Pastogė senovėje ir dabar
Full text
Skydd under forntiden och i dag
JONAS KLIMAVIČIUS
Institutet för litauiska språket
När amerikanska astronauter steg ut i rymden blickade de inte bara ut över jordklotet, utan sökte först och främst med blicken efter sin lilla jordplätt, därifrån de kom och där människor som stod dem nära bodde. Denna hemkänsla genomsyrade dem mycket djupt just i rymden.
prof. Jiri Marvan
(Mokslo Lietuva, 2008 11 7)
Kläderna är en förlängning av vår egen hud, som skyddar och leder vår värme och energi, medan bostaden är ett kollektivt hjälpmedel för familjen eller gruppen med samma ändamål. Hemmet, som skydd, är en förlängning av kroppens värmereglerande mekanismer – en kollektiv hud eller klädnad.
Marshall McLuhan
(Att förstå medierna. Människans förlängningar, 2003, 128)
Människans (och ännu den förmänskliga varelsens) uppkomst, överlevnad och etablering i världen möjliggjordes bland annat av förmågan att stilla hungern och av skydd – mot hetta och kyla, mot vilda djur och … stamfränder (arten Homo sapiens), eftersom föreställningen om sin nästa uppstod och förkroppsligades mycket långsamt. Människan betraktade djurens liggplatser, eldar, grottor som de och naturen skapat (det fanns grottmänniskor), fåglarnas bon och gjorde så gott hon kunde. Ingen arkeoarkeologi, inte ens framtidens mest avancerade, kommer att upptäcka och gräva fram dessa uråldriga naturhjältars handbyggda skydd. För övrigt bor människor än i dag på olika håll i världen i de allra mest primitiva bostäder (eller sjunker till ett liv utan bostad på soptippar, under broar …).
Låt oss därför undersöka vad språkvetenskapen kan avslöja här.
198
Jonas Klimavičius | Pastogė senovėje ir dabar
HEM, LJUVA HEM
”A” för länge sedan ”A” bokstäver Hördes, Jag såg – När jag uttalade och byggde redan, Ordet ”mAmA”. Och det blev – hEm
Balys Sriubas (Att älska dig, 2006, 61)
Filosofiskt sett skulle det mest naturliga och universella namnet på människans tak över huvudet vara liv – 8. ”bostad; husrum, hem; lägenhet; rum”: Men beläggen för dess ålderdomlighet sträcker sig endast till Mikalojus Daukšas Postilė (1599): Det finns mycket av min fars liv hemma, och därefter försvinner historien i seklernas dimma... Ordet användes också i F. Kuršaitis ordbok (hyrt liv), till och med av J. Jablonskis (Om det fanns någon möblerad liten bostad, vore det bättre). Liv 9., redan använt av K. Sirvydas, fastän det fortfarande lever i talspråket, markeras i LKŽ III 1956 som åld. (dvs. föråldrat) ”gård, mark, lantbruk”: Livet på en bra plats är ett gott liv Skiršnemunė. Husbonden dör, och gården förfaller Šatės. I den akademiska ordboken inte alls markerat, men redan ganska löjeväckande även för användare av standardspråket med dialektal prägel är liv 11. ”våning”: Han byggde ett hus med två våningar Ėriškiai. För övrigt markerade DŽ₁ 1954 liv 5., DŽ₂ 1972 liv 4. ”våning” som vard., men i DŽ₃ 1993 finns det inte längre med. Även ord från Litauens mindre område – gyvata 4. ”bostad, gård, lantbruk” och gyvėnamoji. För övrigt har även andra språk liknande benämningar – lett. dzīvoklis (lägenhet), ryska жилье, polska mieszkanie, tyska Wohnung, engelska dwelling.
Även plats är ganska likt vad gäller betydelsemotivation [jfr fornslav. vitati ”bo” (ryska обитать och обитатель, likaså обитель ”bostad, plats”)] – 18. ”bostad, hem, boning”: En sådan liten plats att sängarna får plats Druskininkai (19. ”gård, lantbruk, gårdsställe, bostad”: Jag går ingenstans från min plats, bara till kyrkogården Pilviškiai. Alla gårdar har redan försvunnit, de flyttade till en bosättning Griškabūdis) LKŽ XIX 1999. För övrigt betyder ”plats” även sak 3., och sak 4. ”lantbruk, gårdsställe”: Det är en fin liten sak: både på en vacker plats och vid vägen Miroslavas (LKŽ II₂ 1969). Ryska место ”plats” betyder ”stad” på andra slaviska språk: polska miasto, vitryska места ”plats, torg, stad” (etymologiskt förknippat med litauiska misti, maistas) – därifrån kommer vårt lånord miestas.
Våra sagor börjar ofta med ordet levde, ryska sagor med жил был, men vårt vara – 1. ‖ ”bo”: Hemma, alltid hemma, hur det än var så var det Ramygala.
Terminologija | 2008 | 15
1 9 9
Dieve duok vienam gimti, ne vienam būti Miroslãvas (LKŽ I₂ 1968). Yra ir būnamas kambarys Skirsnemunė. Tarmėse – daugiausia žemaičių, bet ir vakarų aukštaičių, lietuvininkų – gyvas (arba būtas) butas 1. „gyvenamasis namas, troba, pirkia“: Aukšti butai – šalti barščiai (J. Brodovskio žodynas). Viduje miško stovėjo mažas butas Daukšiai (ir butelis „kampininkui skirtas namelis“ Slavikai, Žvirgždaičiai). Pastačiau butelį ant marių krantelio, kalbinau mergelę dvylikos metelių Pilviškiai (ir buta 1. „trobesys, namas; kambarys“ K. Sirvydo žodynas, M. Daukšos Katekizmas, S. Daukantas), 2. „bet koks pastatas, trobesys“; 3. „sodyba, buta, gyvenimas“ (ir buta 2. „ūkis, gyvenimas (su namais, žeme ir visu įrengimu)“), 4. „valstiečio trobos priemenė (ppr. su ugniakuru)“ (ir butukas). Bendrinėje kalboje butas gal tik prieš šimtmetį tapo „daugiabučio namo būstu“ (LKŽ I₂ 1968 butas 5. „namo dalis iš vieno ar kelių kambarių ir virtuvės“ nurodytas ne tik iš raštų, bet ir iš laikinosios sostinės Kauno!). Jurgio Šlapelio SNŽŽ 1907 buta, butas dar tarmiški – „namai, troba, rūmas“. Deja, jame nėra tada labai paplitusios, bet keistinos svetimybės kuatiera. Prie buto įvesdinimo į bendrinę kalbą daugiausia prisidėjo didieji kalbininkai Jonas Jablonskis ir Kazimieras Būga. 1918 m. Jablonskis rašė: ėmė nepaprastai belsti į mano b u t o duris J. Jabl R I 1932 212, mano b u t e krato J. Jabl R I 1932 213 [nežinia kodėl net po 10 metų atsiranda gyvenamasis butas J. Jabl R I 1932 289 (2x)]. K. Būga 1921. VII. 31 laiške Jurgiui Geruliui rašė: Kebliausia bus su b u t u (g y v e n a m a t r o b a). <...> <...>. Universito taryba turės pasirūpinti naujų b u t ų s t a t y – m u. – – – Aš net iki šiolei dar negavau sau b u t o ir priverstas esu gyventi net be tam tikro kambario kabinietu K. Būg RR III 1961 904. Prisidėjo ir žino-mi inteligentai, visuomenės veikėjai: Kaip praėjo gimnazijos mokslo metai? Menkai teatsimenu. I-je ir II-je klasėje k v a t i e r ą turėjau pas tūlą Jakob sienę prie Bažnytinės gatvės; pirmaisiais metais b u t o vyresniuoju-perdėtiniu buvo Petras Kriaučiūnas. <...> J. Basan MGK 1997 25. Netrumpą laiką butas buvo ne tik gyvenamoji, bet ir administracinė patalpa: „Lietuvių Draugijos“ butas J. Basan MGK 1997 282 (1916 m.); [1917 m.] apsigyvenau aš [Lietuvos aido] redakcijos bei administracijos bute (Benediktinų gatvėje Nr. 2) P. Klim Ats 1990 129; žodyno redakcijos bute (1923 m.) K. Būg RR III 1961 485, redakcijos bute K. Būg RR III 1961 486 [dar J. Jabl L 1985 60 (1922 m.); K. Būg RR III 1961 904 (1921 m.); J. Balč RR II 1982 265 (1921 m.)]. Labai būdinga priešprieša: Ir lankytis tekdavo nebe į jo puošnų g y v e n a m ą b u t ą, bet į v i s u o m e n i š k ą j į, <...> B. Sruog R VI 1957 550 (1946 m.). Jau ir butpinig iams apie 80 metų.
