Lietuvos Nepriklausomybės Akto signataras Kazys Bizauskas ir lietuvių literatūros mokslo terminija

Undertecknaren av Litauens självständighetsakt Kazys Bizauskas och den litauiska litteraturvetenskapens terminologi ASTA MITKEVIČIENĖ Litauiska språkets institut NYCKELORD: undertecknare, terminologi, litteraturvetenskapliga termer, terminologikommission, termarbete, synonymer Fastställandet av termer är inte en angelägenhet för en enskild intressent eller författare, utan en gemensam angelägenhet för oss alla (Kazys Bizauskas, 1922, Rom)1 INLEDNING I år, 2018, firar vi hundraårsjubileet av återupprättandet av den litauiska staten. Det är symboliskt att den första litauiska läroboken i litteraturteori också utkom för 100 år sedan, och att dess författare var den yngste undertecknaren av akten av den 16 februari, Kazys (Kazimieras) Bizauskas (1893–1941). Litauisk statsman, politiker, undertecknare, utbildningsminister, diplomat, pedagog, publicist, litteraturkritiker, översättare … Så kan denna mångsidiga person kort beskrivas. K. Bizauskas föddes för 125 år sedan i Lettland (födelseåret varierar i källorna). Han studerade vid gymnasiet i Mitau (Lettland), i Schweiz, Vilnius och Kaunas. Efter att ha gått ut gymnasiet i Kaunas studerade han juridik vid Moskvas universitet 1913–1915, men slutförde inte studierna på grund av första världskriget. Redan från 1909 medverkade han i den litauiska pressen. Tillsammans med andra utverkade han tillstånd att 1915 grund- Kazys Bizauskas år 1921 LCVA, 0-011200 1 L 4. 1922–1923 var K. Bizauskas Litauens representant vid Vatikanen. Terminologija | 2018 | 25 201 …nasiet, blev själv dess inspektör och undervisade också i litauiska och latin vid samma gymnasium. Från 1915 var K. Bizauskas även medlem av Lärobokskommissionen inom Litauiska vetenskapssällskapet, där också Mykolas Biržiška, Augustinas Janulaitis, Petras Klimas och Antanas Smetona ingick. År 1917 inbjöds K. Bizauskas, trots att han ännu inte hade fyllt de föreskrivna 25 åren, till den litauiska konferensen i Vilnius, där han valdes till medlem av Litauens råd. 1920–1922 var han utbildningsminister i Kazys Grinius regering. Hans viktigaste uppgift som minister var att skapa ett litauiskt utbildningssystem som säkerställde nationell fostran. Om K. Bizauskas skrev hans samtida, inrikesminister i samma regering, Rapolas Skipitis: ”Som utbildningsminister var K. Bizauskas en skicklig organisatör av utbildningsfrågor. Han höll fast vid sina principiella övertygelser, men var taktiskt flexibel. Vid ministerrådets sammanträden uppstod aldrig några skarpare motsättningar mellan K. Bizauskas och de andra ministrarna. Redan detta visar att K. Bizauskas var en god psykolog och en människa med gott lynne” (Skipitis 1961: 352) (för mer om K. Bizauskas och hans politiska och samhälleliga verksamhet, se VLE III; Zundė 1993, 1994; Banevičius 1991: 44; Liekis 1996: 103–131, Blažytė-Baužienė 2006 m.fl.). Den första litauiska läroboken i litteraturteori Den första upplagan av K. Bizauskas lärobok i litteraturteori, med titeln Raštijos bei literatūros teorija (första delen), utkom som separat bok 1918 i Kaunas som Ateities publikation nr 19 (tryckt vid Saliamonas Banaitis tryckeri; se fig. 1)2. Förordet skrevs i Panevėžys den 1 juni 2017. Den andra upplagan, oförändrad och med samma titel, utkom 1920 som en publikation från Sankt Kazimierz-sällskapet (utgiven i Kaunas, tryckt vid ”Šviesa”-tryckeriet). I början återges samma förord som i den första upplagan. Den tredje, reviderade och utökade upplagan utkom under andra halvåret 1922 i Kaunas (tryckt i Berlin vid Otto Elsners tryckeri). Även lärobokens titel preciserades – Literatūros teorija. Vadovėlis aukštesniosioms mokykloms3. Ett år senare – 1923 – utkom också lärobokens sista upplaga (utgiven i 2 Till en början trycktes den första delen i separata delar under 1918 i Ateitis (i nummer 1–6, januari–juni). Detta format var naturligtvis inte praktiskt för undervisningen. 3 Titeln på den första (och andra) upplagan, Raštijos bei literatūros teorija, var oprecis och hade sannolikt fått stå kvar av förbiseende, eftersom K. Bizauskas själv i den första upplagan betraktade termerna literatūra och raštija som fullständiga synonymer, jfr: ”Därför handlar enligt vår mening de som vill se någon skillnad mellan dessa två begrepp (literatūra, raštija) oriktigt” R 3. 202 Asta Mitkevičienė | Lietuvos Nepriklausomybės Akto signataras Kazys Bizauskas ir lietuvių literatūros mokslo terminija Fig. 1. Den första litauiska läroboken i litteraturteori i Kaunas, tryckt i Tilžė vid J. Reylender och sons tryckeri). Som det sägs i förordet var den endast obetydligt reviderad, och termerna hade lämnats oförändrade. Men redan en blick på innehållsförteckningen i den sista upplagan visar terminologiska skillnader: i den tredje upplagan poema, i den fjärde på samma plats – poema, vidare på motsvarande sätt draminė poezija respektive dramiškoji poezija / dramiška poezija, draminis veiksmas respektive dramatiškas veiksmas, epinė poezija respektive epiškoji poezija, lyriniai veikalai respektive lyriški veikalai, lyrinė poezija respektive lyriška poezija osv. Författaren kan ha betraktat dessa skillnader som terminologiskt obetydliga (om han själv gjorde ändringarna), eller så var det redaktörerna som införde dem. Terminologija | 2018 | 25 203 Den första upplagan fick ett positivt omdöme av Adomas Jakštas (Aleksandras Dambrauskas) (se Jakštas 1923: 373), som själv gav ut och redigerade Ateitį. Den andra upplagan recenserades 1920 av Jonas Jablonskis. Han skrev: ”Skriften är mycket ovanlig: den skiljer sig från andra skolböcker genom sitt innehåll, språk och stavning. Allt här är ovanligt, och inte berömvärt” (Jablonskis 1933: 181). Enligt J. Jablonskis kunde K. Bizauskas emellertid inte klandras för lärobokens kvalitet, eftersom ”han skrev sin skrift vid en tid då vi inte hade någonting för detta ändamål och hade börjat arbeta i vår egen skola” (Jablonskis 1933: 182). Enligt J. Jablonskis befann sig författaren inte ens i Litauen när den andra upplagan gavs ut4, och om K. Bizauskas själv hade gett ut läroboken skulle han utan tvekan ha reviderat den avsevärt. Det var också vad han gjorde. Upplagan från 1918 är mindre omfångsrik än den tredje (65 s. (23 cm) respektive 199 s. (17 cm)). Den består av ett förord, en inledning och huvuddelen, med rubriken ”Den allmänna delen av litteraturteorin”. Huvuddelen är indelad i fyra kapitel: 1) ”Allmänna upplysningar om verk” (s. 5–13), 2) ”Stilistik” (s. 13–52), som i sin tur är indelat i underavsnitten ”Stilen och stilistikens uppgift”, ”Allmänna former för tankarnas uttryck i verk”, ”Krav som ställs på varje författares stil”, ”Andra stildrag”, 3) ”Verslära eller versifikation” (s. 52–63), 4) ”Verkens inre sida” (s. 63–65). Även den tredje upplagan har ett förord, en inledning och ”Den allmänna delen av litteraturteorin” (s. 15–93), men den sistnämnda består nu av tre kapitel (det tidigare nämnda fjärde, som var mycket kort, saknas). Den största innehållsmässiga skillnaden mellan upplagorna är att en andra huvuddel, ”Den särskilda delen av litteraturteorin” (s. 94–199), har lagts till i den tredje; den omfattar mer än hälften (53%) av läroboken. Denna andra del består av två huvudkapitel – ”Prosateori (prosaik)” (s. 98–129) och ”Poesiteori (poetik)” (s. 129–199). I början av den andra delen diskuteras begreppen prosa och poesi samt deras kännetecken. Det första kapitlet i denna del, ”Prosateori (prosaik)”, är indelat i fyra underavsnitt: 1) ”Berättelser”, 2) ”Beskrivningar”, 3) ”Vetenskapliga eller filosofiska verk” (närmare uppdelat i ”Resonemang” och ”System eller vetenskap”), 4) ”Oratoriska verk (tal)” (närmare uppdelat i ”Enkla tal” och ”Sanningsbaserade tal (predikningar)”). Det andra kapitlet, ”Poesiteori (poetik)”, består av tre huvudavsnitt: 1) ”Episk poesi” (närmare uppdelad i ”Folkepos”, ”Konstepos”, ”Nutida konstepos för…” 4 1919–1920 var K. Bizauskas rådgivare vid Litauens beskickning i London. 204 Asta Mitkevičienė | Lietuvos Nepriklausomybės Akto signatarasKazys Bizauskas ir lietuvių literatūros mokslo terminija 2 pav. K. Bizausko literatūros teorijos vadovėlio (1922) fragmentas mos“), 2) ”Lyrisk poesi” (mer ingående: ”Folklyrik”, ”Litteraturlyrik”), 3) ”Dramatisk poesi” (för en utförligare beskrivning av lärobokens innehåll, se Girdzijauskas 2006 [1993]). Av innehållsförteckningen framgår att läroboken har en bred tematisk omfattning. I den tredje upplagan (se fig. 2) används omkring 800 olika termer. Den första och den tredje upplagan av läroboken skiljer sig inte bara åt i omfång utan också i språk. I tabell 1 visas hur begreppet ”metonymi” förklaras i dessa två upplagor och hur J. Jablonskis i den tidigare nämnda recensionen föreslog att det skulle rättas. Det bör tilläggas att den aktuella läroboken naturligtvis inte uppstod ur intet – ”de grundläggande begreppen och föreställningarna hade vid den tiden redan utvecklats eller höll på att utvecklas inom litteraturkritiken” (Girdzijauskas 2006 [1993]: 50). Det bör erinras om att den första litauiska litteraturhistorien Lietuviszkieje rasztai ir rasztininkai, skriven av Jonas Šliūpas, utkom 1890. År 1898 publicerade Vincas Kudirka i Varpe den första litauiska teorin om verslära, Tiesos eilėms rašyti. Många litteraturvetenskapliga termer återfinns i en omfattande artikel av Kazimieras Macius (Samogita), publicerad i Žinyčioje (1900). Under 1910-talets andra decennium utkom litauiska läroböcker i litteratur eller Terminologija | 2018 | 25 205 Tabell 1. Förklaringen av termen metonymi i K. Bizauskas lärobok i litteraturteori från 1918 och 1922 samt J. Jablonskis förslag Utgåvan från 1918 J. Jablonskis förslag (1920) Utgåvan från 1922 ”Metonymi är en sådan trop där ett begrepp ersätts med ett annat med stöd av ett nära samband mellan begreppen. Ett nära samband finns till exempel mellan orsak och handling, redskap och handling, författare och verk, ägare och egendom, material och det föremål som tillverkats av det, behållare och innehåll osv. Dessa begrepp, som står i närmaste samband med varandra, används också i språket i stället för varandra.” R 44. ”Metonymi är en sådan trop där vi i språket använder ett annat begrepp, ordet för ett annat begrepp, i stället för ett begrepp; när vi gör så utgår vi från det nära sambandet mellan begreppen, deras närhet. Ett nära samband finns till exempel mellan orsak och handling, redskap och handling, författare och verk, ägare och egendom (ägodel), material och det föremål som tillverkats av det, behållare och innehåll osv. Alltså används dessa begrepp, när de är så