„Kitaip nepasakysi“ (metakalbiniai komentarai tekstuose)

KAZIMIERAS ŽUPERKA Šiauliai universitet DET KAN INTE SÄGAS PÅ ANNAT SÄTT (METASPRÅKLIGA KOMMENTARER I TEXTER) Artikeln behandlar en funktionell-semantisk grupp av metaspråkliga kommentarer (MK)1, vars kärna kan sägas vara frasen det kan inte sägas på annat sätt. Med dessa kommentarer uttrycks övertygelsen om att ett visst ord eller uttryck är lämpligt för att benämna det man talar om: talaren säger sig ha funnit (åtminstone enligt egen uppfattning) det optimala uttryckssättet. Till funktion och semantik står kommentarerna i denna grupp i motsats till kommentarer som uttrycker sökande efter ett uttryck (hur ska man säga)2, tvivel på uttryckets lämplighet och liknande (om man nu kan säga så; man kan säga; jag skulle säga; låt oss säga så; jag uttrycker det så), liksom till hänvisningar till olämpliga uttryck (t.ex. fel ord; dummare kan man inte uttrycka det). Utöver att framhäva och kommentera uttrycket kan kommentaren också uppfattas som ett slags försvar – ett försök att förekomma en möjlig invändning, en annan formulering eller ett annat sätt att benämna saken. Med andra ord är avsändaren inte bara själv övertygad om att ordet är lämpligt, utan försöker också övertyga mottagaren. (MK jag är inte rädd för det här ordet. visar ännu tydligare en avsikt att gardera sig mot en motsatt eller helt enkelt annorlunda formulering.) De analyserade exemplen (över 700) har samlats in från olika källor (vår tids och sovjettidens skriftliga och muntliga medier, skönlitteratur och facklitteratur samt talspråk), och även från den korpus som omfattar nutida litauiska texter och de litauiska kontexter som sökmotorn Google tillhandahåller. 1Termen metaspråklig kommentar har hämtats från tjeckiska språkforskares publikationer (se Jiřičková 1979; Mareš 1983). Denna och andra termer som är typiska för forskning om metaspråk och metatext har behandlats i tidigare artiklar av författaren (se Župerka 1995; Župerka, Inčiūrienė 2005; Macienė, Župerka 2007), och används därför i denna artikel som självklara. 2Om kommentarerna i denna funktionella-semantiska grupp, se Župerka 1995. K. ŽUPERKA. Kitaip nepasakysi (metakalbiniai komentarai tekstuose) 141 TYPISKA KOMMENTARER De närmaste MK till huvudkommentaren i den funktionell-semantiska grupp som diskuteras är det kan inte sägas på annat sätt, det kan inte kallas något annat (denna förekommer till och med oftare än det kan inte sägas på annat sätt), hur skulle man annars säga (kalla det; säga det, benämna det). Till denna grupp kan också räknas, eller åtminstone anses stå mycket nära, MK som: inget annat ord (här) passar; just det här ordet behövs; man kan inte använda något annat/annorlunda ord; det rätta ordet (namnet) är detta; jag hittar inget mer exakt ord; det kan inte sägas bättre; tungan vägrar säga/benämna det på annat sätt; jag misstar mig inte när jag säger och så vidare. Övertygelsen om att det använda uttrycket är bra varierar mellan dessa MK. Vissa kommentarer hävdar kategoriskt att ett uttryck är bra, medan andra uttrycker detta försiktigare, liksom med en viss reservation: mottagaren kan förstå att talaren inte betraktar det kommenterade uttrycket som det enda eller optimala, utan endast som lämpligt för att beskriva det som diskuteras i den aktuella kommunikationssituationen eller kontexten. MK:s grad av kategoriskhet beror på de modala ord som kompletterar dem, liksom på uttryckets grammatiska former. Kategoriskheten förstärks av vissa intensifierare, till exempel adverbet på inget sätt tillsammans med annorlunda, den fokuserande partikeln bara tillsammans med adverbet så, och upprepningsfiguren: Den där sjukligt plågsamma känslan [= Den... känslan] kan