XIX a. pab. – XX pr. dvižodžiai sudėtiniai pavadinimai su pagrindiniu dėmeniu „liga“ ir daiktavardžio kilmininku reiškiamais priklausomaisiais dėmenimis

doi.org/10.35321/term29-08 Tvåords sammansatta benämningar med huvudledet liga och beroende led uttryckta med substantiv i genitiv från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet PALMIRA ZEMLEVIČIŪTĖ Institutet för litauiska språket ORCID-id: https://orcid.org/0000-0002-8679-3253 S A M M A N F A T T N I N G Artikeln behandlar tvåords sammansatta benämningar som användes i populärmedicinska texter om medicin och hälsa (böcker, häften, tidnings- och kalenderartiklar) från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet. Benämningarna har liga som huvudled och beroende led uttryckta med substantiv i genitiv. Artikeln undersöker vilket slags företeelse de beroende leden, som betecknar kliniska begrepps kännetecken, är förbundna med, urskiljer benämningarnas strukturella modeller och uttryckstyper, fastställer betydelseskillnader mellan benämningar med olika uttrycksformer av huvudledet liga samt tar upp frågan om huvudledet liga är (o)nödvändigt. De beroende leden betecknar kliniska begrepps kännetecken främst genom association till ett organ, en sjukdom eller ett sjukdomstecken. Den dominerande strukturella modellen för benämningarna är NGen ← N, och dess uttryckstyper är DKilm ← DLiga, DKilm ← DLigos. Benämningar med ledet liga i singular betecknar enskilda kliniska begrepp. Dessa benämningar används också när man inte avser någon specifik sjukdom, när man vill rikta läsarens uppmärksamhet, undvika att upprepa samma benämning eller när sammanhanget tillåter att en enkel benämning ersätts med en sammansatt, med mera. Benämningar med ledet ligos i plural betecknar kollektiva begrepp (vanligen grupper av sjukdomar). Många människosjukdomar hade då inga precisa benämningar, och därför tog textförfattarna ofta till sammansatta beskrivande benämningar med ledet liga. Vardagsspråket kan ha bidragit till att sådana benämningar spreds. Ofta ligger den semantiska tyngden i benämningar där huvudledet liga står i singular genitiv på det beroende ledet, som ensamt precist betecknar det kliniska begreppet och används i texterna som en enkel term; huvudledet liga blir då överflödigt. Sådana par av sammansatta och enkla benämningar som betecknar samma begrepp kan betraktas som blandade, besläktade eller kontextuella synonymer, eller som korta och långa varianter av benämningar. 140 Palmira Zemlevičiūtė XIX a. pab. – XX pr. dvižodžiai sudėtiniai pavadinimai su pagrindiniu dėmeniu liga ir daiktavardžio kilmininku reiškiamais priklausomaisiais dėmenimis NYCKELORD: medicin, tvåords sammansatt benämning, term, huvudled, beroende led, substantiv i genitiv, synonym. A B S T R A K T Artikeln behandlar tvåords sammansatta benämningar med liga (”sjukdom, åkomma, lidande”) som huvudled och beroende led uttryckta med substantiv i genitiv, hämtade från texter om medicin och hälsa för en bred publik (böcker, häften, tidnings- och kalenderartiklar) från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Syftet är att fastställa vilken företeelse de beroende leden, som betecknar kliniska begrepps egenskaper, är förbundna med, identifiera benämningarnas strukturella modeller och uttryckstyper, fastställa de semantiska skillnaderna mellan benämningar med olika uttrycksformer av liga som huvudled samt ta upp frågan om liga som huvudled är (o)relevant. De beroende leden, som betecknar kliniska begrepps kännetecken, bygger vanligen på associationer till ett organ, en sjukdom eller ett sjukdomstecken. Den vanligaste strukturella modellen för benämningarna är NGen ← N, och dess vanligaste uttryckstyper är DKilm ← DLiga, DKilm ← DLigos. Benämningar med ordet liga i singular betecknar också enskilda kliniska begrepp. Dessutom används dessa benämningar när man syftar på ospecificerade sjukdomar, för att rikta läsarens uppmärksamhet eller undvika upprepning av en och samma benämning, när sammanhanget tillåter att enkla och sammansatta benämningar används omväxlande, och så vidare. Benämningar med ordet liga i plural betecknar kollektiva begrepp (i regel grupper av sjukdomar). Många människosjukdomar hade vid den tiden inga specifika benämningar, vilket är anledningen till att textförfattarna ofta fick nöja sig med sammansatta beskrivande benämningar som innehöll ledet liga. Vardagsspråket kan ha bidragit till att sådana benämningar spreds. Ofta bärs den semantiska tyngden i benämningar där liga står i singular genitiv som huvudled av det beroende ledet, vilket på egen hand beskriver det kliniska begreppet tämligen precist och används i texter som en enkel term. Huvudledet liga blir då överflödigt. Sådana par av sammansatta och enkla benämningar som betecknar samma begrepp kan ses som blandade, besläktade eller kontextuella synonymer, eller som korta och långa varianter av samma benämning. NYCKELORD: medicin, tvåords sammansatt benämning, term, huvudled, beroende led, ett substantiv i genitiv, synonym. INLEDANDE ANMÄRKNINGAR I artikeln undersöks tvåordiga1 sammansatta benämningar med liga som huvudled och beroende led uttryckta med substantiv i genitiv 1 Dar vadinti dvikomponenčiais (Gaivenis 2014 [1975]: 65; Прохорова 1996: 58), dvinariais (Drukteinis 2011: 239). Terminologija | 2022 | 29 141 som beroende led2. Benämningarna har samlats in ur populärvetenskapliga publikationer från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, både omfattande verk (böcker och småskrifter) och kortare texter (tidnings- och kalenderartiklar), som behandlade olika medicinska frågor och hälsofrågor. Det främsta ämnet i dessa publikationer var förmodligen människors sjukdomar, deras symtom och behandling, och därför är det förståeligt att de innehåller många olika sjukdomsbenämningar. Många sjukdomar hade emellertid ännu inga exakta benämningar vid den tiden, och därför använde författarna till dessa publikationer (de flesta läkare, även om också företrädare för andra yrken skrev om dessa frågor) i stor utsträckning ordkombinationer där huvudleden var den självständiga termen liga, och därmed tycktes de ge sådana benämningar termstatus. Det har dock konstaterats att i sådana fall ligger ofta hela den huvudsakliga semantiska tyngden inte på huvudleden, utan just på den beroende leden, som betecknar begreppet, till exempel: isterijos liga, raupų liga, skarlatinos liga, jfr dagens termer isterija (lat. hysteria ME I 366), raupai (lat. variola vera ME II 213), skarlatina (lat. scarlatina ME II 271), så som vi ska se i följande avsnitt kan även ordet ensamt fungera som term – sjukdomsbenämning. Undersökningsmaterialet består av 206 benämningar, exklusive varianter3, till exempel: smagenų liga /4 smegenų liga, krutinės ligos / Krutinės Ligos / krutinės ligos / Krutinės Ligas, choleros liga / koleros liga, motės liga / motės liga, odos liga / uodos liga, sausgilos liga / sausgelos liga, skarlatinos liga / škarlatinos liga, širdies liga / liga širdies, nervų ligos / ligos nervų. Artikeln syftar till att semantiskt och strukturellt beskriva tvåordiga sammansatta benämningar med termen liga som huvudled och beroende led uttryckta med substantiv i genitiv. För att uppnå detta ställs följande uppgifter: 1) att undersöka i relation till vad de beroende leden anger kliniska begreppsegenskaper, 2) att urskilja benämningarnas strukturella modeller och deras uttryckstyper, 3) att fastställa betydelseskillnaderna mellan benämningar med olika uttrycksformer av huvudleden liga, 4) att undersöka om huvudleden liga är nödvändig. Analytisk-deskriptiv metod används främst, liksom metoder för semantisk och strukturell analys, tolkning och beräkning. 2 Om tvåordiga sammansatta benämningar från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, med liga som huvudled och beroende led uttryckta med adjektiv och particip, se: Zemlevičiūtė 2020: 233–257; 2021: 239–255. 3 Som varianter betraktas stavningsskillnader i samma benämning samt inversa benämningar, det vill säga benämningar med omvänd ordningsföljd mellan leden. 4 I artikeln avskiljs varianter med snedstreck. 142 Palmira Zemlevičiūtė XIX a. pab. – XX pr. dvižodžiai sudėtiniai pavadinimai su pagrindiniu dėmeniu liga ir daiktavardžio kilmininku reiškiamais priklausomaisiais dėmenimis SEMANTISKA GRUPPER AV TVÅORDIGA SAMMANSATTA BENÄMNINGAR MED LIGA SOM HUVUDLED, VARS BESTÄMNINGSLEDER UTTRYCKS MED SUBSTANTIV I GENITIV Ur syntaktisk-semantisk synvinkel betraktas en tvåordig sammansatt benämning som en attributiv förbindelse. När den beroende leden i en sådan förbindelse är ett substantiv förändras substantivets (den beroende ledens) natur genom den semantiska relation som uppstår mellan förbindelsens led. I detta fall undertrycks den egentliga sakbetydelsen av den attributiva betydelsen. Huvudleden i sådana förbindelser karakteriseras med hjälp av ett annat föremål och dess egenskaper; med andra ord beskrivs föremålet indirekt (Bunevičiūtė 1998: 33). De undersökta benämningarna kan hänföras till en av undertyperna av attributiva förbindelser5 – beskrivande förbindelser. Det som betecknas med benämningarnas huvudled beskrivs indirekt genom den beroende leden (som särskilt ofta utgörs av ett substantiv i genitiv), utifrån olika relationer (se: Bunevičiūtė 1998: 34; Labutis 2002: 90–91). De aktuella benämningarnas huvudled utgörs av det abstrakta substantivet liga, medan de beroende leden uttrycks med substantiv i singular eller plural genitiv. Denna huvudled karakteriseras på olika sätt6. Beroende på vilket slags företeelse de beroende leden relaterar till när de betecknar kliniska begrepps kännetecken, urskiljs följande semantiska grupper av benämningar7: • benämningar där den beroende leden relaterar till ett organ8: matsmältningsorganens system: burnos ligos DMKNV, NG, Šlt, U / burnõs ligos LKT / ligos burnõs K, dantų ligos LK, NG, Šlt, VŽ, gomurio liga Svk / gomurio ligos Svk, ŽL, žaknų liga VL / žaknų ligos NG, U / ligos žaknų V, kepenų liga Svk, ŽL / kepenų liga IM / kepenų Liga NotGyd / kepenų ligos K, LKT / kepenų ligos KU, SK, Svk, TS, V, Vlt, VŽ / Kepenų ligos LKAT / ligos kepenų SK, ZGL, liežuvio liga MTV / liežuvio ligos V, liga vėderelio9 SK, 5 Dalija Tekorienė kallar huvudleden i sådana ordkombinationer för termen argument och den beroende leden för predikat (Tekorienė 1982: 137–138). 