200 Jonas Klimavičius | Pastogė senovėje ir dabar
Samogiternas boning 1. ”vistelseort, bostadsort” (och buvainė 1. Dusėtos; 2. ”gårdsplats, plats för en bostad”, likaså buvainė 2.) kom in i standardspråket för 100 år sedan – ”vistelseort, bostadsort” SNŽŽ 1907, även ”bostadsort, vistelseort”, men är ganska specialiserat, exempelvis: juridisk persons säte (jur.) DŽ₃ 1993.
I talspråket fanns det ännu fler ord som behövdes, men de är vanligtvis mångtydiga: būkla 3. ”bostadsort, säte” Miroslavas, K. Jaunius; būklas 1. ”vistelseort, bostadsort, säte” Panevėžys, Vaižgantas, A. Sabaliauskas–Žalia Rūta [hos K. Sirvydas också ”säte” (flickornas bostad), och ”lya” (djurens lya, būklas)]; būklė 7. ”bostadsort, boning, gårdsställe” J. Brodovskis, P. Ruigys, Kalesniņkai, Marijampolė; būvis 3. ”vistelseort, tillstånd, boning” F. Kuršaitis ‖ ”bostad, lantbruk” i skrifter från Litauens mindre område [och buvys, -ė Geistarai, Šunskai, būvys Vilkaviškis – ”invånare”]; bu-vinys 4. ”vistelseort, tillstånd” Vilkija; būtinė ”vistelseort, boning”: Här är mitt födelsehem, uppväxthem och hemvist A. Juškas ordbok, likaså Vilkaviškis, Geistarai, Kazlų Rūda; ¹būtuvė 2. ”boning”: Jag har varken bostad eller något ställe att återvända till Šatės (būtuvė 1. ”hushåll, liv” Lazūnai) LKŽ I₂ 1968.
Även standardspråket har fått en del nyskapelser. A. Juškas ordboksnybildning buoykla ”säte, boning” fick ingen spridning. Bostad ”tak över huvudet, hem, lägenhet” är troligen en nybildning av J. Jablonskis (se J. Jabl R I 1932 22, 31 (1893)), kanske inspirerad av S. Daukantas būstinė, rekommenderades av J. Šlapelis i SNŽŽ 1907: bostad – ”plats i hemmet, liv, lägenhet” (kvatera – inte belagt) och länge sparsamt upptaget i ordböckerna – ”tak över huvudet, hem, lägenhet”: skolans, teaterns lokaler DŽ₁ 1954, vaktens lokaler DŽ₂ 1972, men i DŽ₃ 1993 utan exempel – först nu har ordet funnit sin rätta plats och blivit ett ord för en överordnad kategori (hyperonym) – ”en separat bostadsbyggnad eller lägenhet i ett flerbostadshus eller på ett studenthem”. Endast uttrycket bostad är överflödigt (det förekommer till och med mycket irriterande ofta), eftersom något annat – det som tidigare var biskopens bostad J. Jabl R I 1932 31 (1893) eller redaktionens lägenhet K. Būg RR III 1961, 485 – sedan länge har blivit antingen ett säte (en nybildning av S. Daukantas, även använd av J. Jablonskis) ”plats där någon har sin bostad, där någon stadigvarande vistas och bor” LKŽ I₂ 1968, ”plats, lokal där någon tillfälligt vistas”: arméchefens, vaktens, valens högkvarter DŽ₃, eller den tidigare nämnda boningen (dessa två ord konkurrerar).
J. Jablonskis studenthem LKŽ I₂, och hans hotell (J. Jabl R I 1932 3 (1884)) – meningen ur Aušra (1884 273) som återges i LKŽ XIX 1999 är Jablonskis. Till en början var hotell länge inte åtskilt från bordell 2. (Vilniaus žinios 1904 1) och bordeller (Aušra 1885 49) (bordell hade också tidigare betydelsen 1. ”värdshus,”
Terminologija | 2008 | 15 2 0 1
”värdshus”, betydligt senare – 3. ”bordell” LKŽ XIX 1999; det finns ingen bordell DŽ₁₋₄). I J. Šlapelis SNŽŽ 1907 nämns viešbutis – hotelis, gostinica. För ungefär 100 år sedan konkurrerade och differentierades alltså i standardspråket boende, bostadsort, lägenhet, bostad, högkvarter, hemvist / vistelseort. År 1917 skiljer KarŽ, utgiven i Kaunas av försvarsministeriet (det anges inte, men det är känt att Petras Ruseckas sammanställde den), redan tämligen väl mellan begreppen: būstas – квар-тира въ войскахъ, помѣщение (men помѣщение – bustas, b ū s t i n ė), butas – жилье, квартира (och butininkas – квартирмейстеръ), būstinė – жительство (о жительство – gyvenamoji vieta, būstinė), buvainė – мѣстопребывание. I det civila livet var būstas länge närmast överflödigt. SNŽŽ 1924 har buto neliečiamybė – ”rätten att gå in i någon annans h u s e l l e r l ä g e n h e t endast med husägarens tillstånd eller på domstols order”. Så småningom förändrades det. Butas behöll betydelsen 1. ”del av ett hus bestående av flera rum och ett kök” DŽ₁ 1954 (”ett eller flera” i DŽ₂ 1972 och DŽ₃ 1993). Būstas var under lång tid ganska obestämt: ”tak över huvudet, hem, lägenhet”: skolans, teaterns boende DŽ₁ 1954, DŽ₂ 1972 – vaktens bostad (jfr LKŽ I₂ 1968: Det är synd att vår konstförening saknar en fast bostad rš. Skolor saknar ofta lämpliga lokaler rš.), och LKŽ I₂ 1968: Skrik hördes från vaktens bostad rš. (DŽ₃ – redan utan belägg), även om DŽ₁ 1954 redan hade en liknande definition av būstinė – ”plats där någon vistas och bor”: arméns, teaterns, studenternas högkvarter. Senare avgränsas būstinė som ”plats, lokal där någon vistas t i l l f ä l l i g t”: arméchefens högkvarter, valhögkvarter DŽ₂ 1972; DŽ₃ 1993 tillade även vaktens högkvarter. Sedan būstinė tydligt skilts från būsto har även būstas kommit att skilja sig markant från buto: nu, efter att självständigheten återvunnits, betyder būstas en bostad för en person eller familj – hus, lägenhet, rum i lägenhet eller studenthem: dweling – būstas (hus, lägenhet o.d.) V. Bit MokALTŽ 1998, bostadskostnadsersättning, bostadsbidrag SocApsTŽ 1999. Tyvärr har DŽ, som inte uppdaterats sedan 1993, hamnat på efterkälken: būstas – ”hem, lägenhet, tak över huvudet” DŽ₄ 2000, DŽ₅ 2003, DŽ₆ 2006. M ä n n i s k a n s b o s t a d ä r o k r ä n k b a r. Utan den boendes samtycke är det inte tillåtet att gå in i b o s t a d e n, fastslog den återupprättade Republiken Litauens konstitution (artikel 24). Det finns också en bostadsprogramlag. Byggnads- och urbaniseringsministeriet hade en bostadsavdelning. B o s t a d s b e s t å n d e t, som omfattade omkring 1 miljon 306 tusen l ä g e n h e t e r och omkring 1 000 s t u d e n t b o s t ä d e r LA 1999 144 11 blev ett bostadsbestånd. Tidningen skriver exempelvis att Danmark har en bostads- och byggnadsminister LA 1995 182 3. Men... Man snubblade genast – till ordet būstas fogade man, liksom förr till butas, ett attribut som passar lika illa som en sadel på en ko: bostads-, till exempel: 69,3 procent av de tillfrågade bor i flerbostadshus
202
Jonas Klimavičius | Pastogė senovėje ir dabar
hus. Intressant nog sammanfaller denna siffra nästan med ett sådant mått som bostadens ägandeform – 68 procent av de svarande bor i lägenheter som ägs av staten. Endast 8 procent av de tillfrågade äger sin bostad LA 1995 107 9; förbättring av bostäder LA 2000 35 1; bostadsbrist Dnvd 2000 5–8 13.
