Pragmatics for developing a terminological glossary: UNESCO’s Internet Governance Glossary

Pragmatik för utveckling av en terminologisk ordlista: UNESCO:s ordlista för styrning av Internet BLANCA STELLA GIRALDO PEREZ Infoterm (International Information Centre for Terminology) NYCKELORD: terminologisk ordlista, specialiserad kommunikation, digital klyfta, metodik för ordlistan för styrning av Internet (IGG), terminologiska principer och metoder, innehåll 1. BAKGRUND TILL UTVECKLINGEN AV ORDLISTAN FÖR STYRNING AV INTERNET Den snabba utvecklingen av informations- och kommunikationsteknik (IKT), de växande kunskapssamhällena och den politiska målsättningen att minska digitala klyftor av alla slag är frågor som står högt på dagordningen för beslutsfattare inom näringslivet, den offentliga förvaltningen och den akademiska världen. För att förbättra effektiviteten och ändamålsenligheten i specialiserad kommunikation och kunskapsdelning behövs en uppgradering av befintliga metoder och föreställningar, nya metoder och användning av verktyg. Det finns flera förslag på hur kunskapsverktyg kan utvecklas för att bidra till skapandet av lämpligt innehåll som kan återanvändas, få nya användningsområden och berikas, samtidigt som interoperabilitet och hållbarhet främjas. Väl utarbetade ordlistor är grundläggande verktyg för att öka effektiviteten och ändamålsenligheten i specialiserad kommunikation och kunskapsdelning. För att förstå sambandet mellan en ordlista och dess betydelse för den digitala klyftan behöver man känna till den digitala klyftan och de frågor den omfattar. I allmän bemärkelse avser ”digital klyfta” skillnaden mellan befolkningsgrupper och regioner som har tillgång till modern IKT. Andy Carvin (2000) konstaterade: ”Den digitala klyftan är en av de viktigaste medborgerliga rättighetsfrågorna som vår moderna informationsekonomi står inför.” Tillgång till Internet, information och IKT har emellertid visat sig inte vara tillräcklig för att minska den digitala klyftan, som Carvin framhöll också handlar om innehåll, läskunnighet, pedagogik och gemenskap. I dag omfattar den till och med fler dimensioner. ”Digitalt utanförskap är en del av en bredare klyfta som bidrar till människors sociala och ekonomiska utanförskap. Flera Terminologija | 2017 | 24 59 aspects: economic, geographic, languages, gender, etc.” (Patru 2008). As a social issue, the digital divide is becoming manifest in several different forms, which different stakeholders and public or private organizations try to overcome. However, “Closing the digital divide will not suffice to close the knowledge divide for access to useful, culturally relevant knowledge is more than a matter of technology access.” (ibidem) ”Mellanstatliga organisationer som UNESCO och globala organisationer som Internet Corporation for Assigned Names and Numbers (ICANN), liksom regionala organisationer, icke-statliga organisationer (NGO:er) och andra, framhåller språkens oumbärliga roll i uppbyggnaden av inkluderande kunskapssamhällen. Varje språk utgör ett unikt vittnesbörd om sin civilisations kulturella skaparkraft och bidrar till världens kulturarv – för att inte tala om språkets avgörande roll i att bygga interkulturell dialog, försoning och fred.” (UNESCO 2017) UNESCO:s budskap här: ”I en globaliserad värld med sammanlänkade samhällen är interkulturell dialog avgörande om vi ska kunna leva tillsammans och samtidigt erkänna vår mångfald. I en osäker värld beror nationernas framtid inte bara på deras ekonomiska kapital eller naturresurser, utan på deras kollektiva förmåga att förstå och förutse förändringar i omgivningen – genom utbildning, vetenskaplig forskning och kunskapsdelning.” (Wikiprogress knowledgebase n.d.) Att utforma strategier som bidrar till att minska den digitala klyftan och fastställa principer som påverkar informationssamhället har därför alltid varit viktiga ämnen för UNESCO:s program och verksamhet. Statistiska rapporter visar vanligtvis på en ökning av antalet Internetanvändare och teknikens marknadspenetration. Internet World Stats tillhandahåller användbar statistisk information om Internetanvändare i världen. Global Digital Snapshot redovisar viktiga statistiska indikatorer för världens användare av Internet, mobilteknik och medier. De flesta av dessa siffror visar en växande trend och förutspår anmärkningsvärt snabba förändringar under de kommande åren. Den accelererade förändringen sker inte jämnt inom alla sektorer, vilket den borde göra. Av de siffror som Scientific Foresight Unit (STOA) presenterar i sin studie om ”språklig jämlikhet i den digitala tidsåldern” gällande stödet för maskinöversättning (MT) per språk framgår att endast ett fåtal språk har tillgång till programvara och resurser av god kvalitet inom vissa användningsområden, medan övriga språk saknar programvara eller resurser för stöd till MT. Inte ens