„Keleivio“ straipsnių apie sveikatą terminai

Termer för hälsa i artiklar i Keleivio PALMIRA ZEMLEVIČIŪTĖ Institutet för litauiska språket NYCKELORD: medicin, hälsa, medicinsk term INLEDANDE ANMÄRKNINGAR Under 1800-talets första hälft var det litauiska språkets ställning i Lilla Litauen bättre än i Stora Litauen. Litauiskan blomstrade här – man vinnlade sig om att rena språket, förbättra normerna med mera. I Lilla Litauen började man också ge ut de första litauiska tidningarna (Zinkevičius 1990: 225), där man kan hitta embryon till terminologi inom olika vetenskapsområden. En av publikationerna var veckotidningen Keleiwis iß Karalaucżiaus Broliams Lietuwininkams ßinęs parneßas (hädanefter Keleivis), som utkom i Königsberg 1849–1880 och vars redaktör och utgivare var Friedrich Kurschat (1806–1884). Förutom söndagspredikningar, politik och andra samhällsviktiga nyheter från Preussen, Tyskland och andra länder publicerade tidningen populärvetenskapliga artiklar inom olika vetenskapsområden – astronomi, botanik, fysik1, geografi, historia, medicin, meteorologi, teknik, veterinärmedicin, zoologi med mera. Mellan 1853 och 1879 trycktes nitton artiklar inom medicin i Keleivyje2. Det bör framhållas att artiklarna skrevs av andra än läkare, med undantag för en artikel om trikiner (”Saugokitės nū Trichynų!”), i vars slut det står – Kreif[?]likus Dr. Pinkus. Flest artiklar, elva, i olika ämnen publicerades av Fr. Kuršaitis3. Om tobakens inverkan på människors hälsa skrev han i artikeln ”Ar Wale Tabako rukyti?”, om vilans betydelse 1Terminologin i Keleivios populärvetenskapliga artiklar om fysik har undersökts av Angelė Kaulakienė (se Kaulakienė 1991). 2Källmaterialet till artikeln har hämtats ur publikationen Lietuvos bibliografija. Serija C. Lietuviškų periodinių leidinių publikacijos 1832–1890. Vilnius, 2004, 471–492. 3Faktum är att författarna till de flesta artiklar inte anges i tidningen; endast ett par artiklar är signerade med pseudonymen K. Artiklarna nedan tillskrivs Fr. Kuršaitis, med stöd av publikationen som nämns i den andra fotnoten. 92 P. Zemlevičiūtė | Keleivio straipsnių apie sveikatą terminai den artikel om hälsa som publicerats är ”Atmink, idant Dieną ßwentą ßwełtumbei!”. Fyra artiklar handlar om infektionssjukdomar och deras förebyggande: ”Pamokinimai prieß Kolerôs Ligą”, ”Pamokinimas prieß Kolerôs Ligą”, ”Trichynû Ligą”, ”Apie Marą”. Fr. Kuršaitis har också skrivit om sjuksköterskors arbete, medicinsk hjälp till sårade preussiska soldater, kremering av kvarlevor och andra medicinrelaterade frågor. Förutom Fr. Kuršaitis skrev tidningsmedarbetaren Adomas Einaras4 (1842–1906) i tidningen om operationer på fingrar och tår samt matstrupscancer och om pestens utbrott i Ryssland. Författarna till sex artiklar anges inte; några av dem är visserligen signerade med pseudonymerna..n., –w–, och en med symbolen †. Om skadligheten hos vallmofröavkok för spädbarn skrivs i artikeln ”Motynoms ant Pamokinimo bey Pagraudenimo”, om medicinalväxter publicerades den fortsättningsvis utgivna artikeln ”Namû Aptėka”, om symtom och behandling skrivs i artikeln ”Per wienôs Mułfêlês Įgėlimą”, och om de av E. Jenner uppfunna vaccinationerna mot smittkoppor i artikeln ”Raupliû arba Kropjû bailingajėi Ligai”; om pest, kolera och dess spridning i Klaipėda, Tilžė, Karaliaučius och andra städer skrivs i artiklarna ”Maro Ligos” och ”Kolerôs Liga”. Förutom de nämnda artiklarna kan ord och uttryck med anknytning till hälsa och behandling hittas i Keleivios avsnitt ”Visokia žinia” och ”Visokia trumpa žinia”, där medicinsk information ofta också förekommer, exempelvis korta rapporter om sjukdomar som uppträtt på vissa orter, spridningen av sjukdomar (främst infektionssjukdomar – smittkoppor, kolera, tyfus, mässling, febersjukdomar med mera) och andra medicinrelaterade frågor, till exempel: ”Den elakartade sjukdomen kolera har nu också uppträtt i Karaliauczius, och här har redan 10 byar plötsligt drabbats” Kel5 1852, sept. 8 (Nr. 37), s. 148; ”Kolera i Karaliauczius plågar fortfarande människor svårt, och nu har den också uppträtt i Klaipėda och Gumbinė” Kel 1866, sept. 11 (Nr. 37), s. 147; ”Här i Karaliauczius ökar antalet sjuka från dag till dag, särskilt de som lider av feber, frossa och hosta <...>” Kel 1870, mercą 15 (Nr. 11), s. 44; ”Här i Karaliauczius har, enligt vad man berättar, smittkoppor uppträtt här och där under den senaste tiden” Kel 1862, jun. 24 (Nr. 25), s. 104. 4 Artiklarna signerades med pseudonymerna a-e-, e-. 5 I artikeln används samma förkortning av tidningens namn som i Lietuvių kalbos žodynas. Terminologija | 2011 | 18 93 Således utgörs föremålet för denna artikel av över 250 medicinska termer6 (inklusive varianter), hämtade ur de nämnda Keleivio-artiklarna och korta notiserna om hälsa. Artikeln syftar till att diskutera dessa termers ursprung och semantik samt frågor om synonomi och variation, jämföra dem med de medicinska termer som används i dag och överväga varför vissa av de undersökta termerna inte har överlevt i det moderna medicinska vetenskapsspråket. 1. DE MEDICINSKA TERMERNAS URSPRUNG 1.1. Termer av litauiskt ursprung Ur ursprungssynpunkt utgör ord och ordkombinationer av litauiskt ursprung den största delen av de medicinska termerna (185 termer), t.ex.: Akys7 Kel 1865 05 16 (Nr. 20) 78, Galvõs Skaudėjims Kel 1864 07 5 (Nr. 27) 106, Kel 1876 02 15 (Nr. 7) 25, Gėlimą acc.sg. Kel 1874 06 2 (Nr. 22) 87, Gydimas Kel 1855 01 17 (Nr. 3) 11 / Gydymas Kel 1876 02 15 (Nr. 7) 26, Karʒtis Kel 1874 08 18 (Nr. 33) 131, Krėtimo gen.sg. Kel 1874 06 9 (Nr. 23) 90, Kunas Kel 1853 04 20 (Nr. 16) 62, Kel 1855 01 17 (Nr. 3) 10, Kel 1865 05 16 (Nr. 20) 78, Kel 1866 08 21 (Nr. 34) 135, Kel 1872 04 30 (Nr. 18) 69, Kel 1873 09 16 (Nr. 37) 146, Kel 1874 06 2 (Nr. 22) 87, Kel 1874 06 9 (Nr. 23) 90, Kel 1874 08 18 (Nr. 33) 131, Kel 1879 02 4 (Nr. 5) 19, Liga Kel 1852 09 8 (Nr. 37) 148, Kel 1852 11 17 (Nr. 47) 188, Kel 1853 10 5 (Nr. 40) 160, Kel 1855 01 17 (Nr. 3) 9, Kel 1856 10 8 (Nr. 41) 164, Kel 1857 09 24 (Nr. 38) 151, Kel 1862 02 11 (Nr. 6) 24, Kel 1864 07 5 (Nr. 27) 106, Kel 1865 05 9 (Nr. 19) 74, Kel 1866 02 13 (Nr. 7) 27, Kel 1866 07 31 (Nr. 31) 124, Kel 1866 08 21 (Nr. 34) 135, Kel 1866 10 30 (Nr. 44) 175, Kel 1867 04 2 (Nr. 14) 56, Kel 1871 03 14 (Nr. 21) 43, Kel 1871 08 8 (Nr. 42) 130, Kel 1871 09 5 (Nr. 46) 145, Kel 1871 10 17 (Nr. 42) 169, Kel 1872 04 30 (Nr. 18) 69, Kel 1873 01 14 (Nr. 2) 8, Kel 1873 08 5 (Nr. 31) 124, Kel 1873 11 4 (Nr. 44) 176, Kel 1874 06 2 (Nr. 22) 87, Kel 1874 06 9 (Nr. 23) 90, Kel 1874 06 16 (Nr. 24) 96, Kel 1876 02 15 (Nr. 7) 25, Kel 1878 08 20 (Nr. 34) 149, Kel 1879 01 28 (Nr. 4) 15, Kel 1879 02 4 (Nr. 5) 18, Kel 1879 02 25 (Nr. 8) 30, Suputimas Kel 1874 08 18 (Nr. 33) 6 Det bör sägas att begreppet ”term” i denna artikel används i vid bemärkelse, eftersom endast en del av de undersökta medicinska termerna kan betraktas som tydliga termer, vars terminologiska status inte kan ifrågasättas, t.ex.: akis, kosulys, liga, ligonis. En betydande del av de termer som diskuteras är dock sannolikt endast ord eller ordkombinationer som då användes i folkmun och möjligen kunde betraktas som benämningar, t.ex.: užsidegimas, vidurių sugedimas; därför kan de ännu inte betraktas som egentliga termer. 7 I artikeln återges de medicinska termerna med originalets stavning och i de kasusformer i vilka de påträffats i källan. 94 P. Zemlevičiūtė | Keleivio straipsnių apie sveikatą terminai 131, Sʒabais eller Kramais (1 kramas 1. ”sårskorpa, finne” LKŽₑ) instr.pl. Kel 1879 02 4 (Nr. 5) 19, Sʒiurpulius acc.pl. Kel 1874 06 2 (Nr. 22) 87, Užkimimas Kel 1874 06 9 (Nr. 23) 90, Užsidegimą acc.sg. Kel 1874 08 18 (Nr. 33) 131, Wēmimas Kel 1864 07 5 (Nr. 27) 106. 1.2. Lånord 1.2.1. LÅNORD FRÅN SLAVISKA SPRÅK Bland lånorden (35 termer (inklusive varianter), varav 17 enordiga termer, medan 24 lånord ingår som huvud- eller bestämningsled i sammansatta termer) dominerar slaviska lån (17 termer), t.ex.: Aptieka Kel 1868 10 20 (Nr. 42) 168 ”apotek” från polska apteka Skar 32, Bezdžių žiedūje Kel 1874 06 2 (Nr. 22) 87 (se 2 xbezdas (1. bezd, bez) 2. ”fläder” LKŽₑ), Liekorius Kel 1853 04 20 (Nr. 16) 62, Kel 1855 01 17 (Nr. 3) 10, Kel 1864 07 5 (Nr. 27) 106, Kel 1866 08 21 (Nr. 34) 135, Kel 1874 06 9 (Nr. 23) 90, Kel 1874 06 16 (Nr. 24) 96 från belarusiska ljekarb eller polska lekarz FrW I 364, jfr lie korius ”läkare, kirurg” från belarusiska лѣкарь eller polska lekarz Skar 120, Lie kar[t]wa Kel 1855 01 17 (Nr. 3) 11, Kel 1874 06 2 (Nr. 22) 87, Kel 1874 06 9 (Nr. 23) 89, Kel 1874 08 18 (Nr. 33) 131, Kel 1876 02 15 (Nr. 7) 26 från belarusiska eller polska lekarstwo FrW I 364, jfr liekarstva ”läkemedel” från belarusiska лѣкарство eller polska lekarstwo Skar 120, Namų Aptėka Kel 1874 06 2 (Nr. 22) 86, Namų Lie kar[t]wa Kel 1874 06 2 (Nr. 22) 87, Pawietra Kel 1878 08 20 (Nr. 34) 149, Kel 1879 01 28 (Nr. 4) 15, Kel 1879 02 4 (Nr. 5) 18, Kel 1879 02 25 (Nr. 8) 30 ”pest, epidemi” från belarusiska povėtrbje eller polska powietrze FrW I 557, jfr pavietra ”pest” från belarusiska повѣтребе eller polska powietrze Skar 164, Roną acc.sg. Kel 1874 08 18 (Nr. 33) 131 ”sår” från belarusiska рана eller polska rana Skar 191, Smertis Kel 1866 02 13 (Nr. 7) 27, Kel 1879 02 25 (Nr. 8) 30 ”död” från belarusiska smer[b] FrW II 844, jfr smertis ”död” från belarusiska смерть Skar 202. 1.2.2. LÅNORD FRÅN TYSKA Sju germanismer har påträffats, t.ex.: Bandwypmas Kel 1874 06 16 (Nr. 24) 96 från tyska Bandwurm – bandmask, solitär DVLKŽ I 129, Blywoterio (dialektalt: Bleiwałler) gen.sg. Kel 1874 08 18 (Nr. 33) 131, jfr tyska Blei – bly DVLKŽ I 188 och Wasser – vatten DVLKŽ II 524, Locaritû gen.pl. Kel 1874 06 2 (Nr. 22) 87, jfr liocoritas ”Lazarett” från lǫtseret Terminologija | 2011 | 18 95 ”Lazarett” Alm 80, Meßkös Cukorius Kel 1874 06 9 (Nr. 23) 90 (se 2 xcukorius se xcukaras (ty. Zucker) ”socker” LKŽe), raudoni Plakai Kel 1879 05 4 (Nr. 5) 19 (se plakas ”smutsfläck” från östpreussiska plak ”fläck” FrW I 601, jfr plakas ”fläck” Alm 101), faldūjis jūdājs Lakricas8 Kel 1874 06 9 (Nr. 23) 90, Tiję iš Lepôs Žiedû Kel 1874 06 2 (Nr. 22) 87 (se tija ”te” Alm 141). De flesta slaviska och tyska lånord används inte längre, med undantag för äldre lånord som aliejųs (czyłtytafis Linfēmenių Alējus Kel 1874 08 18 (Nr. 33) 131), mėta (tikrolios Mētos Kel 1874 06 9 (Nr. 23) 89), muilas (žaliafis Muilas Kel 1874 08 18 (Nr. 33) 131) och tabakas (Tabako Sywû Kel 1874 08 18 (Nr. 33) 131). 1.2.3. LÅNORD FRÅN GREKISKA OCH LATIN Några lån från grekiskan har påträffats (4 termer), t.ex.: Akiù Klynīks Kel 1877 04 17 (Nr. 16) 63 (Klynīks från gr. χλυνή från χλίνη ”bädd, säng” Фасмер 1967: 251), jfr klynīke ”klinik” Alm 68, Kolera Kel 1866 08 21 (Nr. 34) 135, Kel 1866 09 11 (Nr. 37) 147, Kel 1871 08 8 (Nr. 42) 130, Kel 1871 09 5 (Nr. 46) 145, Kel 1873 01 14 (Nr. 2) 8 från gr. χόλερα från χόλος ”galla” Фасмер 1973: 254, Trichynai nom.pl. Kel 1864 07 5 (Nr. 27) 106, Kel 1866 02 13 (Nr. 7) 27 från gr. trichinos – hårformad TŽŽ 2005 756, Trikynû Liga Kel 1877 04 17 (Nr. 16) 63, och från latin (4 termer), t.ex.: Daktars Kel 1866 02 13 (Nr. 7) 27, Kel 1866 08 21 (Nr. 34) 135, Kel 1870 08 16 (Nr. 34) 130, Kel 1874 06 9 (Nr. 23) 90, Kel 1874 06 16 (Nr. 24) 96, Kel 1874 08 18 (Nr. 33) 131 från latin doctor – lärare TŽŽ 2005 143, Liekoriaus Atefta apie Sweikatą Kel 1870 08 16 (Nr. 34) 130 från latin attestatus – bevittnad TŽŽ 2005 75, Nerwû gen.pl. Kel 1876 02 15 (Nr. 7) 26 från latin nervus ”åder, muskel, nerv” Фасмер 1971: 64, Opijumo gen.sg. Kel 1876 02 15 (Nr. 7) 26 från latin Opium från gr. ὄπιον från ὀπός ”växtsaft” Фасмер 1971: 144, jfr opijums ”opium” från opijumm ”opium” Alm 93, lånord med ursprung i dessa språk, varav de flesta fortfarande används i det medicinska fackspråket, även om stavningen hos vissa av dem har förändrats något. Eftersom det tyska språket hade större inflytande på litauiskan i Lill-Litauen, har grecismerna och latiniserna sannolikt också kommit in i de undersökta Keleivio-artiklarna via tyska texter. 