Till sist bör būstinė och buveinė skiljas tydligare åt. Buveinė är ett levande žemaitiskt (och subžemaitiskt) ord: 1. ”bostadsort, hemvist”, 2. ”gårdsplats, plats där ett hem stått” (3. ”liv, tillvaro, hushåll” i Skišnemunė) LKŽ I₂ 1968. Även om būstinė förklaras i LKŽ I₂ 1968 som ”plats där någons bostad finns, där någon stadigvarande vistas och bor”, kan det ha varit så endast för nyskapelsens upphovsman S. Daukantas; vallokalernas högkvarter trš motsäger detta. I bruket blandas orden fortfarande ihop, till exempel: Efter att länge ha saknat egen hemvist har FSBK nu små kontor i Prag, Warszawa och Haag samt sitt huvudkontor i Wien LA 1994 195 6. V. Bit MokALTŽ 1998 gör en ganska tydlig åtskillnad: house – hus, byggnad; hemvist; office – 2. högkvarter, kontor; headquarters – stab, huvudkontor; compaign headquarters – valkampanjens högkvarter. Buveinė betyder residens: residence – 2. hemvist, residens (1. bostadsort; <...>) V. Bit MokALTŽ 1998. För övrigt definierade redan SNŽŽ 1907 rezidencija som ”kungens, furstens eller någon annan högt uppsatt persons boende, bostadsort, hemvist” (medan själva buveinė var ”vistelseort, bostadsort”), och TŽŽ 1936 som ”hemvist; <...> bostadsort”.
När en bostad förs in i bostadsregistret med angivande av adress används termen bostadsort.
När man stolt talade om det vidsträckta fosterlandet som omfattade ⅙ av världens yta och sjöng Och vidsträckt är vårt kära fosterland, dök också den märkliga termen bostadsyta upp, vilket fick lexikograferna att ta upp en särskild betydelse av yta – 3. ”plats avsedd för ett visst ändamål” DŽ₁ 1954, DŽ₂ 1972, DŽ₃ 1993. Trots att både bostaden och människan är tredimensionella¹. Helt utan högtravande ton beläggs uttrycket i B. Pasternaks Nobelprisbelönade roman Doktor Zjivago: Men än så länge är rummen rena. Nu kallas det bostadsyta B. Past DŽ 1991 177. Vi ska ge de arbetande invånarna en annan bostadsyta, <...> B. Past DŽ 1991 213. Engelska flat betecknar bara en sådan lägenhet där alla rum ligger på samma våning ALKŽ 1975, medan bostadsytan – living / dwelling space (space – rum,
1 För övrigt eftersträvade den tyska fascismen och nationalsocialismen inte yta, utan livsrum – den grundläggande geopolitikaliska termen Lebensraum, som den tyske etnografen Fritz Ratzel före 1890 hade fört över från biologin till den politiska geografin och geografen Karl Ernst Haushofer gjort till ett grundbegrepp inom geopolitiken, fördes in i den aktuella politiken av Hans Grimm i romanen från 1926 Volk ohne Raum (Ett folk utan rum) (Kopaliński 2001).
Terminologija | 2008 | 15 203
vieta; o plotas – area); floorspace LAKŽ 1991, būstas – lodging, dwelling, apartment, room LAKŽ 1991. Dar keisčiau – nors augimo akceleracija siekė apie 15 cm, būsto aukštis sovietijoje nuo 3–4 m smuko iki pustrečio. Kareivinės aukštesnės, bet ten tame pačiame plote buvo guldoma ir dviem, ir net trim aukštais... Prisiregistravimo ir ploto 1 asmeniui norma ne ką viršijo kapo plotą... Daniilo Charmso fiksuota: Reikėtų, kad visi savo gyvenamajame plote gulėtų D. Charms N 1998 116. Tai buvo tikra sovietinė kova dėl būvio – dėl mažyčio plotelio plačiojoje šalyje. Mūsų daug, o vietos maža K. Bagd VDP 1973, – apibūdino rašytojas Kazys Bagdonavičius humoris-tikos knygoje Vargas dėl ploto. Vėliau rašytojas Rimantas Černiauskas rašė: Stoviu eilėje [buto, o ne apelsinų] 104-tas ir gyvenu pilnakraujį gyvenimą. Rūpestis dėl gyvenamojo ploto keldavo skausmus širdies plote. O kai žmonės pasigavo pasakymą neturiu gyvenamojo ploto, butų skyrimo taisyklėse atsirado melaginga formuluotė gerinti buto sąlygas, anksčiau taikyta tik tiems, kurie jau turi butą, bet turi teisę gauti ir geresnį, didesnį. Dar keistenybė – tame gyvenamajame plote buvo naudingasis plotas, į kurį neįėjo prieškam-baris, virtuvė, vonia, tuvaletas, balkonas (balkonai).
Ungdomarna kom obekymrat överens om den yta – bara inte bostadshus, utan en ledig plats för födelsedagar och andra sammankomster – en grupp unga, utan föräldrar, men... med följder. Detta kallades att rumla M 1985 1 22. Tidningarna skrev om det, men ordböckerna noterade det tyvärr inte.
Skriftställare och skapande människor grubblade också över en annan sorts yta – utrymme i pressen och för utgivning, till exempel: <...> redaktörerna för den andra delen gav V. Montvila ”utrymme”, men M. Sluckis och Alf. Bieliauskas blev utan Prg 1983 12 121. <....> P. Cvirka fick ett enormt utrymme: monografiska kapitel i tredje bandets andra del och i det fjärde bandet. Man fick nöja sig med ett blygsammare utrymme Prg 1983 12 123. <...> nu har de verkligen tillräckligt med utrymme både för publicistiska och essäistiska funderingar och för att publicera skönlitterära verk L ir M 1986 29 4. Varför yta och inte det enkla ordet plats?
