Tarptautinė mokslinė konferencija „Kalbos gramatinė ir leksinė sistema, jos funkcionalumas ir normatyvumas“

Internationell vetenskaplig konferens Språkets grammatiska och lexikala system, dess funktionalitet och normativitet SOLVITA LABANAUSKIENĖ Litauiska språkinstitutet I våras arrangerade institutionen för lettiska och allmän språkvetenskap samt institutionen för baltisk språkvetenskap vid avdelningen för lettiska och baltiska studier vid Lettlands universitets humanistiska fakultet den 48:e internationella konferensen Valodas gramatiskā un leksiskā sistema, tās funkcionalitāte un normatīvums (Språkets grammatiska och lexikala system, dess funktionalitet och normativitet), tillägnad den framstående lettiske språkvetaren, folkloristen, litteraturvetaren och metodikern Arturas Uozuolas (Arturs Ozols). Den 15–16 mars kom föredragshållare från Lettland, Litauen, Ryssland och Finland till universitetet för att delta i diskussionerna. Förmiddagen den första dagen ägnades åt att belysa A. Uozuolas person och verksamhet. I sitt föredrag Arturas Uozuolas och lettisk litteraturvetenskap presenterade Ojārs Lāmas (Ojārs Lāms) forskarens artiklar, som är viktiga för studiet av moderna litterära strömningar i Europa, opublicerat litteraturvetenskapligt material och föreläsningsanteckningar om lettisk litteraturhistoria. Māra Vīksna (Māra Vīksna) och Rita Treija talade om det arkivmaterial om A. Uozuolas som förvaras i Lettlands folkloristiska arkiv och vittnar om forskarens förmåga att väcka ungdomars intresse för insamling av folklore. Ilona Miezytė (Ilona Miezīte), företrädare för museet för skrift och musik (tidigare Rainis litteratur- och konstmuseum), gick igenom A. Uozuolas yrkesverksamhet (hans doktorsavhandling om syntaxen i lettiska folksånger) och hans privatliv. Hon berättade att A. Uozuolas under sina sista levnadsår hade börjat skriva en humoristisk pjäs, vars huvudperson troligen hade honom själv som förebild, medan de övriga personerna var hans kvinnliga språkvetarkolleger. Arbetet fortsatte senare i två sektioner. I den första sektionen Språknormering talade Dzintra Lele-Rozentalė (Dzintra Lele-Rozentāle) och Ineta Baluode (Ineta Balode) om den ”pidginisering” som präglade lantmätartiden på 1800-talet och kännetecknades av ett överdrivet korrekt språkbruk (Fardon (= Pardon)), användning av baltisk-tyska språkelement (/g/ > /j/) med mera. Terminologija | 2012 | 19 247 Rasuolė Vladarskienė tog upp aktuella problem med språkvården i översättningar av Europeiska unionens dokument: terminologi, morfologi och syntax. Föredragshållaren betonade vikten av att värna om översättningarnas språkliga korrekthet, eftersom översättningarna av EU-dokument direkt påverkar det litauiska standardspråket. Enligt R. Vladarskienė måste man vid översättning av EU-dokument hålla sig nära originalet. Därför förs långa, komplicerat uppbyggda och oklara meningar från EU-dokumenten över till den litauiska texten och förändrar de särpräglade dragen i den administrativa stilen, vilka har vårdats i årtionden. Valda Salminia (Valda Salmiņa) uppmärksammade i sitt föredrag tendenser i användningen av armeniska namn i lettiskan – förekomsten av parallella former och orsakerna till dem. Rita Miliūnaitė presenterade databasen över litauiska nyord. Språkvetaren betonade projektets teoretiska och praktiska mål: att skapa en databas, fortlöpande samla in nya litauiska lexikala enheter där och på sikt genom vetenskaplig forskning klarlägga en systematisk bild av detta ordförråd. Enligt R. Miliūnaitė visar databasen över nyord att litauiskan har tillräckliga ordbildningsresurser för att förnya sig och tillgodose de mest skiftande behoven hos det samhälle som använder språket. I den andra sektionen Grammatik och lexikon undersökte Bronius Maskuliūnas texter från 1700-talet, som är en av de minst utforskade perioderna i den litauiska skriftspråksutvecklingen. Mer ingående behandlade han en aspekt av bruket av litauiskt skriftspråk – uttrycket för reflexivitet. Anna Frydenberga (Anna Frīdenberga) förklarade motiveringen bakom avledningar med suffixet -ība (-yba) i den förste lettiske språkvetaren och författaren Georgo Mancelios