förbundna, i språket i stället för varandra (det andra)” (Jablonskis 1933: 182). ”Metonymi är en sådan trop där ett begrepp ersätts med ett annat med stöd av ett nära samband mellan begreppen. Ett nära samband finns till exempel mellan orsak och handling, redskap och handling, författare och verk, ägare och egendom, material och det föremål som tillverkats av det, behållare och innehåll osv. Alltså används just de begrepp som har det närmaste sambandet i språket i stället för varandra.” L 66. jiems prilyginami (žr. Bukauskienė 1993) darbai: Juozo Gabrio-Paršaičio Lietuvių literatūros apžvalga (2 d., 1913, 1916), Sofijos Kymantaitės-Čiurlionienės Iš mūsų literatūros (1913) ir Lietuvių literatūros istorijos konspektas (1918), Mykolo Biržiškos (taip pat Nepriklausomybės Akto signataro) Dainų literatūros vadovėlis (1916)5. Fram till skolreformen 1936 undervisades man först i litteraturteori och inte i litteraturhistoria, och även litteraturteorin fick relativt stort utrymme i mellankrigstidens litteraturundervisningsplaner (Bukauskienė 1993: 104, 56). Behovet av läroböcker i litteraturteori är därför uppenbart: utöver K. Bizauskas lärobok utkom under det självständiga Litauens år verk av Motiejus Gustaitis, Jonas 5 I förordet till den andra upplagan av denna lärobok, som utkom 1923, det vill säga efter den reviderade upplagan av K. Bizauskas lärobok, uppger M. Biržiška att han försiktigt inför vissa litteraturvetenskapliga termer, men inte gör anspråk på dem. Med dessa nya termer avsåg han troligen ord som įgyvinėlis 80 ”prosopopoe”, įklausimas 93, išaukimas 99, pakeituolis 80 ”metonymi”, prievardėlis 84 och prievardis 80 ”epitet” med flera. 206 Asta Mitkevičienė │ Lietuvos Nepriklausomybės Akto signataras Kazys Bizauskas ir lietuvių literatūros mokslo terminija Norkus, Stasys Čėšūnas och Juozas Ambrazevičius läroböcker i litteraturteori, de flesta utgivna mer än en eller två gånger6. K. Bizauskas lärobok i litteraturteori är samtidigt också det första litauiska läromedlet i stilistik7. Stilistiken behandlas i detta arbete i huvudsak lingvistiskt, men förknippas traditionellt med litteraturteori (se vidare Šoblinskas 1979: 24–25; Knabikaitė 2006: 69–71). Enligt Adomas Šoblinskas bör lärobokens ”författare tillerkännas den hedervärda titeln som den litauiska språkstilistikens pionjär” (1979: 24). K. Bizausko vadovėlį literatūrologiniu požiūriu nagrinėjo Juozas Girdzijauskas (2006 [1993]: 49–56), pedagoginiu – Teresė Bukauskienė (1993: 104–106). Literatūrologai šį vadovėlį vertina nevienodai, matyt, į jį žvelgdami kiek kitaip ir skirtinguose kontekstuose, pavyzdžiui, J. Girdzijauskas teigia, kad „K. Bizausko vadovėlis yra universalus ir kartu kompaktiškas, labai turiningas ir kartu sistemiškas“, o plačia literatūros sąvoka jis „kaip tik atitinka šiuolaikinę teorinės minties tendenciją“ (Girdzijauskas 2006 [1993]: 55, 56). O štai Giedrius Viliūnas jį apibūdina kaip neaukšto lygio kompiliaciją (Viliūnas 2003: 271). Syftet med denna artikel är att diskutera den terminologi inom litteraturvetenskapen som K. Bizauskas använde och hans egen verksamhet inom organiserad termordning. Metoderna är deskriptiv-analytiska och komparativa. Artikeln beskriver först K. Bizauskas roll i Terminologikommissionens (1921–1926) verksamhet, jämför sedan de termer som finns dokumenterade i kommissionens protokoll med terminologin i hans lärobok (1922), behandlar därefter terminologiska skillnader mellan läroboksutgåvorna från 1918 och 1922 och ger slutligen en översikt över synonyma termer och varianter i en utgåva (1922). Tyngdpunkten ligger alltså på synonymer och varianter, genom vilka förändringar och svårigheter i dåtidens terminologi också belyses. KAZYS BIZAUSKAS OCH DEN FÖRSTA TERMINOLOGIKOMMISSIONEN Organiserat terminologiarbete på statlig nivå inleddes i Litauen 1921. Den 14 mars samma år inrättades Terminologikommissionen vid utbildningsministeriet (se vidare Keinys 2012 [1967]: 38–41; Auk- 6 En uppfattning om hur K. Bizauskas terminologi ter sig i förhållande till terminologin under självständighetsperioden kan man få av Astas Mitkevičienės artikel (2015). 7 Den andra litauiska läroboken i litteraturteori, skriven av M. Gustaitis och utgiven 1923, hade till och med titeln Stilistika (undertitel Vadovėlis literatūros teorijai; andra, utökade utgåvan (1927) Stilistika. Literatūros teorijos vadovėlis). Terminologija | 2018 | 25 207 soriūtė 2011). Švietimo ministru tuo metu kaip tik ir buvo K. Bizauskas. Pirmasis šios komisijos posėdis įvyko kiek daugiau nei po mėnesio – balandžio 21 dieną, o jame dalyvavo septyni iš dešimties kviestų komisijos narių: Kazimieras Būga, Aleksandras Dambrauskas, Pranas Dovydaitis, Jonas Jablonskis, Pranas Mašiotas (viceministras K. Bizausko vadovaujamoje Švietimo ministerijoje), Antanas Smetona ir Antanas Vireliūnas (neatvyko Vladas Požėla, Juozas Tumas ir Adomas Varnas). Kaip matyti iš posėdžio sekretoriaus A. Vireliūno surašyto protokolo, komisija pirmajame posėdyje, kuriam pirmininkavo A. Smetona, sau išsikėlė du uždavinius: 1) „[b]uvo iškelta pirmiausiajį Komisijos uždavinį esant suvienodinti oficialinė valstybės įstaigų kalba“; 2) „[t]aip pat susirinkusieji pasisakė reikiant peržiūrėti ir pataisyti ir šiaip sau įvairių mokslo šakų terminai“ (TKP 1, išskirta protokole. – A. M.). Vid det 13:e mötet, den 6 oktober samma år, beslutade Terminologikommissionen att inrätta underkommissioner för matematik, naturvetenskap, geografi, litteratur och juridik (teisių) (komisijėlės). Kommissionsledamoten J. Tumas-Vaižgantas fick i uppdrag att bilda en underkommission för litteraturtermer och bjuda in Liudas Gira och Vincas Krėvė som medarbetare (TKP 13). Redan en vecka senare (den 13 oktober) började Terminologikommissionens möte behandla litteraturvetenskapliga termer – J. Tumas föredrog den termlista som hade lämnats in till kommissionen. Det var just K. Bizauskas som hade sammanställt listan8. Eftersom listan började behandlas omedelbart efter att litteraturunderkommissionen hade bildats, kan man anta att den hade sammanställts och var känd för ledamöterna redan tidigare, före underkommissionens tillkomst. Dessa termer behandlades vid sju möten – från det 14:e till det 21:a, med undantag för det 20:e – i oktober och november samma år9 (se vidare Mitkevičienė 2013). Vid det 23:e mötet den 5 december lästes, enligt protokollet, protokollen från de tre föregående mötena (däribland det 21:a) upp, och ett par av de behandlade termerna togs upp. Det bör tilläggas att K. Bizauskas deltog i endast ett möte (det 18:e, se fig. 3). Intressant nog behandlades vid detta möte de juridiska termer som Antanas Kriščiūkaitis hade lagt fram, och först därefter litteraturvetenskapliga termer, mer- 8 I det 18:e protokollet anges vid K. Bizauskas namn att han är författaren till termlistan. 9 I Terminologikommissionens protokollbok saknas en sida efter protokoll nr 19; på nästa blad återfinns protokoll nr 21, och först efter det har protokoll nr 20 skrivits. Vid det 20:e mötet behandlades ”den av finans-, industri- och handelsministeriet till kommissionen överlämnade termlistan och listan över försäkringstermer” (TKP 20). Pr. Mašiotas var ordförande vid mötena 20 och 21, och A. Vireliūnas var sekreterare. De övriga möten där litteraturvetenskapliga termer behandlades leddes av A. Smetona. 208 Asta Mitkevičienė | Lietuvos Nepriklausomybės Akto signatarasKazys Bizauskas ir lietuvių literatūros mokslo terminija Fig. 3. Protokoll från Terminologikommissionens möte, där K. Bizauskas deltog Terminologija | 2018 | 25 209 … versmått, termer. Terminologikommissionen publicerade inte litteraturvetenskapliga termer i en separat förteckning i pressen. Den termlista som K. Bizauskas sammanställde motsvarar till ämnesinnehållet ungefär upplägget i innehållsförteckningen till lärobokens tredje upplaga (1922). I protokollet från det första mötet, där litteraturvetenskapliga termer diskuterades, finns till exempel termerna läskunnig, litteratur, verk, skrift, folklore, språk, talspråk, skriftspråk, skapande, verk, allmän del av litteraturteorin, särskild del av litteraturteorin, ämne, plan, framställningsform, proportionalitet, idé, enhetlig, enhetlighet, inledning, introduktion, undersökning, genomgång, forskning, utredning, slutsatser, konsekvent, sammanhängande m.fl. (TKP 14). De begrepp som betecknas med dessa termer eller terminologiserade ord behandlas eller nämns i inledningen och det första kapitlet (”Allmänna kunskaper om verk”) i K. Bizauskas lärobok. Bland termerna som diskuterades vid det första mötet fanns också till exempel termen fabel, som tematiskt skiljer sig från de övriga termer som diskuterades. När man slår upp K. Bizauskas lärobok ser man att termen faktiskt används i det första kapitlet (s. 20). Vid det andra mötet fortsatte man att diskutera termer från lärobokens första kapitel och började behandla terminologin eller helt enkelt ordförrådet i lärobokens andra kapitel – ”Stilistik” – till exempel: epistolär, -ärt, rubrik, epigraf, motto, poetisk, poetisk, poetisk, lång mening, periodisk mening (TKP 15) m.fl. Stilistikens terminologi diskuterades vid ytterligare två möten. Här kan nämnas: bildrik, bildlig, period, sammanbindande, sammansatt period, jämförelse, utsmyckande epitet, trop (TKP 16), metonymi, ironi, korrekthet, arkaism, barbarism, tautologi, figur, antites (TKP 17) m.fl. Vid ett senare möte, där även K. Bizauskas deltog, behandlades versläretermer: rytm, dikt, folklig tonisk versifikation, daktyl, oktav (TKP 18) m.fl. Vid den näst sista genomgången av litteraturtermförteckningen noterades termer med mycket varierande ämnesinnehåll; några av dem återfinns i lärobokskapitlet ”Prosateori (prosateori)”, till exempel: prosateori, resonemang (resonera), särskild historia, monografi, skiss, vetenskaplig, vetenskapligt verk, metod, tes, avhandling, kritik (TKP 19) m.fl. Vid den sista genomgången den 26 november samma år fortsatte man att diskutera prosateorins termer och gick sedan vidare till relevanta termer från lärobokens sista kapitel, ”Poesiteori (poetik)”: typiskhet, konsttyp, epos, lyrik, drama, heroiskt epos, seder, beskrivande saga, legend, klassiker, klassiskt epos, poem, pastorale, novell, skildring, konstnärlighet, ode (TKP 21) m.fl. De sista termerna som noterades i protokollet kommer från sidan 175 i läroboken. 