Förändrades detta i och med återuppvaknandets och självständighetens återvinnande? Både ja och, tyvärr, nej. Helt begripliga är uttrycken utställnings-, expositions- och montrayta, reklamyta, men varför en dators yta [10 megabyte] LA 1997 240 2? Butikens försäljningsyta och arbetslokalernas yta är begripligt, men varför kamp om ytor i gamla stan R 1990 60 5, yta för ett apotek, i stället för tomt, plats? Några små nyheter dyker upp, men när man vänder på det återgår man till det gamla, till exempel: Hela livsmiljön tas över av stridande grupper, <...>. <...>. Hela ungdomens livsrum håller helt enkelt på att ockuperas, och vi börjar återigen...
204
Jonas Klimavičius | Pastogė senovėje ir dabar
finner vi möjligheten att vara oss själva, att ha en fri y t a i vår vardag, en slags tarkovskijansk z o n där vi kunde vara uppriktiga mot våra egna önskningar LA 1994 194 15.
Den sovjetiska bostadsytan höll sig mycket starkt under de första åren, till exempel: frågan om lagstiftning om b o s t a d s y t a<...> VlnL 1991 21 1, ska förse med b o s t a d s y t a LA 1992 13 6, b o s t a d s y t e s e k t o r n LA 1994 224 13. Även på vardaglig nivå: En kvinna från Vilnius, änka, <...> har bostadsyta. Söker bekantskap. År 1992 antogs till och med Lagen om att förse invånarna med bostadsyta. Bostadsytan följde efter bostaden, till exempel: Människor vänder sig ständigt till oss med de mest varierande frågor. Ett av de mest angelägna är problemet med b o s t a d e n. <...> invånare i hus som återlämnas till sina ägare måste förses med b o s t a d s y t a, står det i artikeln Den mest angelägna frågan – b o s t a d e n LA 1995 101 17. Och när bostaden väl hade dykt upp fanns även bostadsytan kvar vid dess sida, till exempel: LDDP, som vägleddes av principen att b o s t a d e n är ett nationellt värde och en nationell prioritet, en garanti för folkets existens och fortlevnad samt ett villkor för familjens fullvärdighet, <...>: LDDP lovar att prioritera stöd till projekt som hjälper unga familjer att skaffa b o s t a d. <...> det fanns förslag om att mervärdesskatten skulle avskaffas för dem som b y g g e r s i n b o s t a d s y t a LA 1996 186 3. Tidningarna skrev utförligt om byggandet av den ytan. Om man, när man talar om bostadens storlek och pris (per 1 m²), behöver yta, måste det heta bostadsyta. Än i dag sprids uttrycket bostadsyta från Seimas kansli, LŽ 2008 241 1.
Benämningen bostadsutrymmen är i och för sig inte klandervärd, men om termen bostad redan finns, blir den andra benämningen överflödig.
Ur etymologisk synvinkel bör först det indoeuropeiska ordet namas. nämnas. I Tamaz Gamkrelidzes och Vjatsjeslav Ivanovs monumentala monografi Indoeuropiečių kalba ir indoeuropiečiai (1984, 1332 s.) förstås enligt traditionen ”boplats”, ”gård” inte som byggnad eller bosättning, utan som enheter för social organisation – släkter. Litauiska namas skiljer sig genom ljudet n från alla indoeuropeiska språk som har konsonanten d här – sanskrit dāma-, grek. dómos, lat. domus, fornslav. domǔ. Detta kan vara ett enkelt fonetiskt fenomen – i så fall kan man jämföra namudaris <*damudaris, men det är sannolikt relativt sent – en nybildning av K. Sirvydas, vilket också dess variant namudarytojas skulle tyda på, liksom det helt uppenbara exemplet på denna nybildning – det latinska aedificator som står intill i K. Sirvydas ordbok. Därför överväger man med goda skäl ett annat namo-ursprung, särskilt som det finns gott om belägg – grek. nómos / nomé ”betesmark; hjord; foder; bosättning”, nomás, -ádos / nomeús ”herde”, némein ”beta;
Terminologija | 2008 | 15
2 0 5
styra; leva”, nėrnomai ”livnära sig; leva, vara; styra”. Germanisten Vytautas Balaišis följde denna linje vidare – han förband namą med Nemunas (jfr grek. nemos och lat. nemus ”lund, buskmark med betesmarker”). Här är det viktigt att påpeka att synonymer inom detta område har funnits länge i de indoeuropeiska språken, till exempel en enhet större än namą – viešė (dess härskare är vieš-pats), men också sala (ryska село); inhägnaden runt ett namas eller en viešė / sala är gardas, och det som är inhägnat är också gardas (ryska город), men även pilis (grek. polis), gotiska baurgs (tyska Burg), fornengelska dūn (engelska town). Det är oklart varför etymologerna inte uppmärksammade den djurhållningsrelaterade betydelsen hos det låg-litauiska numo: Numas är avsiktligt byggt för djur, med en öppning i båda ändar, öppet på sidorna; i den ena änden står hornboskapen, i den andra hästarna, och i mitten eldar man när det är kallt, när det är sträng frost (A. Juškas ordbok, LKŽ VIII 1970), jfr num(o)galis ”änden av ett gammaldags hus där djuren hålls”. Det är ingen tillfällighet att namas 4. ”ladugårdsport” förekommer i K. Sirvydas ordbok, i Šiauliai, Šeduva, Surviliškis, Ramygala och Panevėžys. En skillnad uppstod: För människor: troba, för djur: kūtė, numas (A. Juškas ordbok, LKŽ XVI 1995). I Litauiska språkets atlas har ordet namas kartlagts endast med betydelsen ”ladugårdsport”, medan namas som benämning på ett bostadshus klassificeras som ”mer sällsynt (troligen nyare), bildar inget sammanhängande område (förekommer snarare i nästan hela det litauiska språkområdet) och har därför inte kartlagts” (Litauiska språkets atlas. I. Ordförråd, 1977 34).
Namas betyder i första hand 1. ”bostadshus eller någon annan byggnad”. I äldre skrifter och dialekter har namas också en variant – pluralformen namus (med singular betydelse!). Överallt har namai också sin särskilda betydelse – 2. ”permanent bostadsort”. Så en människa bygger ett hus, huset står, rasar, huset är stadigt, vackert, med vind (namas – byggnaden), men bor man och gör saker hemma, vistas (hemma), går hemifrån, går (kommer) hem, längtar hem, besöker hemmet. Man kan bo inte i ett fristående name, utan i en lägenhet (i ett flerbostadshus) eller i en studentkorridor, men det är ändå hemma, där är man hemma. Lägg märke till ytterligare en nyans: mitt hem och hans hem, jag är hemma och han är hemma, jag går hem och han går hem, men jag går hem till honom (inte hem), jag är hemma hos honom (inte hemma). I dialekterna används både namas och namai i betydelserna 2. ”familjehushåll, gård” och 3. ”familj, människor som bor tillsammans” (även i äldre skrifter), men enligt systemet skulle endast namai passa i standardspråket (till skillnad från LKŽ VIII 1970).
Även troba är indoeuropeiskt, om än i något mindre grad (dialektalt även trioba) – 1. ”bostadshus, stuga”, 2. ”utrymme i en byggnad, rum” || ”människor som bor tillsammans, familj” (även trobesys, trobesys, trobesis och triobesys, triobesis, triobės, triobėsys ”någon sorts ekonomibyggnad” och trobos, triobos – ”alla i ett hushåll
206 Jonas Klimavičius | Pastogė senovėje ir dabar
byggnader, gård”) LKŽ XVI 1995 – jfr grek. térəmnon / tĕramnon ”hus, bostad” (därifrån lånades ryska ме́рем ”palats; borg, torn”, latin trab(e)s ”bjälke, timmerstock, bräda; stam, träd; skepp; tak, skydd, stuga; bord”, oskiska triibum ”hus”, umbriska torba / turba ”visthus”, fornkymriska treb ”hus”, fornhögtyska dorf ”by”.