inte kallas något annat än kärlek Ji 2003 23 12; Ungdomen – så och endast så kan jag kalla det tillstånd som vi alla befinner oss i nu LR 1990 40. Påståendets kategoriska karaktär, att det inte går att säga det på annat sätt, mildras av att MK använder konjunktivform, de modala verben kunna, våga (ofta med negation) och liknande: jag skulle inte säga/benämna det på annat sätt; jag skulle inte kunna/vi skulle inte kunna/jag kan inte/du kommer inte att kunna/jag vågar inte/jag förmår inte säga/benämna det på annat sätt. Exempel: blogiausia tai tie etatiniai skolininkai / aš jų kitaip ir nepavadinčiau / etatiniai skolininkai šnek. 1985 (apie studentus); Mūsų įmonėje padėtis yra tragiška / kitokio žodžio aš negalėčiau panaudoti (= pavartoti) / nes žmonės palikti likimo valiai Rdj 2007 07 27; Aš neabejoju tokio spektaklio aktorių profesionalumu, tačiau nesiryžtu trupės pavadinti kitaip, tik saviveikline... KB 1986 3 21. Med vissa kommentarer som ligger nära den aktuella gruppen anges, utan att hävda att det använda uttrycket skulle vara optimalt, att det särskilt väl passar för att beskriva den situation som diskuteras: 142 KALBOS KULTŪRA | 81 Det sägs: spelade en politisk roll; ingenstans passar detta uttryck så väl som på Folksejmen [1940]; Inte utan anledning började det på Statsteatern L. Dovydėnas (LM 1989 08 12); Vi bör vara glada över att man efter krigets slut ännu i tid hann ta sig samman och rädda från undergång (här passar detta ord verkligen) tiotals och hundratusentals sånger, melodier S. Geda (LM 1986 01 18); Vi behöver en ekonomisk injektion / det hjälper oss att hålla oss flytande i vår teatersal i Presshuset / det sade jag mycket bra / vår teatersal i Presshuset TV 2000 02 21 (talaren betonar formuleringens precision: huset är inte vårt, bara salen). Talaren brukar beledsaga sitt eget yttrande med kommentarer ur den aktuella gruppen. Samtalspartnerns eller en tredje persons språkliga uttryckssätt värderas så här betydligt mer sällan. I kommentarerna används oftast andra person singularis i generaliserande betydelse, främst syftande på talaren själv och dennes ord. När talaren använder första person singularis betonar hen sig själv mer, men just sammanhang med första person-form kännetecknas av medel som mildrar kategoriskheten. När kommentarer med den aktuella lexikala sammansättningen uttalas med frågeintonation (en genuin, inte retorisk fråga, dvs. inte ett expressivt påstående eller förnekande) eller även utan sådan, men med partiklarna eller, kanske, möjligen, förmodligen, hör de till en annan grupp – tvivel på att uttrycket är helt lämpligt. Kommentarerna är eller passar det kanske bättre att kalla det på ett annat sätt?; det går knappast att kalla det något annat; förmodligen skulle det inte gå att kalla det något annat; det är svårt att säga vad man annars skulle kalla det. Exempel: Var det en föraning om olycka? Hur skulle jag annars kunna kalla det? <t>. MK med adverbet kitaip, pronomenen joks, kitas, kitoks anger inte i vilket avseende det kommenterade yttrandet är lämpligt (det kan bara förstås utifrån situationen och kontexten), medan MK med adjektiv eller adjektiviskt adverb (vanligen i komparativ, ibland i superlativ eller positiv) bättre / träffsäkrare / mer exakt kan man inte säga det; (man hittar) ingen vackrare beskrivning; den mest exakta benämningen (skulle vara)... definierar och anger mer specifikt varför det valda uttrycksmedlet är lämpligt – för sin skönhet, träffsäkerhet, exakthet etc. Exempel: skillnaden mellan dem [optimisterna och pessimisterna] ironiserade Justis Mikutis bäst: för somliga doftar vägglusen av konjak, medan konjaken för andra doftar av vägglus... Bättre kan det inte sägas! <t>; Det är inte