Dėl kai kurių vietovardžių tikslintinų lyčių

MARIJA RAZMUKAITĖ Institutet för litauiska språket OM KORRIGERINGSBEHÖVANDE FORMER AV VISSA ORTNAMN Man antar att ortnamn som används i officiellt bruk1 är relativt väl standardiserade och normerade. Vid undersökning av primära oikonymer, vars bildningsbas utgörs av hydronymer, påträffas dock även former som inte är helt enhetliga. Vanligast är fall där oikonymens och hydronymens former skiljer sig åt i fråga om accent, accentens placering och, mer sällan, rotvokalernas kvalitet eller grammatisk form. Ibland kan sådana skillnader mellan de båda ortnamnsformerna till och med väcka tvivel om huruvida båda ortnamnen – oikonymen och hydronymen – har bildats självständigt i stället för att vara namn som hör samman. Endast lokaliseringsuppgifterna bekräftar sambandet mellan bildningsbasen och den avledda formen. Så vilka är dessa avvikelser och varför har de uppstått? Är det kanske helt enkelt fel eller andra inkonsekvenser som uppkommit när förteckningar och ortnamnslistor sammanställdes? Naturligtvis kan det också finnas orsaker som inte är språkliga. Syftet med artikeln är att behandla sådana ortnamn som är bildningsmässigt besläktade, men vars former återges olika i normerande källor. Här undersöks oikonymer i Lietuvos TSR administracinio-teritorinio suskirstymo žinyno (ATSŽ) och hydronymer i Lietuvos TSR upių ir ežerų vardyno (LUEV). Det bör erinras om att uppgifterna till ATSŽ:s listor över ortnamn på bosättningar huvudsakligen hämtades inte från den ortnamnskartotekssamling (VK) som förvaras vid Institutet för litauiska språkets avdelning för namnvetenskap och innehåller namn upptecknade ur levande språkbruk, utan från redan sammanställda, av språkvetare bearbetade och normerade källor till namn på bosättningar – ortnamnsakter (VB) som upprättades under mellankrigstiden (omkring 1935–1940) efter län och socknar. I dessa akter (sju stycken sammanställdes) registrerades namn på byar, kyrkbyar, ensligt belägna gårdar, gods och herrgårdar. Akterna, tydligen, 1 Här avses de officiella normerande källorna: Lietuvos TSR administracinio-teritorinio suskirstymo žinynas, del 2, 1976 (nedan ATSŽ); Lietuvos TSR upių ir ežerų vardynas, 1963 (nedan LUEV); A. Vanagas. Lietuvių hidronimų etimologinis žodynas, 1981 (nedan LHEŽ) och Vietovardžių žodynas, 2002 (nedan VŽ). 218 KALBOS KULTŪRA | 81 sammanställdes i hast, och mycket hann inte kontrolleras på nytt på ort och ställe. Därför övertog ATSŽ många uppgifter automatiskt från VB. LUEV sammanställdes senare, när VK redan fanns, och dessutom rådde ingen sådan brådska. Kanske är det därför inte många felaktiga former av hydronymer har tagits med där; några av dem har redan rättats i Aleksandras Vanagas Lietuvių hidronimų etimologiniame žodyne. Eftersom det finns flera tiotal fall där det formellt inte råder överensstämmelse mellan grundortnamnets och avledningens former, och dessa avvikelser kan vara av olika slag, kan sådana ortnamnspar delas in i flera grupper efter avvikelsernas karaktär. 1. Oikonymen, som är avledd från en hydronym, och den ursprungliga hydronymen skiljer sig åt i accent, accentplacering och deklination: Beržė (2) vs. Rd: Beržė (4) flod Rd. Den andra accentklassen i namnet på den ensligt belägna gården visar att formen Beržė inte är ett korrekturfel. Man skulle kunna anta att båda ortnamnen har bildats självständigt från litauiska béržas. De båda platsnamnens – oikonymens och hydronymens – lokala anknytning talar dock för att namnet på den ensligt belägna gården kommer från flodnamnet, som i ATSŽ har behållit en dialektal