6 Enligt Kazimieras Gaivenis kan sammansatta termer med samma huvudled bilda flera tematiska grupper (Gaivenis 2014 [1975]: 70). 7 De presenteras i ordning efter frekvens. 8 Substantivets genitiv anger vilket organ som är påverkat av sjukdomen (se Gaivenis 2014 [1964]: 26). 9 Vėderėlis betyder ”mage”. Terminologija | 2022 | 29 143 esofagus LKAT, läppsjukdomar KUkKw / läppsjukdomar TSp, magens10 sjukdomar UK, magsjukdom SK, Svk / magsjukdomar A, NG, U / magsjukdomar A, DMKNY, SK, Svk, TS, Vad / sjukdomar i magen ZGL / magsjukdomar Vad, magsjukdomar GRM, halssjukdomar Svk / sjukdomar i halsen LytL, LL, VŽ, magsjukdom Gdt, NK, SK, Svk / magsjukdom NotGyd / magsjukdomar NK, Svk, SŽK, U, UKT, VŽ / sjukdomar i magen U, magsjukdomar NG, Šlt, gallsjukdom NotGyd / gallsjukdomar Vlt, tarmsjukdom Ch, U, ŪKT, VŽ / tarmsjukdomar MG, RP, Svk, SŽK, Šlt, U, V, Vad, Vlt, VŽ, tarmsjukdom NG / sjukdomar i tarmarna Gdt, LytL, NG / tarmsjukdomar NG, NK, RP, Svk, U, VŽ, reproduktionsorganen: livmodersjukdom V / livmodersjukdomar PM, V / livmoderns sjukdom V, livmoderns11 sjukdomar Svk, livmodersjukdom Svk / livmoder12 sjukdomar Svk, ŽL / livmodersjukdomar, äggstockssjukdomar13 SK, ovariesjukdomar VL, mödrars14 sjukdomar SŽL / mödrasjukdomar SŽL, sinnesorganens system: ögonsjukdom Art, Gdt, NG, LytL, LKv, MTV, NG, NK, Ps, Svk, SŽK, Šlt, U, UA, VŽ, Ž / ögonsjukdomar Art, ATL, Dž, Gdt, KukKw, LytL, LKv, LT, NG, NK, Svk, Šlt, TS, U, UA, VL, VŽ, ŽL, ögonens pupiller15sjukdomar ATL, LT, öronsjukdom Svk / öronsjukdomar Dž, KUkKw, LytL, LKv, NG, Svk, SŽK, VŽ / öronsjukdomar TS, VŽ, nässjukdom Svk / nässjukdomar Gdt, KUkKw, LKv, NG, SK, Svk, Šlt, TS, UA, VŽ, ŽL / sjukdomar i näsan KUkKw, LytL, LL, VŽ, allmänna integumentet: hud16sjukdom SK, nagelsjukdomar Svk, SŽK, U, hudsjukdom DžA, SK, Svk, ŽL / hudsjukdom SK / hudsjukdomar Hyg, LKv, NG, Ps, SK, Svk, ŠLL, Šlt, UkKv, Vlt, VŽ, Ž / hudsjukdomar SK / hudsjukdom SŽK / hudsjukdom NotGyd / hudsjukdomar SŽK, VL / hudsjukdom NotGyd / hudsjukdom SK / hudsjukdomar Svk, VŽ, Ž, nervsystemet: nerver17sjukdom Art, SK / nervsjukdomar A, nervsjukdom DMKNY, NG, Svk, SŽK, Vlt / nervsjukdomar Gdt, LytL, NG, Svk, SŽK, TS, VL, Vlt, VŽ, ŽL / nervsjukdomar VL, hjärnsjukdom Svk, ŽL / hjärnsjukdom 10 Pilvelis ”mage”. 11 Gimtinė ”livmoder”. 12 Gumbas ”livmoder”. 13 Manligt könsorgan (lat. scrotum). 14 Motė 6. anat. ”livmoder” LKŽe. 15 Lėlikė 2. anat. ”ögats pupill (pupilla)” LKŽe. 16 Kailis ”hud”, se: ”[Skallighet] kan vara medfödd, men då endast partiell, eller uppkommer också av någon hudsjukdom” SK 1905 42. 17 Dirksnis ”nerv”. 144 Palmira Zemlevičiūtė XIX a. pab. – XX pr. dvižodžiai sudėtiniai pavadinimai su pagrindiniu dėmeniu liga ir daiktavardžio kilmininku reiškiamais priklausomaisiais dėmenimis Svk / hjärnsjukdomar Art, ATL, Gdt, LytL, LT, Svk, TSp, VŽ, ŽL / hjärnans sjukdomar TS / hjärnsjukdomar SŽK, andningsorganens system: gerklės liga Svk / gerklės ligos Dž, LKᵥ, NG, SŽK, Šlt, Vad, VŽ / gierklės ligas ZGL / ligos gerklės K / ligos gerklės LytL, LL, VŽ, plaučių liga Art, DMKₙᵧ, Dž, JMŠKₙᵧ, Svk, SŽK, Šlt, U, VŽ / liga plaučių DMKₙᵧ, KUkKᵥ / plaučių ligos Art, DMKₙᵧ, Dž, DžPK, Gdt, KU, NG, SK, Svk, SŽK, Šlt, VŽ, ŽL / ligõs plaučiũ LKAₜ / ligos plaučiu ZGL / ligos plaučių U, V, šalinių18 ligos Svk, hjärt-kärlsystemet: arterijų ligos TS, kraujagyslių ligos Svk, ŽL, Pryširdies Ligos Brangw, širdies liga AVKᵥ, SK, Svk, Šlt, ŽL / liga širdies SK / širdies ligos Art, DMKₙᵧ, Gdt, MG, NG, SK, Svk, SŽK, Šlt, UKₜ, Vlt, VŽ, ŽL / ligos širdies ZGL, skelettsystemet: kaulų ligos Dž, SŽK, VŽ, kryžiaus ligos NG, nu-garkaulio ligos LKAₜ, rietgalio liga VL, urinvägssystemet: ingstų liga PNA / Ingftû Liga NotGyd / inkstų ligos RP, inkftû liga TKK / inkstų liga Hyg, SK, Svk / liga inkstų SK / inkstu ligos DMKₙᵧ, SK, TS, Vlt, VŽ / ligos inkstų SK / ingftû ligos K, LKAₜ, pūslės ligos G / pūslės ligos DMKₙᵧ, G / ligos pūslės SK, leder: narių ligos SŽK, U / sąnarių ligos Dž / sųnarių liga Svk, blodcirkulations- och immunsystemet: Bluznės Ligà LPr / bluznies ligos KU / blužnies ligos VŽ / Bluznes Ligos LPr, kraujo ligos SK, SŽK, lymfsystemet: pažandžių19 liga ŽD; • benämningar enligt det beroende ledets samband med sjukdomen: diferito liga KLL, U, džiovos liga DžLA, LUK, Svk, ŠLL, U, Vlt, ŽD, ekzemos liga Svk, girtūklstės liga ŽLA, inflencos liga TS, ipokondrijos liga Svk, isterijos liga Svk, jadros liga SŽL, kaltuna liga ZGL / liga kaltuna ZGL, kaltuna ligas ZGL / ligos kaltunu ZGL, karbunkulo liga ŠLL, Kolerôs Liga KK, krupio liga ŪKₙᵧ, ligos raupu ZGL, ligos szkrofulu ZGL, m a r o liga Svk, ŠLL, neurastenijos liga Svk, neurastenijos ligos Svk, niežų liga Svk, nuomaro liga G, nuomariaus liga Svk, nuomirulio liga Svk, ramatos ligos VŽ, raupų liga KLL, NG, Tsp, rauplių liga Svk, Ž / Raupłių Liga KK, rožės liga Art, BK, Kropjų20 Liga KK, Svk, sausgilos21 ligos Šlt, sausligos ligos VŽ, sifilio liga Art, Svk, skarla- 18 1 tonsill 2. ”gomsp tonsill” LKŽe. 19 Käkvinkel 4. anat. ”körtel belägen under underkäken (glandula submaxilaris)” LKŽe. 20 Kropės ”smittkoppor”. 21 Sausgila ”värk i ben och leder, reumatism”. Terminologija | 2022 | 29 145 tinos sjukdom Svk, skrupulų liga ŽD, škarлатinos liga TS, skorbuto liga Šlt, šiltinės liga AVKᵥ, trachomos liga Svk, vėžio liga PM, Svk, Vlt, ŽL; • benämningar efter det beroende ledets anknytning till ett sjukdomssymtom: akmens liga TS / liga akmens IM, akmens ligos TKK, apsigėrimo liga TSp, Balejimo Liga LPr, blyksmės liga22 LPr, cukraus liga Svk, drapanų23 ligos24 ŽmK, gromuliavimo ligos Vlt, išbėrimo ligos NG, Iƀblyƀkimo Liga LKAₜ, karsczia liga IM, karščių ligos Svk, kosulio liga SK, ligos bluda25 ZGL, ligos karščiavimo NK, ligos kosulu ZGL, ligos putmenu26 ZGL, ligos skaudulu ZGL, ligos szaszu ZGL, ligos uždegima ZGL, ligos žiwatavimu27 ZGL, miego liga Svk, nesztumo ligos U, nutukimo liga Svk, pasiutimo liga LytL, Svk, Šlt, U, pastyrimo liga Svk, pleiska-nų liga Svk, pučkų liga DMKₙᵧ, purpuros liga28 Svk, puvimo ligos Ps, skurdos29 liga MTV, tampymo liga Svk, wandens liga K, LKₜ / Wandens Liga Brangw; • benämningar efter det beroende ledets anknytning till levande varelse(r): Band=Kirmino Liga LPr, drugio liga Svk, drugio ligos SK, jaunųjų liga Svk, kirmėlių liga U / kirmelių liga MTV, Kirmėlių ligos LKAₜ, kūdikių liga Art, kūdikių ligas TS / Kudikių Ligos LPr / kudikių ligos RAK, liaudies liga30 DžPK, ligos prabočių31 V, lisnių liga U, mokinių ligos Svk, moterų liga LKᵥ, MG, PM, Svk, ŽLL, moterų ligos V / motérių ligos LKAₜ / moterių ligos PM, SK / ligos moterų V / ligos moteru ZGL, neszczujų ligas U, pavaikio ligos32 VŽ, tėvų ligos Svk, Trikynų Liga LPr, vaikų liga SK, Svk, U, VŽ / liga 22 Även kallad balt(a)lige (lat. chlorosis). 23 ”Menstruationskläderna (menstruationen) är nära förbundna med kvinnan” ŽmK 1918 45. 24 ”Drapanų ligos uppstår oftast på grund av att magen snörs åt, av korsetter och av alltför lite rörelse i frisk luft” ŽmK 1918 45. 25 ×blūdas (vitryska блуд) 2. ”delirium, kringirrande” LKŽe. 26 Putmenys ”svullnad i de subkutana vävnaderna vid hjärt-, njur- och andra sjukdomar; annars någon slags svullnad, uppsvällning” LKŽe. 27 Živატavimas ”diarré”. 28 ”Det förekommer även inflammationer i tandköttet vid andra sjukdomar, såsom: <...>, vid purpuros ligos (Purpura haemorrhagica), <...>” Svk 1921 3 1; den moderna motsvarigheten till den latinska termen purpura haemorrhagica är hemorragisk purpura MedŽ 1980 466. 29 ”När en människa ständigt är sjuk, antingen i skabb, malaria eller feber, och efter att ha tillfrisknat från sjukdomen inte läkt ordentligt, är svag och genast ger sig på tungt arbete, då drabbas hon av skurdos liga: löss angriper armhålan och huvudlössen kliar, och även om man vill byta skjorta hjälper ingenting förrän man har blivit botad från sjukdomen” MTV 1898 25, se skurda ”ohälsa, försvagning, avmagring” LKŽe. 30 Så kallade tyskarna lungsoten DžPK 1909 34. 31 xprabočiai ”förfäder” LKŽe. 32 ”Man bör dock inte glömma att ett stort håravfall också förekommer efter utslagssjukdomar och andra smittsamma sjukdomar, såsom scharlakansfeber, mässling, difteri, tyfus, syfilis, pavaikio ligas osv.” VŽ 1908 8 4. 146 Palmira Zemlevičiūtė │ Tvåordiga sammansatta benämningar med huvudleden liga och beroende led uttryckta med substantiv i genitiv från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet barns SK, U, barnsjukdomar Dž, Gdt, KU, LKV, MG, SK, UK, V, Žmd / sjukdomar hos barn SK, V, människans sjukdomar Szv, TSp, ŽvK / människans sjukdomar IM / människors sjukdomar LK, Svk, SŽL., VŽ; • pavadinimai pagal priklausomojo dėmens sąsają su kūno dalimi, kuri yra apimta ligos: galvos ligos NG, U, Ž / ligos galvos KUkKW, kaklo Liga NotGyd, kaklo ligos K, LKT / Kaklo Ligos LPr / kaklo Ligos NotGyd, Krutinės Liga LPr / liga krutinės U, krutinės ligos DMKNY, Dž, NG / Krutines Ligos LPr / krutines ligos LPr / Krutinės Ligas LPr / krutinės Ligos NotGyd / ligos krutines ZGL, kūno liga Svk / kuno liga Svk, kuno ligos Svk / ligos kuno VL, Nugarõs Liga NotGyd, Pirßtū Liga NotGyd, sprando liga Svk / „sprando liga“33 Svk / „sprando“ liga Svk, veido ligos Svk; • benämningar efter det beroende ledets samband med den plats där sjukdomen visar sig: själens sjukdom VL, sinnets sjukdomar V, ŽK / sinnets sjukdomar VL / sjukdomar i sinnet VL, Juriū=Liga LPr / Jurū=Liga LPr, hemmasjukdom34 DžA, förståndssjukdom Art, TUK, förståndssjukdomar Art, AVKV, Svk, SŽK, TS, U, Ū, ŪKNY, Vad, VŽ, själssjukdomar TS, Umo35 Ligos NotGyd, inre sjukdomar LKV, Svk, platssjukdom LiaudK; • benämningar efter det beroende ledets samband med namnet på den person som först beskrev sjukdomen: Barlows36 sjukdom37 KU, VŽ, Brights38 sjukdom SK / Brights sjukdom SK, Potts39 sjukdom40 VL / Potts sjukdom VL, venerisk41 sjukdom42 ŽLL, veneriska sjukdomar43 Svk, ŽLL; Termen skrevs i Kazys Griniaus små häften. Så kallades lungsot. 3 × umas (vitryska ym, litauiska um) 1. ”förstånd” LKŽe. 36 Seras Thomas’as Barlow’as (1845–1945) buvo britų karališkasis gydytojas, žinomas dėl kūdikių skorbuto tyrimų (https://en.wikipedia.org/wiki/Sir_Thomas_Barlow,_1st_Baronet). Jis įrodė, kad kūdikių skorbutas yra ta pati liga, kaip ir suaugusiųjų skorbutas. Liga buvo pavadinta jo vardu (https://en.wikipedia.org/wiki/Barlow%27s_disease). Även kallad med termen barnskorv KU 1906 22–23. 