210 Asta Mitkevičienė Lietuvos Nepriklausomybės Akto signataras Kazys Bizauskas ir lietuvių literatūros mokslo terminija Sida. Det verkar som om den som sammanställde listan eller mötesdeltagarna hade bråttom mot slutet, eller så var lärobokstexten kanske ännu inte färdigskriven, eftersom man till exempel inte diskuterade drama- och teatertermer. Efter sidan 175 i läroboken förekommer termer som triolet L 179, rondå L 179, handlingens fortsättning L 180, akter (handlingar) L 182, teater, eller skådeplats 184, masker eller maskor L 185, drama i ordets egentliga mening L 185, gråtmild komedi L 197, melodram, vaudeville, fars, féeri, mysterium, moralitet L 198 m.fl.; de begrepp som dessa betecknar finns inte noterade i protokollen. Vissa termer förekommer upprepade gånger i protokollen. Till exempel finns den redan nämnda termen fabel inte bara i protokoll 14, utan också i protokoll 17 och 21 från Terminologikommissionen. Att termer återkommer stöder också antagandet att K. Bizauskas tog termerna ungefär i ordningsföljd ur läroboksmanuskriptet (eller materialet?). Dessutom diskuterades vissa semantiskt närstående termer var för sig, till exempel behandlades folkspråk vid möte 15, medan folkord behandlades vid möte 17. Eller, som redan nämnts, noterades poetisk, poetisk, poetisk i protokoll 15, medan protokoll 18 upptar poesi, poet, samt återigen poetisk, -a, poetisk, -isk. I K. Bizauskas lärobok i litteraturteori, liksom i andra författares läroböcker i litteraturteori som gavs ut senare under 1920- och 1930-talen, förstås litteratur i vidast möjliga bemärkelse – ”allt som uttrycks genom det konstruktiva (det vill säga ändamålsenliga, genomtänkta) talade eller skrivna ordet”; den ”omfattar både folklore och mytologi, filosofi och teologi, alla vetenskaper, journalistik, skönlitteratur och poesi – allt som uttrycks med ord” (Girdzijauskas 2006 [1994]: 26). Detta måste ha påverkat både själva uppfattningen om termen litteraturvetenskap och vilka termer som togs med i listan som lämnades in till litteraturtermkommissionen. Bland de termer som Terminologikommissionen behandlade fanns inte bara så kallade litteraturtermer eller terminologiskt ordförråd, utan också andra ord och ordkombinationer, till exempel: emblem, process, förlopp (TKP 17), arkitektur, skulptur, modellering, skulptering (TKP 18), påskkalender (TKP 19), Iliad, särprägel10, egenskap, lyror, uppriktig (TKP 21) m.fl. Några exempel i ett vidare sammanhang från K. Bizauskas lärobok: 10 I slutet av protokollet från samma möte står det att kommissionen inte uttalade någon ståndpunkt om ”ordet ’egenart’”; frågan sköts upp till nästa möte, då betydelsen skulle klargöras exakt av A. Smetona, som hade börjat använda ordet i litteraturen” (TKP 21). I protokoll 23 nämns endast att A. Smetona förklarade användningen av savitas, savitai... (trots att han inte deltog i mötet). Man kan hävda att han utgick från det levande språket, eftersom det står tillagt att det används i Vadokliai. Terminologija | 2018 | 25 211 föreställning, visualisering TKP 19 ”Anteckningar och minnen ger mycket material till historien: historikern får av dem en tydlig f ö r e s t ä l l n i n g om historiska händelser och personer, och memoarer hjälper honom ofta att klarlägga betydelsen och värdet av mer än en historisk händelse” (L 103, min kursivering – A.M.) motsats, kontrast TKP 21 ”Idyllen är poemets m o t s a t s: i poemet skildras en viktig händelse, i idyllen en helt enkel; poemets personer är framstående människor, i idyllen vanligt folk; i poemet står viktiga statliga eller samhälleliga angelägenheter främst, i idyllen blygsamma, familjära och personliga intressen” (L 155, min kursivering – A.M.) Det kan hända att K. Bizauskas också lade fram ord eller uttryck som han behövde eller var osäker på, tillsammans med termer inom litteraturvetenskap, för diskussion. År 1922 skrev han att han betraktade det som sin plikt att offentligt tacka Terminologikommissionen och i synnerhet K. Būga och J. Jablonskis för att de ”vänligt nog inte avböjde att ge mig råd i alla tveksamma frågor som uppkom” (L 4). Det är okänt om K. Bizauskas själv tog med adjektiv och verb i den inlämnade listan, vilket verkar sannolikt, eller om mötesdeltagarna ansåg det viktigt att ange korrekta former inte bara av substantiv utan även av andra ord: ”Monologisk, -t, dialogisk, -t, eller: monologisk, dialogisk, -t, allt efter vilken ordform språkreglerna kräver. Dessa ords betydelse förblir densamma som i de främmande språken.” (TKP 14, markerat i protokollet.) ”Personifiera, bli personifierad; göra personifierad, bli personifierad; personifiering, förmänskligande; personifiera, personifiering o.s.v. Rus. – олицетворять, олицетварение, прозопопея.” (TKP 17, markerat i protokollet; jfr. personifiering R 42, L 64.) Vid vissa termer eller lexikala enheter finns ryska motsvarigheter. Även här är det inte helt klart om dessa motsvarigheter valdes ut av författaren till termlistan, K. Bizauskas, eller lades till för tydlighetens skull när termerna diskuterades. Före termerna som antecknats i protokollen står det: ”man beslutade att termen”, ”dessa litterära termer diskuterades och fastställdes”, ”beslutade att använda”, ”beslutar att använda”, ”var överens om att följande termer och uttryck kan användas” eller ”det anges[,] att följande termer kan användas på en viss plats” (TKP 14–19, 21). Enligt Terminologikommissionens allmänna 212 Asta Mitkevičienė Lietuvos Nepriklausomybės Akto signataras Kazys Bizauskas ir lietuvių literatūros mokslo terminija Arbetsordningen, som fastställdes vid dess andra sammanträde den 24 april, innebar att ”beslut fattas endast om minst 6 kommissionsledamöter deltar i sammanträdet, varav minst en är filolog (J. Jablonskis eller K. Būga), samt referenten” (TKP 2). Av de sju sammanträden där termer inom litteraturvetenskap behandlades deltog 7 ledamöter i tre, 6 i två och endast 5 i de återstående två. Om referenten (A. Vireliūnas) ingår i det obligatoriska antalet på 6 ledamöter, kunde beslut fattas vid 5 av de 7 sammanträdena; om han inte ingår, endast vid 3. I förordet till den tredje upplagan av läroboken, skrivet i juni 1922, säger K. Bizauskas: ”Jag hade lagt fram litteraturtermerna för vår terminologikommission, som behandlade dem under en lång rad sammanträden, men ännu inte slutgiltigt fastställde dem. Eftersom jag inte kunde vänta på Terminologiska kommissionens slutgiltiga besked, beslöt jag mig för att trycka läroboken, naturligtvis med beaktande av Terminologiska kommissionens synpunkter. Jag vet inte om Terminologiska kommissionen redan har fastställt termerna slutgiltigt” (L 3). K. Bizauskas såg också något positivt i dessa omständigheter – Terminologiska kommissionen skulle nu kunna ”se hur de termer som den behandlat tillämpas i praktiken och hur de kan få genomslag” (L 3). I förordet till den sista upplagan av läroboken (1923) nämner K. Bizauskas att samma termer behållits, eftersom Terminologiska kommissionen ännu inte hade fattat något slutgiltigt beslut om dem. I nästa avsnitt jämförs de termer som antecknats i Terminologiska kommissionens protokoll med termerna i 1922 års upplaga av läroboken. TERMINOLOGISKA KOMMISSIONENS PROTOKOLL OCH TERMINOLOGISKA SKILLNADER I K. BIZAUSKAS LÄROBOK Termskillnader: varianter och synonymer I stället för flera termer som noterats av Terminologiska kommissionen använde K. Bizauskas deras fonetiska, ortografiska eller morfologiska (med olika grammatisk utformning) varianter11. Devyzas TKP 15. I K. Bizauskas lärobok finner vi den variant som nu har blivit etablerad: devizas R 13, L 26. Periodinė kalba TKP 15; periodas TKP 16. K. Bizauskas använde stavningsvarianter av dessa termer: perijodinė kalba L 34 (jfr perijodiška kalba R 19), perijodas R 20, L 34. 11 Termen varianter används i denna artikel i snäv betydelse – som varianter betraktas olika former av en och samma term. Terminologija | 2018 | 25 213 Kriterij TKP 19. K. Bizauskas valde varianten kriterijus L 119, som först skrevs i protokollet; först senare ändrades dess ändelse med en annan penna. Eklōg TKP 21. I K. Bizauskas lärobok förekommer varianten ekloga L 156 (jfr eklogė LTŽ 1962, TŽŽe 2002, VTŽŽ 2003, ekloga Zaborskaitė 1982: 155, LEM 64). Strof TKP 21; antistrof TKP 21. För att benämna motsvarande delar av den strofiska triaden valde K. Bizauskas varianterna strofa L 172 och antistrofa L 172 av dessa termer, vilka används än i dag (se LTŽ 1998). Vissa begrepp benämnde K. Bizauskas i läroboken med synonymer som hade samma stam (oftast) eller olika stammar som de termer som förekommer i Terminologikommissionens protokoll: Genial, -t TKP 15. Lärobokens författare använde uttrycket genialingas kūrinys L 29 (jfr genijalus tvarinys R 15). Sammanbindande, sammansatt period TKP 16. K. Bizauskas höll fast vid termen från den första upplagan: sujungiamasis periodas R 21, L 35. Betonad stavelse, betonad stavelse TKP 18. I K. Bizauskas lärobok står kirčiuotas skiemuo R 56, L 83. Framställningssätt, framställning12 TKP 19. K. Bizauskas tog inte över entermstermen, som förmodligen var en nybildning, utan använde den tvåledade termen atvaizdavimo būdas L 101 (jfr atvaizdavimas L 101). Historiens perspektiv TKP 19. K. Bizauskas valde synonymen med ett adjektiv på suffixet -inis: istorinė perspektyva L 104. Åskådlig, bildlig framställning TKP 19. I K. Bizauskas lärobok från 1922 finner vi uttrycket vaizdus išdėstymas L 105. Den store aktören, den förste, den äldre aktören13 – герой TKP 21. K. Bizauskas benämnde samma begrepp med tre andra termer: vyriausias veikiamas asmuo L 147, vyriausiasai veikėjas L 186 och herojus L 181. Avbrott – умолчание TKP 17. Författaren till läroboken i litteraturteori valde en helt annan term – nutylėjimas R 50, L 76, som också användes i den första upplagan. 12I artikeln räknas även synonyma termer med olika antal led, men med minst ett led med samma stam, till synonymer med samma stam. 13När det gäller sammansatta termer avses här med synonymer med olika stammar sammansatta synonymiska termer där de led som inte sammanfaller har olika stammar. 