tillbakadragen accent Beržė. Oikonymens form bör ändras till Beržė. Čisavà (4) by Ss, Guob: Čisavà (3b) flod Ss. VK innehåller inga uppgifter som visar andra kasusformer än genitiv (Čisavõs), så man måste erkänna att oikonymens accentklass 4 är korrekt, med stöd av analogin: i denna region av Litauen tenderar ortnamn med suffixet -ava att accentueras enligt accentklass 4. Gùžupis (1) by Pšš: Gùžupỹs (3b)2 flod Pšš. VK registrerar två parallella former av detta flodnamn – Gùžupis (1) och Gùžupỹs (3b). Båda formerna är korrekta, men de officiella hydronymkällorna – LUEV och LHEŽ – har stadfäst endast formen Gùžupỹs. Det kan antas att även oikonymens form bör ändras till Gùžupỹs. Juõdlė (1) by Šauk: Juõdlė (2) sjö Šauk. Accentueringen av sjönamnet anges vara korrekt, eftersom hydronymen sannolikt härstammar från litauiska juodlỹs (4) ”en sådan vattenbagge”3 eller från litauiska júodas, -à, med metatoni i rotvokalen. Oikonymens form och deklination bör ändras till Juõdlė by. 2 Detta är ett av de fall där accentplaceringen också har bestämts av ändelsevokalens längd. 3 Om vissa allmänna ord i litauiskan och deras förklaringar, se Lietuvių kalbos žodynas 1–20, 1956–2002. M. RAZMUKAITĖ. Dėl kai kurių vietovardžių tikslintinų lyčių 219 Kalináuka (1) Mgč: Kalìnauka sjö Smal. Enligt VK:s uppgifter har sjönamnet en sammansatt variant Kalìnaukos ežeras, vars första led kommer från bynamnet; därför bör den korrekta oikonysmformen ha betoningen Kalìnauka. Kalnyčià (4) by Krž: Kalnyčià (2) å Krž. Jfr ortnamnen Kalnyčiõs pélkė och Kalnyčios pélkė i Kelmės distrikt (VK), vilka kommer från ånamnen Kalnyčià (4) och Kalnyčià (2). Dessutom bör det noteras att hydronymerna i det žemaitiska området med suffixet -yčia tillhör accentklass 4 (t.ex. Voryčià (4) Šlu, Skaryčià (4) Varn, Skirvyčià (4) Rsn, Virvyčià (4) Trš). Det är rimligt att anta att oikonysmen är bildad av en variant av ånamnet Kalnyčià med accentklass 4. Mõrkiškė (1) by Pkrž: Mõrkiškė (1) å Krž. Man kan anta att dessa namn inte har något direkt inbördes samband, utan har bildats oberoende av varandra: bynamnet från personnamnet Mõrkus4 (jfr även andra bynamn som finns belagda i ATSŽ – Mõrkiškiai Nv; Mõrkiškis Žmt), och ånamnet från personnamnet Mõrkus. Detta är ändå tveksamt, eftersom ortnamnen sannolikt bara har normerats på olika sätt. Puròniškis (1) by Sv: Puròniškis (1) å Šmn. Ånamnet kan förbindas med litauiska purõnas ”kärrdunört” eller med personnamnet Purõnas; därför bör oikonysmens form korrigeras till Puròniškis. Riñgė (2) by Tj: Riñgė (1) å Tj. De appellativ som dessa ortnamn förknippas med har tre olika betoningsmönster i litauiskan – riñgė, riñgė, ringė. Formen riñgė är utbredd bland högaitierna, och från denna härleds även ånamnet. Bynamnets form bör överensstämma med ånamnets form och bör därför korrigeras till Riñgė. Ropienà (3) by Plk: Ropienà (4) å Kr. I LHEŽ härleds ånamnet från ängs- och fältnamnet Ropienà, som i VK har betoning enligt accentklass 3: Ropiéną, Ropienojè, och har betoningsvarianten Ropiéną (1) (jfr ån Praviena i Rmš). Det antas att även ånamnet sannolikt tillhör accentklass 3: Ropienà, Ropienõs, snarare än Ropiéną, Ropiéną, Ropienojè. Saltragỹs (3ᵃ) by Ilgž: Saltragỹs (3ᵇ) å Krk. VK:s uppgifter — Sált(ragi, Saltragyjè — visar på accentklass 3ᵇ; dessutom anges en alternativ form av vattendragets namn, Saltragis. Ingen annan betoning är belagd, så sannolikt är betoningen av oikonysmen vid Ilgž inte autentisk. Santakà (4) by Igl: Santakà (3ᵇ) å Ss. Här rör det sig tydligt om ett korrekturfel i angivelsen av ånamnets accentklass. Ortnamnen bör förbindas med litauiska santakà (3ᵃ), en äldre betoningsvariant som återges i LKŽ, och bör därför ha betoning enligt accentklass 3ᵃ. Šakarvà (3ᵇ) by Lkm: Šakarvà (3) å Lkm. Lokalbefolkningen betonar dessa ortnamn på två olika sätt – enligt accentklass 3 och 3ᵇ – och därför kan man hävda att båda ortnamnen, oikonysmen och hydronymen, är korrekt betonade. Kan- 4 Om personnamn, se Lietuvių pavardžių žodynas 1–2, 1985, 1989. 