38 Richard’as Bright’as (1789–1858), britų gydytojas, pirmasis apibūdinęs klinikinius inkstų sutrikimo, žinomo kaip Braito liga, arba nefritas, apraiškas (https://www.britannica.com/biography/Richard-Bright). 39 Liga pavadinta britų chirurgo Percival’io Pott’o (1714–1788), kuris pirmą kartą ją aprašė XVIII a. pab., vardu (https://en.wikipedia.org/wiki/Pott_disease). Šios ligos lokalizacija – stuburo slanksteliai. Dabar vadinama stuburo tuberkulioze. Nuoširdžiai dėkoju doc. dr. Eglei Marijai Jakimavičienei, konsultavusiai Pott’o ligos klausimu. ”Och av de sjukdomar som ofta uppstår av fattigdom, följer även allehanda beninflammationer, såsom Potts sjukdom, vit svullnad etc.” VL 1890 27 4. Efter namnet på Venus, romarnas kärleks- och skönhetsgudinna. ”De kan lida av venerisk sjukdom utan att alls veta om det, utan att märka några sjukdomssymtom” ŽLL 1921 4. ”Den största källan till veneriska sjukdomar är de s.k. p r o s t i t u e r a d e, dvs. flickor som säljer sig till män för pengar och på så sätt försörjer sig” ŽLL 1921 4. Terminologija | 2022 | 29 147 • benämningar utifrån det beroende ledets samband med folket hos vilket sjukdomen först uppträdde eller spreds: engelska sjukan44 KU, Svk, VŽ, ŽL, spanska sjukan45 Svk, polska sjukan46 MG, franska sjukan47 LytL; • benämningar utifrån det beroende ledets samband med den tid då sjukdomen uppträder eller varar: kroniska48 sjukdom Vlt 1913 62 2, spädbarnssjukdomar VL, sommarsjuka49 KU, VŽ; • benämningar utifrån det beroende ledets samband med orsaken till sjukdomens uppkomst: brännvinssjuka ZGL, mjöldryge50 sjuka Svk; • benämningar utifrån det beroende ledets samband med omständigheterna under vilka sjukdomen uppträder: krigssjukdomar Svk. TVÅLEDade SAMMANSATTA BENÄMNINGARS STRUKTURELLA MODELLER OCH UTTRYCKSTYPER MED HUVUDLEDEN SJUKDOM, DÄR DE BEROENDE LEDEN UTTRYCKS MED SUBSTANTIV I GENITIV De flesta av de undersökta benämningarna har den ordning mellan huvudled (det bestämda ordet) och beroende led (det bestämmande ordet) som är vanlig i dagens terminologi; med andra ord dominerar benämningar med postpositiv huvudled. Strukturellt kan de återges så här: NGen ← N (se tabell 1), t.ex.: kronisk sjukdom ŠLL, hundsjukdomar Svk. Det finns mer än tre gånger färre benämningar med prepositiv huvudled; deras strukturella modell är N → NGen (se tabell 1), t.ex.: skörbjugssjuka SK, hundsjukdomar SK. 44 Så kallade läkarna K. Grinius och Antanas Vileišis rakit. Tyvärr framgår det inte av sammanhanget i deras artiklar varför de kallade sjukdomen så. 45 Så kallade K. Grinius influensan, eftersom sjukdomen, som han själv förklarade, ”kom från Spanien 1919” (Grinius 1920: 3). 46 Så kallade tyskarna trakom (på tyska die Polenkkrankheit). Enligt professor J. Hoppe ”är det så mycket trakom bland močūrerna, att de lever fattigare och smutsigare än litauerna och tyskarna, <...>” (Avižonis 1913: 7–8). 47 Enligt läkaren Pranas Matulaitis kallade Neapels invånare syfilis så. Fransmännen å sin sida ”tillskrev <...> italienarnas utsvävningar och kallade den Neapolitanus. Spanjorerna sade att Columbus hade fört med sig sjukdomen från Amerika. Andra beskyllde i stället judarna för att, sedan de fördrivits från Spanien av inkvisitionen, ha spridit sjukdomen i Europa” (Matulaitis 1915: 11). 48 ”Tuberkulos varar oftast länge (kronisk sjukdom)” Vlt 1913 62 2, jfr kronisk, -t 1. ”som varar en längre tid, långvarig (om sjukdom)”: Kronisk sjukdom rš LKŽe. 49 ”<...> så kallad kolerina (cholera infantum)” KU 1906 20. 50 Mjöldryga bot. ”ett släkte av parasitsvampar på gräs (Claviceps)” LKŽe. 148 Palmira Zemlevičiūtė XIX a. pab. – XX pr. dvižodžiai sudėtiniai pavadinimai su pagrindiniu dėmeniu liga ir daiktavardžio kilmininku reiškiamais priklausomaisiais dėmenimis Det finns benämningar där huvudledet används i två positioner, det vill säga både prepositionellt och postpositionellt; deras strukturella modell är NGen ← N vs N → NGen (se tabell 1), t.ex.: Krutinės Liga LPr / Krutines Ligos LPr och liga krutinės U / ligos krutines ZGL. Tabell 1. Strukturella modeller och deras numeriska representation efter huvudledet liga position i benämningen STRUKTURELL MODELL UTTRYCKSTYPER NUMERISK REPRESENTATION NGen ← N DKilm ← DLiga DKilm ← DLigos 189 N → NGen DLiga → DKilm DLigos → DKilm 54 Man kan anta att det bestämmande ledet används postpositionellt för att framhäva det, eftersom all väsentlig information är ”samlad” just där. Å andra sidan kan även påverkan från andra språk ha bidragit till substantivets postposition (jfr Vasiliauskienė 1995: 135–137), eftersom många av böckernas och häftenas författare var läkare som antingen översatte från polska, tyska och andra språk eller sammanställde sina verk med utgångspunkt i arbeten av författare som skrev på andra språk. BETYDELSESKILLNADER MELLAN TVÅORDIGA SAMMANSATTA BENÄMNINGAR MED OLIKA UTTRYCKSFORMER AV HUVUDLEDET LIGA I de undersökta källorna finns det gott om sammansatta benämningar med det återkommande ledet liga, som uttrycks inte bara i singular utan även i plural, t.ex.: kaltuna liga ZGL / liga kaltuna ZGL, kaltuna ligas ZGL / ligos kaltunu ZGL, kūno liga Svk / kuno liga Svk, kuno ligos Svk / ligos kuno VL, lyties liga VŽ, lyties ligos LKv, Svk, VŽ, ŽLL. Vid en läsning av texterna noterades att sådana benämningar uppvisar skillnader. En av dem är att benämningar med ledet liga i singular betecknar enskilda begrepp, medan benämningar med ledet ligos i plural betecknar kollektiva begrepp (vanligen benämningar på vissa sjukdomsgrupper), t.ex.: akių ligos, gerklės ligos, kepenų ligos. Ibland framgår det tydligt att det rör sig om ett enskilt kliniskt begrepp genom den latinska motsvarighet som anges intill benämningen, t.ex.: akių liga – conjunctivitis MTV, kirmėlių liga – helminthiasis MTV, liežuvio liga – glossitis MTV, odos liga – lupus Dž, eller genom att en synonym skrivs till intill (oftast inom parentes), t.ex.: kaulaligė, ispanų liga, gripas Svk, pastyrimo liga eller tétanas (latyn. Tetamu) TS, pažandžių Terminologija | 2022 | 29 149 (skrupuly) liga ŽD, pažandžių liga (skrufulai) Vlt, hjärtsjukdom – vitium cordis V, tampymo liga (tეტanas) Svk. Sådana fall förekommer dock ganska sällan. Därför är det ofta svårt att säga vilken sjukdom som avses, såvida inte själva kontexten innehåller saklig information; ibland kan även publikationens (om det är en artikel) eller kapitlets (om det är en bok) titel eller liknande vara till hjälp. I vissa fall verkar en benämning med ledet liga i singular vara tillfällig eller använd av stilistiska skäl, exempelvis för att undvika upprepning av samma term, eller när kontexten tillåter att en enkel term ersätts med en sammansatt (se Gaivenis 2002: 43), t.ex.: ”Om man tar bakterier som odlats på lim och smittar något djur med dem, så blir djuret sjukt i difteritu51. Sedan man på detta sätt fått veta vad difterito liga beror på, har läkarna hittills försökt smörja de sjukas gom med allehanda läkemedel för att förstöra bakterierna och hindra dem från att växa” U 1896 13 99; ”Även vid niežais är det ändå bäst att gå till en riktig läkare, eftersom niežų liga inte alltid är lätt att skilja från flera andra hudsjukdomar och samma salva inte passar alla” Svk 1920 2 1; ”<...> vaccination mot rauplių är nyttig, eftersom den skyddar mot raup­lių ligos” Svk 1914 4 13; ”<...> särskilt ofta följs svält av tyfus och skorbutas (skur­muntas), som vi nu också ska tala om. Skorbuto liga är inte ny” Svk 1912 10 37. Ibland kan man misstänka att en benämning är tillfällig eftersom den förekommer endast en gång i texten, medan den sjukdom som oftast beskrivs benämns med en enkel term. Till exempel heter ett av avsnitten i Petro Vileišis bok Svarbiausios žmonių ligos Jadra, där termen jadra används: ”Isz visu ligu pasirodancziu kruvomis jadra yra labiausei limpanti, <...>” ŠŽL 1886 13; ”Vaikai iki metų ir senai po 65 metų retai kada jadra suserga” ŠŽL 1886 14; ”<...> jadra labiausei limpa prieš išbėrimą; <...>” ŠŽL 1886 15, medan jadros liga används endast en enda gång: ”Nors jadros liga marumas nėra didelis, vienok nevienas vaikas, kurs pirmiaus visiszkai sveikas buvo, igauna džiovą ir paskiaus numirszta” ŠŽL 1886 15. I andra fall använder författarna, enligt min mening, medvetet en sammansatt benämning med ledet liga för att rikta läsarens uppmärksamhet mot den beskrivna störningen i organismens funktion och för att betona dess allvar, eftersom ordet liga 51 I denna och andra illustrativa meningar (i texten och i fotnoterna) är benämningarna satta med fetstil av artikelns författare. 150 Palmira Zemlevičiūtė XIX a. pab. – XX pr. dv žodžiai sudėtiniai pavadinimai su pagrindiniu dėmeniu liga ir daiktavardžio kilmininku reiškiamais priklausomaisiais dėmenimis drar mer till sig läsarens blick, medan läsaren kanske inte känner till eller förstår den enkla sjukdomsbeteckningen eller liknande; med andra ord verkar den sammansatta beteckningen mer informativ än den enkla (jfr Даниленко 1977: 165–166), t.ex.: ”Syfilissjukdom orsakas av vissa mycket små djur, som på latin kallas spirochaetae palli-dae” Svk 1914 5 19; ”Rosfeber är en inflammation i huden” BK 1911 44 (artikelrubriken är ”Sjukdomen ros”; i texten används både ros och rosfeber); ”En annan viktig orsak till håravfall är mjäll52sjukdom” Svk 1920 4 2. Ibland preciseras beteckningen med ledet sjukdom genom att sjukdomens namn, som texten handlar om, anges intill, t.ex.: ”Det är nödvändigt att behandla magsjukdomen (snuvan53)” Svk 1914 1 3; ”Sanningen att säga är det inte helt friska människor som hittar på sådana historier, utan någon som lider av nervsjukdomen som kallas hysteri” Svk 1914 6 23. I enstaka fall (och de är inte ovanliga) använder läkare en sammansatt beteckning med ledet sjukdom när de inte skriver om en specifik sjukdom; en sådan beteckning av generaliserande karaktär kan beteckna vilken sjukdom som helst i det sjuka organet, t.ex.: ”Vi återstår att nämna att nyfödda spädbarn, när de kommer till denna värld, mycket ofta drabbas av en mycket farlig ögonsjukdom, om modern hade flytningar med var” Šlt 1909 46 723; ”Jag måste här påpeka att en kvinna som lider av flytningar eller någon annan livmodersjukdom sannolikt blir friskare om hon har en liten apparat med vilken läkemedel kan sprutas in i livmoderhalsen” PM 1899 6; ”Ansiktets lyster försämras om man får knöl54sjukdom eller om man blir gravid” Svk 1914 1 4; ”Om varje sjuk person behöver ett varsamt och vänligt bemötande, så betyder det särskilt mycket för den som lider av sjukdom i sinnet” Art 1910 46 727. Av de anförda meningarna framgår att de sammansatta beteckningarna anger att en person är sjuk i livmodern, ögonen, en knöl eller sinnet, men vilken specifik 52 Kursiverat i artikeln av dess författare. 