214 Asta Mitkevičienė Lietuvos Nepriklausomybės Akto signataras Kazys Bizauskas ir lietuvių literatūros mokslo terminija Termskillnader: inte alla synonymer och varianter I Terminologikommissionens protokoll förekommer ett stort antal synonyma termer och kontextuella konkurrenter. I K. Bizauskas lärobok finner man oftast endast en av de synonymer som inte har samma rot. Proportionalitet, eller likvärdighet TKP 14. K. Bizauskas använde inte den litauiska termen (den finns inte heller i LKŽe), jfr proportionalitet mellan beståndsdelarna L 20, proportionalitet mellan innehållets delar L 23. Stegring? (Gradation) TKP 17. I läroboksutgåvan från 1922 valde K. Bizauskas två termer – stegring (gradation) L 74. I utgåvan från 1918 använde han tre synonymer för samma begrepp: förstärkning eller stegring (gradation) R 51. I dag är den etablerade motsvarigheten till den latinska termen gradation stegring (se vidare Mitkevičienė 2014). Vita, orimmade verser TKP 18. Författaren till den undersökta läroboken använde endast den första synonymen – vita verser L 91, liksom tidigare (R 61), och beskrev begreppets kännetecken ”utan rim” i förklaringen, jfr: ”Verser utan rim kallas vita” (L 91, kursivering i källan). Didaktisk, didaktisk roman TKP 21. I samma protokoll finns också lärorik roman TKP 21, men den kopplas inte till de första termerna, utan presenteras som om den betecknade ett annat begrepp. K. Bizauskas använde endast den mer litauiskpräglade varierande termen läroroman L 163 / lärorik roman L 197 (men jfr andra termer med didaktisk: didaktisk fabel L 158, didaktisk ode L 173). Strof, stroff TKP 18. Termen posmas användes redan på 1800-talet i arbeten med litterärt tema, medan termen sruoga kan betraktas som en motsvarighet till detta belarusiska lånord, som för övrigt har terminologiserats inom litteraturområdet. Detta ord föreslogs senast i terminologidiskussionerna av J. Jablonskis själv (jfr LKŽe sruoga ”5. strof, vers i en sång eller hymn”; betydelsekällan är J. Jablonskis arbeten, det illustrativa exemplet hämtat ur Antanas Juškas sångsamling (1800-talet)). K. Bizauskas använde endast den förstnämnda, då vedertagna termen posmas R 61, L 91, och nämnde även den internationella termen strofa R 61, L 91. Resonerande (att resonera), tänkande – рассуждение TKP 19. K. Bizauskas betecknade en av typerna av prosaverk (avsnitt) (vid sidan av berättelse, beskrivning och tal av oratorer) med termen resonemang i läroboken från 1922, L 99. I den första utgåvan stod undersökning R 63. I båda utgåvorna finns också termen resonemang R 5, L 16, men det är inte helt klart av sammanhanget om den är en systematisk synonym. Terminologija | 2018 | 25 2 1 5 Bekännelse, yttrande, berättelse TKP 19. I K. Bizauskas lärobok är termen bekännelse L 106 belagd; den betecknar en av verktyperna. Grundande, motivering, underbyggande TKP 19. En av chrians delar (på latin etiologia, causa) betecknade K. Bizauskas med termen grundande L 118 (jfr LKŽe pamatuoti ”3. grunda, stödja (ett handlande, en tanke”). Vederläggning, reductio ad absurdum, metod att leda till det absurda TKP 21. K. Bizauskas använde en term – leda till det absurda TKP 124. Religiös sång, andlig sång TKP 21. K. Bizauskas valde termen religiös sång L 144. Egenskaper, familj, egenskapsroman, familjeroman TKP 21 (jfr LKŽe savybė ”3. människor som är släkt, de egna, närstående”, en av källorna är J. Jablonskis verk). I läroboken använde K. Bizauskas termerna familjeroman L 163 (samt även familjeroman L 163) och familjeroman L 197. Vardag, tillvaro, sedesvisa TKP 21. I K. Bizauskas lärobok: tillståndets (vardagens) sång L 169. Stasys Šalkauskis betraktade i Allmän filosofisk terminologi (1937) vardag, tillstånd och tillvaro som icke-absoluta synonymer och angav följande skillnader mellan dem: ”vardag betecknar särdragen i människors sätt att vara, leva och framträda, vilka bildar deras offentliga särart”; ”tillvaro är ett verbalsubstantiv som betecknar den djupaste grunden för existensen”; ”tillstånd är ett sätt att vara” (Šalkauskis 1991: 211–212), jfr LKŽe būsena ”varande, tillstånd, liv”; buitis ”levnadssätt, liv, tillvaro”; būtis ”varande, tillstånd, vardag, liv”. Gåta, fundering TKP 21. I den undersökta läroboken i litteraturteori används den första synonymen gåta L 143. Enligt folkloristen Aelita Kensminienė upptecknade K. Būga ordet mąslė i Sejny år 1909, men det är bara en enstaka term, som inte används i någon större utsträckning vare sig i talspråket eller i tryck (Kensminienė 2004). Enligt LKŽe använde även J. Jablonskis mąslė. Båda språkvetarna deltog i det möte där dessa termer diskuterades. Gest, åtbörd TKP 21. Vid det 23:e mötet återkom man till termen mostas. I protokollet står det att J. Jablonskis föreslog mojis i stället för mostas, med motiveringen att mostas inte är känt i levande språkbruk, utan har uppkommit genom påverkan från ordet gestas. K. Būga höll inte med; han menade att mostas mycket väl kunde ha uppkommit från ordet mostaguoti. Kommissionen beslutade med majoritet att godkänna både ordet mostas och mojis. J. Jablonskis ”protesterade mot att ordet mostas användes i denna betydelse” TKP 23. I sin lärobok löste K. Bizauskas det så här: gester (gestikulationer) L 123. 216 Asta Mitkevičienė Lietuvos Nepriklausomybės Akto signataras Kazys Bizauskas ir lietuvių literatūros mokslo terminija Det är ytterst sällan som K. Bizauskas lärobok har fler rotmässigt obesläktade benämningar på samma begrepp än Terminologikommissionens protokoll. Här kan nämnas jaudingumas – эмоциональность TKP 16. För samma stilegenskap angav K. Bizauskas ytterligare två termer: ”En sådan språklig egenskap kallade vi graudingumas, emocingumas, jaudingumas” L 50. I lärobokens första upplaga står på samma ställe – graudingumas, emocijingumas R 32. I Terminologikommissionens protokoll finns också registrerade litauiska varianter och synonymer med samma rot, av vilka K. Bizauskas lärobok oftast bara har en14: Nuosakus, nuoseklus, -umas. Minčių nuosakumas, nuoseklumas. Rus. последовательность TKP 14; nuosakumas TKP 21. Enligt LKŽe använde J. Jablonskis och J. Tumas ordet nuosakus, och båda deltog i mötet. I den tredje upplagan valde K. Bizauskas termen nuoseklumas L 24, men använde också termer med leden nuosaik* – logiškas nuosakumas L 173, nuosaiki laiko eilė L 100. Vidujinis, išvidinis TKP 15. I lärobokens tredje upplaga har termerna bildats med det senare adjektivet (išvidinė veikalo pilnatis L 25, išvidinis vaizdas L 130), medan de i den första upplagan bildats med det förra (vidujinė veikalo pilnatis R 12). Minčių reiškimas, išreiškimas TKP 15. K. Bizauskas använde termen minčių reiškimas R 6, L 17 (jfr minčių reiškimo būdas L 137, poetinė minčių reiškimo forma L 48). En synonym till denna term i läroboken är stilius, som inte alls förekommer i protokollen. Pakartojimas, atkartojimas TKP 17. En av figurerna i K. Bizauskas lärobok benämns med termen pakartojimas R 47, L 71 (jfr pakartojimo figūra R 47, L 71). Šūkis, sušukimas TKP 17. För att benämna figuren valde författaren i den tredje upplagan den senare termen sušukimas L 77 (jfr sušukimo figūra L 77; det finns också šauksmas L 71), medan den första upplagan hade šaukimas R 51 (šaukimo figūra R 51). Vaizduotė, vaizduoklė TKP 17. Mötesdeltagarna blev förmodligen inte helt överens, eftersom det i protokollet står tillagt ”för tillfället låta stå kvar”. Den term vaizdena som den lilla kommissionen hade föreslagit vid mötet dessförinnan godkändes inte. I K. Bizauskas lärobok förekommer termer eller andra ordkombinationer med leden vaizduotė, till exempel kuriamoji vaizduotė L 134. Elėdėtis, eilėdara – versifikacija TKP 18. I protokollet är endast de två första termerna understrukna, medan versifikacija anges som en förklaring, så det är svårt att avgöra exakt 14Utan ett bredare sammanhang går det inte alltid att säga exakt vilka termer med samma rot som finns registrerade i Terminologikommissionens protokoll som är egentliga termer och vilka som bara är kontextuella synonymer. Terminologija | 2018 | 25 217 säga huruvida den internationella termen rekommenderas för användning. K. Bizauskas använde termen eilėdara L 78 (en mer exakt motsvarighet till den latinska termen versifikacija), men även versifikacija L 78 finns belagd (jfr också silabiškas, metrinškas, toniškas eilaiavimas TKP 18 – inte eilėdėtis eller eilėdara), liksom silabiška eilėdara L 81, metriška eilėdara L 82, toniška eilėdara L 82; liaudies toniškas(is) eiliavimas TKP 18 – liaudies toniška eilėdara L 83). I den första upplagan betecknas begreppet ”eilėdara” med termen eiliavimas R 54. Det bör uppmärksammas att eilėdėtis inte har övertagits (jfr ryska стихосложение); termen finns inte heller belagd i LKŽe. Dailus, dailusis, dailingas pasakojimas TKP 19; dailioji, dailingoji charakteristika TKP 19. För att beteckna en av berättelsetyperna valde K. Bizauskas termen dailusis pasakojimas L 101, och för typen av karakteristik – dailioji charakteristika15. Dailės, dailinis romanas TKP 21. I K. Bizauskas lärobok – dailės romanas L 163. Mokslo, mokslinis veikalas TKP 19. I läroboksutgåvan från 1922 dominerar termen moksliškas(is) veikalas L 114; även synonymen mokslo veikalas L 115 används. I den första upplagan förekommer endast mokslo veikalas R 65. Dienoraštis, dienraštis TKP 19. I läroboken från 1922 övertog K. Bizauskas endast varianten dienoraštis som ersättning för dienyno och knöt dem uttryckligen samman: ”I takt med att bildningen ökar börjar många människor föra ’dagböcker’, eller dienoraščiai, där man dag för dag antecknar allt som fångat författarens blick. Dienoraštis är just den enklaste formen av memoarer” L 102. Ännu 1926 och 1927 förespråkade J. Jablonskis att dienyną skulle ersättas med dienoraštį och dienraštį (se Jablonskis 1936: 17, 138). Išrodymas, įrodymas TKP 19; tiesioginis išrodymas, įrodymas TKP 19. K. Bizauskas valde de första termerna: išrodymas L 115, tiesioginis išrodymas L 115. Įvadas, įvada TKP 19. En av delarna i protavimo betecknade K. Bizauskas med termen įvadas. Enligt uppgifterna i LKŽe använde K. Būga įvada. Han deltog i Terminologikommissionens sammanträde där dessa termer behandlades. Pamokymas, pamokis – поучение TKP 21. När läroboksförfattaren skrev om fablernas uppbyggnad använde han termen pamokymas L 157. 