Inte indoeuropeiskt och inte ens baltiskt, utan endast litauiskt är sydaukštaitiska pirkia. Litauiskt är också šlãjus, som förekommer hos nordvästaukštaiter och i ett angränsande hörn av östaukštaitiska området.
Där tar den indoeuropeiska litauiska forntiden och renheten slut. Slaverna påtvingade också gryčią, seklyčią, pakajų / pakajus (även om K. Sirvydas fortfarande undvek dem: pokoy, budowánie – penetrale, conclaue – giwenimas, buta SD 1642), tyskarna – bakūžę, stubą (stubas), rūmą (i ett stort område bland östaukštaiter ett fint ord för ”bostadshus”), från avlägsna romanska trakter trängde det högborgerliga palocius, stancija in via polskan. Gryčią, seklyčią och stubą behåller vi för deras forntida (icke-indoeuropeiska) och regionala prägel – för etnografisk verklighet och folkloristiskt språkbruk; rūmai i standardspråket betyder ”representativ byggnad eller viss institution”. De övriga (även de mer sällsynta som inte nämns här) kastar vi på sophögen – vi är trots allt indoeuropéer och minns både deras urspråk och den rena litauiska forntiden.
KOMFORT I PENTHOUSEN OCH FANTASIER I LOFTEN
I modern tid kom de eleganta bostäderna från den vida världen.
Redan J. Šlapelis SNŽŽ 1907: rezidencija – ”en kungs, hertigs eller annan högstående persons bostad, vistelseort, hemvist”. Och nu, hundra år senare: residence – 1. bostad, hemvist, 2. rezidencija ArchŽ 2004. I översättningar förekommer det onödiga rezidencija i stället för hemvist, till exempel: Tusentals spanjorer och hundratals utlänningar oroar sig för att staten ska konfiskera deras kustnära residens, eftersom den vill skydda kustzonen från bebyggelse och föroreningar Sav su TV 2008 43 4. Reziduoti betyder ”bo på en viss plats (om högt uppsatta personer)” TŽŽ 1936, medan rezidentas, som tidigare betecknade en viss diplomat, en representant för en metropol eller en underrättelseagent, nu kan vara vilken invånare som helst – en person som inte är medborgare i landet.
I hundra år har vi också haft apartamentas – (fr.) ”stor och fin bostad, kvatera” SNŽŽ 1907, (pr.) ”en rad rum i en stor lägenhet” TŽŽ 1936, ”stor lyxlägenhet eller hotellsvit”, chamber 1. – apartamentai, rum – ”utrymme som används för privat boende” ArchŽ 2007. Varför berövas ordet sin singularform till och med inom arkitekturen? Och varför måste man förse det med bestämningen bostads-: en byggnad med bostadsapartamentai och kontor (Vd 2007 31 10)?
Terminologija | 2008 | 15 207
Rezidencija (och rezidencinė pilis) och apartamentai – saknar litauiska motsvarigheter. Ändå bättre än rūmai eller pakajus...
ArchŽ 2007 vill av någon anledning påtvinga även litauerna den romerska villan (trots att man skiljer mellan landsbygdens och stadsvillan) – engelska villa 2. ”numera ett förnämt g y v e n a m a s i förorten eller på landet, eller ett s o m m a r h u s” (är inte vasarnamis också ett ”bostadshus”?), medan bower – 1. vasarnamis – är ”ett litet hus på landet i en naturskön omgivning”. Och ArchŽ 2004 vill inte skilja mellan romerskt och litauiskt: villa – vasarnamis, vila – både romerskt (på landet) och ”senare – en sommarresidens i förorter eller vid kusten”; numera – ”ett fristående hus av stadstyp med en trädgård intill”; ibland – ”i semesterorter”. Förmodligen bör man förstå vasarnamį (se utförligare GK 2003 10 10–11) inte längre som ”ett hus för sommarvistelse”, utan som ”ett sommarhus”, lämpat inte bara för sommarvistelse utan också för att helt enkelt unna sig lite lyx borta från staden.
Det är förstås inte lätt att hitta litauiska motsvarigheter till allt. Ta bara bungalow – bungalas, ”en envånings sommarstuga med veranda” i den engelsk-litauiska delen av ArchŽ 2004, medan den litauisk-engelska delen har bungalas – bungalow och vasarnamis – bungalow, gazebo, medan gazebo betyder 1. litet torn (på hustaket), belvederis, 2. vasarnamis: därifrån har man utsikt över fjärran.
Och ytterligare en typ av vasarnamis – cottage (på landet) och country-cottage, liksom vasarbutis – summer cottage LAKŽ 1991. ArchŽ 2007 återger cottage ornė, ferme ornée – kotedžas som ”ett litet hus av grovhuggen sten eller timmer, en b y g g n a d p å l a n d e t från slutet av 1700-talet till början av 1800-talet”; lägg absolut till: i England. I Litauen uppstod en liknande byggnad betydligt senare, men redan då: I Litauen började man bygga kotedžai i slutet av 1800-talet–början av 1900-talet. Det mest kända exemplet är den så kallade bankiren J. Montvilas koloni i Vilnius, vid Lukiškių-torget (1911, arkitekt A. Kleinas m.fl.). Efter engelska förebilder byggdes Žagarės gårds stallmästares och andra anställdas b o s t a d s h u s (slutet av 1800-talet), Šešuolėlių g å r d s h u v u d b y g g n a d (1900, arkitekt T. Rostworowski) VLE X 2006. Det finns många bostadshus av kotedžas-typ i Kaunas, Panevėžys och andra städer; efter det stora fosterländska kriget (särskilt från 1955) byggdes sådana även i bysamhällen TLE II 1986. Men arkitekternas och byggarnas kotedžas sprids först nu: cottage – kotedžas – ”enfamiljshus. Rummen ligger på två våningar: på den första finns vanligen vardagsrum och biutrymmen, på den andra sovrum. Trappan finns inne i huset. Ofta finns en tomt intill huset” ArchŽ 2004. Kotedžas låter mycket främmande och används i onödan; motsvarigheten pilaitė föreslås (GK 2003 10 11–12) med goda skäl och används (i ledigare stil). Men arkitekturordböckerna försöker sprida–
2 0 8
Jonas Klimavičius | Pastogė senovėje ir dabar
… även en annan sorts liten borg: castellet – 1. liten borg – ”ett litet slott”, fast det inte finns något slott: castle – kastell 1. ”inhägnad (befästnings-)borg” (t.ex. – Medininkų pilis!), 3. härskarens residens, palats, medan castellum – 1. befäst småstad ArchŽ 2004; château – slott, palats, men bara i Frankrike, likaså chatelet – liten borg, medan i andra länder (eller bara i England?) castle – 2. ”kungens eller adelsmännens residens med befästningar”, och peel, pele – liten borg ”i medeltidens norra England och Skottland en liten militär försvarsbyggnad, oftast ett lågt befäst torn som kunde bebos”; men castellum – kastell ”en mindre befäst bosättning eller ett fort omgivet av gårdar” ArchŽ 2007.
Således små borgar behöver ännu få en plats i terminologisystemet; några måste också skapas (inhägnad, liten fästning), och några benämnas med tvåordiga namn (inhägnad borg, härskarens och adelsmannens palats, befäst småstad, befäst bosättning, tornhus)…
Man bör inte heller glömma den litauiska verklighetens trädgårdsstuga (trädgårdshus), liksom Alytushuset / alytnamis i bosättningar och på andra platser.