verk. Enligt den unga språkvetaren är beteckningar för egenskaper med suffixet *-ībā som en särskild ordbildningstyp karakteristiska just för de baltiska språken. Rolandas Kregždys föredrag handlade om aktualiseringen av en metod för att fastställa den grammatiska formen hos litauiska lexem, baserad på semasiologisk analys, vilken är viktig inte bara för att fastställa ett ords etymologi utan också för att kodifiera dess grammatiska betydelse. Lienė Markus-Narvila (Liene Markus-Narvila) talade om germanismer i sydvästra Kurlands dialekter och deras lånekällor. Hon påpekade att en del germanismer fortfarande är livskraftiga i början av 2000-talet – deras fonetiska och morfologiska varianter återfinns i dialekterna. Efter öppnandet av utställningen Arturas Uozuolas – 100 berättade Dzintra Paegle (Dzintra Paegle) om ett bortglömt manuskript av A. Uozuolas om metodik, medan Lidija Leikuma talade om aktualiteten i A. Uozuolas koncept för undervisning i lettiska i dag. 248 Solvita Labanauskienė Tarptautinė mokslinė konferencija Kalbos gramatinė ir leksinė sistema, jos funkcionalumas ir normatyvumas Konferensens eftermiddagssession ägnades åt diskussioner om modersmålets problem. Ina Boikienė och Nadežda Ševeliova tog upp utvecklingen av elevernas kreativa förmåga i modersmålslektionerna (ryska). Enligt föredragshållarna är frågan aktuell eftersom utvecklingen av kreativ förmåga är en viktig förutsättning för att forma elevens personlighet. Frågor om utbildningens kvalitet i Lettland belystes ur olika perspektiv av Vineta Vaivadė (Vineta Vaivade), metodolog vid utbildningsavdelningen på Lettiska språkbyrån. Efter att ha granskat läromedel i lettiska för årskurs 5–9, utgivna av vissa förlag, drog hon följande slutsatser: a) det saknas en gemensam förståelse av lärandeförmågor; b) eleverna får inga exempel på hur uppgifter ska utföras eller på arbetsgången; c) det saknas utveckling av förmågan till självständigt lärande, m.m. Ingrida Balčiūnienė och Gintara Povilai­tienė presenterade en metod för att utveckla sammanhängande muntligt berättande med hjälp av bildsekvenser. De ägnade stor uppmärksamhet åt uppgiftens kontext, som ger barnet ytterligare möjligheter att bättre förstå det sammanhängande berättandets funktioner, struktur och regler. Evelina Zilgalvė (Evelīna Zilgalve) diskuterade kriterier för att skilja partiklar från adverb och tog upp problematiska fall. I sektionen Leksika ir terminologija hölls tre föredrag om växtnamn. Laimutė Baluodė (Laimute Balode) analyserade hur appellativet liepos används i lettisk toponymi. Den första delen av föredraget ägnades åt objekt som benämns med lexemet liepa; ortnamnens namngivning berördes kort, och i den andra delen undersökte författaren avledningar av ordet liepa. Föredraget Latvių liaudies dainų leksika lietuviškai: medžių pavadinimai hölls av Regina Kvašytė. Föredragshållaren hämtade materialet ur samlingen av lettiska folkvisetexter Lekia mano žirgelis (1989; översatt av Sigitas Geda) och konstaterade att det vanligaste trädsnamnet i översättningarna är ąžuolas, medan beržas förekommer hälften så ofta. Solvita Labanauskienė talade om litauiska och lettiska släktnamn på växter i Baltijos šalių floros. Hon tog upp släktnamn som inte kan delas upp morfologiskt, avledningar och sammansättningar samt visade deras likheter och skillnader. Inetos Bernotos sista föredrag i denna sektion behandlade kulinariska termer i de första kokböckerna som publicerades på lettiska. Konferensens andra dag inleddes av Diana Laiveniecė (Diāna Laiveniece) och Normundas Dzintaras (Normunds Dzintars) (Lettlands universitet). Föredragshållarna redogjorde för A. Uozuolas bidrag till metodiken för undervisning i lettiska. Inta Urbanoviča presenterade betydelsefullt material om A. Uozuolas språkhistoriska forskning, vilket återspeglar utvecklingen av europeiska strukturalistiska idéer. Terminologija | 2012 | 19 249 I grammatiksektionens föredrag behandlades frågor inom morfologi och syntax. Līga Vogina diskuterade A. Uozuolas iakttagelser om satsens semantik. Enligt föredragshållaren behandlas de flesta syntaktiska frågor i lingvistens doktorsavhandling Syntaxfrågor i klassiska