15År 1926 skrev J. Jablonskis: ”Dailus, dailingas kan endast vara ett konstverk (måleri, plastisk konst...) som ’skär i ögat’ och är någorlunda påtagligt. Ett litterärt verk, liksom ett musikaliskt, kan endast vara vackert (inte dailus)” (Jablonskis 1936: 17). Från omkring 1927 märks termen grožinė literatūra i läroböcker i litteraturvetenskap och närliggande arbeten, men även under andra hälften av 1930-talet hade termen dailioji literatūra inte försvunnit ur aktivt bruk. 218 Asta Mitkevičienė Lietuvos Nepriklausomybės Akto signataras Kazys Bizauskas ir lietuvių literatūros mokslo terminija Apsakėlė, apsakymas, apsakas – рассказъ TKP 21. Dessa termer anges i protokollet som synonymer eller varianter. K. Bizauskas använde endast den andra termen apsakymas L 164. I Terminologikommissionens protokoll kan man också hitta varianter med icke-litauisk rot och besläktade synonymer. K. Bizauskas använde dock inte alla dessa i sin lärobok. Dramatinis, –ė, draminis, –ė TKP 15. I K. Bizauskas lärobok från 1922 återfinns termer enbart med ledet draminis, –ė (och dramos): draminė forma L 25, draminis veikalas L 137 (synonymen dramos veikalas L 25). I den första upplagan användes för samma ändamål motsvarande termer dramatiška forma R 12 och dramos veikalas R 12. I TŽŽ 1936 infördes adjektiven dramatiškas, –inis (gemensam artikel), uttrycket dramatinė poezija, medan draminis saknas. Monologinis, –ė, dialoginis, –ė, eller: monologiškas, dialogiškas, –a TKP 14. I den tredje upplagan använde K. Bizauskas adjektiv med suffixet –inis: monologinė forma L 25, dialoginė forma L 25, medan den första upplagan även hade former med suffixet –iškas: monologiška forma R 12, dialogiška forma R 12. Prozos kalba, prozinė kalba, prozos veikalas, proziškas, prozingas veikalas TKP 15. I lärobokens tredje upplaga används termerna prozinė kalba L 31 (men jfr proziška kalbos forma L 31), medan den första upplagan använder prozaiška kalba R 17 (jfr prozaiška kalbos forma R 17). I den tredje upplagan används tre termer synonymt: prozos veikalas L 32, proz inis veikalas L 48, proziškas veikalas L 95. I en tidigare upplaga hittades två termer för samma begrepp – samma prozos veikalas R 18 och den av författaren övergivna prozaiškas veikalas R 19. Prozos, prozinis, proziškas aprašymas TKP 19. I den tredje upplagan valde K. Bizauskas termen proziškas aprašymas L 111. Poėtinis, poėtiškas, poėtingas TKP 15; poėtiškas, –a, poėtinis, –ė TKP 18. I 1922 års upplaga av K. Bizauskas lärobok förekommer endast två adjektiv – poėtinis och poėtiškas – som led i termer, till exempel synonymerna poėtinė kalba L 31 och poėtiška kalba L 32, poėtiškas veikalas L 94 och poėtinis veikalas L 96, medan endast den andra varianten förekommer i den första upplagan, till exempel: poėtiška kalba R 17, poėtiškas veikalas R 65 osv. Exempel på sammanhang: ”Skillnaden mellan prosaiskt och poetiskt språk kan bedömas utifrån enskilda uttryck – poetiska och prosaiska” R 31. Gramatikos, –tikinis kirtis, logikos, loginis kirtis TKP 18. I K. Bizauskas lärobok från 1922 används termerna med genitiv gramatikos kirtis L 79, logikos kirtis L 79 (i den första upplagan noterades för samma ändamål gramatiška priegaida R 52, logiška priegaida R 52). Terminologija | 2018 | 25 219 Myter, mytiskt epos; klassiker, klassiskt epos; historisk, historisk dikt; romantisk, romantisk dikt; historisk, historisk roman TKP 21. I K. Bizauskas lärobok – mitinis epas L 139, klasikinis epas L 145, istorinė poema L 153, romantinė poema L 154, istorinis romanas L 44 (men vanligare är istorijos romanas L 159). Fantastisk, den fantastiska resan TKP 19. K. Bizauskas valde termen fantastiškos kelionės L 113, utan bestämd form (jfr fantastiškų kelionių aprašymai L 113), för att benämna en typ av reseskildring. Idyll, idyl TKP 21. K. Bizauskas använde varianten idilė L 155, som har levt kvar till våra dagar. Skillnader i termers betydelse Ämnets innehåll, eller intrig, ryska предмет сочинения TKP 14. Intrig har senare förts in i protokollet med en annan handstil. K. Bizauskas betraktade inte dessa termer som systematiska synonymer: ”Ibland används ämnets innehåll i betydelsen tema; i konstverk kallas temat ofta i n t r i g” (L 18; samma sak sägs ungefär också i den första upplagan). Framställning, uppläggning, strukturering, utläggning. ”Framställningen, eller uppläggningen, av verkets tankar och innehåll, beroende på vilket ord språkets lagar kräver. Ryska изложение” TKP 14. K. Bizauskas skilde mellan betydelserna hos termerna dėstymas (minčių / minties dėstymo forma L 24) och klostymas L 22 (innehållsdelen mellan inledning och avslutning). I den första upplagan användes termen išdėstymas R 10 för båda betydelserna (jfr minties / minčių išdėstymo forma R 11). I den tredje upplagan finner vi termerna faktų išdėstymas L 104, minčių išdėstymas L 173. Övriga skillnader Rašliava TKP 14. I protokollet har meningen om att rašliava skulle syfta på manuskript, och att ordet ska användas i samma betydelse som det används i det levande folkspråket, strukits; i stället har någon annan handstil lagt till att det ”är en samling handskrifter” (TKP 14). I den tredje upplagan av K. Bizauskas lärobok har ordet försvunnit. I den första upplagan försökte författaren teoretiskt skilja mellan termerna rašliava (verk som enbart är skrivna) och rašytija (alla verbala verk). J. Jablonskis hävdade i sin recension av läroboken att ”det är mycket svårt för oss, enkla små människor, att förstå dessa oförståeliga skillnader” (Jablonskis 1933: 181). Metmens – fabel för ett verk TKP 14, jfr LKŽe metmenys ”2. huvuddragen i en plan för något slags verk eller arbete”, men exemplen är endast hämtade ur so- 220 Asta Mitkevičienė Lietuvos Nepriklausomybės Akto signataras Kazys Bizauskas ir lietuvių literatūros mokslo terminija från inhemska källor. K. Bizauskas tycks inte ha använt denna term. Det kan vara så att författaren över huvud taget inte behövde begreppet, eller att det är svårt att urskilja det i lärobokstexten. Framgång, liknelse, rus. притча TKP 14; lycka, motsvarighet TKP 17. I lärobokens första upplaga använde K. Bizauskas termen sakmė R 9, men troligen i betydelsen ’fabel’ och inte som motsvarighet till den ryska termen притча (den betecknar ett verk som liknar en fabel och en parabel). I den tredje upplagan står på samma ställe pasakėčia (om termen pasakėčia och dess synonymer, se Mitkevičienė 2005: 90). Lång periodisk sats TKP 15. År 1922 skiljer K. Bizauskas mellan kort periodisk sats, periodisk sats och blandad sats (L. 33). Läroboksförfattaren hade alltså inget behov av en antonym till termen kort periodisk sats. Avledd [period]; motsatt [period] TKP 16. I lärobokens tredje upplaga förekommer inte de begrepp som betecknas med dessa termer, trots att de fanns med i den första. Där betecknas de med avledd period R 21 respektive motsatt period R 21. TERMINOLOGISKA SKILLNADER MELLAN LÄROBOKENS FÖRSTA OCH TREDJE UPPLAGA Ungefär en tredjedel av terminologin i de båda upplagorna överensstämmer helt. Som redan nämnts skiljer sig läroboksupplagorna åt i omfång, och därför förekommer många nya termer i den tredje upplagan som saknades i den första. Vissa termer i den senare upplagan betecknar emellertid begrepp som redan fanns i den första upplagan – det är helt enkelt begreppsbeteckningarna som har bytts ut eller utökats (synonymi), eller så har beteckningarnas form varierats (variation). Varianter Den mest iögonfallande skillnaden är termvarianterna, till exempel fonetiska och/eller stavningsvarianter: homonimas R 24 / omonimas L 39 (jfr omonimas TKP 17); idėja R 8 / idėja L 20, perspektyva R 11 / perspektyva L 23, poetas R 63 / poētas L 93 (jfr poētas TKP 18), poetiška kalbos forma R 17 / poetiška kalbos forma L 30 och poetiškas veikalas R 19 / poetiškas veikalas L 94, poezija R 18 / poezija L 26 (jfr poezija TKP 18) och liaudies poezija R 26 / liaudies poezija L 41, poezijos veikalas R 18 / poezijos veikalas L 32, provincializmas R 27 / provincializmas L 43, prozopopėja R 42 / prozopopėja L 64, sinonimas R 24 / sinonimas L 39 (och sinonymika R 25 / sinonimika L 40), tema R 6 / tėma L 17 (jfr tėma TKP 14) med flera; Terminologija | 2018 | 25 221 morfologiska varianter: daktilius R 57 / daktilis L 84, hiperbolė R 45 / hiperbola L 68 (jfr hiperbola TKP 17), pagražinantis epitetas R 34 / pagražinamasis epitetas L 53 med mera; arbetsvarianter16: tresyllabisk rim R 60 / tresyllabiskt rim L 89, ensyllabisk rim R 60 / ensyllabiskt rim L 89; proportion mellan delarna R 10 / proportion mellan delarna L 23, emotionalitet R 32 / emotionalitet L 49 och emotionellt språk R 33 / emotionellt språk L 50; prosaisk språkform R 17 / prosaisk språkform L 31 med mera; blandade: chorejus R 57 / chorėjas L 84, epistularinė forma R 12 / epistolinė forma L 25, proportion mellan beståndsdelarna R 8 / proportion mellan beståndsdelarna L 20 med mera. Som exemplen visar är varianterna inte många, och ofta är de enskilda variantparen besläktade med varandra. De flesta termer som varierat är internationella; deras form hade vid den tiden inte stabiliserats i litauiskan. I dag används inte alltid varianten från den senare utgåvan. Det bör påpekas att vissa varianter, särskilt fonetiska och ortografiska, kan vara rena korrekturfel i trycken. Besläktade synonymer Sammansatta synonymiska termer med samma rot (synonymi mellan underordnade led). Term med adjektiv på suffixet -iškas → term med adjektiv på suffixet -inis: chronologiška eilė R 11 – chronologinė eilė L 24, dialogiška forma R 12 – dialoginė forma L 25, istoriškas romanas R 28 – istorinis romanas L 44 (och istorijos romanas L 159), lyriškas elementas R 65 – lyrinis elementas L 152, periodiška kalba R 19 – periodinė kalba L 34, poetiška kalba R 17 – poetinė kalba L 31 och poetiška minčių reiškimo forma R 31 – poetinė minčių reiškimo forma L 48, psichologiškas pagrindas R 11 – psichologinis pagrindas L 24, ritmiškas sakinys R 53 – ritminis sakinys L 80 och rytmiškas skyrius R 19 / ritmiškas skyrius R 53 – ritminis skyrius L 34 med mera. Synonymerna dramatiška forma R 12 – draminė forma L 25, prozaìška kalba R 17 – prozinė kalba L 31 skiljer sig något mer formellt åt. De underordnade leden i samtliga funna synonymer i denna grupp har en internationell rot. 16 Här följs Jolanta Vaskelienės definition av arbetsvarianter: ”Som arbetsvarianter betraktas avledningar som har samma grundord och samma avledningsaffix men skiljer sig åt genom någon underordnad avledningsform” (Vaskelienė 2013: 212). 