Delarna av det gamla huset var inhemska ord – grund, vägg, bjälke, tak, golv, yttertak, dörr, fönster, tröskel, förstuga, förstukvist, farstukvist, förstuga, våning; ett nybildat ord är kök. Av främmande ursprung är skafferi, rum, gång (icke normerat: = förstuga). I ett modernt, ståndsmässigt hus finns många internationella benämningar på delar – veranda, korridor, vestibul, hall, foajé, sal, balkong, loggia (och loggia 2. ”öppet arkadgalleri, anslutet till en byggnad eller fristående, <...>” ArchŽ 2004; även Vd 2008 23 78, 50 12). Till och med i tåg eller på fartyg: tambour / tambur – tambur 3. ”ett litet utrymme intill ett rum, avsett som skydd mot kall luft eller vind” ArchŽ 2004. Men det är ju en enkel förstuga (även om DŽ₃ 1993 förstuga 1. ”plats vid ytterdörren”, LKŽ X 1976 – ”plats vid dörren”: Han stod i dörröppningen och tvekade att gå in ‖ ”platsen i rummet vid dörren” Radviliškis ‖ ”platsen i ladan vid dörren” Krinčinas, Šeduva, Surviliškis, Grūžiai; från utsidan – utanför dörren, däremellan – mellan dörrarna). Något annat är tambur 4. ark. ”rund eller månghörnig bas till en kupol” TŽŽ 1985, TŽŽ 2001, men det är en trumma: tambour / trumma 2. ”kupolens bas” ArchŽ 2007. Hall – varför inte förhall? Till en sal (men inte bara dit) passar förstuga⟧. Låt palatsen behålla hall, foajé och vestibul.
Salongen i hemmet kan väl ersättas av nybildningen vardagsrum (även på internet), men det gick inte att kalla vilken vardagsrum (2.) som helst salong eller till och med (3.) hotell (LKŽ XIV 1986).
Det polska lånordet sálka, som vållat mycket besvär, ersattes inte längre av rum under taket eller liten övervåning LKŽ XII 1981, utan av det internationella mansard TT 1992. Mansard är inte
Terminologija | 2008 | 15
209
bara en vind eller ett vindsutrymme, utan ett rum på vinden, ett litet rum eller en hel liten lägenhet, men detta är förstås ingen arkitekturterm.
Mezzanin finns i många olika former – ”ett låghus bostadshus halvvåning (ovanför husets mittdel)” TŽŽ 2001, mezzanine / entresol – 1. ”en låg våning eller halvvåning, byggd ovanför mittdelen av ett lågt bostadshus. (...)”; 2. ”i en flervåningsbyggnad Δ – en låg våning mellan huvudvåningarna, vanligen byggd på ena sidan” ArchŽ 2004, mezzanine, entresol – ”en våning med lågt tak, oftast den översta” – mezzanin, halvplan ArchŽ 2007. Således är mezzanin inte bara ett halvplan, utan kan också vara ett mellanplan (jfr grek. mesos – både medel-, mitt- och mellanliggande), och även ett överplan, ovanhus (byggt inte ovanför, utan ovanpå vad!) – det finns många motsvarigheter, men ingen helt träffande.
Motsvarigheterna till det internationella ordet flygel, ”en sidobyggnad till ett hus eller en separat byggnad på en herrgårdsgård” TŽŽ 2001, kan bedömas på liknande sätt: annex – tillbyggnad, flygel ArchŽ 2004, annex, annexe – flygel, sidobyggnad, tillbyggnad – ”en hjälpreda byggnad som är ansluten till huvudbyggnaden” ArchŽ 2007, extension – flygel, sidobyggnad, tillbyggnad ArchŽ 2007, wing – flygel – ”sidodel, byggnadskropp, flygel på en stor byggnad” ArchŽ 2004, wing – flygel, sidobyggnad – ”en del av en byggnad som utgår från eller har byggts till huvudkroppen; sidobyggnad” ArchŽ 2007. Tillbyggnad passar inte alls här; likheten med en flygel finns, men även flang – flygel. Det fanns andra motsvarigheter – sidobyggnad, sidostuga; atšlainis: flygel – ”en tillbyggnad till ett hus eller en liten byggnad på gården bakom de större husen; sidostuga” TŽŽ 1936, flygel – ”en sidotillbyggnad till en byggnad eller en liten byggnad på gården bakom de stora husen; atšlainis, sidostuga” DŽ₁ 1954. Atšlainis betyder ”alkierius” i J. Brodovskis ordbok, men alkierius är både ett slags sidokammare och – i herrgårdspalats – en tillbyggnad (se GK 2000 4–6 20–23; TechEnc I 2000). Alltså är de sannolikt bästa motsvarigheterna två: flygel || (husets) sidobyggnad; šalinamis (Språkråd. Lexikon: bruket av lånord, 2005).
Bland nybildningar från modern tid bör nämnas Jonas Jablonskis byggnad och ordet byggnadsverk (variant statinis), som i A. Vir I 1924 fick en ny betydelse – 1. ”det som byggs, det byggda, en byggnad” DŽ₁ 1954. Byggnad ersatte i byggnadsteknik och arkitektur den term trobesys som användes för detta ändamål under mellankrigstiden (se J. Baltr VMI I 1934 (”texten har språkligt granskats av herr Talmantas, många enskilda begrepp kontrollerats av herr Rukštelė” 7), II 1939 (”texten har språkligt granskats av J. Būtenas 5)).
Vi närmar oss det sorgliga slutet, då det måste sägas att de viktigaste personerna i språkets kök – journalisterna – inte använder arkitekturens termordböcker och
2 1 0 Jonas Klimavičius | Pastogė senovėje ir dabar
sprider onödiga anglifieringar. Giedrė Putelytė skriver: De så kallade penthousevåningarna (superdyra lägenheter) i Vilnius kostar mer än i Köpenhamn, Helsingfors, München, Berlin, Stockholm, Wien, Frankfurt, Bryssel eller Aten Vd 2007 26 62. En sådan utsikt öppnar sig för ägaren genom fönstret till ett ”penthouse” i Vilnius, på Neris högra strand, som säljs för 10 miljoner litas Där. Alltså är det litauiska språket billigast i Vilnius... För 10 miljoner Lt skulle man kunna göra mycket för det! Bara, förstås, med kärlek och själ tillagda. Men nu... ”penthauzas” penthauzas är alltså en så kallad, en citationstecknad, en synonymisk benämning. Om man skriver ”penthauzas”, betyder det att ordet ”penthauzas” finns eller kommer att finnas i ordboken? Författarens synonym superdyra lägenheter är inte exakt – hon vet det själv, eftersom hon skriver: Det engelska ordet ”penthouse” eller ”penthouse apartment” betyder ett lyxigt boende i en unik byggnad eller på översta våningen i en flervåningsbyggnad Där.