8 Enligt Max Vasmer har ordet лакрица ”lakritsrot” kommit in i ryskan via tyskan – Lakritze från latinets liquirita från grekiskans γλυκύρριζα ”söt rot” (Фасмер 1967: 453). Författaren, som undertecknade sin artikel ”Namų Aptėka” med signaturen –w–, har sannolikt också hämtat ordet lakricas från tyska källor, jfr lakrica 1. ”lakritsrötter” LKŽe. 96 P. Zemlevičiūtė | Keleivio straipsnių apie sveikatą terminai 1.2.4. L Å N O R D F R Å N L E T T I S K A En term med ursprung i lettiskan har påträffats: Magunû Galwû Kel 1876 05 15 (Nr. 7) 26, Magunû Stēbukû Kel 1876 05 15 (Nr. 7) 26, se magūna, se maguona (jfr lett. magone) ”vallmo”, LKŽ. 1.2.5. L Å N O R D M E D B E S T Å N D S D E L A R A V O L I K A U R S P R U N G I detta avsnitt bör ett par lånord med beståndsdelar av olika ursprung nämnas (latinsk och slavisk, tysk och latinsk), t.ex.: Daktar=Aptēkēs gen.sg. Kel 1866 08 21 (Nr. 34) 135, Salmiak=Sȝpyrtus (verdünnten Salmiak/piritus) Kel 1874 08 18 (Nr. 33) 131. 1.3. Hybrider Ett fåtal hybrider påträffades (11 termer, varav 5 hybrider utgör huvudkomponenter i sammansatta termer), t.ex.: Aptēkininko gen.sg. Kel 1874 06 2 (Nr. 22) 86, Cȝepy jimas Kel 1867 04 2 (Nr. 14) 56, Namû Aptēkēle Kel 1874 06 2 (Nr. 22) 87, Rurelę acc.sg. ”en sådan apparat” Kel 1880 02 10 (Nr. 6) 23: ”Prafelleris Dr. Schönborns borrade ett hål rakt in i hans buk, och nu går maten in i honom genom ett enda R u r e l ę9 djupt in i tarmen”, Smertelnyj-te nom.sg. ”dödlighet” Kel 1870 03 15 (Nr. 11) 44. 1.4. Sammansatta termer med beståndsdelar av olika ursprung Som framgår av några av de tidigare exemplen förekommer det i de undersökta artiklarna sammansatta termer vars beståndsdelar har olika ursprung. 37 termer med beståndsdelar av olika ursprung påträffades: en litauisk och en lånad, t.ex.: Gydymo Remeflo ”medicin?” Kel 1874 06 2 (Nr. 22) 87, judālis Smertis Kel 1879 01 28 (Nr. 4) 15, Kel 1879 02 4 (Nr. 5) 18, Ku-no Liekorius Kel 1853 04 20 (Nr. 16) 62, Liekoriaus Atelta apie Sveikatą Kel 1870 08 16 (Nr. 34) 130, raudoni Plakai Kel 1879 05 4 (Nr. 5) 19, eller en litauisk och en hybridform, t.ex.: Raupliû Cȝēpijimas Kel 1864 06 28 (Nr. 26) 104, Raupliû Iȝciepijimo Kel 1872 04 30 (Nr. 18) 69. 2. M E D I C I N S K T E R M I N O L O G I S E M A N T I K Passagerarens artiklar om hälsa använder termer för olika medicinska begrepp. De kan delas in i flera semantiska grupper. Först kommer benämningar på kroppsdelar, organ och vätskor som produceras av dem, t.ex.: Ögon Kel 1865 05 16 (Nr. 20) 78, I munnen loc.sg. Kel 1874 06 9 (Nr. 23) 89, 9 I denna och andra illustrativa meningar är termerna satta med spärrad stil av artikelns författare. Terminologija | 2011 | 18 97 Gylas acc.pl. Kel 1855 01 17 (Nr. 3) 10, Gomurio gen.sg. Kel 1865 05 16 (Nr. 20) 78, Kaklas Kel 1874 06 9 (Nr. 23) 90, Kel 1879 02 4 (Nr. 5) 19, Kaulai Kel 1879 02 4 (Nr. 5) 19, Kojos nom.pl. Kel 1864 06 28 (Nr. 26) 104, Kel 1864 07 5 (Nr. 27) 106, Kraujas Kel 1853 04 20 (Nr. 16) 62, Kel 1855 01 17 (Nr. 3) 10, Kel 1874 08 18 (Nr. 33) 131, Krutinės gen.sg. Kel 1865 05 16 (Nr. 20) 78, Liežuvio gen.sg. Kel 1865 05 16 (Nr. 20) 78, Nerwų gen.pl. Kel 1876 02 15 (Nr. 7) 26, Pažalçzų gen.pl. Kel 1879 02 4 (Nr. 5) 19, Pilwą acc.sg. Kel 1866 08 21 (Nr. 34) 135, Kel 1880 02 10 (Nr. 6) 23, Pirß­tus acc.pl. Kel 1879 10 14 (Nr. 41) 168, Prakaitą acc.sg. Kel 1874 06 2 (Nr. 22) 87, Kel 1874 06 9 (Nr. 23) 90, Rankõs gen.sg. Kel 1879 10 14 (Nr. 41) 168, Stemplėje loc.sg. Kel 1880 02 10 (Nr. 6) 23, Szir­dį acc.sg. Kel 1855 01 17 (Nr. 3) 10, Widuriei Kel 1871 09 5 (Nr. 46) 145. De flesta av dessa ord är gamla benämningar på människans anatomi som har blivit etablerade i dagens språkbruk. Endast några få ord eller betydelser i den behandlade semantiska gruppen har inte slagit rot i dagens medicinska terminologi. Exempelvis använde A. Einaras i sin artikel om pesten en variant som ligger nära dagens term huden, Ūda Kel 1879 02 4 (Nr. 5) 19, i stället för den etablerade termen. Däremot betecknade han muskler, ljumskar och ljumskveck med andra litauiska ord – Mieſa Kel 1879 02 4 (Nr. 5) 19, se miesa 2. ”muskler” LKŽₑ och Tußtimūjė loc.pl. Kel 1879 02 4 (Nr. 5) 19, se tuš­timai 1. ”ljumskar, ljumskveck” LKŽₑ. I artikeln ”Motynoms ant Pamoki­nimo bey Pagraudenimo” används varianten hjärnan i stället för termen Sma­ginių gen.pl. Kel 1876 02 15 (Nr. 7) 26. I sin artikel om kolera kallade Fr. Kuršaitis magsäcken för skilviu – Skilwįj loc.sg. Kel 1866 08 21 (Nr. 34) 135, se skilvys 3. ”mage, buk” LKŽₑ. Doktor Pinkus kallade, när han skrev om trikiner, kinderna för Weidai Kel 1864 07 5 (Nr. 27) 106, se veidas 2. ”kind” LKŽₑ, och lederna för nariais (termen Skaudėjims Narių Kel 1864 07 5 (Nr. 27) 106, se 1 narys 1. ”led” LKŽₑ), men i samma artikel av denna författare finner man också för den senare betydelsen den nutida termen sąnariai – Sanarius acc.pl. Kel 1864 07 5 (Nr. 27) 106. Ur sammanhanget i Fr. Kuršaitis artikel ”Atmink, idant Dieną ßwentą ßweſtumbei!” är betydelsen av termen syvai inte helt klar: ”kunnui per Miegą Dalykas ʃuwartotofiós Sylõs wėl atgryʃta, o ir S y w a i i ławo tikraſes Gyſlutes wėl pradeda tekėti” Kel 1853 04 20 (Nr. 16) 62. LKŽ anger två medicinska betydelser för detta ord – ”magsaft” och ”vätska från en ruttnande död kropp ur munnen” – men som framgår av den citerade meningen passar ingen av dem. Här kan man endast ställa hypotesen att termen syvai här kan beteckna andra vätskor som produceras av organ, till exempel blod, lymfa eller liknande. 