222 Asta Mitkevičienė Lietuvos Nepriklausomybės Akto signataras Kazys Bizauskas ir lietuvių literatūros mokslo terminija Term med particip → term med adjektiv på suffixet -inis: kryžiuotasis rimas R 61 – kryžminis rimas L 91, rašytas veikalas R 5 / veikalas rašytas R 5 – rašytinis veikalas L 16 och rašomoji (literatūros) kalba R 30 – rašytinė (literatūros) kalba L 47. Andra exempel: apsakomasis veikalas R 65 – pasakojamas veikalas L 100 / pasakojamasis veikalas L 101 (och pasakojimų veikalas L 100), eiliuota kalba R 53 / eiliuotoji kalba R 60 – eilėta kalba L 80 / eilėtoji kalba L 89, sąlyginis periodas R 21 – lygtinis periodas L 35 (jfr lygtinis [periodas] TKP 16), vidujinė veikalo pilnatis R 12 – išvidinė veikalo pilnatis L 25. Ett exempel på en då aktuell synonymtyp är prozaïški raštai R 31 – prozos raštai L 49. Besläktade enordiga synonyma termer; besläktade sammansatta synonyma termer. I den tredje upplagan ersattes den första upplagans term eiliavimas R 54 med den sammansatta termen eilėdara L 78. Därigenom uppstod också par av sammansatta synonyma termer: metriškas eiliavimas R 55 – metriška eilėdara L 82, silabiškas eiliavimas R 54 – silabiška eilėdara L 81, toniškas eiliavimas R 55 – toniška eilėdara L 82 och liaudies toniškas eiliavimas R 55 – liaudies toniška eilėdara L 83, literatūros toniškas eiliavimas R 55 – literatūros toniška eilėdara L 83 m.fl. (se även föregående avsnitt). I olika upplagor används de sammansatta termerna chorejinės eilės R 57 – chorejinis eilėraštis L 84, daktilinės eilės R 57 – daktilinis eilėraštis L 84, dvipedės eilės R 58 – dvipedis eilėraštis L 86, jambinės eilės R 57 – jambinis eilėraštis L 84, keturpėdės eilės R 58 – keturpedis eilėraštis L 87, penkiapėdės eilės R 58 – penkiapėdis eilėraštis L 87, šešiapėdės eilės R 59 – šešiapėdis eilėraštis L 87, tripėdės eilės R 58 / trypėdės eilės R 58 – tripėdis eilėraštis L 86. Substantivtermenet eilėraštis17 förekommer inte i den första upplagan, medan man i den tredje kan hitta både termen eilės L 81 och eilėraštis L 80, jfr ”Språkets klangfullhet kommer främst till uttryck i versrader som bygger på rytm. Läran om att skriva eller komponera vers kallas verslära, eller versifikation” L 81. Båda termerna används flertydigt – de betecknar såväl versifierat språk eller form (pluralformen eilėraščiai används) som ett versifierat verk, men den exakta betydelsen är inte alltid lätt att fastställa. När K. Bizauskas förberedde den tredje upplagan ersatte han vissa termer med termer av samma avledningstyp men med olika besläktade grundsubstantiv. 17 Termen eilės användes allmänt under 1800-talet, medan eilėraštis uppstod under 1900-talets andra decennium. Den senare termen är en nybildning av J. Jablonskis och togs med i hans Mūsų žodynėlį från 1918 (se LKŽe; Keinys 2010: 85). Terminologija | 2018 | 25 223 termer: logiškas nuoseklumas R 65 – logiškas nuosaikumas L 173, pagrindinės minties arba idėjos vienumas R 8 – pagrindinės minties, arba idėjos, vieningumas L 20, prirodymas R 7 – išrodymas L 19, šaukimas R 51 – sušukimas L 77 (jfr šaukimo figūra R 51 – sušūkimo figūra L 77), užbaiga R 10 – pabaiga L 19 (jfr galas R 7, L 19), užklausimas R 51 – paklausimas L 77 (jfr paklausimas TKP 17, och jfr užklausimo figūra R 51 – paklausimo figūra L 77), veikalo nepilnumas, arba neužbaigimas R 7 – veikalo nepilnumas, arba nepribaigimas L 19. I olika upplagor används termerna dv iprasmybė R 24 – dviprasmumas L 39, pajuoka R 46 – pajuokimas L 177; sakmė R 9 – pasakėčia L 20. Termen sakmė användes i den första upplagan endast i betydelsen ”fabel”. I J. Jablonskis Mūsų žodynėlyje från 1918 finns redan nybildningen pasakėčia, som även kom in i texten till K. Bizauskas lärobok från 1922 (som redan nämnts förekommer den senare termen på flera ställen i Terminologikommissionens protokoll). Synonymer med olika rötter Kai kuriuos pirmojo leidimo terminus K. Bizauskas keitė nebendr šak-niais terminais, pvz.: antgalvis R 12 – antraštė L 25, išdėstymas R 10 – klostymas L 22, išsireiškimas R 15 – posakis L 30, įvardijimas R 12 – pavadinimas L 181, maišyta forma R 12 – mišra forma L 25 ir maišytos eilės R 57 – mišros eilės L 84 / mišrosios eilės L 86, puolimas R 20 – slūgimas L 34, tvarinys R 5 – kūrinys L 17 (ir liaudies tvarinys R 26 – liaudies kūrinys L 41, poezijos tvarinys R 25 – poezijos kūrinys L 41), tveryba R 3 – kūryba L 14; kalbėtojų veikalas R 65 – oratorių veikalas L 122 ir kt. Vertinį antgalvis J. Jablonskis taisė dar 1904 ir 1914 m., siūlydamas jį keisti antrašu (žr. Jablonskis 1935: 53, 140, 174). Terminą tvarinys, populiarų XX a. pradžioje, 1921 m. tas pats J. Jablonskis keitė kūriniu (žr. Jablonskis 1933: 241). Beje, matyt, paisydamas Terminologijos komisijos ir konkrečiai J. Jablonskio nuomonės (žr. Piročkinas 1986: 114), K. Bizauskas terminuose vartojo formą mišros / mišrosios (ne mišrios) (plg. mišras, –a TKP 15, mišra, –oji eilė TKP 18). I stället för flera termer från den första upplagan använde författaren i den tredje termer som motiverades av andra egenskaper, det vill säga aspektuella synonymer, till exempel: ginamasis palyginimas R 38 – neigamasis palyginimas L 58, nutrauktoji kalba R 18 – trumpasakė kalba L 33, sąskambio arba atsiliepimo pilnumas R 61 – santarumo arba atsiliepimo pilnumas L 90 (jfr santarumas TKP 18). 224 Asta Mitkevičienė Lietuvos Nepriklausomybės Akto signataras Kazys Bizauskas ir lietuvių literatūros mokslo terminija I den första utgåvan delas verk in i minnesverk och skrivna verk, medan de i den tredje delas in i muntliga och skriftliga verk. Begreppen verkar vara desamma, men själva termerna atmintinis veikalas R 5 / veikalas atmintinis R 5 och sakytinis veikalas L 16 / veikalas sakytinis L 16 motiveras på olika sätt och bildar motsättningar med olika grund och sina respektive ekvonimer. Blandade synonymer18 Mellan den första och den tredje utgåvan av läroboken uppstår flera kombinationer av olika typer av synonymer, till exempel: eiliuotoji liaudies tvėryba R 62 – eiletoji liaudies kūryba L 93 / liaudies eilėta kūryba L 93, gramatiška priegaida R 52 – gramatikos kirtis L 79 och logiška priegaida R 52 – logikos kirtis L 79, poetiškas išsireiškimas R 17 – poėtinis posakis L 31 (jämför även poetiškas pasakymas L 32) och proza iškas išsireiškimas R 17 – prozinis posakis L 31 (jämför även proziškas pasakymas L 32) med flera. I den första utgåvan används en gång vardera synonymen fonetiškas eiliavimas R 54 och garsinis eiliavimas R 55 vid sidan av toniškas eiliavimas, medan den tredje utgåvan har garsinė eilėdara L 82 (den huvudsakliga synonymen är toniška eilėdara L 82). eilėdara som betecknas toninė (inte garsinė) har fått genomslag, eftersom garsinė är en oprecis motsvarighet till toninė. Avstående från synonym(er) Det har noterats att vissa synonymer som förekom i den första utgåvan har försvunnit i den tredje – samma begrepp benämns endast med en term eller med en term som är mindre synonymisk än i den första utgåvan, till exempel: heksametras (šešmatis) R 55 → heksametras L 87, monologiška forma R 12 och monologinė forma R 11 → monologinė forma L 25, paveiksl ingumas R 9 och vaizdumas R 41, vaizdingumas R 26 → vaizdumas L 20 och vaizdingumas L 48, priešprieša arba antitezė R 50 → antitezė L 75 (jfr antitezė TKP 17), ritmiškumas 18 och ritmingumas R 53 → ritmingumas L 81, sutvirtinimas arba laipsniavimas (gradacija) R 49 → laipsniavimas (gradacija) L 74 med flera. Ibland ersattes termerna i den första utgåvan inte med synonymer utan med termer med snävare betydelse, jfr: ”Vår folkdiktning är full av ömhet. Det räcker att ta bara den här lilla sången <...>” R 33 och ”Vår folklore är full av ömhet. Det räcker att ta bara den här lilla sången <...>” L 51. 18För att förenkla redogörelsen för synonymer räknas här till de blandade synonymerna sådana synonymiska termer som har mer än ett kännetecken, det vill säga när sammansatta synonymiska termer skiljer sig åt i mer än ett led eller när synonymraden omfattar fler än två termer. Terminologija | 2018 | 25 225 Det bör noteras att synonymer som inte förekom i den första upplagan dyker upp i en senare upplaga, eller att samma begrepp betecknas med fler termer. Detta bör dock diskuteras med försiktighet: den första upplagan är kortare, och det är sannolikt att samma begrepp förekommer färre gånger, vilket påverkar eller kan ha påverkat antalet synonymer. SYNONYMER OCH VARIANTER AV TERMER I EN OCH SAMMA UPPLAGA AV LÄROBOKEN Synonymer med samma rot Sammansatta synonyma termer med samma rot (synonymi mellan bestämningsleder). Term med adjektiv på suffixet -inis och term med adjektiv på suffixet -iškas. Flera par av synonymer med samma rot består av termer där bestämningsleden är adjektiv på suffixen -inis respektive -iškas, till exempel: epinis elementas L 165 – epiškasis elementas L 165, epinis veikalas L 137 – epiškas veikalas L 159, mitinis elementas L 141 – mitiškas elementas L 147, poėtinis atvaizdavimas L 137 – poetiškas atvaizdavimas L 138, ritelinis romanas L 162 – riteliškas romanas L 162, med flera. Att termer av denna typ inte var etablerade framgår också av de terminologiska skillnaderna mellan den tredje och fjärde upplagan, vilka kortfattat presenterades i början av artikeln. Term med ett substantiv i genitiv och term med ett adjektiv. Synonymparen består av termer med substantiv i genitiv och termer vars bestämningsleder är adjektiv, oftast med suffixet -inis, till exempel: literatūros poezija L 136 – literatūrinė poezija L 136, istorijos daina L 99 – istorinė daina L 143, draminis veikalas L 137 – dramos veikalas L 25 (R 12), draminis veiksmas L 180 – dramos veiksmas L 180, moksliškas aprašymas L 111 – mokslo aprašymas L 112 (jfr proziški, arba moksliški, aprašymai L 111, i motsats till dailieji aprašymai L 111), pseudoklasikinė odė L 172 – pseudoklasikų odė L 175, šeimyninis romanas L 163 – šeiminis romanas L 163 – šeimos romanas L 197. En annan typ av synonymi som uppstår genom synonymi mellan bestämningsleder är sällsynt, till exempel: perkeltinė reikšmė L 59 – perkelta reikšmė L 60. Synonyma enordstermer med samma rot; sammansatta synonyma termer med samma rot. Substantiven som utgör synonyma enordstermer eller huvudleder i sammansatta termer har 226 Asta Mitkevičienė | Lietuvos Nepriklausomybės Akto signataras Kazys Bizauskas ir lietuvių literatūros mokslo terminija olika grundord, till exempel: atvaizdavimas L 101 – atvaizdinimas L 132, fantastiškas pasakojimas L 113 – fantastiškas apsakymas L 161 och poetinis pasakojimas L 146 – poetinis apsakymas L 155. I den tredje upplagan använde K. Bizauskas termerna eilutė L 81 (R 54) och eilė L 179 synonymt, men användningsfrekvensen visar att den första betraktas som den huvudsakliga (termen eilutė är mer ändamålsenlig med avseende på terminologisystemet; jfr eilės). I läroboken utgörs synonymparen också av termer med samma rot: tikrenybė L 22 (R 9) – tikrybė L 100; būsenos (buities) daina L 169. Synonyma termer med olika antal led. Par av så kallade korta och långa termvarianter utgörs av veikėjas L 140 – veikiamas asmuo L 180 / veikiantis asmuo L 183 / veikiamasis asmuo L 152. Suffixet –ėjas betecknar vanligen en person, så man kan anta att både enordstermen och de varierande sammansatta termerna explicit återspeglar samma begreppskännetecken. På motsvarande sätt använde K. Bizauskas de synonyma underordnade termerna vyriausias veikiamas asmuo L 147 – vyriausiasai veikėjas L 186. För övrigt hade K. Bizauskas inget behov av den internationella termen personažas. Termerna dėstymo forma (dės­tysena) L 17 (jfr även minčių dėstymo forma L 24 / minties dėstymo forma L 24), poezijos teorija (poetika) L 129 skulle kunna betraktas som långa respektive korta varianter. K. Bizauskas använde termerna drama, arba draminė poezija L 138, lyrika, arba lyrinė poezija L 137 synonymt; nutylėjimas L 76 (R 50) – nutylėjimo