de flesta språk som används i Europeiska unionen åtnjuter likvärdig 60 Blanca Stella Giraldo Perez Pragmatics for developing a terminological glossary: UNESCO’s Internet Governance Glossary möjligheter när det gäller information, kommunikation och det kunskapsutbyte som krävs i vår globaliserade värld. ”Även om flerspråkighet är en av Europas största tillgångar är den också en av de mest betydande utmaningarna för skapandet av en verkligt integrerad EU. Omkring 80 språk används i EU, och språkbarriärer har en djupgående inverkan, inte bara på etableringen av en gemensam europeisk identitet, utan också på arbetskraftens rörlighet och gränsöverskridande e-handel, handel och offentliga tjänster. Denna studie, som publicerades av STOA i mars 2017, kartlägger framväxten av nya tekniska framsteg, baserade på ökad beräkningskraft och tillgång till stordata, genom vilka språkteknologi (HLT) håller på att bli en verklig lösning för att övervinna språkbarriärer. Hittills har dock de flesta tekniska framsteg gjorts för endast ett språk, engelska.” (Pataki, Dawood 2017) Inte bara maskinöversättning, utan även alla områden som omfattar information och kommunikation påverkas av Internets och IKT:s snabba tillväxt, som ger nya möjligheter att få tillgång till, bevara, skapa och dela information och kunskap. Delning innebär att informationen blir tillgänglig för människor och kan få global inverkan. Följaktligen bör information och kunskap vara lika tillgängliga för samhällen med högt utvecklade fackspråk som för dem med mindre utvecklade fackspråk och terminologier. ”Under sin tidiga utveckling bedömdes Internet ofta ur ett tekniskt perspektiv. Under det senaste decenniet har dock andra frågor, som ofta betecknas som ”mjuka”, kommit i fokus, exempelvis mänskliga rättigheter, demokrati, integritet, social jämlikhet, inkludering, skapande av lokalt innehåll, ömsesidigt beroende samt andra kulturella, utbildningsmässiga, ekonomiska och politiska aspekter av Internetanvändning. Sådana diskussioner har pågått sedan Internet Governance Forum (IGF) skapades. Forumet var ett resultat av de två världstoppmötena om informationssamhället (WSIS i Genève 2003 och Tunis 2005) samt WSIS+10-granskningsprocessen och dess resultat. I detta sammanhang erkänns ’språk’ i allt högre grad som en fråga, eftersom språkbruket i dag i hög grad stöds av IKT och Internet. Bristen på relevant terminologi påverkar därför indirekt de digitala klyftorna och kunskapsklyftorna.” I dag har det internationella samfundet flera mekanismer med deltagande av flera intressenter för dialog och genomförande av lösningar på frågor som rör Internets styrning. WSIS-evenemangen och IGF hör till de viktigaste. För att delta i internationella processer med flera intressenter behöver länder och deras nationella företrädare också ha tillgång till språkverktyg som underlättar förståelse, samarbete och samordning. En sådan mekanism är de snabbt växande partnerskapen med flera intressenter som rör Internets styrning.” (Infoterm, UNESCO, ICANN 2017: 12) Terminologija | 2017 | 24 61 Generellt sett tar IKT ledningen när språkverktyg utvecklas för olika samhällen, och utvecklingen av tekniska aspekter prioriteras. När det gäller språkverktyg står dock innehållsutveckling och resurser i centrum. Exempel på språkresurser är skriftliga och talade korpusar, datorlexikon, terminologidatabaser, insamling och bearbetning av taldata med mera. Grundläggande programvaruverktyg är också viktiga för att förvärva, förbereda, samla in, hantera, anpassa och använda dessa språkresurser och andra slags innehåll. Eftersom språkbruket i dag i hög grad stöds av informations- och kommunikationsteknik (IKT) och Internet leder dock bristen på relevant terminologi indirekt men oundvikligen till digitala klyftor och kunskapsklyftor, vilka kan ta sig olika uttryck. Det finns därför ett behov av kontinuerlig terminologiplanering, uppbyggnad av institutionell kapacitet och effektiva samordningsmekanismer på regional och nationell nivå. (Se: Infoterm, UNESCO, ICANN 2017) Utveckling av terminologier som bidrar till utbyte av information och kunskap och till aktivt deltagande i diskussioner inom fackgemenskaper utgör således inte bara en stor möjlighet för användare av mindre utvecklade språk, utan också för utvecklingen av strukturerat innehåll med sikte på interoperabilitet och hållbarhet. Det finns flera produkter med termer som representerar begrepp, såsom tesaurer, ordböcker, databaser och ordlistor. En ordlista är en typ av terminologiresurs vars värde beror på syftet med och sättet på vilket den utvecklas. I bred bemärkelse, ”En ordlista, även kallad vokabulär eller clavis, är en alfabetisk lista över termer inom ett visst kunskapsområde, tillsammans med definitioner av dessa termer.” En kärnordlista är en enkel ordlista eller definitionsordbok som möjliggör definition av andra begrepp, särskilt för nybörjare inom ett språk eller studieområde. Den innehåller ett litet basordförråd och definitioner av viktiga eller ofta förekommande begrepp, vanligen även idiom eller metaforer som är användbara i en kultur.” (Wikipedia) Det finns olika typer av ordlistor: enspråkiga, tvåspråkiga (vanligtvis en lista med ord och motsvarigheter samt förklaringar på ett annat språk) och flerspråkiga. Vissa kan innehålla bilder eller symboler som representerar begrepp. Det finns också ordlistor i form av vokabulärer, som innehåller definitioner av begreppen. 