53 Snuva 1. ”inflammation i ett organs slemhinna” LKŽe. 54 Ordet knöl används här i betydelsen ”livmoder”. Terminologija | 2022 | 29 151 Livmoder-, ögon- och sinnessjukdom är oklart; med andra ord kan benämningarna livmodersjukdom, ögonsjukdom, knölsjukdom, sinnessjukdom beteckna vilken som helst sjukdom i livmodern, ögonen, en knöl eller sinnet. Levande språk kan sannolikt ha påverkat detta bruk, till exempel: Han hade i tio år vattensjukdom55lidit av den (Vilniusområdet); Om det ännu inte är en dödlig sjukdom (inte en sjukdom som leder till döden), så blir han frisk (Alksnėnai); Hungersjukdom är mycket svår (Ėriškiai); Efter hur många år (efter några år) drabbades han av njursjukdom (Marijampolė); Vattusot är en hemsk sjukdom (Grūžiai) LKŽe. För övrigt förekommer sådana benämningar också i äldre skrifter, till exempel: bensjukdom, sjukdom kolera (Konstantinas Sirvydas ordbok Dictionarium trium linguarum); kaltūno-sjukdom (äldre skrifter); den ene var svårt sjuk i skabb: den andre i smittkoppor, en tredje i bensjukdom, eller stelkramp (Jono Bretkūnas Postilė), liksom i skrifter från andra hälften av 1800-talet och första hälften av 1900-talet, till exempel: stensjukdom (Friedrich Kurschats litauisk-tyska ordbok, 1874); Han led i mer än ett år av en sjukdom med förtvining av hjärnan (Jono Basanavičius Lietuviškos pasakos įvairios); Det barnet dog av en smittkoppssjukdom, som uppkommit bland er själva (Jono Biliūnas skrifter); Denna sjukdom är kolera (Nusidavimai apie Ewangēlijos Prasiplatinimą tarp Żydų ir Pagonų56); Folk dog av lungsot (Simonas Daukantas skrifter); cancersjukdom (Lietuvių rašomosios kalbos žodynas, 1932–1963); En rasande sjukdom, smittkoppor, kom (Antanas Tatarės skrifter) LKŽe. I andra fall används sammansatta benämningar med ledet sjukdom för att skilja sjukdomen från dess orsak, som benämns med en enkel term, till exempel: ”Föräldrar som älskar sina barn låter dem, när de ser att de är alldeles smutsiga, inte komma till bordet utan låter dem först tvätta händerna och munnen och skyddar dem på så sätt från att smittas av lisnikų liga” U 1898 11 168, jfr ”Lisnikais kallar vi här alla maskar som uppstår i människans tarmar” U 1898 11 167; ”<...> kaltūno-sjukdom finns inte, bara människors okunnighet och försummelse” Svk 1921 3 3, jfr ”<...> kaltūnas uppstår av orenlighet – den som inte kammar sig, inte tvättar sig och inte klipper håret. <...> alla kaltūnai kan klippas av utan fara” Svk 1912 7 25. Särskilt bör benämningarna i rubriken Sveikatos, Klausimai ir atsakymai nämnas. Det är benämningar som använts av tidningens läsare, till exempel: ”Tryck förklaringar om hysterisjukdomen” Svk 1913 12 46; 55 I denna och de andra illustrerande meningarna är kursiveringen gjord av artikelförfattaren. 56 En periodisk publikation från Litauen minor. Den var en fortsättning på den första litauiska periodiska publikationen Nusidavimai Dievo karalystėje. Utkom 1832–1834, 1837–1914 08 och 1921. (https://www.vle.lt/straipsnis/nusidavimai-apie-evangelijos-prasiplatinima-tarp-zydu-ir-pagonu/). 152 Palmira Zemlevičiūtė XIX a. pab. – XX pr. dvižodžiai sudėtiniai pavadinimai su pagrindiniu dėmeniu liga ir daiktavardžio kilmininku reiškiamais priklausomaisiais dėmenimis ”Hur botar man sig från nuomirulio ligos57?” (fråga) och ”Nuomirulio ligos har många orsaker <...>” (svar) Svk 1920 3 4. I de undersökta källorna används också rikligt med benämningar med pluralformen ligos. Det rör sig vanligen om benämningar på sjukdomsgrupper, till exempel: ”Oftast blir spädbarnet dövt av gerklės ligų, såsom scharlakansfeber, törst och andra sjukdomar, <...>” ŠŽK 1902 62; ”Ett modernt sanatorium för patienter med plaučių ligomis är ett sanatorium som byggts på en hälsosam plats, fri från damm, dit patienter med lungsot och halssot tas in” Dž 1903 48; ”Alla jaknų ligos måste anförtros åt läkarens omsorg, eftersom de är farliga; <...>” NG 1908 85; ”<...> feber vid tyfus- och išbėrimo ligų” NG 1908 101; ”I själva verket finns det många proto ligų, och de börjar, yttrar sig och slutar på långt ifrån samma sätt” Art 1910 46 727; ”Man antar i allmänhet att denna illaluktande andedräkt härrör från olika sjukdomar (till exempel skrandžio, plaučių ligų) ” Šlt 1911 23 267; ”När frossan sedan sätter in, vilket ofta sker vid karščių ligose, driver alkoholen bort frossan, <...>” Svk 1912 4 13; ”<...>; kolera, den blå bölden, ros och andra puvimo ligas sprids av flugor; <...>” Ps 1912 5 150; ”Därför är det inte förvånande att nedkylning av hela kroppen, till följd av att fötterna blivit våta, så ofta är orsaken till olika förkylningar och så kallade sausgilos ligų58” Šlt 1912 1 11; ”<...> en gång, när jag var drabbad av sprando ligos, gick jag med en annan sjukling till doktorn <...>” Svk 1914 2 6; ”Även på landsbygden breder dessa så kallade veneros ligos ut sig alltmer59 <...>” Svk 1921 3 3. Benämningar där det attributiva ledet är namnet på något med konkret betydelse (oftast en kroppsdel eller ett organ), till exempel: akis, gerklė, jaknos, plaučiai, skrandis, sprandas, betecknar sjukdomar i dessa kroppsdelar eller organ (se de semantiska grupperna ”Benämningar utifrån det beroende ledets samband med ett organ”, 57 Nuomirulio liga ’epilepsi’. Det bör nämnas att läkare under den undersökta perioden också använde termen epilepsija, till exempel: epilepsija arba nuomara NG 1908 103, nuomaris (epilepsija) MG 1913 1 16, nuomarius arba epilepsija Svk 1921 1 2, ŽL 1921 24, epilepsija DžA 1911 22. 58 Sausgila ’värk i ben och leder’ LKŽė. 59 Veneros ligos ”könssjukdomar”. Terminologija | 2022 | 29 153 ”Benämningar utifrån den beroende komponentens samband med en kroppsdel”). Benämningar där den attributiva komponenten utgörs av benämningar med abstrakt betydelse (oftast avledningar med suffixet -imas), såsom utslag, feber, förruttnelse, betecknar sjukdomar vars huvudsakliga kännetecken anges av den attributiva komponenten (se den semantiska gruppen ”Benämningar utifrån den beroende komponentens samband med ett sjukdomstecken”). Det förekommer att en benämning med huvudkomponenten ligos preciseras – bredvid anges inom parentes det exakta namnet på en sjukdom i den aktuella sjukdomsgruppen, t.ex.: ”Bastubad kan hjälpa vid vissa sjukdomar, såsom: <...>, vid vissa nervsjukdomar (ischias)” Svk 1920 2 2. Generellt sett hade, som redan nämnts, många sjukdomar hos människor under den undersökta perioden ännu inga exakta namn (dessutom var gränserna för vissa kliniska begrepp inte helt tydliga), och därför är det förståeligt att benämningar med komponenten liga var vanliga i populärmedicinska texter om medicin och hälsa, skrivna för allmänheten. Författarna till dessa texter, som inte visste hur de exakt och framför allt begripligt för läsaren skulle benämna den sjukdom de skrev om, tog till beskrivande benämningar: ”Ibland kan förlamning uppstå på grund av en nervsjukdom, som även kan orsakas av att kall vind blåser på en” NG 1908 32; ”Det är absolut inte tillrådligt att använda en het bastu i följande fall: 1) för alla som har en allvarligt utvecklad hjärtsjukdom, <...>” Šlt 1910 44 699. FRÅGAN OM HURUVIDA HUVUDKOMPONENTEN LIGA ÄR NÖDVÄNDIG Som det står i den akademiska Lietuvių kalbos gramatikoje (Litauisk grammatik) betecknar huvudkomponenten (det bestämda ordet) i ordkombinationer som uttrycker specificerande relationer en generaliserad, vidare benämning på ett ting, medan den beroende komponenten (bestämningen) anger tingets sekundära, snävare, mer exakta och ofta individuella namn. Betydelsen hos sådana kombinationer motsvarar ofta betydelsen hos det substantiv som utgör den beroende komponenten; med andra ord kan den beroende komponenten ersätta många ordkombinationer med namnkaraktär (LKG III 195; DLKG 1994: 559–560). Detta gäller även sammansatta termer. Deras logiska och grammatiska centrum är huvudkomponenten, som alltid utgörs av ett konkret eller abstrakt substantiv (Gaivenis 2014 [1968]: 34). Huvudkomponenten i sådana termer sammanfaller emellertid inte alltid med deras semantiska dominans, det vill säga, 154 Palmira Zemlevičiūtė XIX a. pab. – XX pr. dvižodžiai sudėtiniai pavadinimai su pagrindiniu dėmeniu liga ir daiktavardžio kilmininku reiškiamais priklausomaisiais dėmenimis den komponent som oftast bär betydelseinnehållet i en ordkombination. En sådan diskrepans är särskilt tydlig när de underordnade leden i sammansatta termer utgörs av substantiv i genitiv. I sådana termer är det första (bestämmande) ledet semantiskt tyngre och innehållsrikare än det andra (bestämda) ledet, som kallas huvudled (Gaivenis 2014 [1975]: 64–65). Vid läsningen av källmaterialet framgår det också att den huvudsakliga betydelsebärande rollen ofta tillkommer det attributiva ledet, som ensamt benämner sjukdomen exakt. I sådana fall verkar alltså komponenten liga i tvåordsbenämningarna vara obehövlig, liksom hela den benämningen. Dessutom används ofta både en enkel och en sammansatt benämning i samma text för att beteckna samma kliniska begrepp (se tabell 2). Tabell 2. Enkla och sammansatta benämningar som betecknar samma kliniska begrepp SAMMANSATTA BENÄMNINGAR | ENKLA BENÄMNINGAR difterito liga KLL, U | difteritas Art, Dif, DžPK, Gdt, KLL, LytL, LŪ, NG, PNA, Svk, Šlt, TS, U, ŪKNY, V, Vad, VŽ, Ž, ŽL džiovos liga DžLA, LUK, Svk, ŠLL, U, Vlt, ŽD | džiova Art, ATL, Dez, Dž, DžLA, DžPK, Gdt, KLL, KU, LytL, LT, MG, NG, PNA, RČ, Svk, SŽL, ŠLL, Šlt, TS, U, UK, UL, V, Vad, Vlt, VŽ, ŽD, ŽL, ŽLA, Žmd ekzemos liga Svk | ekzema Svk, ŽL girtūklystės liga ŽLA | girtuoklystė Art, Dž, NG, Šlt, V, VŽ influencos liga TS | influenca60 Art, DžPK, Gdt, LytL, Svk, TS, Vlt, VŽ, Ž, ŽD ipokondrijos liga Svk | „ipochondrija“61 VŽ isterijos liga Svk | isterija Svk įdros liga SŽL | jadra SŽL karbunkulo liga ŠLL | karbunkulas Gdt, LytL, ŠLL, Šlt, U, V kosulio liga SK | kosulys SK krupio liga ŪKNY | krupis ŪKNY maro liga Svk, ŠLL | maras Art, Dez, G, KLL, KMŠK, LytL, MTV, Šlt, UL, Vlt, VŽ niežų liga Svk | niežai Gdt, KD, NG, Svk, Szv, Šlt, TS, V, Ž, ŽL 60 ”Eftersom den kom från Spanien kallar man den också spansk, eller ’ponisk’ (för en del misstänker det inte, medan skämtarna påstår att Spaniens kung var den förste som insjuknade i denna sjukdom)” TS 1918 36 14. 