figūra L 76, pakartojimas L 71 (R 47) – pakartojimo figūra L 71 (R 48); fantastiškos kelionės L 113 – fantastiškų kelionių aprašymai L 113; mitas L 139 – mitiškas pasakojimas L 140; figūra L 70 (R 47) – figūrinis posakis L 173 och flera. Den långa termen i sådana par fungerar som en klassifikationsterm och verkar tydligare än den korta, eftersom den explicit markerar fler begreppskännetecken. Eftersom den undersökta källan är en lärobok bör författarens uppgift ha varit att så tydligt som möjligt visa sambanden mellan begrepp och termer. Termer med ett förklarande ord bidrar till detta. Det finns sannolikt fler exempel på sådana synonymer i läroboken, men de är svåra att fastställa – det krävs god förståelse för den tidens begrepps- och terminologisystem och för författarens system, eftersom löptext innehåller inte bara systemiska utan också olika kontextuella synonymer: omskrivningar, hyperonymer i stället för hyponymer, termer med vidare betydelse i stället för termer med snävare betydelse och annat. Därför behandlas synonymi mellan termer med olika antal led endast i begränsad omfattning i denna artikel. Terminologija | 2018 | 25 227 Synonymer med olika stammar Synonymi mellan termer eller led med internationell rot och litauiskt ursprung. K. Bizauskas använde synonymt den internationella termen forma L 15 (R 5) och de litauiska lytis L 170 samt pavidalas L 144, av vilka den internationella dominerar i läroboken. En av dramaverkets delar betecknas med den internationella termen aktas L 182 och den litauiska veiksmas L 182; dessa konkurrerade under hela självständighetsperioden. Andra synonymer av denna typ är: kreipimasis, arba apostrofa L 70 (R 47), kuriamoji vaizduotė, arba fantazija L 134, neologizmas (naujadaras) L 44 (R 28) osv. Man kan också nämna flera teatertermer, till exempel: kaukės arba maskos L 185, pušnys (koturnai) L 185, teatras, arba vaidykla L 184. K. Bizauskas föredrog inte alltid den först angivna termen; exempelvis dominerar de senare termerna i läroboken i paren minčių reiškimas, arba stilius L 17 (R 6), leksikonas, arba žodynas L 28 (R 14). Synonymraden dailioji raštija L 14 (R 4) och dailioji literatūra L 26 (R 12) / daili literatūra L 55 (R 36) (om literatūra ir raštija se nedan) kompletteras av den internationella termen beletristika L 14, som inte är vanlig i läroboken. K. Bizauskas betraktade termen memuarai L 102 som synonym till den internationella termen užrašai L 102: ”Memuarais, arba užrašais, vadinasi tokie pasakojimai apie istorijos ir kitokius nuotykius, kuriuos pats autorius stebėjo arba net kuriuose patsai dalyvavo” L 102. I samma utgåva finner vi dock sammansatta termer: literatūros // teatriniai atsiminimai L 103, medan den tidigare utgåvan hade atsiminimai R 64. I senare verk om litteraturteori från mellankrigstiden används užrašai som synonym till termerna memuarai eller atsiminimai. Lärobokens författare föredrog termen metraščiai, men angav även internationella synonymer till termen, jfr: ”Metraščiai arba, kaip juos dar vadina, kronikos, analai, yra paprasčiausia pasakojamųjų veikalų rūšis ir pasirodo anksčiau už kitus pasakojamuosius veikalus” L 102. I flera fall är förhållandet mellan termer och/eller andra lexikala enheter inte helt tydligt. Till exempel skrev K. Bizauskas efter den internationella termen cezūra L 87 (R 59) i parentes perkirtimas, men det är mer sannolikt att detta bara är en litauisk förklaring och inte en synonym (i den första utgåvan står perkirtimas efter ett tankstreck, vilket gör det svårt att uppfatta ordet som en synonym). Som redan nämnts angav K. Bizauskas den internationella termen strofa L 91 (R 61) som synonym till termen posmas L 91 (R 61). Även om den förstnämnda är ett terminologiserat slaviskt lånord kan författaren ha uppfattat det som en litauisk term. 228 Asta Mitkevičienė Lietuvos Nepriklausomybės Akto signataras Kazys Bizauskas ir lietuvių literatūros mokslo terminija Termerna [komedins, tragedins] klasikinis periodas L 187 – klasikinis laikotarpis L 194, naujųjų laikų laikotarpis L 194 – naujųjų laikų periodas L 197 används synonymt. Ett intressantare fall av synonymi är minties, ar idėjos išvystymo pilnumas L 20 (R 8). Termen idėja L 20 har synonymen pagrindinė mintis L 2019, och den sammansatta termen har bildats genom att ledet pagrindinis har utelämnats, som om det vore självklart. Termerna karžyginis (herojinis) epas L 139, liaudies karžyginė (herojinė) poema L 145, har sidoled av olika ursprung; detsamma gäller komiškas (juokingas) elementas L 189 och juokinga, arba komiška, padėtis L 193 osv. Synonymerna vaizdi, arba poetiška kalba L 32 är delvis av samma typ. Synonymi mellan termer eller led av litauiskt ursprung. K. Bizauskas använde termerna įvadas, arba įžanga L 22 (įvadas (įžanga) R 10), vaizdas R 49, L 63 – paveikslas L 130, de tidigare nämnda termerna pabaiga ir galas, liksom pagrindinė idėja L 16 (R 5) – vyriausioji idėja L 20 / vyriausia idėja L 20 (vyriausia idėja R 8) osv. Särskilt bör synonymerna liaudies šnekamoji kalba L 27 – liaudies kalbamoji kalba L 47 (R 14) nämnas. Intrycket är att det mellersta ledet har lagts till i dessa termer för tydlighetens skull, i syfte att återge begreppens klassificering. I texten nöjer sig K. Bizauskas ofta helt enkelt med termen liaudies kalba. Aspektuella synonymer Termer som författaren anger som synonymer, men där begreppet benämns utifrån en annan motiverande egenskap, är värda att nämna separat – det vore inte ändamålsenligt att jämföra dem efter ursprung. Separata komponenter som bildar en opposition är inte synonymer. K. Bizauskas anger alltså termerna författarens strävan (verkets syfte) L 24 (R 11); didaktisk eller filosofisk ode L 173; konstgjord, sekterisk eller pseudoklassisk ode L 172, konstgjort, sekteriskt verk L 191; inre eller kausalt samband L 100; yttre eller kronologiskt samband L 100; klassisk komedi L 194 – grekisk komedi L 195, klassisk tragedi L 187 – grekisk tragedi L 189, klassisk eller naturenlig ode L 172; folkligt eller muntligt epos L 138, folklig eller muntlig lyrik L 167; litterärt eller konstnärligt epos L 138; litterär strömning eller litterär skola L 136; borgerligt drama eller sentimental komedi L 197; blandat eller naturligt språk L 37; feminin- 19 I lärobokstexten varierar termerna: verkets huvudtanke eller verkets idé L 20; huvudtanken eller verkets främsta idé L 20. Terminologija | 2018 | 25 229 femininrim L 89 / kvinnligt rim L 90 (R 60) – tvåstavigt rim L 89 (R 60); ny, konstnärlig ode L 172; sedeskildrande eller beskrivande saga L 141; familjeroman eller pedagogisk roman L 163 (men jfr familje- och pedagogisk roman L 197) m.m. Blandade synonymer Författaren använde synonymt termerna påhittad, fantastisk berättelse (fabula20) L 113 – fiktiv berättelse L 141, pseudoklassisk period L 187 – pseudoklassisk tidsperiod L 194 – pseudoklassicismens period L 195; rättvisa (objektivitet) L 95 – objektivitet L 138 (jfr TŽŽ 1936 objektivitet); framställning L 165 – teckning L 174 – visualisering L 192; hjältedikt L 99 – hjältesång L 146, poetiskt uttryck L 31 – poetiskt yttrande L 32 m.m. Hit kan också teatertermerna artist21 (skådespelare) L 183 – aktör L 185 läggas till. Synonymer i läroboken är termerna lyriskt verk L 165 – lyrikverk L 166 – lyrisk dikt L 171, även om K. Bizauskas själv i läroboken sade att termerna verk och alster betecknar olika begrepp: ett verk är ett alster som utarbetats med avseende på tema, innehåll, plan, framställningsform och stil (L 17). Följaktligen kan sammansatta termer med komponenterna verk och alster vara såväl kontextuella synonymer som systemiska, om man antar att oppositionen mellan dessa enordiga termer neutraliseras när de ingår i sammansatta (underordnade) termer. K. Bizauskas angav i läroboken att den litauiska motsvarigheten till termen litteratur är skrift: ”På litauiska uttryckt är litteratur skrift” L 13. Av de sammansatta synonymiska termerna framgår att även pluraltermen skrifter uppfattas som synonym, jfr litteraturens eller skriftens eller skrifternas historia L 14 (jfr litteraturens eller skriftens historia R 4, litteraturens eller skrifternas teori L 15). K. Bizauskas använde synonymt termerna förord L 24 – tal av en orator L 122 – oratoriskt verk L 122 – tal L 122 (jfr också den längre textvarianten oratoriska tal L 35). De sammansatta termerna kan betraktas som aspektuella synonymer sinsemellan, medan de i förhållande till de enordiga termerna är närmast klassificerande. Här kan tilläggas att det i K. Bizauskas lärobok finns kommentarer om termernas inbördes förhållande och/eller användning, vilka visar att författaren uppmärksammade 20 Termen fabula fyller här uppenbarligen en preciserande funktion. 21 TŽŽ 1936: 81 rašoma, kad artistas yra beveik aktoriaus sinonimas. 230 Asta Mitkevičienė │ Lietuvos Nepriklausomybės Akto signataras Kazys Bizauskas ir lietuvių literatūros mokslo terminija … uppmärksamhet på särdragen hos litteraturvetenskapens terminologiska system: ”Även om vi ofta säger ’författarens språk’ i stället för ’författarens stil’, är orden ’språk’ och ’stil’ inte likvärdiga; skillnaden framgår tydligt av det som sagts ovan: språket är endast ett redskap som författaren använder för att utarbeta sin stil” L 30; ”Ibland används ordet legend i vidare bemärkelse, nämligen om varje berättelse om svunna tider” L 145; ”En särskild typ av oden utgörs av religiösa oder, eller hymner <...