62 Blanca Stella Giraldo Perez Pragmatics for developing a terminological glossary: UNESCO’s Internet Governance Glossary Sådana ordlistor är värdefulla resurser för att förstå terminologin inom ett område eller ett specifikt ämne. Om de organiseras utifrån sådan kunskap om området eller ämnet kan de vara till större nytta för användarna när de ska tillägna sig begreppen. Deras värde blir särskilt tydligt inom nya specialiserade fält, där den snabba utvecklingen kräver praktiska lösningar som senare kan delas, uppdateras, återanvändas eller förbättras utifrån användarnas behov. ”[...] ett språk som släpar efter i fråga om terminologi inom ett visst område eller inom många områden riskerar med tiden att förlora förmågan att kommunicera inom olika tematiska områden på det språket. En språkgemenskap vars språk inte har utvecklat vetenskaplig och teknisk terminologi tvingas ofrånkomligen använda ett annat, mer utvecklat främmande språk för kommunikation inom tematiska områden.” (UNESCO 2017) Efter att ha beskrivit några av frågorna i samband med den digitala klyftan och en ordlistas roll syftar denna artikel till att sammanfatta de viktigaste aspekterna av metoden för att utveckla Internet Governance Glossary (IGG) och att öka medvetenheten om de olika möjligheterna när man planerar och utvecklar denna typ av språkresurs, liksom om dess potentiella användning för ”fortlöpande terminologiplanering, uppbyggnad av institutionell kapacitet och effektiva samordningsmekanismer på regional och nationell nivå”. Den syftar också till att dela erfarenheterna från IGG, vilka kan skalas upp eller efterliknas av andra gemenskaper som inte har samma möjligheter som de med högt utvecklade fackspråk. Samtidigt kan den tjäna som exempel för många gemenskaper som inte deltar i processer med flera berörda parter på grund av brist på terminologi inom nya områden eller över flera nya områden. ”I detta avseende har arabisktalande länder och gemenskaper för närvarande begränsade möjligheter att fullt ut delta i en konstruktiv dialog och gemensamma åtgärder inom processer med flera berörda parter, på grund av att stödjande språkverktyg används i otillräcklig omfattning. Därför behövs lösningar för att stärka den tekniska terminologin i det arabiska språket och på så sätt underlätta dialogen om användningen av arabiska på Internet på ett effektivt, ändamålsenligt och samordnat sätt.” De partner som deltar i IGG-projektet är i allmänhet överens om att Internet bör vara till för alla människor runt om i världen.” (Infoterm, UNESCO, ICANN 2017: 12) Slutligen ger denna artikel möjlighet att nå en bredare publik och visa vilka insatser stora organisationer som UNESCO och ICANN, här i samarbete med Infoterm, genomför för att fullgöra sina samhällsuppdrag. Terminologija | 2017 | 24 63 2. ÖVERSIKT ÖVER METODEN Metoden för Internet Governance Glossary beskriver ”ett ramverk för att upprätta en arabisk ordlista över termer inom Internetstyrning, för att stödja arabisktalande gemenskapers deltagande i processer för Internetstyrning och beslutsfattande med flera berörda parter på olika plattformar, däribland World Summit on Information Society (WSIS) och Internet Governance Forum (IGF).” (Infoterm, UNESCO, ICANN 2017: 7) Från allra första början utvecklades IGG-projektet med målet att förse arabisktalande länder och gemenskaper med en ordlista om Internetstyrning (IG), tillsammans med en generell metod för att skapa eller harmonisera terminologi utifrån internationella standarder. Den verkliga utmaningen var dock att leva upp till de uttalade förväntningarna om att ”[...] arabisktalande länder kommer att använda ordlistan över termer inom Internetstyrning, som har utarbetats på ett samarbetsinriktat, korrekt och mångpartsbaserat sätt; • Att bidra till att utforma gemensamma dagordningar, medverka i beslutsprocesser, kommunicera mer effektivt och uppmuntra deras deltagande i mekanismer för Internetstyrning med flera berörda parter; • Att delta i alla slags processer med flera berörda parter; • Att stärka den institutionella kapaciteten hos regionala och nationella organisationer som arbetar med språkfrågor och utveckla samordningsmekanismer mellan dem, i syfte att bidra till att främja och ge tillgång till det arabiska språket på Internet.” (Infoterm, UNESCO, ICANN 