220 KALBOS KULTŪRA | 81 Det går endast att gissa att ortnamnen med accentklass 3 är av en äldre paradigmtyp, medan 3b har uppkommit analogiskt; jämför betoningen i namnet på den där belägna sjön Šakarvai (3b). Týklė (1) by. Užv: Týklė (2), officiellt Týklis (2) sjö. Užv. Byns namn kommer utan tvekan från sjöns inofficiella namnform Týklė (2). VK innehåller också belägg för denna oikonym med akut accent, vilket innebär att oikonymens namnform bör korrigeras till Týklė (2). Visinčia (2) by. Pab: Visinčia (4) å. Ščn. VK:s uppgifter visar endast byns och åns namn i accentklass 4: Visinčia, Visinčios, Visinčią, varför betoningen av bynamnet bör korrigeras. I denna del av södra Litauen brukar namn med ändelsen a böjas med betoning enligt accentklass 4 (jfr Gaują, Šalčią). Valčiuva (1) by. Ss: Valčiuvà (3b) å. Ss. Alla äldre belägg i VK visar att ånamnet tillhör accentklass 3b: Valčiuvà, Valčiuvõs, Valčiuvą. I VK finns endast genitivformen av oikonymen belagd, Valčiuvõs, medan formen Valčiuva anges i VB. Det är därför troligt att formen som överfördes från VB till de officiella förteckningarna har fått felaktig betoning, kanske rentav av en slump. Även bynamnet bör alltså betonas enligt accentklass 3b. Žãmbas (4) by. Krs: Žãmbas (2) å. Krs. Enbart utifrån pluralformen nominativ Žambai för ortnamnet i Karsakiškis socken, belagd endast i VK, kan man dra slutsatsen att även hydronymen bör tillhöra accentklass 4. 2. Oikonymens och hydronymens rotvokal har olika kvalitet: Bìtvanas (1) vs. Vnd: Bý vanas (1) å. Vnd. I LHEŽ ifrågasätts ortnamnets långa rotvokal, och man försöker knyta den till litauiska bitė. Även om etymologin förblir oklar kan man anta att rotvokalen med betoning i ånamnsformen Býtvanas har förlängts i dialekten på grund av betoningen, medan hydronymformen Bìtvanas skulle vara den autentiska. Drùlupis (1) by. Rm: Drūlupis å. Rm. I LHEŽ kopplas ånamnet till personnamnet Drùlià, Drulià. LPŽ upptar även släktnamnen Drulỹs, Drùlius. Ånamnet kopplas alltså till personnamnet Drùlià, medan bynamnet tydligen har behållits med kort u vid normeringen, eftersom man antagit att betonat u förlängs i dialekten. Det är möjligt att u i betonad position förlängs i den östlitauiska dialekten, eftersom personnamnet Drùlià med lång vokal endast har belagts i den södra delen av Litauen. Därför bör också ånamnets normerade form vara Drūlupis. Duburáitis (1) by. Antz: Dūburáitis (1) sjö. Antz. I LHEŽ förbinds sjönamnet med litauiska duburỹs ”hålighet”. Oikonymens form anges med hänvisning till det gemensamma M. RAZMUKAITĖ. Dėl kai kurių vietovardžių tikslintinų lyčių 221 … språkets ord duburỹs. Är formen med ū verkligen autentisk (jfr de former som Kazimieras Būga belade i trakten kring Antazavė: Duburaitis, Duburỹs)5, eftersom ordet dūburỹs i LKŽ endast är belagt i sydvästra Litauen. Dùkinė (1) by Upt: Dūkinė å Krkn. LHEŽ härleder hydronymen från lit. dūkas ”rördrom”. Oikonymen bör betraktas som bildad inte självständigt av personnamnet Dùkas, utan som härledd från hydronymen Dūkinė; därför bör även dess form ha långt ū: Dūkinė. Oikonymens form är inte normerad – Adincavà (2) by Auk: Adinčiavà (2) å Btr. Dessa ortnamn härstammar