>. I vidare bemärkelse kallas alla psalmer och kristna sånger hymner. Dessutom kallar vi ädla nationalsånger hymner; de sjungs endast vid särskilda tillfällen och är föremål för stor vördnad” L 175 m.fl. Varianter Som framgår förekommer varierande termer i den tredje upplagan. Utöver de redan angivna, i samband med beskrivningen av synonymer, kan följande nämnas: archaizmas L 43 / archaizmas L 105 (R 24), epopeja L 146 / epopėja L 147, siužetas L 18 (R 7) / siužėtas L 191; tropos L 59 (R 44) / tropa L 112 (R 39), viduramžis L 146 / viduramžiai L 162; kelionės aprašymas L 112 / kelionių aprašymas L 113, laiko ir vietos vienumas L 191 / vietos ir laiko vienumas L 192, teigiamasis idealas L 13 / teigiamas idealas L 132 m.fl. SLUTSATSER K. Bizauskas, signatär för självständighetsakten den 16 februari, intar en viktig plats i den litauiska terminologins historia, eftersom 1) han skrev den första litauiska läroboken i litteraturteori – en källa till terminologin inom området, 2) den första terminologikommissionen i Litauens historia inrättades vid utbildningsministeriet under hans tid som utbildningsminister och 3) han sammanställde en termlista, sannolikt utifrån lärobokens manuskript eller material, och lade fram den för terminologikommissionens behandling. Signatären insåg väl betydelsen av terminologiarbetet och var inte individualist i egenskap av terminolog – han värnade om kollektiv terminologisk bearbetning. Palyginus K. Bizausko vadovėlio (1922) terminiją su Terminologijos komisijos protokoluose užrašytais terminais matyti, kad daugiausia tos terminijos skiriasi bendrašak­niais sinonimais – K. Bizauskas pasirinko vieną ar kelis iš Terminologijos komisijos užfiksuotų bendrašaknių sinonimų arba pavartojo kitokius jiems bendrašaknius terminus. Šių dienų terminija panašesnė į K. Bizausko ir tai greičiausiai lėmė didesnė jo terminų sklaida. Varken extrem purism eller överdriven internationalisering av terminologin kännetecknar K. Bizauskas. En jämförelse mellan termerna i två upplagor av läroboken visade att författaren huvudsakligen preciserade termernas uttrycksform – han valde en annan Terminologija | 2018 | 25 231 variant eller ersatte en term med en synonym med samma rot (det är ganska typiskt att införa en sammansatt term med ett adjektiv på suffixet -inis i stället för en sammansatt term med en annan uttrycksform). Han var inte benägen att senare ersätta termerna i den första upplagan med termer av annat ursprung (litauiskt eller främmande) – synonymparen mellan de olika upplagorna utgörs bland termer med olika rötter i regel endast av termer av samma ursprung. Några ändringar överensstämmer med den tidens språkstandardiserande strömningar, närmare bestämt J. Jablonskis korrigeringar (tveryba → kūryba). Synonymi och variation bland termer (med samma rot och med olika rötter) kännetecknar också termerna inom en och samma upplaga av läroboken. Detta innebär, eller skulle kunna innebära, att terminologin ännu inte var etablerad, att man sökte ett mer precist eller korrekt uttryckssätt, eller att variationerna i texten inte hade uppmärksammats eller inte ansågs viktiga nog för att ändras. För att uppnå didaktiska mål tycks författaren inte ha undvikit aspektuella synonymer. Det är nu svårt att avgöra om alla termvarianter och synonymer i den första litauiska läroboken i litteraturteori härrör från författaren själv eller är resultatet av redaktörernas, förläggarnas eller andra medhjälpares arbete. HUVUDKÄLLOR L – Biz auskas K. Litteraturteori. Lärobok för högre skolor. Tredje upplagan, Kaunas, 1922. R – Biz auskas K. Skrift- och litteraturteori 1, Kaunas: Ateities leidinys, 1918. TKP – Protokoll från Terminologikommissionen (nr 1–23), 1921. Förvaras vid Institutet för litauiska språket. LITTERATUR OCH YTTERLIGARE KÄLLOR Auksoriūtė A. 2011: Terminologijos komisijos (1921–1926) veiklos apžvalga. – Terminologija 18, 80–91. Banevičius A. 1991: 111 Lietuvos valstybės 1918–1940 politikos veikėjų, Vilnius: Knyga. Biz auskas K. 1923: Literatūros teorija. Vadovėlis aukštesniosioms mokykloms. Ketvirtasis leidimas, Kaunas, Blažytė-Baužienė D. 2006: Biz auskas Kazimieras. – Lietuvos Steigiamojo Seimo (1920–1922 metų) narių biografinis žodynas. Sud. A. Ragauskas, M. Tamošaitis, Vilnius: VPU leidykla, 99–102. Bukauskienė T. 1993: Lietuvių literatūros mokymo istorija (iki 1940 m.), Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla. Girdzijauskas J. 2006 [1993]: Kazys Biz auskas ir jo literatūros teorija. – Lietuvių literatūros vagoje. Straipsnių rinkinys, Vilnius: Lietuvių literatūros ir tautosakos institutas, 49–56. Girdzijauskas J. 2006 [1994]: Lietuvių literatūros istorijos objektas ir periodizacija. – Lietuvių literatūros vagoje. Straipsnių rinkinys, Vilnius: Lietuvių literatūros ir tautosakos institutas, 26–34. Jablonskis J. 1933: Jablonskio raštai 2. Švietimo reikalai. Red. J. Balčikonis, Kaunas: Švietimo ministerijos leidinys. Jablonskis J. 1935: Jablonskio raštai 4. Kalbos dalykai. Red. J. Balčikonis, Kaunas: Švietimo ministerijos leidinys. Jablonskis J. 1936: Jablonskio raštai 5. Kalbos dalykai. Red. J. Balčikonis, Kaunas: Švietimo ministerijos leidinys. Jakštas A. 1923: Mūsų naujoji literatūra (1904–1923) 2. Mūsų naujoji prozos literatūra (1904–1923), Kaunas: Švietimo ministerijos knygų leidimo komisijos leidinys. Keinys St. 2010: Mintys apie didelį kalbininką ir terminologą Joną Jablonskį 150-tų gimimo metinių proga. – Terminologija 17, 80–92. Keinys St. 2012 [1967]: Lietuvių terminologijos kūrimo apžvalga (iki 1940 m.). – Lietuvių terminologijos raida, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla, 29–56. Kensminienė A. 2004: Mišlės. – Aruodai. Prieiga per internetą: http://www.aruodai.lt/paieska2/terminas.php?Teld=4389&back=home. 232 Asta Mitkevičienė Lietuvos Nepriklausomybės Akto signataras Kazys Biz auskas ir lietuvių literatūros mokslo terminija Knabikaitė V. 2006: Lingvistinės lietuvių stilistikos raida XX amžiuje, Vilnius: Mintis. LEM – Litteraturencyklopedi för skolan. Red. L. Mačianskaitė, D. Mitaitė, D. Pociūtė-Abukevičienė, D. Satkauskytė, Vilnius: Institutet för litauisk litteratur och folklore, 2011. Liekis A. 1996: Signatarai: Vasario 16, Vilnius: Džiugas. LKŽe – Lietuvių kalbos žodynas (I–XX, 1941–2002), elektroninis variantas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2005. – www.lkz.lt. LTŽ 1962: Literatūros terminų žodynas. Sud. J. Petronis, V. Vanagas, A. Zalatorius, Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla. LTŽ 1998: Literatūros terminų žodynas 2. Eilėdara. Sud. J. Girdzijauskas, Vilnius: Baltos lankos. Mitkevičienė A. 2005: Epo, lyrikos, dramos žanrų ir kitų klasifikacijos vienetų pavadinimai pirmuose lietuviškuose literatūros teorijos vadovėliuose. – Terminologija 12, 81–106. Mitkevičienė A. 2013: Terminologijos komisijos (1921–1926) vaidmuo lietuvių literatūros mokslo terminijos istorijoje. – Terminologija 20, 172–179. Mitkevičienė A. 2014: Figūrų ir tropų pavadinimai 1918–1940 m. literatūros mokslo darbuose. – Terminologija 21, 176–191. Mitkevičienė A. 2015: Sinoniminiai terminai 1918–1940 metų lietuvių literatūros mokslo darbuose. – Lietuvių kalba 9, http://www.lietuviukalba.lt/index.php/lietuviu-kalba/article/view/179/144. Piročkinas A. 1986: Jono Jablonskio kalbos taisymai, Kaunas: Šviesa. Skipitis R. 1961: Nepriklausomą Lietuvą statant, Chicago: Terra. Šalkauskis S. 1991: Raštai 2. Filosofijos ir pedagogikos terminija. Parengė A. Sverdiolas, Vilnius: Mintis. Šoblinskas A. 1979: Lietuvių stilistika ir jos darbininkai. – Mūsų kalba 4, 23–31. TŽŽe 2002: Interleksis. Kompiuterinis tarptautinių žodžių žodynas. Ats. red. A. Kinderys, Vilnius: Alma littera. TŽŽ 1936: Tarptautinių žodžių žodynas. Sud. K. Boruta, P. Čepėnas, A. Sirutytė-Čepėnienė, [Kaunas]: Spaudos fondas. Vaskelienė J. 2013: Darbinių sinonimų, darbinių variantų ir paronimų panašumai bei skirtumai. – Žmogus ir žodis. Didaktinė lingvistika 15(1), 206–214. Viliūnas G. 2003: Į žodžio meno gilumas. Lietuvių literatūros mokslas XX amžiaus pirmoje pusėje. – Darbai ir dienos 36, 261–281. VLE III – Litauiska encyklopedin 3, Vilnius: Institutet för vetenskaplig och encyklopedisk utgivning, 2003. VTŽŽ 2003: Vaitkevičiūtė V. Tarptautinių žodžių žodynas, Vilnius: Fotonija (elektroninis leidimas). Zaborskaitė V. 1982: Literatūros mokslo įvadas, Vilnius: Mokslas. Zundė P. 1993: Kazys Bizauskas 1, Chicago: Lietuviškos knygos klubas. Zundė P. 1994: Kazys Bizauskas 2, Chicago: Lietuviškos knygos klubas. LITAUISKA SJÄLVSTÄNDIGHETSAKTENS UNDERTECKNARE KAZYS BIZAUSKAS OCH LITAUISK LITTERATURVETENSKAPLIG TERMINOLOGI För 100 år sedan publicerades den första litauiska läroboken i litteraturteori. Det är symboliskt att författaren till denna lärobok är Kazys (Kazimieras) Bizauskas (1893–1941), undertecknare av Litauens självständighetsakt (1918). Syftet med denna artikel är att diskutera den litteraturvetenskapliga terminologi som Bizauskas använde och hans verksamhet inom organiserat terminologiarbete. Bizauskas har en viktig plats i den litauiska terminologins historia, eftersom han 1) skrev den allra första litauiska läroboken i litteraturteori, som också är en terminologikälla, 2) under sin ämbetstid som utbildningsminister inrättades den första terminologikommissionen vid utbildningsministeriet och 3) sammanställde en termlista, sannolikt på grundval av manuskriptet eller materialet till sin lärobok, och lade fram den för diskussion i terminologikommissionen. Bizauskas förstod väl betydelsen av terminologiarbete och var som terminolog ingen individualist – han deltog i det kollektiva arbetet med att ordna terminologin. Terminologija | 2018 | 25 2 3 3 The comparison of terms in Biz auskas’ textbook (1922) and terms recorded in the minutes of the Terminology Commission shows that these terms mainly differ in synonyms having the same root – Biz auskas either used one or more synonyms with the same root which were discussed by the Terminology Commission or used different synonyms with the same root. Terminology of the present is more similar to the terminology used by Biz auskas, probably because of the wider dissemination of his terms. Varken extrem purism eller en strävan att internationalisera terminologin kännetecknar Bizauskas. En jämförelse mellan lärobokens två upplagor visar att han huvudsakligen ändrade termers form för att göra dem mer precisa – han valde en annan variant eller bytte ut en term mot en synonym med samma rot (det är ganska typiskt att införa en sammansatt term som innehåller ett adjektiv med suffixet -inis i stället för en sammansatt term med en annan form). Han var inte benägen att ersätta termer i den första upplagan med termer av annat ursprung (litauiskt eller främmande). Synonyma termer med olika rötter i den första respektive andra upplagan har samma ursprung. Flera ändringar överensstämmer med periodens standardiseringstendenser. Variation och synonymi mellan termer (med samma rot eller med olika rötter) kännetecknar lärobokens enskilda upplaga (den 3rd upplagan undersöktes med avseende på detta), vilket skulle kunna tyda på bristande stabilitet i terminologin, en strävan efter en mer precis eller korrekt form, eller att variationer inte uppmärksammades eller ansågs oviktiga att ändra. Det verkar som om författaren av didaktiska skäl valde att inte undvika aspektuella synonymer. Det är nu svårt att fastställa om alla synonymer och varianter i den första litauiska läroboken i litterära termer infördes av författaren själv eller av redaktörer, förläggare eller andra medhjälpare. Mottagen 2018-07-31 Asta Mitkevičienė Litauiska språkinstitutet P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius E-post: [email protected] 2 3 4 Asta Mitkevičienė Lietuvos Nepriklausomybės Akto signataras Kazy[s] Bizauskas ir lietuvių literatūros mokslo terminija