Tarptautinė mokslinė konferencija „Leksikologija ir terminologija: teorija, praktika, istorija. Jono Kruopo 100-osioms gimimo metinėms“

Internationell konferens Lexikologi och terminologi: teori, praktik, historia. Till minne av 100-årsdagen av Jonas Kruopos födelse ROBERTAS STUNŽINAS Litauiska språkinstitutet Vid den internationella konferensen Lexikologi och terminologi: teori, praktik, historia. Till minne av 100-årsdagen av Jonas Kruopos födelse, som hölls vid Litauiska språkinstitutet den 23–25 april 2008, ägnades stor uppmärksamhet åt terminologi. Föredrag om terminologiska ämnen hölls av 21 talare från Litauen och andra länder. Vid plenarsessionen talade prof. habil. dr. V. Skujinia (Skujiņa) (Lettlands universitets institut för lettiska språket) om likheter och skillnader mellan lexikologi och terminologi och deras delområden – lexikografi och terminografi. Detta bör bidra till att klargöra problem som rör olika språkliga elements roll inom terminologin. Prof. habil. dr. S. Grinevas-Grinevičius (Universitetet i Białystok) höll ett föredrag om lexikografi och terminologi. På senare tid har synen på allmän och specialiserad vokabulär förändrats, och skillnaderna mellan dessa områden håller på att försvinna. Omfattande översättningsordböcker kan synliggöra de nationella terminologiernas särdrag. Genom arbete med översättningsordböcker kan man utan experiment fastställa formella kriterier för semantiska avvikelser i termöversättningar samt gränserna mellan polysemi och homonymi, partiell och absolut synonymi. A. Fóris (Västra Ungerns universitet) behandlade problemen med Ungerns nationella terminologi och lånterminologi. Under 1700- och 1800-talen användes lånord endast i undantagsfall. Tendensen att göra orden ungerska levde kvar till mitten av 1900-talet, då Ungern utsattes för Sovjetunionens starka inflytande. Efter anslutningen till Europeiska unionen uppstod svårigheter eftersom det finns mycket få internationella termer i ungerskan. Detta är särskilt besvärligt för översättare i Ungern. I A. Kaulakienės (Vilnius Gediminas tekniska universitet) och E. Makariūnienės (Fysikinstitutet) föredrag presenterades den normerande aspekten hos fyra tryckta verk inom fysikalisk terminografi. Spår av normering kan redan hittas i P. Brazdžiūnas tvåspråkiga Fysikens termordbok. Den normerande aspekten framträder särskilt tydligt i den fyrspråkiga Fysikens termordbok från 1979. Terminologija | 2008 | 15 251 I. Druce (Druce) (Nationella terminologicentrumet i Moldavien) talade om de faktorer som ger upphov till nybildningar och om aspekter på deras skapande i Moldavien. I lettiska terminologers J. Borzovs (Lettlands universitet, Rigas institut för informationsteknik) och I. Ilzinijas (Rigas institut för informationsteknik) föredrag räknades problem upp som orsakas av engelska lånord i lettisk informationsteknisk terminologi. R. Andžius (Institutet för matematik och informatik) presenterade särdrag i den datorbaserade strukturereringen av ordboksartiklar i termordböcker. När texten i en termordbok förs över till en datoriserad databas uppstår de största svårigheterna på grund av bristande enhetlighet i ordbokens omfattning, termmarkeringar, uppslagsord, artiklarnas interpunktion och hänvisningar. Antonymiska termer som påträffats i läroböcker i litauisk litteraturteori från 1922–1942 behandlades i A. Mitkevičienės (Litauiska språkinstitutet) föredrag. Grunden för termantonymi är begreppens dikotomi och binära indelning. Därför är kontradiktoriska motsatspar vanligare än konträra. Litteraturvetenskapen under den undersökta perioden kännetecknas inte bara av egna antonymer, utan också av antonymi i det allmänna ordförrådet. S. Ovseičik (Taras Sjevtjenkos nationella universitet i Kiev) undersökte lånord i Ukrainas ekologiska terminologi. Ekologins ställning som självständig vetenskap innebär att lånorden i Ukrainas ekologiska terminologi kan vara direkta eller indirekta. Termer som uppstått ur lexem från andra språk visar att en viktig indikator på ett lånat terms lexikala assimilation är hur aktivt det används. I L. Pietės (Lettlands universitets institut för lettiska språket) föredrag presenterades växtnamn på lettiska och litauiska som bildats av antroponymer och toponymer, deras ordbildningssätt, skillnader