98 P. Zemlevičiūtė | Keleivio straipsnių apie sveikatą terminai Av det som sagts framgår alltså att merparten av de nomenklaturmässiga benämningarna inom människans anatomi har förblivit oförändrade fram till i dag (endast stavningen av vissa ord har ändrats) och har etablerats i den nutida vetenskapliga medicinska terminologin. En betydande del av terminologin i Keleiwis artiklar om hälsa utgörs av kliniska termer, det vill säga ord och ordkombinationer som betecknar sjukdomar och deras symtom, till exempel: Drugiu instr.sg. Kel 1878 08 20 (Nr. 34) 149, Dufulu instr.sg. Kel 1870 03 15 (Nr. 11) 44, Galwôs Swaigimas Kel 1864 07 5 (Nr. 27) 106, Kofulys Kel 1862 02 11 (Nr. 6) 24, Kel 1871 03 14 (Nr. 21) 43, Kel 1874 06 9 (Nr. 23) 90, Pasirodymai eller Pažymėj tôs Ligôs Kel 1879 02 25 (Nr. 8) 30, Plautis ”snuva” nom.sg. Kel 1862 02 11 (Nr. 6) 24, Putmenių gen.pl. Kel 1874 06 2 (Nr. 22) 87, Sanariû Gėlimą Kel 1864 07 5 (Nr. 27) 106, Įmarkaus Nėžiejimo Kel 1874 08 18 (Nr. 33) 131, Sukatą10 acc.sg. Kel 1876 02 15 (Nr. 7) 26, Sзurpuli acc.sg. Kel 1876 02 15 (Nr. 7) 25, Sзlapdrugiu instr.sg. Kel 1870 03 15 (Nr. 11) 44, Užkimimas Kel 1874 06 9 (Nr. 23) 90, Walgio Nenorėjimas Kel 1864 07 5 (Nr. 27) 106, Weido Suputimas Kel 1864 07 5 (Nr. 27) 106, Widuriû Kirmeles Kel 1874 06 9 (Nr. 23) 90, Widuriû Sulkydimą Kel 1874 06 2 (Nr. 22) 87, Widurû Karßtlige Kel 1878 08 20 (Nr. 34) 150, Wirpėjimą acc.sg. Kel 1874 06 2 (Nr. 22) 87, Žmonių Raupliû Kel 1872 04 30 (Nr. 18) 69. I de undersökta texterna hittades framför allt benämningar på infektionssjukdomar. Dessa sjukdomar benämns endast på litauiska – kimbančzios Ligôs Kel 1874 08 18 (Nr. 33) 131, limpanczioji Liga Kel 1879 02 4 (Nr. 5) 18, limpanti Liga Kel 1879 01 28 (Nr. 4) 15. Det har noterats att termen maro ligos har betydelsen ”infektionssjukdomar” i en artikel med titeln ”Maro Ligos”, publicerad i Keleiwis den 20 augusti 1878 och undertecknad med pseudonymen..n. Där skrivs det om sådana smittsamma sjukdomar som pest, fläcktyfus, kolera, smittkoppor med mera. För övrigt betyder den sammansatta termen med huvudledet liga – Maro liga Kel 1879 01 28 (Nr. 4) 15, Kel 1879 02 4 (Nr. 5) 18 – i singularböjd form endast ”pest”. Karakteristiska sammansatta benämningar med huvudleden liga är till exempel: Iβbalejimo Ligą Kel 1874 06 9 (Nr. 23) 90, Wiežo Ligą Kel 1880 02 10 (Nr. 6) 23, Wandens Liga Kel 1864 06 28 (Nr. 26) 104, Kel 1874 06 9 (Nr. 23) 90, pūlamoj Ligoj Kel 1874 06 2 (Nr. 22) 87, Žyvato Liga Kel 1878 08 20 (Nr. 34) 150. Sådana benämningar har ofta också enordiga 10 Utifrån sammanhanget i artikeln ”Motynoms ant Pamokinimo bey Pagraudenimo” kan termen sukatą, av sukti 30. ”svida, göra ont (vanligen i magen eller lederna)”, tänkas betyda ”diarré”, jfr 1 sukatą 3. ”laxering” LKŽ. Terminologija | 2011 | 18 99 motsvarigheter, t.ex.: karβczeis instr.pl. Kel 1865 05 9 (Nr. 19) 74 och Karβcziū Liga Kel 1868 05 27 (Nr. 18) 72, Tynežei Kel 1862 02 11 (Nr. 6) 24 och Tynežīū Liga ”mässling” Kel 1862 12 9 (Nr. 49) 199, Trichynai nom.pl. Kel 1864 07 5 (Nr. 27) 106, Kel 1866 02 13 (Nr. 7) 27 och Trichynų Liga Kel 1864 07 5 (Nr. 27) 106, Kel 1866 02 13 (Nr. 7) 26 / Trikynū Liga Kel 1877 04 17 Nr. 16) 63, Rauplės nom.pl. Kel 1854 03 15 (Nr. 11) 44, Kel 1862 06 24 (Nr. 25) 104, Kel 1864 06 28 (Nr. 26) 104, Kel 1867 04 2 (Nr. 14) 56 och Raupliū Liga Kel 1860 04 24 (Nr. 17) 68, Kel 1861 02 19 (Nr. 8) 31, Kel 1862 12 9 (Nr. 49) 199, Kel 1867 04 2 (Nr. 14) 56, Kel 1871 03 14 (Nr. 21) 43, Kel 1872 11 5 (Nr. 45) 182, Kolera Kel 1866 08 21 (Nr. 34) 135, Kel 1866 09 11 (Nr. 37) 147, Kel 1871 08 8 (Nr. 42) 130, Kel 1871 09 5 (Nr. 46) 145, Kel 1873 01 14 (Nr. 2) 8 och Kolerōs Liga Kel 1852 11 17 (Nr. 47) 188, Kel 1853 10 5 (Nr. 40) 160, Kel 1856 10 8 (Nr. 41) 164, Kel 1857 09 24 (Nr. 38) 151, Kel 1859 10 18 (Nr. 42) 167, Kel 1866 02 13 (Nr. 7) 27, Kel 1866 07 31 (Nr. 31) 124, Kel 1866 08 21 (Nr. 34) 135, Kel 1866 10 30 (Nr. 44) 175, Kel 1871 08 1 (Nr. 41) 124, Kel 1871 08 8 (Nr. 42) 130, Kel 1871 09 5 (Nr. 46) 145, Kel 1871 10 17 (Nr. 42) 169, Kel 1873 01 14 (Nr. 2) 8, Kel 1873 07 15 (Nr. 28) 111, Kel 1873 08 5 (Nr. 31) 124, Kel 1873 09 16 (Nr. 37) 146, Kel 1873 11 4 (Nr. 44) 176, Kel 1878 08 20 (Nr. 34) 149, Kropes acc.pl. Kel 1872 04 30 (Nr. 18) 69 (se kropės ”smittkoppor” LKŽₑ) och Kropjū Liga Kel 1872 04 30 (Nr. 18) 69 / Kropū Liga Kel 1878 08 20 (Nr. 34) 149, Maras Kel 1878 08 20 (Nr. 34) 149, Kel 1879 01 28 (Nr. 4) 15, Kel 1879 02 4 (Nr. 5) 18, Kel 1879 02 25 (Nr. 8) 30 och Maro Liga Kel 1879 01 28 (Nr. 4) 15, Kel 1879 02 4 (Nr. 5) 18. Det bör sägas att denna semantiska grupp, när det gäller benämning av medicinska begrepp, är en av de mest problematiska. Ofta är det svårt att utifrån artikelns sammanhang fastställa betydelsen av den ena eller andra sjukdomsbenämningen, och än svårare att hitta dess exakta nutida motsvarighet, eftersom sjukdomen och dess symtom ofta inte beskrivs närmare utan bara nämns. I texten skulle exempelvis de tre termerna Žywato Liga (Krauliga, Neprietwara) Kel 1878 08 20 (Nr. 34) 150, som används tillsammans, kunna beteckna ”dysenteri”, eller möjligen bara ”svår diarré”. Å andra sidan uppstår frågan om dessa termer kan betraktas som synonymer, se krauligė ”blodig?”, jämför kruvinoji 1. ”dysenteri”, 2. ”svår diarré”, men neprietwaras11 bara ”diarré” LKŽₑ. Av sammanhanget framgår det inte heller om ordkombinationen Widurū ir Wemimo Liga Kel 1878 08 20 (Nr. 34) 11 Ordet i femininum neprietwara är inte belagt i LKŽₑ. 100 P. Zemlevičiūtė | Keleivio straipsnių apie sveikatą terminai 150 är namn på en eller två olika sjukdomar. Här bör det påpekas att författarna till artiklarna om hälsa inte var läkare, varför deras bristande kunskaper om medicinska frågor är fullt förståelig. Dessutom kände man på den tiden ännu inte till många sjukdomar, för att inte tala om att kunna benämna dem exakt. Därför finner man i de undersökta artiklarna inte bara oklart formulerade benämningar, utan också beskrivande namn: Skaudėjimas Kakle prie Rijimo Kel 1864 07 5 (Nr. 27) 106, Skaudėjimas Kakle per Užkimimą Kel 1864 07 5 (Nr. 27) 106, Spaudimą ant Prybirdiės Kel 1874 06 9 (Nr. 23) 90. En del av benämningarna är troligen hämtade ur talspråket, t.ex.: baifų Plėbimą Galwoj Kel 1879 02 25 (Nr. 8) 30, didi Nėžiejimą Kel 1874 08 18 (Nr. 33) 131, Gyflų Traukimą Kel 1874 06 2 (Nr. 22) 87, Kaklo Užėmimu Kel 1862 02 11 (Nr. 6) 24, Kaulų Gėlimą Kel 1874 06 9 (Nr. 23) 90, Pilwo Skaudėjimas Kel 1864 07 5 (Nr. 27) 106, Kel 1874 06 9 (Nr. 23) 89, Užlidegimą acc.sg. Kel 1874 08 18 (Nr. 33) 131 av užsidegti ”börja få feber” LKŽe, Widurų Sugedimą Kel 