till många diskussioner vid den tiden, har blivit etablerade, men det finns fortfarande problem med användningen av andra. De analyserade termerna visar inte bara hur rättsliga begrepp benämndes under den undersökta perioden, utan utgör också material för att förstå begreppen. Mottagen 2006-10-27 Alvydas Umbrasas Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius E. paštas [email protected] Terminologija | 2006 | 13 115