2017: 13) När det gäller själva ordlistan utformades fem huvudfaser för att uppnå de förväntade resultaten: • Granskning av centrala dokument för att identifiera grundläggande begrepp inom Internetstyrning (IG). • Utarbetande av ett utkast till en ordlista över IG-termer på engelska. • Offentliga samråd. • Lokalisering av IG-termernas ordlista till arabiska och den efterföljande valideringsprocessen. • Distribution. Parallellt var det, med avseende på metodiken, nödvändigt att beskriva de preliminära övervägandena inom fyra breda kategorier: • Terminologiarbete ur metodologisk synvinkel: med beaktande av ämnesområdet, målgruppen och syftet med IGG; • Olika typer av arbetsflödesutformning och planering: anpassning av huvudfaserna (enligt ISO 15188:2001), reglerna i de viktigaste internationella 64 Blanca Stella Giraldo Perez Pragmatics for developing a terminological glossary: UNESCO’s Internet Governance Glossary ISO/TC 37-standarderna ”Språk och terminologi” och exempel på god praxis; • Dokument som ska konsulteras vid utarbetandet av IGG, utöver de expert- och policydokument som UNESCO tillhandahållit: befintliga ordlistor, ytterligare källor samt kriterier för att utvärdera dokumenten; • Termkandidater och deras kontexter i dokumenten: med beaktande av vilken typ av information som termkandidaternas källor tillhandahåller. Tre fall identifierades: avsaknad av definierande kontext, otillräcklig kontext och termer som används inkonsekvent i olika texter. Att närma sig Internet Governance som ett specifikt ämnesområde bidrog till att identifiera dimensioner och representativa kärnbegrepp ur följande perspektiv: ”Frågan om hur Internet styrs är avgörande. Hur vi förvaltar denna värdefulla, globala resurs påverkar direkt våra ekonomiska och sociala möjligheter långt in i framtiden. Utmaningen Internetstyrning syftar på de processer som påverkar hur Internet förvaltas. När beslutsfattare och tekniska experter arbetar för att koppla upp de återstående två tredjedelarna av världens länder kommer det SÄTT på vilket Internet styrs sannolikt att påverka hur vi använder det och hur det utvecklas. [...] Det är avgörande att skapa tydliga och enkla sätt för alla – oavsett bakgrund – att förstå och vara delaktiga i hur Internet drivs. [...] I den politiska världen talar man om detta som ”flerpartsmodellen”. I grund och botten innebär det att alla som har ett intresse av Internets framtid behöver få en röst i hur det drivs.” (Internet Society) Kort sagt kan man säga att ett dynamiskt område som Internetstyrning genomgår en snabb teknisk och begreppsmässig utveckling. Politiskt sett är det ett mycket känsligt område med många kontroversiella termer som signalerar strategisk betydelse för näringslivet, samhället och politiken/offentlig förvaltning. Dessutom har Internets kulturella dimension stor betydelse för bevarandet av kulturarvet. Eftersom Internetstyrning är grundläggande för varje land och varje medborgare bidrar IGG till att klargöra centrala termer och underlättar en bättre förståelse för alla berörda parter. Metodiken för att ta fram IGG i enlighet med internationella standarder behövde anpassas för att hantera de ovan nämnda särdragen. Med utgångspunkt i kunskapsläget i litteraturen inom området strukture- Terminologija | 2017 | 24 65 rades den i sju dimensioner: Internetstyrning i allmänhet; infrastruktur och standardisering; ekonomisk dimension; rättslig dimension; utvecklings- och sociokulturell dimension; intressenter samt organisationer, forum, nätverk, grupper, konferenser, regler och rättsliga instrument. Formuleringarna utformades så neutralt som möjligt ur intressegruppernas perspektiv. Samtidigt formulerades IGG:s uppslagsord så användarvänligt som möjligt, med välutbildade läsare som målgrupp. Med andra ord behövde genomsnittsanvändarnas behov beaktas ordentligt. Internetstyrning har antagit flerpartsmodellen, vars flexibilitet gör det möjligt för ”individer och organisationer från olika områden att delta sida vid sida för att dela idéer eller utarbeta en konsensusbaserad policy.” (Internet Society 2016) Ur experternas perspektiv syftar denna modell till att fastställa ett antal verktyg eller metoder snarare än en enda lösning. Därför behövde intressenternas kritiska frågor behandlas noggrant, eftersom de inte är desamma för alla intressenter. Behovet av översättning var ytterligare ett krav att beakta. Detta ledde till ett alfabetiskt index som gör det snabbt och enkelt att slå upp termerna i IGG. Med utgångspunkt i internationella standarder och bästa praxis utformades en generell metodik för följande aspekter: Utvärdering och urval av källor. Strukturering av hela området Internetstyrning i dimensioner. Systematiskt tillvägagångssätt för utformningen av ordlistans struktur (makrostruktur), de enskilda uppslagsorden i ordlistan (mikrostruktur), terminrelaterad