1876 02 15 (Nr. 7) 25. Sådana ordkombinationer, ibland till och med målande sådana, t.ex.: baifingofios Rauplės Kel 1872 04 30 (Nr. 18) 69, piktą Gumbą Kel 1874 06 2 (Nr. 22) 87, Kel 1876 02 15 (Nr. 7) 25, piktoji Liga Kel 1852 09 8 (Nr. 37) 148, Įtaiga žavinanti Liga Kel 1879 01 28 (Nr. 4) 16, kan betraktas som folkliga termer. Särskilt bör nämnas benämningarna på en av tyfusvarianterna (den nutida termen är dėmėtoji šiltinė, lat. typhus exanthematicus MedŽ 563) i artikeln ”Maro Ligos”. Denna infektiösa blodburen sjukdom betecknas med termen Bado Karßtlige (på tyska: Hungertyphus) Kel 1878 08 20 (Nr. 34) 149. Det har noterats att läkaren Petras Avižonis senare, exempelvis i häftet ”Kova su limpamomis ligomis” från 1920, benämnde sjukdomen på ett liknande sätt – bado karštine KLL 1920 14. Förutom den nämnda termen förekommer ytterligare ett par benämningar på sjukdomen i samma artikel – margoji eller plokioToji Karßtliga (Flekkentyphus) Kel 1878 08 20 (Nr. 34) 149. LKŽ anger ingen betydelse för adjektivet plokiotas (ett frågetecken står utsatt); som användningsexempel anges en uppgift ur mindre kända skrifter från det forna Ostpreussen och Memelland, utan närmare angivelse av källa, eller ur nyare tidningar. Utifrån uppgifterna i den aktuella artikeln kan man hävda att plokiotas betyder ”fläckig”, från tyskans Fleck ”fläck” DVLKŽ I 374. Det är värt att uppmärksamma att Fr. Kuršaitis och doktor Pinkus i artiklarna om trikiner använde den term som etablerats i det moderna medicinska vetenskapsspråket i betydelsen ”sunt förnuft, förmåga att uppfatta” – Sąmonę acc.sg. Kel 1866 02 13 (Nr. 7) 27, Sąmonės gen.sg. Kel 1864 07 5 (Nr. 27) 106, trots att läkaren Antanas Vileišis redan i början av 1900-talet exempelvis benämnde det nämnda Terminologija | 2011 | 18 101 begreppet med termerna nuomonė PirmP 1903 71, nuomanė ŠLL 1901 21, sąvoka NG 1924 116 117. Exemplen i den behandlade semantiska gruppen visar alltså att de flesta benämningar på sjukdomar eller deras symtom inte har överlevt i dagens språkbruk – endast enstaka, exempelvis dusulys, kosulys, maras, vėmimas med flera, har blivit medicinska termer – eller används numera endast i en viss betydelse. Termen drugys har exempelvis etablerats endast i betydelsen ”malaria”, medan termen i Keleivio artiklar också användes i betydelsen ”frossa vid sjukdom”; några av dessa termer har ersatts av andra litauiska ord, exempelvis raupļes – numera raupai, plautis – numera sloga, vandens liga – numera vandenligė. Den kanske viktigaste orsaken till att en stor del av termerna inte införlivats i den vetenskapliga medicinska terminologin är dock deras obestämda eller inexakta betydelse eller deras begränsade användning. En hel del benämningar på behandlingsmetoder. Tidningens läsare fick råd om hur de själva kunde behandla sig när de blev sjuka och vilka medel de skulle använda. De medel som oftast rekommenderades var förstås huskurer – livsmedel och drycker, t.ex.: Medus Kel 1874 08 18 (Nr. 33) 131, nełudyts Swieftas Kel 1874 08 18 (Nr. 33) 131, Piens Kel 1874 08 18 (Nr. 33) 131, ßalto Wandens Kel 1874 08 18 (Nr. 33) 131, źaliôs Mėfôs Kel 1874 08 18 (Nr. 33) 131. Framför allt rekommenderades behandling med medicinalväxter och växtdelar, t.ex.: Bitkrėlių Žiedai Kel 1874 06 9 (Nr. 23) 90, Ciberžoles nom.pl. Kel 1874 06 9 (Nr. 23) 90, Dygulio=žoles nom.sg. Kel 1874 06 9 (Nr. 23) 90 / Dygulio Žolės Kel 1876 02 15 (Nr. 7) 26, Drignės nom.sg. Kel 1876 02 15 (Nr. 7) 26 / Drignes nom.pl. Kel 1874 06 9 (Nr. 23) 90, Kadagio Szakniû Kel 1874 06 9 (Nr. 23) 90, Kadagio Ogû Kel 1874 06 9 (Nr. 23) 90, Lapû nû Kelrėtenjû Kel 1874 08 18 (Nr. 33) 131 (se kelretinis ”groblad (Plantago major)” LKŽe), Metelės nom.sg. Kel 1874 06 9 (Nr. 23) 90, Puplaißkiei Kel 1874 06 9 (Nr. 23) 90, Saldmedis Kel 1874 06 9 (Nr. 23) 90, Kel 1874 06 9 (Nr. 23) 90, Srawžolė nom.sg. Kel 1874 06 9 (Nr. 23) 90, Sżeiẃmedis Kel 1874 06 2 (Nr. 22) 87, Remulike (eller Remunike) Kel 1874 06 2 (Nr. 22) 87. I betydelsen ”te” användes germanismen tije: Remunikjû Tije Kel 1874 06 2 (Nr. 22) 87. Några läkemedelsnamn förekom också (för övrigt användes endast slavismen Liekarf twa Kel 1855 01 17 (Nr. 3) 11 i betydelsen ”läkemedel”), Kel 1874 06 2 (Nr. 22) 87, Kel 1874 06 9 (Nr. 23) 89, Kel 1874 08 18 (Nr. 33) 131, Kel 1876 02 15 (Nr. 7) 26), t.ex.: Opijumo gen.sg. Kel 1876 02 15 (Nr. 7) 26, Blywoterio gen.sg. Kel 1874 08 18 (Nr. 33) 131, Wēmimo=Rießutus Kel 1874 06 9 (Nr. 23) 90. 102 P. Zemlevičiūtė | Keleivio straipsnių apie sveikatą terminai I de undersökta artiklarna förekommer en del benämningar på personer med anknytning till medicinsk vetenskap och verksamhet, till exempel: Aptėkininko gen.sg. Kel 1874 06 2 (Nr. 22) 86, Kudikis Kel 1872 04 30 (Nr. 18) 69, Kel 1874 06 9 (Nr. 23) 90, Kel 1876 02 15 (Nr. 7) 26, Kel 1878 08 20 (Nr. 34) 150, Kel 1879 10 14 (Nr. 41) 168, Lawoną acc.sg. Kel 1866 08 21 (Nr. 34) 135, Ligonis Kel 1859 01 5 (Nr. 1) 3, Kel 1864 07 5 (Nr. 27) 106, Kel 1866 02 13 (Nr. 7) 27, Kel 1874 06 2 (Nr. 22) 87, Kel 1874 06 9 (Nr. 23) 90. Två sinsemellan konkurrerande termer användes i betydelsen ’läkare’: den latinska Daktars Kel 1866 02 13 (Nr. 7) 27 och den slaviska Lie korius Kel 1853 04 20 (Nr. 16) 62, Kel 1855 01 17 (Nr. 3) 10, Kel 1864 07 5 (Nr. 27) 106, Kel 1866 08 21 (Nr. 34) 135, Kel 1874 06 9 (Nr. 23) 90, Kel 1874 06 16 (Nr. 24) 96. Ibland föredras latinismen daktaras, till exempel Daktars eller Liekorius Kel 1874 06 2 (Nr. 22) 87, ibland slavismen lie kor ius, till exempel Liekorius eller Daktars Kel 1864 06 28 (Nr. 26) 104. I Fr. Kuršaitis artikel ”Apie Marą” kan termerna daktaras och mokytas liekorius, som binds samman med konjunktionen arba, stå i synonymisk relation: ”tur iš mūsų Vokietijos taip ir iš Ostreikijos keli d a k t a r a i arba m o k i t i l i e k o r e i į aną marais slogintąjį Rusijos žemės kampą, nukeliauti <...