Det råder sedan länge ingen brist på ordböcker som redan tar upp eng. penthouse: penthouse – 1) utbyggnad, skärmtak, vindskydd, 2) amerik. påbyggnad (på taket), jfr pent – 2. stängd; <...>, house – 1) hus; <...> ALKŽ 1975, penthouse – 1) påbyggnad (ovanför huset), 2) vind (utbyggnad), skjul ALKŽ 1998, penthouse – (lyxig) lägenhet på vinden PONS.ALKŽ 2004. Allmänna ordböcker visar ett mycket enkelt ursprung för dagens arkitektoniskt och bildligt sett tjusiga penthouse – det är till och med släkt med skjul och skärmtak. Även inom arkitekturen har ordet flera betydelser – 1. ensidigt sluttande utbyggnad, 2. påbyggnad (byggnad på taket till ett flervåningshus), 3. skärmtak ArchŽ 2004, penthouse, pendice, pentice – påbyggnad – ”en byggnad som upptar mindre än hälften av takytan på en byggnad med brett tak” ArchŽ 2007. Vilket motsvarar bäst de mest utmärkande egenskaperna hos 2 penthouse: 1) på taket (påbyggnad) eller på översta våningen (vind) och 2) fristående, avskilt? Påbyggnader kan vara av olika slag; lägenhet-vind låter rätt illa, den bättre termen är vindslägenhet – den förmedlar också känslan av avskildhet. Det vore en term. Naturligtvis, i den angloeuropeiska miljön kring Ober Haus, Helios City, Maxima, Akropolio, Ermitažo, Babilono, Panoramos, Europos, Mega och BIG, är det rimligt att hoppas på litauiskhet?... Men vi säger och kommer att säga att litauerna – alla och envar! – behöver den livsnödvändigt. Vi har sagt och kommer att säga att vi inte alla är och inte alla kommer att bli emigranter som jagar pund och euro, eller – olyckligast av allt! – inre emigranter som har allt i överflöd. Skulle inte åtminstone journalister kunna förstå? Men när jag hör och ser ordet komfort, som de och reklamen sugit ur, ser jag framför mig kommunisternas fort (avskärmat från folket och kulturen).
Ännu mer sorgligt är de konstnärsgillen som anammat loft – där har ju den litauiska eller åtminstone latinska andan alltid levt, inte en kosmopolitisk angloeuropeisk. Men så här skriver Rasa Pakalkienė och berättar om hur konstnären (och journalisten) Vaidotas
Terminologija | 2008 | 15
211
Žukas, som inrett så kallade loft i en före detta militärfabrik, vilka är studiolägenheter LŽ 2007 178 16. Till sist – lägenheter med öppna ytor eller ”lof-tai. Dra åt tömmarna och börja om från början... Inte heller Giedrė Petkevičiūtė kom på något eller letade efter något: Sådana lägenheter som denna – industrilokaler anpassade för boende – kallas populärt loft Vd 2007 50 54. Där finns också en mezzanin: ett sovrum har inretts på ”mezzaninen”. Den populariteten kommer från Themsens stränder... Det engelska loft har också flera betydelser – 1. vind, våning; loft, 2. läktare (i en kyrka), 3. arkitekt. empor, galleri (emporium – 1. handelsplats, marknad, 2. varuhus), jfr lofty – 1. (mycket) hög; storslagen, 2. ädel, 3. högdragen, arrogant PONS.ALKŽ 2004. Även arkitekturens loft är mångtydigt – 1. galleri (i en sal eller kyrka); läktare, 2. loft; högt vindsutrymme ArchŽ 2004, 1. loft – ”utrymme under taket utan innertak, ofta använt som förråd”, 2. orgelläktare, körläktare, jfr även cochloft – vind, vindsrum – ”ett utrymme på husvinden” (och garret – 1. vindsrum – ”ett utrymme inne i taket”, 2. vind – ”ett rum, oftast med snedtak”) ArchŽ 2007. Bland den stora mängden betydelser hos eng. loft är de väsentliga egenskaperna rymd, öppenhet och höjd. En studio lägenhet kan vara vad som helst, men här kanske rymdlägenhet, storlägenhet, höglägenhet (det behöver inte finnas någon studio, och om det gjorde det skulle vi lägga till – stor studio lägenhet).
Litauiskheten, beströdd med främmande ord, är bräcklig. Ett språk utan nybildningar är ett språk utan framtid.
Onödiga lånord kan vara inte bara internationella termer, utan också stilistiskt omotiverade vanliga internationella ord, till exempel: I vardagsrummet bör det finnas gott om plats, särskilt om det finns små barn i familjen. De små vill alltid umgås med de vuxna, så rummets funktionella zoner bör placeras så att de inte stör varandra. Om det finns en matplats i rummet kan den ligga närmare dörren. Vardagsrumsdelen väljer vi i en lugnare del av rummet, längre från ingången. Dessa zoner kan också zonindelning, zonal placering kallas. Det finns en zon inom geografi, topografi, krigföring och matematik, i fysiken och för vissa även i fångenskap, men i ett rum skulle vi helst undvika den, och för övrigt har det redan sagts: vi väljer en zon i en del. Alltså är det bättre med del, hälft, hörn, vrå. Ingång är samtidigt också utgång, vilket också redan uttryckts enkelt som dörr. Reklamen är inte heller huggen ur en helsvensk klippa: ni möblerar köket rationellt; leran lagrar värme, och mikroklimatet förblir detsamma som i en träbyggnad. Borde man verkligen skriva på ett sätt och tala på ett annat? Det är lätt att märka att när man skriver internationellt, talar man ofrånkomligen också så, medan de svenska orden blir kvar och få bryr sig om att leta efter dem.
212
Jonas Klimavičius | Pastogė senovėje ir dabar
SLUTSATSER
Den naturligaste och mest allmänna beteckningen för människans tak över huvudet är gyvenimas (även gyvata, gyvenamoji). Den har typologiska motsvarigheter – lett. dzīvoklis, ry. жилье, pol. mieszkanie, ty. Wohnung, eng. dwelling, men det är mer en term än ett ord i allmänspråket. Även vieta har en ganska likartad motivation. Till verbet būti ’vara’ hör butas (i talspråket finns även fler avledningar). Från butas skiljer sig J. Jablonskis nybildning būstas (även bendrabutis och viešbutis), som fick sin nuvarande betydelse först efter återupprättandet av självständigheten. Betydelserna hos det samogitiska buveinė och S. Daukantas nybildning, som även användes av J. Jablonskis, būstinė – vanligen tillfällig – har ännu inte skilts åt helt tydligt. En särskild skapelse från sovjettiden är gyvenamasis plotas. Den (liksom det äldre gyvenamasis butas) gav upphov till den semantiskt överflödiga beteckningen gyvenamasis būstas. I bruk har de båda svårt att hålla sig åtskilda. Gyvenamosios patalpos är inte att klandra, men när man har būstą blir de överflödiga.
Ur det indoeuropeiska fornspråket kommer namas ’hus’. Något mindre indoeuropeiskt är troba ’stuga’. Inte ens baltiskt, utan specifikt litauiskt är det sydauksjaitiska pirkia ’bondgård’.
Därmed upphör den indoeuropeiska forntiden och renheten hos det litauiska språket. Slaverna påtvingade oss gryčią, seklyčią, pakajų / pakajus, germanerna – bakūžę, stubą / stubas, rūmą, från romanska trakter tog sig palocius / palociai, stancija in via polackerna. Gryčią, seklyčią och stubą behåller vi för vår etnografiska forntid, folkloristiska språkbruk och regionala särprägel. Rūmai betyder i standardspråket ”representativ byggnad eller viss institution”. De andra stöter vi ut ur standardspråket som agnar.
I modern tid kom ståtliga bostäder från den stora världen – residens, apartement (separat lägenhet), villa (sommarhus), cottage (litet slott).
Delarna i det gamla huset hade egna namn – grund, vägg, bjälke, tak, golv, yttertak, dörr, fönster, tröskel, förstuga, farstukvist, vid huset, farstu, våning, och den nya bildningen virtuvė ’kök’. Av främmande ursprung är kamara, kambarys, gon kos (icke rekommenderat = förstuga).