information, beskrivningsrelaterad information, ytterligare information. IGG-publikationens övergripande upplägg. Av pragmatiska skäl valdes en kombination av deskriptiva och preskriptiva tillvägagångssätt i enlighet med terminologiteori och terminologiarbete. Detta tillvägagångssätt tog hänsyn till specialiserade lexikografiska metoder som fokuserar på den terminologi som förekommer i ett områdes specialiserade kommunikation. I praktiskt terminologiarbete kräver varje projekt ett anpassat arbetsflöde, beroende på syftet och de tillgängliga resurserna (i fråga om personal och teknik). God praxis visar hur forskare på lämpligt sätt har anpassat reglerna i de viktigaste internationella standarderna från ISO/TC 37 ”Språk och terminologi”. 66 Blanca Stella Giraldo Perez | Pragmatics for developing a terminological glossary: UNESCO’s Internet Governance Glossary Följande diagram visar den arbetsflödesmodell för IGG som utformats för utvecklingsfaserna. Figur 1: IGG:s arbetsflödesmodell ”[När] beskrivningarna formulerades lades särskild omsorg på att tillhandahålla korshänvisningar till begreppsmässigt relaterade uppslag. Detta, tillsammans med harmoniseringen av stil, layout etc. för samtliga uppslag, krävde en noggrann anpassning av formuleringarna.” (Infoterm, UNESCO, ICANN 2017: 24) Efter steg 26 genomfördes i själva verket en avslutande process för att komma överens om alla ändringar i ordlistan och slutföra beskrivningen av metodiken. Terminologija | 2017 | 24 67 Kort sagt kan IGG:s utvecklingsprocess förklaras med följande diagram: Figur 2: Sammanfattande diagram över IGG:s utvecklingsprocess Korpusen utformades utifrån tre huvudpunkter: kriterier för att utvärdera dokumenten, dokumentkodning, kategorisering av dokument. ”Kategoriseringen av dokumenten byggde på ett systematiskt tillvägagångssätt redan från början. Först genomgick varje dokument lässtrategier utförda av terminologiexperter, såsom översiktlig avsökning och skumläsning, för att kategoriseras. [Under] denna process jämfördes dokumenten och kategoriseringen samordnades när de till exempel tillhörde samma typ. I vissa fall höjdes eller sänktes dock kategoriseringen i jämförelse med liknande dokument, beroende på hur relevanta de var för IGG-projektet. I andra fall var en kategorisering inte möjlig eftersom dokumentet inte innehöll relevant terminologi eller inte tillförde ny information. Sammantaget inleddes termextraktionsprocessen med ett urval på cirka 25–30 dokument. Denna analys och kategorisering innebar dock inte att de övriga dokumenten skulle förkastas, utan syftade till att göra hela arbetet effektivt och hanterbart från början. I detta sammanhang, 68 Blanca Stella Giraldo Perez | Pragmatics for developing a terminological glossary: UNESCO’s Internet Governance Glossary Särskild omsorg krävdes för att inte tappa fokus, det vill säga för att inte bli alltför involverad i närliggande aspekter, såsom IKT- eller ekonomisk terminologi. Annars skulle IGG lätt ha kunnat gå långt utöver den centrala terminologin inom IG. Ändå användes till slut mer än 150 källor för att extrahera och utvärdera termer.” (Infoterm, UNESCO, ICANN 2017: 28) Efter det intellektuella urvalet av centrala begrepp valdes ett programverktyg för termextraktion för att identifiera de bästa kontexterna (eller snarare kotexterna) för beskrivningen av termerna. Strukturen för enskilda poster för termer och egennamn följde ett anpassat systematiskt tillvägagångssätt, som i huvudsak fokuserade på följande aspekter: Metoden för att sammanställa IGG, inklusive metoden för att hantera den stora mängden dokument. IGG:s makrostruktur och mikrostruktur. Posternas utformning, inklusive användningen av symboler. Därefter tillämpades ett semisystematiskt tillvägagångssätt för att ordna de enskilda posterna i ordlistan. Som nämnts delades ordlistan in i dimensioner, och posterna grupperades så långt som möjligt enligt sina begreppsliga relationer. ”Eftersom de flesta terminologiska poster som upptogs i utkastet till IGG hade valts från olika källor med anknytning till ämnesområdet IG, krävdes från början beslut om ett enhetligt, systematiskt tillvägagångssätt för hantering av termer och beskrivningar (vilket arbetet med IGG bekräftade på ett positivt sätt). Detta enhetliga tillvägagångssätt innebär dock inte att varje enskild post presenteras på ett enhetligt sätt [...]