>” Kel 1879 02 4 (Nr. 5) 18. Man fann också benämningar på vårdinrättningar. Termerna Ligonbucžio12 gen.sg. Kel 1870 08 16 (Nr. 34) 130, Ligonû Butas Kel 1870 08 16 (Nr. 34) 130 / Ligonû Bute Kel 1880 02 10 (Nr. 6) 23 användes i betydelsen ”sjukhus”. I artikeln ”Namû Aptėka” skulle lånordet Locaritû gen.pl. också kunna betyda ”sjukhus”, se xlaz arietas 1. ”sjukhus” LKŽₑ, eftersom det är förbundet med termen Ligonbucziû gen.pl. med konjunktionen eller: ”Priegtam juk randas L i g o n – b u c z i û arba L o c a r i t û, kur apfirge Wargdieniei ir be Užmokelczio gydomi yra“ Kel 1874 06 2 (Nr. 22) 87. Samma betydelse, det vill säga ”sjukhus”, skulle även den sammansatta termen behandlingshem kunna ha, även om den tyska motsvarigheten som anges bredvid den å andra sidan får en att tro att termerna kanske har vissa betydelseskillnader: Gydymo Namûje (chirurgische Klinik) Kel 1880 02 10 (Nr. 6) 23. Detsamma gäller termerna klinik och behandlingslägenhet: Akiû Klyniks eller Akiû Gydymo Butas, som förbinds med konjunktionen eller, Kel 1877 04 17 (Nr. 16) 63. Apoteket benämndes i artiklarna med varierande termer – slaviska lånord Aptėkôs gen.sg. Kel 1874 06 2 (Nr. 22) 87, Kel 1874 08 18 (Nr. 33) 131 och Aptieka Kel 1868 10 20 (Nr. 42) 168. 12Jonas Palionis ansåg att ordet ligonbutis ’sjukhus’ (jfr Krankenhaus) var en nybildning av Fr. Kuršaitis (Palionis 1995: 219). Terminologija | 2011 | 18 103 3. DEN MEDICINSKA VETENSKAPENS FACKSPRÅK TAR FORM A. Kaulakienė, som undersökte terminologin i Keleivio populärvetenskapliga artiklar om fysik, konstaterade att tidningen ”troligen publicerade flest populärvetenskapliga artiklar, där man kan urskilja vissa ansatser till vetenskapligt språk” (Kaulakienė 1991: 81). Detta påstående bekräftas också av Keleivio artiklar om hälsa. Ett av dragen i dessa artiklar som kännetecknar vetenskaplig text är benämningen av artbegrepp. De särskiljande leden i sammansatta benämningar, främst på sjukdomar och behandlingsmetoder, uttrycks med pronominala adjektivformer, till exempel: aβtroji Liekarſtwa Kel 1876 02 15 (Nr. 7) 26, cȝyſtytalfis Linſėmenių Alėjus Kel 1874 08 18 (Nr. 33) 131, didylis Ma-ras Kel 1879 01 28 (Nr. 4) 15, Kel 1879 02 4 (Nr. 5) 18, ſalduſis jūdalis Lakricas Kel 1874 06 9 (Nr. 23) 90, ſalduſis Medelis Kel 1874 06 9 (Nr. 23) 90, tikroſios Mėtros Kel 1874 06 9 (Nr. 23) 89, ßaltaji Drugi Kel 1874 06 9 (Nr. 23) 90, ȝalialis Muilas Kel 1874 08 18 (Nr. 33) 131, mer sällan med particip: pūlamoj Ligoj Kel 1874 06 2 (Nr. 22) 87. Ett annat kännetecken är att motsvarigheter på andra språk anges. I hälsoartiklarna anges oftast tyska motsvarigheter inom parentes efter vissa termer, till exempel: Bado Karßtlig e (wokißkay: Hungertyphus) Kel 1878 08 20 (Nr. 34) 149, Blywoterio (wokißkay: Bleiwaffer) gen.sg. Kel 1874 08 18 (Nr. 33) 131, Gydimo Namûle (chirurgiſche Klinik) Kel 1880 02 10 (Nr. 6) 23, Karßcziū Liga arba Typhus Kel 1868 05 27 (Nr. 18) 72, Lapû nû Kelio Rėtenû, wokißkay: Wegerich Kel 1874 08 18 (Nr. 33) 131, margoji arba plokiotoji Karßt liga (Flekkentyphus) Kel 1878 08 20 (Nr. 34) 149, Ȝwaigȝd=Anyſû (wokißkay: Sternanis) Kel 1874 06 9 (Nr. 23) 90. SLUTSATSER Keleivios artiklar om hälsa är viktiga texter för att utforska den litauiska medicinska terminologins ursprung. Grunden för artiklarnas medicinska terminologi utgörs av lexikalt material av litauiskt ursprung. Detta kan utan tvekan ha påverkats av att tidningen redigerades av den kunnige litauiske språkvetaren Frydrichas Kuršaitis och att de flesta hälsoartiklarna dessutom skrevs av honom själv. Naturligtvis förekommer även lån från slaviska (framför allt), tyska, grekiska, latin och andra språk. Många ord av slaviskt ursprung, till exempel: liekarſtwa, liekorius, pavietra, rona, smertis med flera, var allmänt spridda i talspråket. De flesta slaviska och germanska lånord som används i artiklarna är numera obrukade, med undantag för äldre slaviska lån som blivit en oskiljaktig del av det litauiska ordförrådet. Lån från de klassiska språken grekiska och latin har sannolikt kommit in i artiklarna via tyska källor. Som det undersökta 104 P. Zemlevičiūtė | Keleivio straipsnių apie sveikatą terminai materialet visar, är många termer – främst benämningar på kroppsdelar och organ (akis, koja, širdis ir kt.), sjukdomar (drugys, kosulys, maras med flera) och några andra medicinska begrepp (gydymas, lavonas, ligonis med flera) – gamla litauiska ord inom detta område som förekommer redan i äldre skrifter och fortfarande används i dagens medicinska fackspråk och praktik. Med tanke på att den litauiska ortografin varierade kraftigt under första hälften och mitten av 1800-talet är det naturligt att artiklarna innehåller många stavningsvarianter av termer. Det finns också gott om synonymer för samma begrepp, främst kliniska termer, vilket inte är utmärkande enbart för gruppen anatomiska nomenklaturtermer. Denna egenskap berodde sannolikt inte bara på att nästan alla hälsoartiklar skrevs av personer utan medicinsk sakkunskap, utan även på att man vid den tiden hade begränsad kunskap om många sjukdomar. Det är därför förståeligt att inte alla sjukdomar benämndes exakt och att synonymer användes. Ofta nöjde man sig med beskrivande termer eller uttryck som användes i folkmun. Det är viktigt att påpeka att vissa artiklar har drag av vetenskaplig text: artbegrepp betecknas där med pronominala adjektiv- eller participformer, och motsvarigheter på andra språk, framför allt tyska, anges bredvid termerna. HUVUDKÄLLOR Adomas Ein ar as. Pawietra, didyfis Maras, jūdālis Smertis. – Keleiwis. 1879, jan. 28 (Nr. 4), 15–16; febr. 4 (Nr. 5), 18–19. Adomas Ein aras. Apie Maro pradėjimą Rūjūjoje / a-e- – Keleiwis. 1879, febr. 25 (Nr. 8), 30. Adomas Einaras. ”Nyligen förde en lantmans hustru från Įsrutės Kampas en liten pojke till läkarna i Königsberg...” / e-. – (En kort notis från Wiłok). – Keleiwis. 1879, okt. 14 (Nr. 41), 168. Adomas Einaras. ”För några veckor sedan fann man en patient i vårdinrättningen (chirurgische Klinik) i Königsberg,...” / e-. – (En kort notis från Wiłok). – Keleiwis. 1880, febr. 10 (Nr. 6), 23–24. ”Tidningarna berättar att smittkoppor har brutit ut i det litauiska gränsområdet, särskilt i det bayerska gränsdistriktet, på orten Nimmerfatt...” – (En notis från Wiłok). – Keleiwis. 