och likheter. Det finns flera sätt att bilda eponymiska växtnamn, men blandade bildningar förekommer också ofta. Växtnamn kan bildas inom det egna språket eller lånas in som avledningar. N. Jacenko (Institutet för ukrainska språket vid Nationella vetenskapsakademin) höll ett föredrag om särdragen i hur ukrainsk militär terminologi har vuxit fram. Från 1800-talet hade ukrainskan många lexikala och fraseologiska uttrycksmedel för militära begrepp. Dessa uttrycksmedels systematik gör det möjligt att tala om ett ordnat militärterminologiskt system. Militärterminologin under den undersökta perioden kännetecknas av äldre vokabulär, lån av element från andra språk, fonetisk och ordbildningsmässig variation samt synonymi. R. Stunžinas (Litauiska språkinstitutet) presenterade perioden 1910–1937. 252 Robertas Stunžinas | Tarptautinė konferencija Leksikologija ir... den litauiska byggterminologin i vetenskapliga publikationer. Den undersökta terminologin består av terminologiserat allmänspråkligt ordförråd, semantiska derivat och avledningar. En betydande del av den undersökta terminologin har bevarats fram till i dag, även om många termer också har blivit föråldrade. De litauiska och lettiska terminologernas syn på lexikaliska översättningslån presenterades av A. Ščucka (Lettlands universitets institut för lettiska språket). Föredraget behandlade också en termordbok som publicerades 1922. De insamlade uppgifterna gör det möjligt att tala om ett positivt inflytande från ett annat språk på den egna terminologin. R. Kvašytė (Šiauliai universitet) tog upp problemen med ordförråd som betecknar nationella realia. Lakunor är kulturella element som en företrädare för en annan kultur inte förstår. Specifika nationella realia betecknas också med termerna ekvivalentlös lexik, exotisk lexik. Den lämpligaste termen för att beteckna sådan lexik anses vara ekvivalentlös lexik. V. Ščerbinas (J. Kolas institut för lingvistik vid Vitrysslands nationella vetenskapsakademi) höll ett föredrag om sambanden mellan terminografi och specialiserad konceptografi. Terminografi undersöker teoretiska och praktiska problem inom terminologiska ordböcker, medan specialiserad konceptografi omfattar teorin och praktiken kring skapandet av konceptuarier. Den huvudsakliga skillnaden mellan terminografi och specialiserad konceptografi är att terminografin strävar efter att täcka så mycket specialiserad lexik som möjligt, medan konceptografin kännetecknas av ett strikt urval av grundläggande koncept. Prof. V. Drotvinas (Vilnius pedagogiska universitet) berättade om de nya, modifierade och lånade litauiska termerna i A. Dambrauskas lärobok. Analysen av lärobokens termer visar författarens strävan att presentera litauiska grammatiska termer. Eftersom läroboken hade begränsad spridning fick dessa termer inget större inflytande på den litauiska lingvistiska terminologin. P. Zemlevičiūtė (Institutet för litauiska språket) behandlade de medicinska termer som skapats av V. Kudirka. I slutet av 1800-talet tog utgivningen av litauiska trycksaker fart. V. Kudirka var en av den tidens mest framstående samhälls- och pressaktörer och bidrog i hög grad till skapandet av litauisk medicinsk terminologi. En del av V. Kudirkas termer är nybildningar. S. Sprindienė (Litauens nationalbibliotek Martynas Mažvydas) presenterade problemen med restaureringsterminologin. Restauratörernas språk och dokument är fulla av olämpliga termer, och på grund av luckorna i terminologin har specialister svårt att organisera sitt arbete. Korrekt terminologi söks i termordböcker, standarder och andra dokument inom andra områden, men detta fyller inte terminologiluckorna. Terminologija | 2008 | 15 253 J. Klimavičius (Institutet för litauiska språket) talade om frågor kring språkanvändning, språklig överlevnad och globalisering. Det litauiska språket polariseras – även om standardspråkets skikt är omfattande, växer samtidigt ett aggressivt slangskikt. Normeringen saknar systematik, lingvistiska terminologer är få till antalet och allmänhetens engagemang är otillräckligt. Mottaget 2008-12-16 Robertas Stunžinas Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT–10308 E. paštas: [email protected] 2 5 4 Robertas Stunžinas | Tarptautinė konferencija Leksikologija ir...