. IG-ordlistan innehåller ett antal termer eller namn som är relativt nya, men ändå används i stor utsträckning utan någon gemensam överenskommelse om eller standardiserad definition inom IG-gemenskaperna. Andra termer används i stor utsträckning och är väldefinierade och kan därför betraktas som ”standard”. Vissa mindre frekventa termer kan vara viktiga för förtydliganden, trots att de används mycket sällan. Verktyg för termextraktion kan vanligtvis inte skilja mellan viktiga/betydelsefulla och icke-betydelsefulla förekomster. Därför räckte statistiska belägg i sig inte för att fastställa en terms betydelse eller identifiera en god beskrivning eller förklaring utifrån kontexten.” (Infoterm, UNESCO, ICANN 2017: 30) Med hänsyn till målgruppen förenklades mikrostrukturen i IGG-posterna avsevärt: Term- eller namnnivå (med exempel). Beskrivningsnivå (med exempel). Termanvändning och relationer. Ortografiska och andra skrivkonventioner. Terminologija | 2017 | 24 69 Beskrivning snarare än definition. Korsrefererade termer. Anmärkningar. Samtidigt begränsades användningen av lexikografiska symboler (såsom olika typer av parenteser, förkortade angivelser osv.) till ett minimum och användes konsekvent för tydlighetens och användarvänlighetens skull. Exemplet på en termpost nedan visar mikrostrukturens element i sin slutliga utformning: Figur 3: Exempel på termpost + mikrostrukturens element IGG:s utformning återspeglar makrostrukturen och organiseringen av det slutliga dokumentet samt ordlisteposterna enligt IG-dimensionerna. ProTerm: ett effektivt verktyg för termidentifiering och termextraktion Verktyg för termidentifiering och termextraktion spelar en viktig roll när denna typ av resurs utvecklas och kan inte ignoreras. Den centrala frågan är dock hur man väljer det lämpligaste verktyget för ett visst fall och hur man använder det på bästa sätt. Tester av flera verktyg för termextraktion visade vilka fördelar vissa av dem erbjuder, vilka uppgifter som kan utföras och behovet av att kombinera flera verktyg för att kunna genomföra en fullständig termextraktion på ett effektivt sätt. I teorin låter det enkelt, men i praktiken finns det nackdelar vad gäller datahämtning, uppgifternas komplexitet, format 70 Blanca Stella Giraldo Perez Pragmatics for developing a terminological glossary: UNESCO’s Internet Governance Glossary interoperabilitet och tidsinvestering är frågor som MÅSTE övervägas noggrant i början av ett sådant projekt. Nedan följer en generaliserad lista över de begränsningar som upplevdes med några av de utvärderade verktygen: Begränsningar vad gäller den textmängd som ska bearbetas. Begränsningar när det gäller textformat. Verktyg som programmerats för tvåspråkig extraktion (särskilt för att fylla på översättningsminnen). Brister i identifieringen av termkandidater. Förekomstfrekvensen var inte någon egentlig indikator på en terms relevans. Lyckligtvis hittades ProTerm, ett verktyg med sluten källkod för att identifiera relevanta termer och namn, under de undersökningar och efterforskningar som genomfördes. ProTerm visade sig ha de funktioner som krävdes för termidentifiering och -extraktion för IGG, samtidigt som den utbildning och det stöd som behövdes för att genomföra granskningen av termerna och arbetsmomenten snabbt och effektivt fanns att tillgå. ProTerm valdes därför. Nedan följer några av dess utmärkande egenskaper som är värda att nämna: Verktyg för terminologiarbete och textanalys (ProComStrasser). Extraherar nya termer från en mängd olika dokument. Erbjuder hjälp med indexering och sökning efter informationsenheter. Möjliggör navigering i dokumentens innehåll oberoende av nyckelord, baserad på statistisk analys. Kompatibelt med de flesta etablerade filformat och gränssnitt för vanligt förekommande formella språk och IT-standarder. Innan ProTerm användes utarbetades och konsoliderades en lista över förhandsutvalda termkandidater för IGG. Med utgångspunkt i denna konsoliderade lista kunde verktyget användas målinriktat, med goda resultat för de redan identifierade termerna och deras kotexter. Det visade hur ofta de förekom (ibland med olika resultat beroende på stavningsvarianter eller olika ordkombinationer). ProTerm gjorde det också möjligt att kontrollera varje termförekomst i verktygets format eller i originaldokumentet. Denna möjlighet bidrog till att förtydliga och harmonisera förklaringarna samt att sålla bort skillnader och likheter inom respektive fält eller delfält. ”Resultaten av att använda ProTerm i det skedet var i alla fall kategoriskt bättre än att använda ProTerm för termidentifiering utan förhandsutvalda termer. I detta sammanhang kunde några intressanta observationer göras beträffande förekomstfrekvensen för termer och namn i dokumentsamlingen... Terminologija | 2017 | 24 71 Med hjälp av ProTerm var det möjligt att granska kontexten inte bara under identifieringen av termer (då den visas i oformaterad text), utan också att kontrollera kontexterna i dokumenten som finns i verktyget i deras originalversion, med den ursprungliga layouten och i kombination med icke-verbala representationer. Därför är det nödvändigt att många gånger granska originaldokumentet för att förstå vissa kontexter.” (Infoterm, UNESCO, ICANN 2017: 42) Sammanfattningsvis kan man säga att den kreativa och genomtänkta användningen av ProTerm i hög grad bidrog till optimala resultat. Experternas bedömning av de föreslagna formuleringarna av uppslagsorden och deras skickliga användning av ProTerm bidrog stort till att IGG:s mål uppnåddes. 