1860, apr. 24 (Nr. 17), 68. ”Den himmelske Herren, som det verkar, besöker nu åter vår provins med sina plågor...” – (En notis från Wiłok). – Keleiwis. 1872, nov. 5 (Nr. 45), 182. Frydrichas Kuršaitis. Kom ihåg att helga sabbatsdagen! – Författaren anges inte. – Keleiwis. 1853, apr. 20 (Nr. 16), 61–62. Frydrichas Kuršaitis. Ett ord mot vidskepelse och spådomar. – Författaren anges inte. – Keleiwis. 1855, jan. 17 (Nr. 3), 9–11. Frydrichas Kuršaitis. Våra kära patienter på sjukhuset. – Författaren anges inte. – Keleiwis. 1859, nov. 8 (Nr. 45), 178–179. Frydrichas Kuršaitis. Ar Wale Tabako rukyti? – Aut. nenurodytas. – Keleiwis. 1865, mejį 16 (Nr. 20), 78–79. Frydrichas Kuršaitis. Trichynū Liga. – Aut. nenurodytas. – Keleiwis. 1866, febr. 13 (Nr. 7), 26–27. Frydrichas Kuršaitis. Instruktioner mot kolera. – Författaren anges inte. – Keleiwis. 1866, aug. 21 (Nr. 34), 135. Frydrichas Kuršaitis. Dödsruna / Kuršatis. – Författaren till nr 34 anges inte. – Keleiwis. 1870, aug. 16 (Nr. 34), 129–130; sept. 16 (Nr. 43), 148. Frydrichas Kuršaitis. Pamokinimas prieš Kolerôs Ligą. – K. – Keleiwis. 1873, sept. 16 (Nr. 37), 146. Terminologija | 2011 | 18 1 0 5 Frydri̇chas Kuršaitis. ”Nekurlai Brolis per tą Naujiną yra išbandyts...” / K. – (Recensioner). – Keleiwis. 1874, jun. 16 (Nr. 24), 95–96. Frydri̇chas Kuršaitis. Apie Marą. – Aut. nenurodytas. – Keleiwis. 1879, febr. 4 (Nr. 5), 18. ”Iß Gumbinês Ceitungole palakojama, kad anapus Rubežiaus Wirbalėje, Wilnos Miefte bey Wilkowißkiûle Kolerôs Liga palirodžiufi...” – (Olika nyheter). – Keleiwis. 1871, aug. 1 (Nr. 41), 124. ”Iß Ifrutês raßoma, kad keliofa Szałiła ano Kreifo, kaip antai Berßkalniû Parapijoje Wanagłaukiûle bey Spraktûłe Rauples jau per keles Nedêles liauczianczios...” – (Olika nyheter). – Keleiwis. 1864, jun. 28 (Nr. 26), 104. ”Iß Tilžês pareit Žinia, kad nù 21 Decemberio fenojo Meto iki ßiol ten jau Nieks Kolerôs Liga ßwiežiey n’apłirges...” – (Olika nyheter). – Keleiwis. 1873, jan. 14 (Nr. 2), 8. ”Jau Kolerôs Liga prie mulû Karaliaucžiuje iß wifo kokius 400 Dublû ßawinufi, kaip rodos, baigias...” – (Olika nyheter). – Keleiwis. 1852, nov. 17 (Nr. 47), 188. ”Jau mes buvome pałikėtike, kad Kolerôs Liga mus ßi Met Karaliaucžiuje n’apłankyłenti...” – (Olika nyheter). – Keleiwis. 1856, okt. 8 (Nr. 41), 164. ”Kolera Karaliaucžiuje dar wis ßmones ikaudingay ßawina, o toji dabar jau ir Klaipėdoj bey Gumbinej yra palirodžufi” – (Olika nyheter). – Keleiwis. 1866, sept. 11 (Nr. 37), 147. Kolera. – Författare ej angiven. – Keleiwis. 1853, okt. 5 (Nr. 40), 160. ”Kolerôs Liga dabar jau i Szwędû Žemę yra nukakusi...” – (Olika nyheter). – Keleiwis. 1873, aug. 5 (Nr. 31), 124. ”Kolerôs Liga jau dabar ir Karaliaucžiaus Miefte palirodžufi...” – (Olika nyheter). – Keleiwis. 1871, aug. 8 (Nr. 42), 130. ”Kolerôs Liga jau dabar ir mulû Karaliaucžiaus Miefte palirodžufi...” – (Olika nyheter). – Keleiwis. 1859, okt. 18 (Nr. 42), 167. ”Kolerôs Liga jau dabar prie mulû Karaliaucžiuje, o kaip rodos ir kitolê Szalyłe mulû Prowincos ar jau wilay pałiłowufi...” – (Olika nyheter). – Keleiwis. 1871, okt. 17 (Nr. 52), 169. ”Kolerôs Liga mulû Karaliaucžiaus Miefte jau rodos norinti veik abelnay užgelti...” – (Olika nyheter). – Keleiwis. 1866, okt. 30 (Nr. 44), 175. ”Kolerôs Liga mulû Karaliaucžiuje dabar jau wilay pałiłowufi...” – (Olika nyheter). – Keleiwis. 1873, nov. 4 (Nr. 44), 176. Kolera sprider sig, tycks det, allt längre ut i världen...” – (Olika nyheter). – Keleiwis. 1873, jul. 15 (Nr. 28), 111. ”Kolerôs Liga ßmaugia dabar mulû Karaliaucžiaus Miefte ne paßigailêdama, ogi iß Ifrutês pareit Žine, kad ji jau ir tenay palirodžiuli...” – (Olika nyheter). – Keleiwis. 1866, jul. 31 (Nr. 31), 124. ”Kolerasjukdomen rasar ännu fruktansvärt i Königsberg …” – (Diverse nyheter). – Keleiwis. 1871, sept. 5 (Nr. 43), 145. Maro Ligos. –..n. – Tekste: Kaunas, Karaliaučius. – Keleiwis. 1878, aug. 20 (Nr. 34), 149–150. ”Mina kära bröder litauer, jag meddelar er denna nyhet: från den 1:a i denna månad har jag … inrättat ett stort apotek med allehanda ätbara och oätbara varor …” / John D. Gudat. – (Tillkännagivanden). – Keleiwis. 1868, okt. 20 (Nr. 42), 168. Motynoms ant Pamokinimo bey Pagrudenimo. – –w–. – Keleiwis. 1876, febr. 15 (Nr. 7), 25–26. ”Hos oss i staden Königsberg insjuknar mycket folk i denna tid …” – (Diverse nyheter). – Keleiwis. 1871, märz 14 (Nr. 21), 43. ”Hos oss i Litauen, i Priekulės hörn, har böldpest visat sig bland människorna, enligt trovärdiga rapporter.” – (Diverse nyheter). – Keleiwis. 1861, febr. 19 (Nr. 8), 31. ”Vår president Oberprêfident Eichmann har fattat det beslutet …” – (Diverse nyheter). – Keleiwis. 1854, sept. 6 (Nr. 36), 143–144. Husapotek. – –w–. – Keleiwis. 1874, jun. 2 (Nr. 22), 86–87; jun. 9 (Nr. 23), 89–91. ”Enligt tidningarnas rapporter har en svår sjukdom eller tyfus brutit ut och spridit sig mycket i staden Tilsit …” – (Diverse nyheter). – Keleiwis. 1877, mercž 27 (Nr. 13), 52. ”Enligt myndigheternas efterforskningar har den svåra sjukdomen, kallad tyfus, hittills spridit sig i hela Gumbinnens regeringsdistrikt, sedan den började här …” – (Diverse nyheter). – Keleiwis. 1868, meji 5 (Nr. 18), 72. Per wiênôs Mußelês Ißgêlima. – –w–. – Keleiwis. 1874, aug. 18 (Nr. 33), 130–131. ”Den fruktansvärda sjukdomen kolera har nu även visat sig i Königsberg …” – (Diverse nyheter). – Keleiwis. 1852, sept. 8 (Nr. 37), 148. 106 P. Zemlevičiūtė | Keleivio straipsnių apie sveikatą terminai Pinkus. Akta er nu för trikiner! [Meddelanden] / Kreiplfylikus Dr. Pinkus. – Keleiwis. 1864, jul. 5 (Nr. 27), 106–107. Mottagningsregler vid diakonissanstalten och diakonissornas tjänst vid Mieląbirdingylės sjukhus i Königsberg. Förf. ej angiven. – Keleiwis. 1858, dec. 29 (Nr. 52), 206; 1859, jan. 5 (Nr. 1), 2–3. ”Här i Königsberg... har smittkoppor börjat sprida sig mycket...” – (Diverse nyheter). – Keleiwis. 