61 Ytterligare förekom följande varianter: hypokandrija VŽ 1905 192 4 / ”hypochondrija” VŽ 1906 143 4, KU 1906 64 / ”hipohondrija” Art 1910 33 126. Som synes skrivs hela tre termer inom citationstecken, troligen eftersom man är osäker på stavningen av denna term av främmande ursprung. Terminologija | 2022 | 29 155 pest G pest NG pest Svk pest Svk pest Svk pest SŽK, V smittkoppor KLL, NG, Tsp smittkoppor AKol, Art, ATL, Dez, Dif, DŽPK, Gdt, KD, KLL, KMŠK, LytL, LT, NG, RČ, ŠLL, Šlt, TS, U, UA, UK, UL, V, Vad, Vlt, VŽ skorvsjukdom Svk, Ž skorv Art, Gdt, NG, Svk, Šlt, VŽ, Ž rosfeber Art, BK ros₂ A₂, Art, BK, Dez, Gdt, KLL, LytL, LŪ, NG, PNA, RČ, Svk, ŠLL, Šlt, TS, V, Vlt, VŽ, Ž, ŽL syfilis Art, Svk syfilis62 ATL, DŽPK, Gdt, LT, RČ, Svk, Šlt, TS, Ū, V, Vad, VŽ, ŽL, ŽLL scharlakansfeber Svk scharlakansfeber Gdt, KLL, KŽP, LytL, Svk, U, V, ŽL scharlakansfeber TS scharlakansfeber TS skörbjugg Šlt skörbjugg Šlt, V tyfus AVKv tyfus AVKv trakom Svk trakom Art, ATL, Gdt, KLL, KT, LT, MG, Ps, Svk, SŽK, Šlt, TS, VŽ, ŽL cancer PM, Svk, Vlt, ŽL cancer NG, Svk, Vlt, ŽL Som framgår av de sammansatta benämningar som återges i den vänstra kolumnen i tabell 2 kan huvudledet liga betraktas som överflödigt eller som ett informationsmässigt tomt ord (se Tekorienė 1982: 139), eftersom det bestämmande ledet ensamt exakt betecknar det kliniska begreppet och oftare används som en enkel term, vilket framgår av källförkortningarna som anges intill benämningarna. Författarna till medicinska texter och hälsotexter under den undersökta perioden nöjde sig ändå inte med enkla benämningar, utan använde även längre varianter av dem, vilka, som framgår av det insamlade materialet, var ganska talrika. Hur bör sådana benämningspar betraktas? Först och främst är det lämpligt att ta upp frågan om synonymi63. Substitutionen gör det möjligt att göra detta – den är ”ett mycket viktigt kriterium för att fastställa synonymer” (Valiulytė 1998: 14). Låt oss ta ett benämningspar som exempel – nuomaras – nuomaro liga. Både nuomaras och nuomaro liga betecknar samma sjukdom – epilepsi – ”en kronisk sjukdom som kännetecknas av olika 62 Max Vasmer härleder ordet sifilis från namnet på en person i Ovidius Metamorfozių som led av sjukdomen. Benämningen började användas av Girolamo Fracastoro från Verona (1530) (https://www.slovorod.ru/etym-vasmer/_pdf/vasmer-etymologic-dict3.pdf). 63 Angelė Kaulakienė anser att orsaken till termers synonymi (liksom variation) är variation i begreppens benämning. Detta fenomen kännetecknar inte bara den litauiska medicinska terminologin från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, utan även terminologin inom andra områden, exempelvis fysik. I populärvetenskapliga fysiktexter från denna period (artiklar, läroböcker) benämns begrepp ofta på två sätt, inte bara i olika texter utan också inom samma text (se vidare Kaulakienė 2009: 23–26, 40–42, 82–85). 156 Palmira Zemlevičiūtė XIX a. pab. – XX pr. dvižodžiai sudėtiniai pavadinimai su pagrindiniu dėmeniu liga ir daiktavardžio kilmininku reiškiamais priklausomaisiais dėmenimis anfall, vissa personlighetsförändringar, som ibland fortskrider till demens” (ME I 235). Medlemmarna i sådana namngivningspar som nuomaras och nuomaro liga kan ersätta varandra i texten, eftersom både det enkla och det sammansatta namnet har exakt samma betydelse. Enligt terminologen Asta Mitkevičienė kan synonymer klassificeras i flera typer utifrån vissa kriterier (språknivå, rot, struktur) (Mitkevičienė 2015: 48–49). Således kan de aktuella namnen, utifrån språknivån, kallas blandade synonymer, utifrån roten – synonymbildningar med gemensam rot (jfr -mar-), och utifrån strukturen – korta och långa varianter64 (i vid bemärkelse) (jfr Keinys 1980: 101). Det sistnämnda fallet förefaller något mer komplicerat, eftersom det är svårt att säga om det sammansatta namnet nuomaro liga är en förkortning eller omvänt om det enkla namnet nuomaras har förlängts. K. Gaivenis har skrivit att en terms ”längd står i omvänd proportion till dess användningsfrekvens: ju oftare en term används, desto kortare är den <...>. När termer används i vetenskapligt språk kan deras fakultativa led ibland utelämnas och långa sammansatta namn omformas på ett visst sätt” (Gaivenis 2014 [1982]: 121). En term kan dock också förlängas genom att ett förklarande ord läggs till eller genom att termen omformas och utvidgas när den blivit otillräckligt tydlig. Detta sker när termen hamnar i en text av en annan stil. Då kan termer användas tillsammans med vissa förklarande ord (se Gaivenis 2014 [1982]: 122). På grund av huvudledet liga framstår termen nuomaro liga som tydligare till formen, men detta led är samtidigt överflödigt (jfr Mitkevičienė 2015: 50). Det är svårt att inte instämma med A. Mitkevičienė, som hävdar att ”[D]et finns ändå inga kriterier med vilka man kan avgöra när en viss ordkombination är en term och när den är en kombination av en term och ett förklarande ord” (Mitkevičienė 2015: 50). Låt oss återgå till det tidigare nämnda paret nuomaras och nuomaro liga. Det är mer sannolikt att det enkla namnet är det ursprungliga och har förlängts, men definitivt inte för att det skulle sakna tydlighet eller precision. Troligen används den långa namnvarianten av rent subjektiva skäl, för att göra uttrycket mer övertygande 64 Boris Golovin och Rafail Kobrin kallade sådana synonymiska termer termens långa form och termens korta form (Головин, Кобрин 1987: 54–56). Förkortning sker på två sätt – genom att ett ord i uttrycket utelämnas eller genom att uttrycket ersätts med ett ord (Головин, Кобрин 1987: 57, jfr Даниленко 1977: 76, 183–187). Enligt Valerija Danilenko är termen termens korta form olämplig, och hon föreslår termen kort termvariant (ryska краткий вариант термина), som hon definierar som en språklig konstruktion som betecknar samma begrepp, är likvärdig i fråga om betydelse men förkortad på vissa sätt (Даниленко 1977: 181–182). Det bör noteras att termerna lång (kort) termvariant och termens långa (korta) form i dagens litauiska terminologi betecknar olika typer av synonymer (se Mitkevičienė 2015: 47–51, 55–57 för en utförligare diskussion). Terminologija | 2022 | 29 157 (jfr Vaskelaitė 2021: 218), och detta är mycket viktigt i texter om medicin och hälsa. Påståendet ovan bekräftas också av att en genomgång av exemplen i tabell 2 visar att både det enkla och det sammansatta namnet ofta används i samma källa, alltså också av samma författare. Vad visar detta? Jo, att båda namnen förekommer i samma kontext. Sådana fall som nuomaras (enordsterm) och nuomaro liga (attributiv genitivfras (sammansatt term)) kan alltså betraktas som kontextuella synonymer, det vill säga termer som är synonymer endast i en kontext (se Mitkevičienė 2015: 50). Ramunė Vaskelaitė kopplar också sådana fall till användningen i text (se Vaskelaitė 2021: 218). I de diskuterade sammansatta namnen förefaller huvudledet liga formellt sett överflödigt, om man jämför dem med deras enkla synonymiska motsvarigheter. I vissa fall förefaller dock sådana namn med ledet liga motiverade (även om det också finns enkla motsvarigheter), eftersom de undanröjer tvetydighet (jfr Vaskelaitė 2021: 208, 218). Låt oss diskutera några sådana namn. Exempelvis nutukimo liga65 Svk och nutukimas66 Svk, TS. Det enkla namnet nutukimas är inte exakt eller transparent, eftersom det också kan beteckna en process snarare än en sjukdom (nutukimas ← nutukti ”bli fet”); det kan också beteckna ett symtom på någon annan sjukdom; i detta fall är det sammansatta namnet nutukimo liga mer exakt. Detsamma gäller sådana namnpar som pasiutimo liga LytL, Svk, Šlt, U och pasiutimas Art, LytL, Svk, Šlt, U, ŽL, tampymo liga Svk, TS och tampymas NG, PNA, Svk, VŽ, ŽL. I dessa fall har de enkla namnen pasiutimas och tampymas (pasiusti, tampyti har mer än en betydelse) en vidare semantisk betydelse än de sammansatta namnen pasiutimo liga, tampymo liga. Generellt sett skulle det utan kontext inte vara tydligt att de enkla namnen nutukimas, pasiutimas, tampymas betecknar sjukdomar. Som exemplen visar är detta typiskt endast för abstrakta substantiv. Särskilt bör nämnas sådana sammansatta namn där huvudledet liga förekommer både i singular- och pluralform, till exempel: drugio liga Svk, Šlt och drugio ligos SK, neurastenijos liga Svk och neurastenijos ligos Svk. Namnet drugio liga används till exempel i titeln på K. Grinius och A. Vileišis artikel ”Om frossfeber”, men i själva 65 ”Därav också nutukimo liga” Svk 1914 6 22. 66 ”På så sätt är en av orsakerna till nutukimo ett försvagat födointag, en längre kvarhållning av födan i kroppen” Svk 1914 5 21. 158 Palmira Zemlevičiūtė XIX a. pab. – XX pr. dvižodžiai sudėtiniai pavadinimai su pagrindiniu dėmeniu liga ir daiktavardžio kilmininku reiškiamais priklausomaisiais dėmenimis I texten använder läkarna ändå den enkla termen drugys. I Severas kalender påträffas beteckningen drugio ligos: ”Vanliga symtom på denna drugio ligų är: svaghet, gäspningar, huvudvärk, uppkastning från magen, <...>” SK 1901 34. Som framgår av kontexten betecknar ordgruppen med huvudled i pluralformen ligos inte ett enskilt begrepp, utan ett kollektivt begrepp; jämför också: ”Drugys finns av alla slag, <...>. Drugys, oavsett vilket slag det är, återkommer <...>” SK 1901 34. Ett annat liknande exempel är beteckningarna neurastenijos liga Svk och neurastenijos ligos Svk 1911 2 7: ”<...