3. Ö V E R V Ä G A N D E N F Ö R F R A M T I D A U T V E C K L I N G Efter att IGG:s ordlista och beskrivningen av dess metodik hade färdigställts, gavs följande förslag med utgångspunkt i metodikens generella tillämpbarhet, innehållets hållbarhet, dokumentation av processer, samarbete och tvärvetenskapligt arbete, översättning till andra språk samt anpassning till olika ändamål: • Internetstyrning och dess terminologi är ett dynamiskt område som fortsätter att utvecklas snabbt. Därför kommer det att krävas arbete i framtiden för att utöka och revidera IGG. • Sådant framtida arbete skulle avsevärt underlättas av språkteknologi som utformats för att organisera kontinuerlig uppdatering av data genom samarbetsmetoder. • När sådana ordlistor utarbetas är det alltid tillrådligt att ha framtida behov av översättning till andra språk i åtanke. Lokaliseringen till arabiska skulle kunna tjäna som modell för andra språkversioner. • Andra språk kan ha fler eller färre synonymer; regionala varianter kan markeras med en geografisk beteckning efter respektive synonym. Det kan finnas fler eller färre anmärkningar till uppslagsorden på andra språk. • Termer som används på varje språk bör vara så allmänt accepterade som möjligt; därför är de samarbetande experternas konsensus av stor betydelse. • Vid uppdatering och utvidgning är det viktigt att systematiskt dokumentera alla mellanversioner (versionshantering) tills den slutliga versionen har uppnåtts. 72 Blanca Stella Giraldo Perez Pragmatics for developing a terminological glossary: UNESCO’s Internet Governance Glossary Kooperativa och deltagarbaserade metoder bör främjas, liksom tvärvetenskapligt arbete som inkluderar experter inom området. Det sätt på vilket posterna utarbetades möjliggör en teknisk uppgradering med ett mer dynamiskt system. Lokaliseringen till arabiska var ytterligare en omfattande uppgift som, om den dokumenteras på ett lämpligt sätt, skulle kunna bli en utbildningsresurs för översättare. Det är under alla omständigheter värdefullt att dela och sprida denna och liknande erfarenheter, så att de kan upprepas, skalas upp eller återanvändas av olika intresserade grupper inom skilda områden där kunskapsdelning och kommunikation behövs. Ett besök på IGG:s webbplats och en studie av metodbeskrivningen skulle kunna ge upphov till nya idéer för exempel och återanvändning i andra sammanhang, såsom undervisning och utbildning, språk- eller terminologiplanering, innehållsskapande och lokalisering. SLUTSATSER IGG-metodiken är en praktisk anpassning och tillämpning av etablerade terminologiska principer och metoder – särskilt sådana som formulerats i standarder från ISO/TC 37. Den skulle kunna anpassas ytterligare för olika ändamål inom skilda domäner eller ämnesområden, liksom för olika målgrupper på olika utbildningsnivåer. IGG-metodiken visar att principerna och metoderna för terminologiarbete i strikt bemärkelse kan anpassas till behoven hos specifika målgrupper. IGG-metodiken utvecklades med sikte på välutbildade användare som inte nödvändigtvis är experter på Internet eller IKT, genom att välja ut och beskriva centrala begrepp på ett semisystematiskt sätt, med beaktande av att ”översättning” underlättas till andra språk – först till arabiska – där grundläggande terminologi om Internets styrning är mindre utvecklad, genom att aktivt involvera kunniga representanter för de framtida målgrupperna. IGG-metodiken ersätter inte ett systematiskt terminologiarbete, men kan fungera som en god utgångspunkt för terminologiarbete inom ett ämnesområde som utvecklas mycket dynamiskt, såsom Internets styrning. Terminologiska ordlistor kan således användas för att utveckla strukturerat innehåll som berikar digitala miljöer. Terminologija | 2017 | 24 73 En resurs som IGG ”kan ses som ett initiativ för att tillgodose behovet av kontinuerlig terminologisk planering, kapacitetsuppbyggnad vid institutioner och effektiva samordningsmekanismer på regional nivå och landsnivå”. (UNESCO 2017) IGG eller liknande typer av terminologiska resurser kan i hög grad gynna involveringen och deltagandet i kommunikationsprocesserna i länder och samhällen med mindre utvecklade fackspråk och terminologier. I detta sammanhang bör det sägas att kraven på innehållskvalitet och innehållskurering håller på att bli ett kritiskt krav inom ramen för utvecklingen av sakernas internet (IoT). I vilket fall som helst måste bästa praxis för terminologiska processer, baserad på relevanta standarder, följas om en hög innehållskvalitet ska kunna säkerställas. SOURCES Home » What We Do » Issues » Internet Governance. – Internet Society. [Online] [Cited: August 30, 2016.] http://www.internetsociety.org/what-we-do/internet-issues/internet-governance. We are social & Hootsuite. 