från efternamnet Adinčius; därför bör oikonymens form inte förbli dialektal, utan vara normerad, liksom hydronymens: Adinčiavà. Artikeln redogör för hur och varför vissa oikonymer, som betraktas som primära bildningar från hydronymer, i officiella källor formellt skiljer sig från sina grundord – hydronymerna. Former för några av dem skulle kunna preciseras eller korrigeras när förteckningar eller register sammanställs i framtiden. FÖRKORTNINGAR I LOKALISERINGSHÄNVISNINGAR Ab – Abarauskaĩ (Lazdijų kommun) Rd – Radviliškis Akm – Akmẽnė Rm – Ramýgala (Panevėžys kommun) Antz – Antãzavė (Zarasų kommun) Rsn – Rùsnė (Šilutė kommun) Auk – Aukštãdvaris (Trakai kommun) Sld – Saldùtiškis (Utenos kommun) Btr – Butrimónys (Alytus kommun) Smal – Smálvos (Zarasų kommun) Guob – Guobaĩ (Marijampolė kommun) Ss – Sasnavà (Marijampolė kommun) Igl – Igliáuka (Marijampolė kommun) Sv – Svėdasaĩ (Anykščių kommun) Ilgž – Ilgižiaĩ (Raseiniai kommun) Šauk – Šáukenai (Kelmė kommun) Kr – Kriūkai (Šakiai kommun) Šlčn – Šálčininkai Krk – Krãkės (Kėdainiai kommun) Šmn – Šimónys (Kupiškis kommun) Krkn – Krekenavà (Panevėžys kommun) Tj – Taujė́nai (Ukmergė kommun) Krs – Kārsakiškis (Panevėžys kommun) Trš – Trýškiai (Telšiai kommun) Krž – Krãžiai (Kelmė kommun) Upt – Upýtė (Panevėžys kommun) Lkm – Liñkmenys (Ignalinos kommun) Varn – Vārniai (Telšiai kommun) Mgč – Magùčiai (Zarasų kommun) Vg – Váiguva (Kelmė kommun) Mlt – Molétai Vs – Veisiejai (Lazdijų kommun) Nr – Nevarė́nai (Telšiai kommun) Zbš – Žūbiškės (Kaišiadorių kommun) Pab – Pabarė (Šalčininkų kommun) Žsl – Žasliai (Kaišiadorių kommun) Plk – Plókščiai (Šakiai kommun) Žmt – Žemaitkiemis (Ukmergė kommun) Pšš – Pašùšvys (Radviliškis kommun) 5 Se Būga K. Rinktiniai raštai 3, 1961, 956. 222 KALBOS KULTŪRA | 81 ŠALTINIAI ATSŽ – Lietuvos TSR administracinio-teritorinio suskirstymo žinynas 2, Vilnius: Mintis, 1976. LHEŽ – A. Vanagas. Lietuvių hidronimų etimologinis žodynas, Vilnius: Mokslas, 1981. LKŽ – Lietuvių kalbos žodynas 1–20, Vilnius, 1956–2002. LPŽ – Lietuvių pavardžių žodynas 1: A–K, Vilnius: Mokslas, 1985; 2: L–Ž, Vilnius: Mokslas, 1989. LUEV – Lietuvos TSR upių ir ežerų vardynas, Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla, 1963. VB – Vietovardžių bylos, saugomos LKI Vardyno skyriaus fonduose (mašinraš čiai sudaryti 1935–1940 m.). VK – LKI Vardyno skyriaus vietovardžių kartoteka iš gyvosios kalbos. VŽ – Vietovardžių žodynas. Vyr. red. A. Pupkis. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2002. Gauta 2008 03 26 ON TOPONYMS: SOME FORMS SHOULD BE AMENDED S u m m a r y The paper discusses tens of primary oiconyms originating from hydronyms and differing from them in paradigm, the quality of the root vowel etc. On the basis of the data stored in the card index of the Department of Onomastics of the Institute of the Lithuanian Language and word etymologies, an attempt is made to identify the authentic forms of the base and the derived toponym. To be able to compare them with the present-day forms, the data have been collected from the sources of standard language approved for official use: A Manual of Administrative-Territorial Division of the Lithuanian SSR (Lietuvos TSR administracinio-teritorinio suskirstymo žinynas, volume 2, 1976), A Manual of River and Lake Names of the Lithuanian SSR (Lietuvos TSR upių ir ežerų vardynas, 1963) and A. Vanagas’ Etymological Dictionary of Lithuanian Hydronyms (Lietuvių hidronimų etimologinis žodynas, 1981). MARIJA RAZMUKAITĖ Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius M. RAZMUKAITĖ. Dėl kai kurių vietovardžių tikslintinų lyčių 223