> på sådana resor får eller förvärrar många neurasteni neurastenijos ligas eller nervutmattning.” Här betecknar neurastenijos liga ett enskilt kliniskt begrepp och ersätts i texten med den enkla termen neurastenija. Däremot betecknar neurastenijos ligos en grupp sjukdomar där neurasteni är det huvudsakliga symtomet. I populärmedicinska texter och hälsotexter från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet förekommer fall där kliniska begrepp betecknas med sammansatta benämningar och enkla sammansättningar med den återkommande leden liga. K. Gaivenis har angett att en av de riktningar i vilka litauiska sammansatta termer uttryckta med attributiva fraser förändras är att de blir sammansatta ord⁶⁷ (jfr Gaivenis 2014 [1966]: 506; Головин, Кобрин 1987: 57). Sergejus Griniovas kallade detta sätt att bilda enkla termer för morfologisk-syntaktisk termbildning (Гринев 1993: 153). Frågan är om man kan hävda att vissa sammansatta benämningar i det undersökta materialet uppvisar en sådan förändringsriktning, det vill säga övergår till sammansättningar. Knappast, eftersom sammansättningen ofta är kronologiskt äldre än den sammansatta benämningen. Till exempel är sprandoligė belagd i en text från 1898, medan sprando liga används i Sveikata, som började utges först 1909. Akmenligė används i den nämnda texten från 1898, medan akmens liga förekommer i en artikel i Tėvynės sargas från 1918. Ytterligare några exempel: krupigė NG 1908 och krupio ligaŪK 1911, niežligė SŽL 1906 och niežų liga Svk 1920, siutaligė V 1890 / pasiutiligė ŠLL 1901, Art 1910 och pasiutimo liga Svk 1910, Šlt 1914, protligė Ū 1897, SŽK 1902, NG 1908, VŽ 1908, Svk 1910 och proto liga TUK 1903, Wežligė[l] PrūfKal 1879 och vėžio liga PM 1899, Svk 1913, Vlt 1914, ŽL 1921. Det förekom visserligen ett fall där både en sammansättning och en sammansatt benämning används i samma text, till exempel kirmelligė MTV 1898 och kirmelių liga. 67 B. Golovinas och R. Kobrinas betraktar sammansättningsbildning som det mest utbredda sättet att skapa korta termvarianter (Головин, Кобрин 1987: 57). Terminologija | 2022 | 29 159 MTV 1898. Taipgi aptikta atvejų, kai dūrinys chronologiškai vėlesnis už sudėtinį pavadinimą, pvz.: raupų liga Tsp 1898, KLL 1920, NG ir raupleligė Syk 1913, vandens liga K 1898, LKT 1912 ir vandenligė Syk 1909, DMKNY 1912, Gdt 1915, LytL 1915. Vis dėlto šie paskiri atvejai neduoda pagrindo sakyti, kad sudėtiniai pavadinimai su dėmeniu liga kinta minėta kryptimi, t. y. virsta sudurtiniais pavadinimais. SLUTSATSER I populärmedicinska texter och hälsotexter från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet (böcker, småskrifter och artiklar i tidningar och kalendrar) påträffades 206 tvåordiga sammansatta benämningar med huvudleden liga och beroende led uttryckt med ett substantiv i genitiv. Undersökningen visade att de beroende leden betecknar kliniska begreppsegenskaper utifrån elva olika aspekter. Benämningar som bygger på den beroende ledens koppling till ett organ dominerar. Många benämningar utgår från den beroende ledens koppling till en sjukdom eller till ett sjukdomssymtom. Benämningar där de beroende leden beskriver huvudleden liga utifrån andra semantiska aspekter är sällsynta eller förekommer endast enstaka gånger. Tvåordiga sammansatta benämningar med huvudleden liga och beroende led uttryckt med ett substantiv i genitiv kännetecknas av två strukturella modeller – NGen ← N, N → NGen. Benämningar med postpositiv huvudled dominerar (deras uttryckstyper är DKilm ← DLiga, DKilm ← DLigos). Benämningar med prepositiv huvudled är tre gånger färre (deras uttryckstyper är DLiga → DKilm, DLigos → DKilm). Utifrån det undersökta materialet konstaterades att benämningar med den återkommande leden liga, uttryckt i singular- och pluralform, skiljer sig betydelsemässigt åt. Benämningar med huvudleden liga används när man vill beteckna ett enskilt begrepp, när ingen specifik sjukdom avses, för att fånga läsarens uppmärksamhet, för att undvika upprepning av samma benämning, när kontexten medger att en enkel benämning ersätts med en sammansatt, och så vidare. Benämningar med leden i pluralform ligos betecknar kollektiva begrepp (vanligen grupper av sjukdomar). Under den undersökta perioden hade många sjukdomar hos människor ännu inte identifierats och saknade exakta benämningar. Därför tog författarna till populärtexter (främst läkare), som inte visste hur de exakt och framför allt begripligt för läsaren skulle benämna den sjukdom de skrev om, sin tillflykt till sammansatta 160 Palmira Zemlevičiūtė XIX a. pab. – XX pr. dvižodžiai sudėtiniai pavadinimai su pagrindiniu dėmeniu liga ir daiktavardžio kilmininku reiškiamais priklausomaisiais dėmenimis med preciseringstyp med ledet liga. Det är möjligt att det levande språket också bidrog till att sådana benämningar spreds. Vid analysen av benämningar med huvudledet liga uttryckt i genitiv singular konstaterades att den semantiska tyngden ofta ligger på det bestämmande ledet, som ensamt exakt betecknar det kliniska begreppet och används i texter som en enkel term, medan huvudledet liga är överflödigt. Sådana par av sammansatta och enkla benämningar som betecknar samma begrepp kan betraktas på olika sätt – som partiella, besläktade eller kontextuella synonymer eller som korta och långa varianter av benämningar. ŠALTINIAI KNYGOS IR KNYGELĖS Ach – Apie cholerą ir kaip nuo jos apsisaugoti, atspausta iš „V. Ž.“, No 77, Vilnius, 1905. AKol – [Vaistininkas (Daktaras)]. Apie kolerą. – Kaip atsiginti nū Koleros ir kiti Naudingi skaitymai, Tilžė, 1893, 14–27. ATL – [D-ro P. Avižonies]. Aklumas ir trachoma Lietuvoje, referatas skaitytas 1912 m. Lietuvių mokslo dr-jos visuotin. susirinkime, atspausdinta iš „Lietuvių tautos“, Vilnius, 1913. Brangw – Brangwyn’s tikrā namū slogā, arbā Ar gėr yra, brangwyno gérti, ar nė?: trumpas ir gražūs susikalbėjimas, nekuriām kiemė laikytas / kuri ant pamókslo ir pagraudėnimo jauniems ir seniems, bagótiems ir wargdieniams, kožnām ant naudôs wókiskay surāszė kūnigas Böttcher, o į lietūwiszką kalbą išwer­tė Fridrikis Kurszātis, lietūwininkū kūnig‘s Karaliāuczuje, Karaliāuczuje: [Susilaikymo nuo gėrimo draugija], 1844 ([Karaliaučius]: [D.G.H. Degeno spaustuvė]). Ch – Cholera ir kova su ja, vertė D-ras A. V., Vilnius, 1907. Dez – Dezinfekcija, parašė karo gydytojas E. Draugelis, Vilnius, 1914. Dif – Difteritas, D-ras A. V., Vilnius, 1907. Dž – Dr. S. A. Knopf. Džiova ir kova su ja: populiariškas konkursinis darbas, apdovanotas ant kongreso Berlyne (24–27 geg. 1899 m.), susirinkusio apsvarstyti kovos įrankius su džiova, sutaisė D-ras A. V., Tilžėje, 1903. DžA – Džiova; AlkoholIs: referatai, surengti „Aušros“ draugijai / dr. F. Matulaitis, [JAV: s.n.] (Chicago, Ill.: spauda „Lietuvos“), 1911. DžLA – Džiova ir Kaip tos ligos apsisaugoti, pagal S. Sterlingą, sutaisyta L., Tilžėje, 1899. DžPK – Dr. K. Jokanto. Džiova, jos priežastys ir kova su ja, Vilnius, 1909. G – Girtuoklybė – mūsų rykštė68, Vilnius, 1907. GRM – Negirdėtas daiktas, ir Geros rodos mūsų moterelėms, Tilžėje, 1893. Hyg – Hygiena arba Mokslas apie užlaikymą sveikatos, pagal Berner’s, d-rą Noll ir kitus sutaisė Sžernas, Chicago, Ill.: kasztu ir spaustuwe „Lietuvos“, 1897. KD – Ką daryti, kad sveiki būtume ir ilgai gyventume, vertė iš lenk. kalbos D-ras F. Antaniukas69, Tilžėje, 1895. KD – Kas daryti, kad sveiki būtume ir ilgai gyventume, vertė iš lenkų kalbos D-ras A. Vileišis, Vilnius, 1905. KLL – [D-ras med. P. Avižonis]. Kova su limpamomis ligomis, Raseiniai, 1920. KMŠK – Kolera, maras, šiltinės ir kruvinoji, parašė karo gydytojas E. Draugelis, Vilnius, 1915. KT – [D-ras med. P. Avižonis]. Kova su trachoma, Raseiniai, 1920. KU – Kaip užsilaikyti pavasarį, vasarą, rudenį ir žiemą, pagal D-rą Med. L. Volbergą sutaisė d-ras A. Vileišis, Vilnius, 1906. KŽP – Kūdikių žindymas ir penėjimas, vertė Atgalainis70, Tilžėje, 1904. 68 Knygelės autorius Petras Avižonis. 69 A. Vileišio slapyvardis. 70 P. Avižonio slapyvardis. Terminologija | 2022 | 29 161 LL – Limpamiosios Ligos ir Kaip nuo jų išsisaugoti?, parašė d-ras A. Vileišis, Kaunas, 1915. LytL – Lytiškos Ligos ir Kaip nuo jų apsisaugoti, parašė D-ras F. Matulaitis, antra, peržiūrėta ir pagerinta laida, So Bostoną, Mass, 1915. LPr – Ligonìū Prietelius71. Kelodys wis iems tiems, kurie prie atsirandanczių Ligų patys saw pirmąję Pagalbą prisiteikti nor ir tai Progai geras Namų Pryprow as įsiteikti wėlyjas / Friedrich Adoph Richter. Leipcike; Rikterio Iszleidimo Itaisymas. (Drukawotos prie F. Ad. Richter & Draugai, Rudolstadt), 1883. LPr – Ligonìū prietelius: kelrodys wisiems tiems, kurie prie atsirandanczių ligų patys saw pirmąję pagalbą prisiteikti nor ir ant to geras namų pryprow as įsiteikti wėlyjas, sudarė Friedrich Adolph Richter, Leipcike’: Richterio knyginyczia ([Rudolstadt: Richtero drukorija]), 1891. MTV – Medega musu tautiszkai vaistinykystai, parupino Dr. J. Basanavicz ius, atspauda isz „Dirvos“, Shenandoah, Pa, 1898. NG – Naminis gydytojas: Trumpas aprašymas prasčiausių ligų ir prasčiausių vaistų kovoj e su jomis: D. 1. Apie žmonių ligas ir jų gydymą, sutaisė D-rs A. Vileišis, Seinai, 1908. NG – Naminis gydytojas. Trumpas prasčiausių ligų aprašymas ir jų gydymas, antrasis pataisytas leidimas, Kaunas, 1924. NotGyd – Isz dyka suglaudimas isz Dr. Airv‘o „Noturōs-gydymo-mokininmo“, arba Isztikimas priw edimas, pagal kurį tankiausey prie žmonių atsirantanczias ligas per prastas bey permegintas priprowas twirtay bey greitay pats gali gydyti: su daugeropais į raszto zodzius įdrukawotais zmogaus, senarų dalykeliu abrozais / perd irbtas Dr. Adolpo Richterio, kuriai yra Ricerys portogyzis ko Kristaus=garbės=zenklo bey tunezisesizsko niszan istikar zenklo apturetojis riceriū=kryžiaus bey auksinės wertybės=medalijos nu gan maryno draugsanaris auksz taymokitū draugysczių Paryzuse bey Neapolyje irtoliaus, Leipzig: [s.n.], 1879 ([Rudolstadt: drukawotas pas F. Ad. Richter & Draugai, Rudolstadt]), 1879. OK – Oras ir klimatas ir jų svarbumas žmogaus sveikatai, pagal Zolotariną, Dras A. Vileišis, Seinai, 1913. PM – Patarme s moterims, kurios nori būti sveikos, pagal Zielčaka parašė Dr. A. V., Tilžėje, 1899. PNA – Dr. Fr. Esmarch. Pirmoji pagalba nelaiminguose atsitikimuose, išvertė daktaras A. V., Tilžėje, 1903. RAK – Rodos motinoms apie auginimą žindomų kudikių72 pagal Michailovą, Tilžėje, 1895. RČ – D-ras Bor. Oks. Raupų čiep yjimas. (Šneka su jauna motina), Vilnius, 1908. RP – I. Tarchanov. Rūgštasai pienas prof. Mečnikov’o. Įrankis liaudies sveikatos užlaikymui, Vilnius, 1907. SŽK – Kaip sutaisytas žmogaus kūnas, parašė S. M., Plymouth, Pa, 1902. SŽL – Svarbiausios žmonių ligos, Petro Nėrio73, Tilžėje, 1886. SŽL – Svarbiausios žmonių ligos, dr. Mikols74, Tilžėje, 1906. ŠLL – Trumpi šneka apie limpančias ligas ir kaip nuo jų apsiginti, parašė D-ras V. A., Tilžėje, 1901. UA – [Dr. A. V.]