lettiska folkvisor. Andra problem inom lettisk syntax behandlades i föredrag av Natalia Perkova (Användningen av possessiva pronomen och dativ i lettiska satser med icke-verbala predikat), Liene Kalviša (Nödvändighetsmodus och evidentialitet) och Linda Apse (Betydelser och bruksegenskaper hos prepositionen ANT). Gita Elksnīte höll ett föredrag om adjektiviska ordkombinationer i 1600-talets ordböcker. Föredragshållaren jämförde typerna av syntaktiska relationer i sådana ordkombinationer som användes i Georg Mancelis, Jānis Langijs och Kristofors Fīrekers ordböcker. I sektionen Lexik och lexikografi talade Brigita Bušmanė om verbet ätas semantik. Hon visade att de synonymer till ordet som registrerats i dialekterna kan ange handlingens intensitet, hastighet, varaktighet, sätt och så vidare. Janina Švambarytė-Valužienė presenterade en historisk ordbok över den berättande folklorens vokabulär, som sammanställs utifrån material av Matas Slančiauskas och hans medarbetare och innehåller ordförråd från norra Litauen. Ilga Migla föreläste om fraseologiska jämförelser i lettiska folkvisor. Enligt forskaren räknar A. Uozuolas i sina arbeten upp vilka växt- och trädnamn som dominerar i lettiska folkvisor: lind, ek, ros, blomma. I sitt föredrag behandlade Violeta Černė hur musikinstrumentnamn återges i den förklarande Litauiska ordboken och uppmärksammade fälten för semantiska uppgifter och illustrationer. Diana Šilobritaitė behandlade den period då litauisk matematisk terminologi tog form från slutet av 1800-talet till första hälften av början av 1900-talet samt terminologin i de första tryckta litauiska aritmetikläroböckerna. Hon jämförde läroböcker av de framstående samhällsaktörerna Povilas Matulionis, Jonas Spudulis och Petras Vileišis och analyserade matematiska termer. Vid eftermiddagens fonetiksektion talade man om akustiska egenskaper hos språkljud i lettiska. Föredrag om ämnet hölls av Juris Grigorjevs (Akustiska egenskaper hos lateraler och vibranter i lettiska), Inese Indričāne (Skillnaden mellan tonlösa affrikatorna /c/, /č/ och konsonanterna /ts/ /tš/), Solveiga Čeirane (Jämförelse av formantövergångar för pa- 250 Solvita Labanauskienė Tarptautinė mokslinė konferencija Kalbos gramatinė ir leksinė sistema, jos funkcionalumas ir normatyvumas rallelism: CV eller VC). Ilze Auziņa, Gunta Nešpore och Baiba Saulīte berättade om talintonationen i uppläst text. I den andra sektionen behandlade Dzintra Šulce frågor om språknormering. Hon undersökte protokollen från mötena i språkvetenskapsavdelningen vid Rigas lettiska förening 1933–1942. Föredragshållaren presenterade Jānis Endzelīns uppfattningar om bildning, bruk och stavning av vissa grammatiska former. Daiva Murmulaitytė talade om hur man i den Stora litauiska ordboken, som sammanställs vid Litauiska språkets institut, försöker följa systematikprincipen vid återgivningen av avledningar och vilka svårigheter man möter. Tre typer av avledningar behandlades: verb- och nominalabstrakta substantiv, diminutiver och avledningar med prefixet ne-. Vilija Sakalauskienė behandlade problemen med att återge synonymiska betydelser i förklarande litauiska ordböcker. Enligt henne visar de diskussioner som uppstår att frågan om synonymi blir alltmer aktuell. Detta gör det nödvändigt att på nytt rikta uppmärksamheten mot synonymi och begreppet synonym, granska redan utgivna ordböcker och vara särskilt uppmärksam vid sammanställningen av nya. Den lettiska forskaren Olga Ozoliņa behandlade medeltida franska som standardspråk i sitt föredrag. Konferensens avslutande föredrag ägnades åt A. Uozuolas arbeten om syntax. Andra Kalnača höll föredraget Dagens tolkning av Arturs Uozuolas analytiska debitiv, och Ilze Lokmane – Arturs Uozuolas och problematiska frågor inom dagens syntax. Internationella temakonferenser om A. Uozuolas har anordnats i Riga sedan 1965, och arrangörerna bjuder därför in till en ny träff även nästa år. En samling med konferensföredragens sammanfattningar har publicerats. Mottagen 2012-11-16 Solvita Labanauskienė Litauiska språkets institut P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius E-post: [email protected] Terminologija | 2012 | 19 251