2017. We are social Special Reports Digital in 2017: Global Overview. – We are social. [Online] January 24, 2017. [Cited: May 20, 2017.] https://wearesocial.com/special-reports/digital-in-2017-global-overview. REFERENCES Carvin A. 2000: Mind the Gap: The Digital Divide as the Civil Rights Issue of the New Millennium. – Multimedia & Internet Schools. January–February 2000, The weekly e-Newsletter from MMIS.com. Infoterm, UNESCO, ICANN 2017: Home Internet Governance Glossary (IGG). – Internet Governance Glossary (IGG) Methodology (E. Baher, C. Galinski, B. Giraldo, & I. Kasinskaite-Buddeberg, Eds.) [Online] April 4, 2017. [Cited: May 3, 2017.] http://en.unesco.org/sites/default/files/internet_governance_glossary_methodology.pdf or https://en.unesco.org/internet-governance-glossary. Internet Society 2016: Home » Internet Governance - Why the Multistakeholder Approach Works. – Internet Governance - Why the Multistakeholder Approach Works. [Online] April 26, 2016. [Cited: June 30, 2016.] Briefing Papers. https://www.internetsociety.org/doc/internet-governance-why-multistakeholder-approach-works. Pataki Z. G., Dawood A. 2017: European Parliamentary Research Service Blog Language Equality In The Digital Age. – European Parliamentary Research Service Blog. [Online] May 10, 2017. [Cited: May 18, 2017.] https://epthinktank.eu/2017/05/10/language-equality-in-the-digital-age/. Patru M. 2008: IN Slide share Attaining quality education for all: A UNESCO perspective. [Online] October 31, 2008. [Cited: September 5, 2015.] Slide 11–12. https://www.slideshare.net/eden_online/attaining-quality-education-for-all-a-unesco-perspective-presentation?qid=69b4a61a-3066-4867-8069-0514ef0a1250&v=&b=&from_search=1. UNESCO 2017: Home Internet Governance Glossary (IGG). – Internet Governance Glossary (IGG). [Online] March 27, 2017. [Cited: April 4, 2017.] http://en.unesco.org/internet-governance-glossary. Wikiprogress knowledge base. – Wikiprogress Organisations UNESCO. [Online] [Cited: March 14, 2017.] http://wikiprogress.org/data/organization/unesco. Wikipedia – Glossary. [Online] [Cited: February 21, 2017.] https://en.wikipedia.org/wiki/Glossary. World Stats 2017: Internet World Stats usage and population statistics. – Internet World Stats. [Online] June 30, 2017. [Cited: June 30, 2017.] http://www.internetworldstats.com/stats.htm. 74 Blanca Stella Giraldo Perez | Pragmatics for developing a terminological glossary: UNESCO’s Internet Governance Glossary TERMINŲ ŽODYNO RENGIMO PRAGMATIKA: UNESCO INTERNETO VALDYMO ŽODYNAS Sparti informacinių ir komunikacinių technologijų plėtra, didėjantis žinių visuomenės ir politinis siekis mažinti įvairių rūšių skaitmeninę atskirtį yra prioritetiniai klausimai, kuriuos kelia pramonės, viešojo administravimo ir akademinės politikos formuotojai. Kad būtų galima pagerinti specializuotos komunikacijos ir dalijimosi žiniomis efektyvumą bei naudingumą, gali reikėti tobulinti esamus metodus ir kurti naujų metodų bei priemonių taikymo koncepcijas. Yra ne vienas žinių tvarkybos priemonių plėtojimo pasiūlymas, prisidėjęs prie kūrimo tinkamo turinio, kurį būtų galima naudoti pakartotinai, taikyti kitais tikslais ir papildyti, tuo pat metu gerinant sąveikumą bei tvarumą. Gerai parengti žodynai yra pagrindiniai įrankiai specializuotos komunikacijos ir dalijimosi žiniomis efektyvumui ir naudingumui gerinti. Straipsnyje aptariami kai kurie praktiniai terminų žodynų rengimo, remiantis UNESCO interneto valdymo žodyno (IGG) sudarymo patirtimi ir metodika, aspektai. IGG metodika apima praktinį nustatytų terminologijos principų ir metodų, ypač pateiktų ISO TK 37 standartuose, pritaikymą ir naudojimą. Ją galima taikyti skirtingiems tikslams įvairiose srityse, taip pat skirtingoms įvairių išsilavinimo lygmenų tikslinėms grupėms. IGG metodika parodo, kad terminologinio darbo principai ir metodai gali būti pritaikyti specialių tikslinių naudotojų poreikiams. IGG metodika nepakeičia sisteminės terminologijos, bet gali būti panaudota kaip labai dinamiškai besiplėtojančios sritys, tokios kaip interneto valdymas, terminologinio darbo geroji praktika. Žodyno pasvetaineje (http://en.unesco.org/internet-governance-glossary/about-igg) rašoma, kad tokį išteklių kaip IGG galima laikyti iniciatyva patenkinti tęstinio terminologijos planavimo, institucinių gebėjimų gerinimo ir veiksmingų regioninio bei nacionalinio lygmens koordinavimo mechanizmų poreikį. Tokie ištekliai gali daug prisidėti prie šalių ir bendruomenių, kurių specialiosios kalbos ir terminijos nėra pakankamai išplėtotos, įsitraukimo ir dalyvavimo gerinimo. Gauta 2017-09-05 Blanca Stella Giraldo Perez International Information Centre for Terminology (Infoterm) c/o CO SPACE, Glumpendorfer Strasse 65/1, 1060 Vienna, Austria E-mail [email protected] Terminologija | 2017 | 24 75