. Kaip reikia užlaikyti sveikos ir sergančios akjs, Seinai, 1910. UL – Užkrečiamosios ligos, parašė gydytojas E. D., Vilnius, 1914. ZGL – Zinia apie gydimą ligu kuno ir duszes, Wilniuje: kasztu ir spaustuweje Juozapa Zawadzkia, 185775. ŽD – Kas reikia žinoti apie džovą, iš vokiečių kalbos vertė D-ras Bagdonavičius, Vilnius, 1913. ŽL – Žmonių ligos, D-ras K. Grinius, Kaunas: „Varpo“ bendrovės leidinys, 1921. ŽLL – Kas reikia žinoti apie lyties ligas, vertė iš vokiečių kalbos D-ras J. Bagdonas, Kaunas: Vidaus reikalų ministerijos Sveikatos departamento leidinys, 1920. LAIKRAŠČIAI A1 – Auszra 1883 5 141; 1885 10/11 324. A2 – Aušra76 1915 32 418–419. 71 Medicinos metraštis, ėjęs 1878–1897 m. Karaliaučiuje ir Tilžėje. Leido dr. Adolfo Richterio firma (MLE II 642). 72 Vertė Jonas Andrius Račiūnas (1869–1906). 73 P. Vileišio slapyvardis. 74 P. Vileišio slapyvardis. 75 Kontrafakcinis leidinys. Tikrieji knygos išleidimo duomenys: Krokuva–Tilžė, 1885–1886. 76 Laikraštis, ėjęs 1911–1915 ir 1919 m. Vilniuje. Lenkų okupacinės valdžios uždarytas (https://www.vle.lt/straipsnis/ausra-8/). 162 Palmira Zemlevičiūtė XIX a. pab. – XX pr. dv izodžiai sudėtiniai pavadinimai su pagrindiniu dėmeniu liga ir daiktavardžio kilmininku reiškiamais priklausomaisiais dėmenimis Art – Artojas77 1910 12 42; 1910 13 47; 1910 15 54; 1910 16 58–59; 1910 18 65; 1910 19 69; 1910 22 81; 1910 25 93; 1910 26 97; 1910 27 103; 1910 28 105; 1910 29 109; 1910 30 113; 1910 33 126; 1910 38 145–146; 1910 39 149–150; 1910 40 153; 1910 41 157; 1910 44 169; 1910 45 171; 1910 46 727. Gdt – Gydytojas78 1914 1 1, 3–4; 1914 2 5, 7–8; 1914 3 10, 11–12; 1914 4 14, 16; 1914 5 20; 1914 6 22; 1914 7 25; 1914 8 29; 1914 9 30; 1914 10 37–38; 1914 11 61–63; 1915 1 1, 3–4; 1915 2 5, 8; 1915 3 9–11; 1915 4 13, 15; 1915 5 17, 18, 20; 1915 6 22–24; 1915 7 25, 27–28. K – Kaimynas79 1897 35 264; 1897 XXV 182; 1898 49 392; 1899 VII 55; 1899 XVI 128. KK – Keleiwis isz Karaliaučiaus broliams lietuvininkams zines parnešząs 1866 34 146; 1872 18 69. LB – Lietuwiszkasis Balsas80 1885 1 3. LT – Lietuvių tauta81 1913 II 2 181, 185–186, 190. MG – Medicina ir gamta82 1913 1 3, 8, 12, 19, 22; 1913 2 2, 7, 20. NLC – Nauja lietuwiszka ceitunga83 1910 9 33; 1910 40 157; 1910 41 161–162. Ps – Pasiuntinys84 1912 5 150; 1912 6 184. Svk – Sveikata85 1909 1 2, 7–8; 1909 4 1, 7; 1909 5 5, 7; 1909 6 4; 1910 1 5, 8; 1910 4 8; 1910 5 3, 6; 1910 6 5; 1910 7 4; 1910 9 1–2; 1910 10 2, 7; 1910 11 1, 4; 1910 12 3–4; 1911 1 1; 1911 2 1, 6–7; 1911 3 5, 8; 1911 5 1; 1911 6 8; 1911 8 5, 7; 1911 12 6; 1912 3 11–12; 1912 4 13, 15; 1912 5 17, 19; 1912 6 22; 1912 7 25; 1912 8 29, 31; 1912 10 37; 1912 11–12 42; 1913 1 1–4; 1913 2 5, 7, 8; 1913 3 9; 1913 4 13, 16; 1913 5 20; 1913 7 28; 1913 8 32; 1913 10 37–38, 40; 1913 11 43; 1913 12 46–47; 1914 1 3–4; 1914 2 6–8; 1914 3 10–11; 1914 4 13; 1914 5 2, 17, 19–21; 1914 6 21–24; 1915 1 1–3; 1920 1 1, 3; 1920 2 1–4; 1920 3 2, 4; 1920 4 1–2; 1920 5–6 1–4; 1921 1 1–2, 4; 1921 2 1–4; 1921 3 1–4; 1921 4 1, 3–4; 1921 5 1–4; 1921 6 1. Szv – Szviesa86 1888 3 78, 82. Šlt – Šaltinis87 1909 1 4–5; 1909 10 148; 1909 14 212, 215; 1909 20 308; 1909 21 324; 1909 25 388–390; 1909 39 612; 1909 41 644–645; 1909 44 691; 1909 46 723–724; 1909 49 772; 1909 51 809; 1910 18 280–282; 1910 43 683; 1910 44 694, 699; 1910 48 756; 1911 23 267; 1911 30 351–352; 1911 31 364–365; 1911 32 377; 1911 5 51–52; 1911 6 63; 1911 51 605; 1912 1 11; 1912 3 36; 1912 38 600; 1912. 77 Laikraščio Šaltinis priedas, ėjęs 1909–1914 m. (https://www.vle.lt/straipsnis/saltinis-1/). Daugiausia straipsnių paskelbė gydytojas A. Vileišis. 78 Katalikiškos pakraipos savaitraščio Aušra, ėjusio 1911–1915 ir 1919 m. Vilniuje, dvisavaitinis profilaktinio, šviečiamojo pobūdžio priedas. Jame daugiausia straipsnių paskelbė A. Vileišis. 79 Mažosios Lietuvos laikraščio Nauja lietuviška ceitunga priedas, leistas Tilžėje gotiškais rašmenimis nuo 1896 m. (https://www.vle.lt/straipsnis/nauja-lietuviska-ceitunga/). 80 Jungtinių Amerikos Valstijų lietuvių laikraštis, ėjęs 1885–1888 m. Niujorke, 1888–1889 m. – Šenandoa. Redagavo Jonas Šliūpas (https://www.vle.lt/straipsnis/lietuviskasis-balsas/). 81 Lietuvių Mokslo Draugijos Vilniuje žurnalas, leistas 1907–1936 m. (LE 1958: 81). 82 Lietuviškas medicinos, veterinarijos, farmacijos ir gamtos dvimėnesinis žurnalas, pradėtas leisti 1913 m. Pasirodė tik du numeriai. 83 Mažosios Lietuvos laikraštis, ėjęs 1890–1923 m. Tilžėje, spausdintas gotiškais rašmenimis Otto’o von Mauderode’ės spaustuvėje. Iki 1907 m. laikraštis buvo gana lietuviškas (https://www.vle.lt/straipsnis/nauja-lietuviska-ceitunga/). 84 Vilniuje nuo 1911 m. pradžios spausdintas mėnesinis laikraštis, skiriamas dvasiniams lietuvių kalvinų reikalams (LE 1960: 97). 85 Pirmasis lietuviškas periodinis medicinos populiarinimo leidinys. Laikraščio Lietuvos ūkininkas priedas, ėjęs 1909–1915, 1920–1928 m. Inicijuotas ir redaguotas daktaro K. Griniaus. Jis laikraštį ne tik redagavo, bet ir prirašydavo (Terčionas 1927: 16, 17). 86 Mėnesinis lietuvių laikraštis, 1887–1880 ir 1890 m. ėjęs Tilžėje (LE 1964: 241). 87 Katalikų iliustruotas savaitraštis, 1906–1915 m. ėjęs Seinuose, 1915 m. – Vilniuje. Vienas populiariausių laikotarpio lietuviškų savaitraščių (https://www.vle.lt/straipsnis/saltinis-1/). Daugiausia straipsnių medicinos ir sveikatos klausimais paskelbė A. Vileišis. Terminologija | 2022 | 29 163 40 631; 1912 46 727; 1912 49 776; 1913 28 439; 1913 32 504; 1913 43 681; 1913 44 695; 1914 15 229; 1914 29 435; 1914 3 39–40; 1914 7 102; 1914 15 229. TS – Tėvynės sargas88 1896 4 35; 1896 5 38; 1897 8 2; 1898 2 3; 1898 4 7; 1900 9 10, 13, 14; 1901 4 ir 5B 71; 1902 1B 25–26; 1917 1 14; 1918 10 14; 1918 11 11; 1918 14 13; 1918 2 15–16; 1918 26 11–12; 1918 30 12–13; 1918 34 4–7; 1918 36 14; 1918 4 14–15; 1918 5 15; 1918 7 14–15. TSp – Tėvynės sargo89 1898 2 5; 1898 4 7; 1898 8 11. U – Ūkininkas 1890 5 75; 1890 8 121; 1891 2 77, 79; 1892 1 18–19; 1892 4/5 133, 136, 140; 1892 6/7 233; 1892 8 293; 1895 13 98–99; 1895 20 157–158; 1895 21 165–166; 1896 3 17; 1896 4 28; 1896 13 99; 1896 20 153–154, 156; 1896 24 188; 1897 12 182, 184–185; 1897 3 41; 1897 8 121; 1897 9 131; 1897 9 131; 1897 9 131; 1898 11 167–168; 1898 3 40; 1899 1 4. Ū – Ūkininkas 1897 12 189. V – Varpas 1889 3 41; 1889 9 139; 1889 12 184; 1890 10 153–154; 1890 2 21; 1890 5 68; 1890 7 105–106; 1890 8 123; 1890 9 137–138; 1891 1 9; 1891 3 40; 1891 4 54–55, 57; 1895 9/10 155–157; 1895 11 174; 1896 2 24–25; 1897 1 9; 1897 3 41–42. Vad – Vadovas90 1913 16 62 169–170, 172; 1913 16 63 274–275, 278; 1913 16 64 400. VL – Vienybė lietuvninkų91 1890 24 5; 1890 27 4; 1890 28 6; 1890 30 4; 1890 36 7–8; 1890 37 8–9; 1890 38 8–9; 1890 38 9. Vlt – Viltis92 1907 4 1; 1913 62 2–3; 1913 70 3; 1913 130 1; 1914 40 2; 1914 77 1; 1914 83 1; 1914 90 1; 1914 101 2; 1914 123 1; 1914 144 1; 1914 159 2; 1915 70 2–3; 1915 85 2–3; 1915 88 2. VŽ – Vilniaus žinios93 1905 5 2–3; 1905 19 2; 1905 29 3; 1905 53 3; 1905 56 2; 1905 77 2; 1905 104 3; 1905 118 4; 1905 122 4; 1905 163 3–4; 1905 173 4; 1905 192 4; 1905 220 1; 1905 225 4; 1906 100 4; 1906 143 4; 1906 146 4; 1906 163 4; 1906 167 4; 1906 219 3; 1906 240 3; 1906 281 1; 1907 93 2; 1907 94 2; 1907 104 2; 1907 108 2; 1907 125 2–3; 1907 126 2; 1907 127 2; 1907 133 2; 1907 134 2; 1907 135 2; 1907 136 2; 1907 186 2; 1907 187 3; 1907 189 2; 1907 190 2; 1907 218 3; 1908 2 1–2; 1908 6 4; 1908 8 4; 1908 9 4; 1909 16 3; 1909 28 2–3; 1909 38 2; 1909 40 2; 1909 41 3; 1908 96 4; 1908 97 3; 1908 136 2; 1908 154 2–3; 1908 155 2; 1908 159 2; 1908 160 2; 1908 176 3; 1908 284 3. Ž – Žemė94 1909 2 15; 1909 4 30; 1909 12 92; 1907 94 2. ŽLA – Žemaičių ir Lietuvos apžvalga95 1891 8 61; 1894 11 82. Žmd – Žemdirbys96 1909 2 12; 1909 3 12; 1909 12 10; 1909 18 9. 88 Mėnesinis lietuvių žurnalas, 1896–1904 m. ėjęs Tilžėje (https://www.vle.lt/straipsnis/tevynes-sargas/). 89 1896–1904 m. Tilžėje ėjęs mėnesinis lietuvių žurnalas, turėjęs neperiodinių priedų (nuo 1898 m. prie kiekvieno numerio) – grožinės literatūros kūrinių, ūkinių patarimų, mokslo populiarinimo knygelių (https://www.vle.lt/straipsnis/tevynes-sargas/). 90 Katalikų kunigų leistas mėnesinis žurnalas, 1908–1914 m. ėjęs Seinuose (https://www.vle.lt/straipsnis/vadovas-1/). 91 Jungtinių Amerikos Valstijų lietuvių savaitraštis, 1886–1907 m. ėjęs Plimute, 1907–1920 m. – Niujorke (https://www.vle.lt/straipsnis/vienybe-lietuvninku/). 92 Politikos, visuomenės ir literatūros laikraštis, 1907–1915 m. ėjęs Vilniuje. Įsteigė Antanas Smetona ir Juozas Tumas-Vaižgantas (https://www.vle.lt/straipsnis/viltis-3/). Vil śtyje daugiausia skelbė gydytojai Eliziejus Draugelis ir Juozas Bagdonas. 93 Politikos, visuomenės ir literatūros laikraštis, 1904–1909 m. ėjęs Vilniuje. Pirmasis dienraštis lietuvių kalba. Įsteigė P. Vileišis (https://www.vle.lt/straipsnis/vilniaus-zinios/). 94 Savaitraščio Lietuvos ūkininkas, ėjusio 1905–1915 m. Vilniuje, 1919–1940 m. Kaune, priedas, leistas 1907–1915, 1918–1928 m. (https://www.vle.lt/straipsnis/lietuvos-ukininkas/). 95 Lietuvių tautinio judėjimo apžvalgininkų grupės krikščionių krypties žurnalas, ėjęs 1889–1896 m. Tilžėje. Lietuvoje (daugiausia Žemaitijoje) platintas knygnešių (https://www.vle.lt/straipsnis/zem aiciu-ir-lietuvos-apzvalga/). 96 Vilniuje nuo 1909 m. pradžios ligi Pirmojo pasaulinio karo du kartus per mėnesį ėjęs ūkio, prekybos ir pramonės reikalams pašvęstas laikraštis (LE 1966: 220). 