Det moderna, förnäma husets delar är till stor del internationella ord – veranda, korridor, vestibul (delvis farstu, tambur), hall (entréhall), foajé, sal, balkong, loggia, till och med tambur (förhall), salong (vardagsrum), salka (vind – litet vindsrum), mezzanin (halvvåning, mellanvåning, påbyggd våning, tillbyggnad på huset), flygel (inte riktigt ”vinge”, hellre sidobyggnad).
De allra senaste är anglicismerna penthauzas (=vindslägenhet), loftas (=rymdlägenhet, storlägenhet, höglägenhet).
Ett språk utan nybildningar är ett språk utan framtid.
Terminologija | 2008 | 15
2 1 3
ŠALTINIAI
ALKŽ 1975 – Anglų–lietuvių kalbų žodynas. Sudarė A. Laučka, B. Piesarskas, E. Stasiulevičiū-tė, Vilnius.
ALKŽ 1998 – B. Svecevičius. Anglų–lietuvių kalbų žodynas, Vilnius.
ArchŽ 2004 – L. Kitkauskienė, N. Kitkauskas. Anglų–lietuvių kalbų aiškinamasis architektūros žodynas, Vilnius.
ArchŽ 2007 – Cyril M. Harris. Iliustruotas architektūros istorijos žodynas. Sudarytoja ir mokslinė redaktorė A. Jankevičienė, lietuviškų terminų redaktorė G. Kazlauskaitė, Vilnius.
K. Bagd VDP 1973 – K. Bagdonavičius. Vargas dėl ploto, Vilnius.
J. Balč RR II 1982 – J. Balčikonis. Rinktiniai raštai 2, Vilnius.
J. Baltr VMI I 1934 – J. Baltrušaitis. Visuotinė meno istorija, Kaunas.
J. Baltr VMI II 1939 – J. Baltrušaitis. Visuotinė meno istorija, Kaunas.
J. Basan MGK 1997 – J. Basanavičius. Mano gyvenimo kronika ir nervų ligos istorija. 1851–1922 m., Vilnius.
V. Bit MokALTTŽ 1998 – V. Bitinaitė. Mokomasis anglų–lietuvių kalbų teisės terminų žodynas, Vilnius.
K. Būg RR III 1961 – K. Būga. Rinktiniai raštai 3, Vilnius.
D. Charms N 1998 – D. Charmsas. Nutikimas, Kaunas.
Dvnd – Dienovidis (savaitraštis).
DŽ₁ 1954 – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, Vilnius.
DŽ₂ 1972 – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, Vilnius.
DŽ₃ 1993 – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, Vilnius.
DŽ₄ 2000 – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, Vilnius.
DŽ₅ 2003 – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, Vilnius.
DŽ₆ 2006 – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, Vilnius.
J. Jabl R I 1932 – Jablonskio raštai 1, Kaunas.
J. Jabl L 1985 – Jono Jablonskio laiškai, Vilnius.
KarŽ 1919 – Kariškas lietuviškai–rusiškas ir rusiškai–lietuviškas žodynėlis, Kaunas.
P. Klim Ats 1990 – P. Klimas. Iš mano atsiminimų, Vilnius.
LA – Lietuvos aidas (savaitraštis).
LAKŽ 1991 – B. Piesarskas, B. Svecevičius. Lietuvių–anglų kalbų žodynas, Vilnius.
L ir M – Literatūra ir menas (savaitraštis).
LKŽ I₂ 1968 – Lietuvių kalbos žodynas 1, Vilnius.
LKŽ II₂ 1969 – Lietuvių kalbos žodynas 2, Vilnius.
LKŽ III 1956 – Lietuvių kalbos žodynas 3, Vilnius.
LKŽ VIII 1970 – Lietuvių kalbos žodynas 8, Vilnius.
LKŽ X 1976 – Lietuvių kalbos žodynas 10, Vilnius.
LKŽ XII 1981 – Lietuvių kalbos žodynas 12, Vilnius.
LKŽ XIV 1986 – Lietuvių kalbos žodynas 14, Vilnius.
LKŽ XVI 1995 – Lietuvių kalbos žodynas 16, Vilnius.
LKŽ XIX 1999 – Lietuvių kalbos žodynas 19, Vilnius.
LŽ – Lietuvos žinios (dienraštis).
M – Moksleivis (žurnalas).
PONS.ALKŽ 2004 – PONS. Anglų–lietuvių kalbų žodynas, Kaunas.
Prg – Pergalė (žurnalas).
R – Respublika (dienraštis).
rš – raštai.
Sav su TV – Savaitė su TV (savaitraštis).
SD 1642 – Pirmasis lietuvių kalbos žodynas: Konstantinas Sirvydas. Dictionarium trium linguarum [fotografuotinis tekstas], 1979.
SNŽŽ 1907 – Svetimų ir nesuprantamų žodžių žodynėlis. Sudarė J. Šlapelis, Tilžė.
SNŽŽ 1924 – J. Norkus. Svetimų ir nesuprantamų žodžių žodynėlis, Kaunas.
SocApsTŽ 1999 – Socialinės apsaugos terminų žodynas, Vilnius.
B. Sruog R VI 1957 – B. Sruoga. Raštai 6, Vilnius.
214 Jonas Klimavičius │ Pastogė senovėje ir dabar
TechEnc I 2000 – Technikos enciklopedija 1, Vilnius.
TLE II 1986 – Tarybų Lietuvos enciklopedija 2, Vilnius.
trš – tarybiniai raštai.
TT 1992 – Terminologijos taisymai. Parengė K. Gaivenis, A. Kaulakienė, St. Keinys, J. Klimavičius, Vilnius.
TŽŽ 1936 – Tarptautinių žodžių žodynas, Kaunas.
TŽŽ 1985 – Tarptautinių žodžių žodynas, Vilnius.
TŽŽ 2001 – Tarptautinių žodžių žodynas, Vilnius.
Vd – Veidas (savaitinis žurnalas).
A. Vir I 1924 – A. Virėliūnas. Įvardai arba terminai, priimti Terminologijos komisijos, Kaunas.
VLE X 2006 – Visuotinė lietuvių enciklopedija 10, Vilnius.
VlnL – Vilniaus laikraštis.
LITERATŪRA
Balaišis V. 1987: Der lit. Flussname Nemunas und das lit. namas „Haus.“ – Kalbotyra 37(3), 18–23.
Kalbos patarimai. Leksika: skolinių vartojimas. Autorė ir sudarytoja D. Mikulėnienė, Vilnius, 2005.
Kiekviena kalba – tai atskiras pasaulis. Pokalbis su Jiržiu Marvanu. – Mokslo Lietuva 2008 11 1, 6; 12 12–13.
Klimavičius J. 2000: Alkierius, erkeris, alkova. – Gimtoji kalba 4–6, 20–23.
Klimavičius J. 2003: Vila – vasarnamis, kotedžas – pilaitė. – Gimtoji kalba 10, 10–13.
Kopalínski W. 2001: Žodynas. XX amžiaus įvykiai, sąvokos ir mitai. Vertė N. Kvietkauskas, Vilnius.
Lietuvių kalbos atlasas. I. Leksika. Ats. red. K. Morkūnas, Vilnius, 1977.
Litauisches etymologisches Wörterbuch von Ernst Fraenkel, Heidelberg–Göttingen, 1955–1965.
Sabaliauskas A. 1990: Lietuvių kalbos leksika, Vilnius.
Senkus J. 1965: Gyvenamojo namo vardai. – Kalbos kultūra 8, 38–40.
Гамкрелидзе Т. В., Иванов Вяч. Вс. 1984: Индоевропейский язык и индоевропейцы, I–II, Тбилиси.
Gauta 2008-10-24
Jonas Klimavičius Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-10308 E. paštas: [email protected]
Terminologija | 2008 | 15
215