1871, märz 14 (Nr. 21), 43. ”Smittkoppor har i år visat sig här och där i provinsen, nämligen i och omkring Königsberg, kring Tilsit och även kring Įkruti...” – (Diverse nyheter). – Keleiwis. 1854, merca 15 (Nr. 11), 44. Raupliū arba Kropjū baiſingąjei Ligai. – †. – Keleiwis. 1872, apr. 30 (Nr. 18), 69–70. Var på er vakt! – Förf. ej angiven. – Keleiwis. 1871, sept. 5 (Nr. 43), 145. ”Här i Königsberg ökar antalet sjuka dag för dag, särskilt de som lider av hetsfeber, frossa och hosta...” – (Diverse nyheter). – Keleiwis. 1870, mercą 15 (Nr. 11), 44. ”Här i Königsberg har, enligt vad som berättas, smittkoppor här och där visat sig på vissa platser.” – (Diverse nyheter). – Keleiwis. 1862, jun. 24 (Nr. 25), 104. ”Här i Königsberg har ett nytt kungligt ögonklinik- eller ögonvårdshus inrättats och öppnats den 1 april...” – (Diverse nyheter). – Keleiwis. 1877, apr. 17 (Nr. 16), 63. ”Här i Königsberg har, bland människorna, den elakartade tyfusfebern börjat sprida sig mycket, och det sägs att även smittkopporna nu har börjat visa sig...” – (Diverse nyheter). – Keleiwis. 1862, dec. 9 (Nr. 49), 199. ”Här i Königsberg började koleran för några veckor sedan...” – (Diverse nyheter). – Keleiwis. 1857, sept. 24 (Nr. 38), 151. ”Här i Königsberg, och som vi hör också på andra håll, har smittkoppor börjat sprida sig...” – (Diverse nyheter). – Keleiwis. 1862, apr. 2 (Nr. 14), 56. ”Denna vår, så långt vi kan utröna, är många människor svårt sjuka i feber både här i Königsberg och överallt omkring i provinsen...” – (Diverse nyheter). – Keleiwis. 1865, mejī 9 (Nr. 19), 74. ”I brev som nyligen anlänt från Tilsits tidningar och från hörnet vid Sʒilo-Karcʒiama berättas...” – (Diverse nyheter). – Keleiwis. 1862, febr. 11 (Nr. 6), 24. HJÄLPKÄLLOR Alm 1931: Alminauskis K. Die Germanismen des Litauischen 1. Die deutschen Lehnwörter im Litauischen. Kaunas. DVLKŽ 2006: Krži̇nauskas J., Smagurauskas S. Didysis vokiečių–lietuvių kalbų žodynas 1–2. Vilnius. FrW: Litauisches Etymologisches Wörterbuch von Ernst Fraenkel, I–II, Heidelberg, Göttingen, 1955–1962. KLL 1920: [D-ras med. P. Avižonis]. Kova su limpamomis ligomis. Raseiniai. LKŽₑ: Ordbok över det litauiska språket. – www.lkz.lt MedŽ 1980: Astrauskas V., Biziulevičius S., Pavilonis S., Vaitilavičius A., Vileišis A. Medicinos terminų žodynas, Vilnius. NG 1924: [D-ras A. Vileišis]. Naminis gydytojas. Trumpas paprasčiausių ligų aprašymas ir jų gydymas. Antrasis pataisytas leidimas. Kaunas. PirmP 1903: [Antana Vileišis] Dr. Fr. Esmarch. Pirmoji pagelba nelaiminguose atsitikimuose. Išvertė daktaras A. V. Tilžėje. Skar 1931: Skardžius Pr. Die slavischen Lehnwörter im Altlitauischen. – Tauta ir žodis 7. ŠLL 1901: [Antana Vileišis] Trumpi šneka apie limpancias ligas ir kaip nuo jų apsiginti. Parašė D-ras V. A. Tilžėje. TŽŽ 2005: Tarptautinių žodžių žodynas, Vilnius. Фасмер М. 1967, 1971, 1973: Этимологический словарь русского языка 2–4, Москва. LITERATŪRA Kaulakienė A. 1991: Mokslo kalbos užuomazgos „Keleivyje“. – Lietuvių kalbotyros klausimai XXIX: Lietuvių leksikos ir terminologijos problemos. Vilnius, 80–91. Lietuvos bibliografija. Serija C. Lietuviškų periodinių leidinių publikacijos 1832–1890. Vilnius, 2004. Palionis J. 1995: Lietuvių rašomosios kalbos istorija, Vilnius. Zinkevičius Z. 1990: Lietuvių kalbos istorija 4: Lietuvių kalba XVIII–XIX a., Vilnius. Terminologija | 2011 | 18 107 TERMS OF ARTICLES ON HEALTH IN KELEIVIS The paper deals with terminology in articles on health in the Lithuanian weekly newspaper Keleiwis iß Karaliaucjaus Broliams Lietuwininkams Žinês parneßas (Traveller from Königsberg Bringing News for Lithuanian Brothers) published in Konigsberg from 1849–1880. During the period of 1853–1879 there were nineteen articles on various health issues and their treatment published. These articles on health are important when searching for the beginning of the Lithuanian medical terminology. Medical terms used in these articles are mainly of the Lithuanian origin. Undoubtedly such choice was influenced by the editor of the weekly Frydrichas Kuršaitis (Friedrich Kurschat) who had a good command of Lithuanian and wrote many articles himself. These articles contain some borrowings mainly from Slavic, as well as from German, Greek, Latin and other languages. Many borrowings of Slavic origin, such as liekarstva (drug), liekorius (doctor), rona (wound) were widely used in spoken language. The majority of Slavisms and Germanisms of these articles are no longer used, except for some old Slavic borrowings which took root in the Lithuanian language a long time ago. Borrowings from Greek and Latin most likely made their way into these articles from German sources. Quite a lot of terms, mainly those naming of the parts of the body (akis (eye), koja (leg), širdis (heart), etc.), as well as diseases (drugys (fever), kosulys (cough), maras (plague), etc.) and other medical concepts (gydymas (healing), lavonas (corpse), ligonis (patient), etc.) are old Lithuanian words of this field, which can be found in old writings and are still being used in modern language of medical science and practice. In the middle of the 19th century Lithuanian orthography varied a lot, therefore it is natural that orthographic variants of medical terms in these articles are numerous. Synonyms are also common, especially of clinical terms, except in the group of anatomy nomenclature. Such variations probably are caused by the fact that the majority of articles were not written by specialists of medicine and also because there was a lack of knowledge about some diseases. Thus, the lack of precise naming and abundance of synonymy are understandable. Descriptive terms and folk names were also used. Some articles have features of scientific text – specific concepts were named using definite adjectives or definite participles, some terms came with other language (mainly German) equivalents. Gauta 2011-12-01 Palmira Zemlevičiūtė Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius E. paštas [email protected] 108 P. Zemlevičiūtė | Keleivio straipsnių apie sveikatą terminai