164 Palmira Zemlevičiūtė XIX a. pab. – XX pr. dvižodžiai sudėtiniai pavadinimai su pagrindiniu dėmeniu liga ir daiktavardžio kilmininku reiškiamais priklausomaisiais dėmenimis KALENDORIAI AVKV 1918 – Aušros Vartų kalendorius 1919, Vilniuje, 50–52. BK 1911 – Biržų kalendorius 1911, Tilžėje, 44. DMK 1908 – Didysis Marijos kalendorius katalikams lietuviems bey žemaičiams metui 1908, New York, 73. DMK 1911 – Didysis Marijos kalendorius Lietuvos ir Žemaičių katalikams 1911 metams, New – York, 79. DMK 1912 – Didysis Marijos kalendorius Lietuvos ir Žemaičių katalikams 1912 metams, New – York, 77, 79. DMK 1914 – Didysis Marijos kalendorius Lietuvos ir Žemaičių katalikams 1914 metams, New – York, 78, 80. IM 1861 – Kalendorius arba metskajtłus ukiszkasis nuog užgimima Wiesźpaties 1862, Wilniuje. IM 1862 – Kalendorius arba metskajtłus ukiszkasis nuog užgimima Wiesźpaties 1863, Wilniuje. JMŠK 1912 – Viešpaties Jezaus ir Panos Marijos širdžių kalendorius 1912 metams, New – York, 77. KBoczk 1902 – Kalendorius ant 1902. Par asze..., D. T. Boczkauskas, Mahanoy City, Pa, 65. KUKW 1906 – Keleiwis... Ūkininku Kalendorius..., Warszawoje, 64–68. LAK 1885 – Lietuwiszkas Auszros kalendorius ant metu 1885, Bitėnai, 56. LiaudKK 1919 – Liaudies kalendorius Kaimynas 1919, Vilniuje, 51–52. LietK 1918 – Lietuvos kalendorius 1918 metams, Vilniuje, 75. LietK 1919 – Lietuvos kalendorius 1919 metų, Vilniuje, 75. LK 1890 – Lietuwiszkas Kalendorius ant metų... 1891, Vilniuje, 26. LKA 1902 – Lietuwiškos kalendros su abrozais metu 1902, Tilžėje, 34, 35, 37. LKA 1903 – Lietuwiškos kalendros su abrozais metu 1903, Tilžėje, 108–110, 116. LKA 1907 – Lietuwiškos Kalendros Su Abrozais metui 1907, Tilžėje, 79, 136. LKp 1896 – Lietuwiškos kalendros priedelio metui 1896..., Tilžėje, 107. LKT 1897 – Lietuwiškos kalendros metui 1897..., Tilžėje, 114. LKT 1900 – Lietuwiškos kalendros metui 1900..., Tilžėje, 120. LKT 1911 – Lietuwiškos kalendros metui 1911..., Tilžėje, 156. LKT 1912 – Lietuwiškos kalendros metui 1912..., Tilžėje, 155. LUK 1900 – Lietuvos ukininkų kalendorius ant metų 1901, Vilniuje, 38. NK 1902 – Naujas kalendorius 1903 metams, Tilžėje, 132, 141, 150, 151. NK 1903 – Naujas kalendorius 1904 metams, Tilžėje, 93. NK 1904 – Naujas kalendorius 1905 metams, Tilžėje, 18–19. PrūfKal 1879 – Prūfiškos Kaléndros ant Méto 1879, <...>, Tilžėje. SK 1901 – Severos kalendorius lietuviams metui 1901, W. F. Severa, cedar Rapids Iowa. SK 1905 – Severos kalendorius dėlėi Lietuviu, W. F. Severa Co. Cedar Rapids, Iowa. TKK 1903 – Tilzes keleiwjo kalendros metui 1903..., Tilžėje, 35–36, 38–39. TUK 1904 – Tikrasis ukininkų kalendorius metams 1904..., Vilniuje, 63. UkK 1918 – Ūkininkų kalendorius 1918 metams, Vilnius, 29. ŪKNY 1911 – Ūkiškasis kalendorius 1911 metams, Brooklyn, N. Y., 58, 66. UKP 1903 – Ūkiškasis kalendorius ant metų 1903, Peterburge, 58, 61. UKT 1907 – Ūkiškasis kalendorius metams 1907, Tilžėje, 50–51. ŪKT 1910 – Ūkiškasis kalendorius 1910 metams, Tilžėje, 45–46. ŪKV 1899 – Ūkiškasis kalendorius ant metų 1900, Vilniuje, 34, 38, 40. ŽmK 1918 – Žemaičių kalendorius Tilžės keleivio 1919 metams, Tilžėje, 45, 48. ŽvK 1905 – Katalikiszko laikraszczio Žvaigždės kalendorius 1905 metas, Shenandoah, Pa, 22. LITERATŪRA Avižonis Petras 1913: Trachomos išsiplatinimas Mažojoj ir Didžiojoj Lietuvoje. – Medicina ir gamta 1, 3–8. Britannica – Encyclopedia Britannica. Prieiga internete: https://www.britannica.com/. Bunevičiūtė Laimutė 1998: Atributinių junginių samprata, aprašymo galimybės ir kai kurie požymiai. – Kalbotyra XLVII(1), 29–42. DLKG – Dabartinės lietuvių kalbos gramatika, V. Ambrazas, K. Garšva, A. Girdenis ir kt., Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla, 1994. Drukteinis Albinas 2011: Sintaksiniai sudėtinių įvardijystės terminų modeliai. – Res humanitariae 10, 234–255. Gaivenis Kazimieras 2002: Lietuvių terminologija: teorijos ir tvarkybos metmenys, Vilnius: LKI leidykla. Terminologija | 2022 | 29 165 Gaivenis Kazimieras 2014 [1964]: Būdingesnieji kilmininko vartojimo atvejai sudėtiniuose terminuose. – Kazimieras Gaivenis. Rinktiniai raštai, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 24–27. Gaivenis Kazimieras 2014 [1966]: Sudėtiniai terminai su žodžiu mašina. – Kazimieras Gaivenis. Rinktiniai raštai, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 505–506. Gaivenis Kazimieras 2014 [1968]: Iš 2 ir 3 dėmenų sudarytų sudėtinių terminų tipai dabartinėje lietuvių kalboje. – Kazimieras Gaivenis. Rinktiniai raštai, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 34–46. Gaivenis Kazimieras 2014 [1975]: Dvìžodžiai sudėtiniai terminai dabartinėje lietuvių kalboje. – Kazimieras Gaivenis. Rinktiniai raštai, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 60–97. Gaivenis Kazimieras 2014 [1982]: Vienas kitas terminų vartosenos bruožas. – Kazimieras Gaivenis. Rinktiniai raštai, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 121–122. Grinius Kazys 1920: Influenza arba irmėdė. – Sveikata 1, 3. Kaulakienė Angelė 2009: Lietuvių fizikos terminijos raida, Vilnius: Technika. Keinys Stasys 1980: Terminologijos abėcėlė, Vilnius: Mokslas. Labutis Vitas 2002: Lietuvių kalbos sintaksė, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla. LE 1958: Lietuvių enciklopedija 16, South Boston 27, Mass: Lietuvių enciklopedijos leidykla. LE 1960: Lietuvių enciklopedija 22, South Boston 27, Mass: Lietuvių enciklopedijos leidykla. LE 1964: Lietuvių enciklopedija 30, South Boston, Mass: Lietuvių enciklopedijos leidykla. LE 1966: Lietuvių enciklopedija 35, South Boston, Mass: Lietuvių enciklopedijos leidykla. LKG III – Lietuvių kalbos gramatika 3: Sintaksė, Vilnius: Mokslas, 1976. LKŽe – Lietuvių kalbos žodynas (I–XX, 1941–2002), e. variantas, vyr. red. G. Naktinienė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2005. Prieiga internete: www.lkz.lt Matulaitis Pranas 1915: Lytiškos Ligos ir Kaip nuo jų apsisaugoti, So. Boston, Mass. ME I – Medicinos enciklopedija I, Vilnius: Valstybinė enciklopedijų leidykla, 1991. ME II – Medicinos enciklopedija II, Vilnius: Valstybinė enciklopedijų leidykla, 1993. Mitkevičienė Asta 2015: Kai kurie terminų sinonimijos aspektai. – Terminologija 22, 39–60. MLE II – Mažosios Lietuvos enciklopedija II, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2003. Tekorienė Dalija 1982: Sintaksinė semantika, jos nagrinėjimo metodai ir žodžių junginių semantikos problemos. – Kalbotyra 33(1), 132–139. Tercijonas Vincas 1927: Dr. Kazys Grinius gydytojas visuomenininkas, Kaunas: „Spaudos fondo“ knygynas. Valiulytė Elena 1998: Dabartinės lietuvių kalbos sintaksiniai sinonimai, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. Vasiliauskienė Virginija 1995: Derinamojo pažyminio vieta senojoje lietuvių kalboje. – Lietuvių kalbotyros klausimai 33, 124–141. Vaskelaitė Ramunė 2021: Sinoniminės raiškos astrologijos terminijoje priežastys. – Terminologija 28, 192–223. Wiki – Wikipedia. Prieiga internete: https://lt.wikipedia.org/wiki/Pagrindinis_puslapis. VLEe – Visuotinė lietuvių enciklopedija. Prieiga internete: https://www.vle.lt/straipsnis/nusidavimai-apie-evangelijos-prasiplatinima-tarp-zydu-ir-pagonu/. Zemlevičiūtė Palmira 2020: XIX a. pab. – XX a. pr. dvižodžiai sudėtiniai pavadinimai su pagrindiniu dėmeniu liga ir būdvardžiu reiškiamais priklausomaisiais dėmenimis. – Terminologija 27, 233–257. Zemlevičiūtė Palmira 2021: XIX a. pab. – XX a. pr. dvižodžiai sudėtiniai pavadinimai su pagrindiniu dėmeniu liga ir dalyviu reiškiamais priklausomaisiais dėmenimis. – Terminologija 28, 239–255. Головин Борис Николаевич, Кобрин Рафаил Юрьевич 1987: Лингвистические основы учения о терминах, Москва: Высшая школа. Гринев Сергей Викторович 1993: Введение в терминоведение, Москва: Московский Лицей. Даниленко Валерия Петровна 1977: Русская терминология. Опыт лингвистического описания, Москва: Наука. Прохорова Валентина Николаевна 1996: Русская терминология (лексико-семантическое образование), Москва: Филологический факультет. Суперанская Александра Васильевна, Подольская Наталия Владимировна, Васильева Наталия Владимировна 1989: Общая терминология: вопросы теории, Москва: Наука. Фасмер Макс 1987: Этимологический словарь русского языка 3, Москва: Прогресс. Prieiga internete: https://www.slovorod.ru/etym-vasmer/_pdf/vasmer-etymologic-dict3.pdf. 166 Palmira Zemlevičiūtė XIX a. pab. – XX pr. dvižodžiai sudėtiniai pavadinimai su pagrindiniu dėmeniu liga ir daiktavardžio kilmininku reiškiamais priklausomaisiais dėmenimis TWO-WORD COMPOUND NAMES CONSISTING OF LIGA (‘DISEASE’) AS THE MAIN COMPONENT AND SUBORDINATE COMPONENTS EXPRESSED BY NOUNS IN THE GENITIVE OF THE LATE NINETEENTH AND THE EARLY TWENTIETH CENTURY Summary The article deals with two-word compound names consisting of liga (‘disease, illness, malady’) as the main component and subordinate components expressed by nouns in the genitive from texts on promoting medicine and health (books, booklets, newspaper and calendar articles) of the late nineteenth and the early twentieth century. Efforts are made to determine the underlying subject with which subordinate components naming the qualities of clinical concepts are associated, identify the structural models and types of expression of those names, determine the semantic differences of names containing the different forms of expression of names with liga as the main component, raise the issue of the (ir)relevance of liga as the main component. Subordinate components have been found to usually denote the qualities of clinical concepts on the basis of their association with an organ, a disease, or a symptom. Two-word compound names containing liga as the main component and a noun in the genitive are defined by two structural models: NGen ← N₀ and N → NGen. The prevalent structural model of the names is NGen ← N, and the types of its expression DKilm ← DLiga, DKilm ← DLigos. Names that have the word liga in its singular form as a component have been found to designate individual clinical concepts; also, the names are used in reference to non-specific diseases, in a bid to draw the reader’s attention, to avoid repetitions of one and the same name where the context allows using simple and compound names interchangeably, and so on. Names that have the word liga in its plural form designate collective concepts (as a rule, groups of diseases). Over the period covered by the study, many human diseases had not yet been identified and did not have specific names, and that is why the authors of the texts (mostly physicians) often made do with compound descriptive names containing the component liga. The spread of such names could have been facilitated by the living language. Analysis of names containing liga in the genitive singular as the main component has shown that, quite often, the semantic charge is borne by the subordinate component, which quite accurately describes the clinical concept in its own right and is used in texts as a simple term, making the main component liga superfluous. Such pairs of a compounds and simple names designating the same concept can be construed as mixed, same-root, contextual synonyms or as short and long versions of the same name. Gauta 2022-09-02 Palmira Zemlevičiūtė Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius E. paštas [email protected] Terminologija | 2022 | 29 167