utan anledning vi har uttrycket – vakta som dina egna ögon. Verkligen, träffsäkrare kan man inte säga det. Det är nödvändigt att skydda ögonen. Det spelar ingen roll hur gammal du är <t>; Jag sade oväntat: / – Din mamma är snäll, Jonai! / Eftersom han inte svarade lade jag efter en stund till: / – Och sången är bra. / Verkligen, vackrare kan man inte säga det: när modern är god är sången också god Marc 34; Jag tror att expansionen av det litauiska är ett mest exakt namn på uttrycken för vår ande, K. ŽŪPERKA. Kitaip nepasakysi (metakalbiniai komentarai tekstuose) 143 utan minsta rädsla för ordet ”expansion” <...> Den latinska betydelsen av expansio – utvidgning, spridning – är ordets ”fredliga” form KT 1989 06 14; Men verklig och ful otrohet är svek och skändlighet – det är bara detta verkliga namn på dem TMot 1985 9 21. METASPRÅKLIGA KOMMENTARERS POSITION Placeringen av MK ur den aktuella gruppen i den metaspråkliga enheten är fyrfaldig: a) preposition: MK uttalas före det språkliga uttryck som kommenteras, b) postposition: kommentaren följer efter det språkliga uttryck vars optimalitet bekräftas, c) interposition: MK skjuts in i ett yttrande med flera ord som kommenteras, d) det kommenterade språkliga uttrycket skjuts in i kommentaren och skiljer dess delar åt. Exempel: (a) När fågelgrupper hotas av katastrof, det kan inte sägas på något annat sätt – f å g e l s k a d e g å r d. För de saknar än så länge ursprungsdokument Š 2006 11; Hur annars, om vi ser på det ur vanliga medborgares perspektiv, kan vi kalla detta, om inte ett allt tydligare förakt för människan från m a k t e n s sida? <t>; (b) s v i n d l a r a v h ö g s t a g r a d e n (vad ska man annars kalla människor som efter eget gottfinnande delar ut andras pengar) ostraffade Dlg 2002 10 11; En människa som u t n y t t j a s (och vad kan man annars kalla de nuvarande arbetsvillkoren för lärare), kan inte utvecklas som yrkesperson <int>; (c) Och den där kände sig fruktansvärt trött, släpade sina ben (det går verkligen inte att säga det på något annat sätt) s o m o m h a n v o r e b u n d e n <t>; men han lyfte inte foten från acceleratorpedalen utan fick med ö v e r m ä n s k l i g a – det kan inte sägas på något annat sätt – a n s t r ä n g n i n g a r motorn att vakna till liv <int>; (d) Vi åkte till torget med en trådbuss som på annat sätt, s o m e n r e s e n ä r s k a p s m ä s s i g, inte kan beskrivas. Många unga, mycket unga människor (kanske fjortonåringar...), alla berusade, alla röker, alla försöker sjunga. Så såg inledningen till det kommande nyåret ut KT 1989 2; samarbete med ockupationsmakten på annat sätt s o m k o l l a b o r a t i o n skulle vi inte kunna kalla <t>. I prepositionella fall (a) är MK en signal om en talstrategi: genom den varnas mottagaren liksom för att ett starkt ord kommer att uttalas. Den MK som läggs till postpositionellt (b) är en avslutande kommentar; den befäster och framhäver det använda ordet och kan dessutom förstås som ett slags ursäkt för ett starkare uttryck som valts medvetet eller råkat slinka ur. MK-interpositionen (c) ligger närmare postpositionella kommentarer, eftersom det viktigaste (starkaste, mest karakteriserande) ordet i uttrycket vanligen uttalas före kommentaren. I (d) brukar kommentaren delas upp: det går inte att kalla det något annat än... Till MK-interposition kan vi också räkna betoning av ett värderande ord genom upprepning – när det sägs före MK och upprepas efter MK, till exempel: 144 KALBOS KULTŪRA | 81 Med glädje steg hon upp på scenen och tog girigt, annars kan man inte säga det, – girigt tog hon itu med arbetet <t>; Under tiden öppnades plötsligt ett av deras [fönster] och genom det föll, – annars kan man inte säga det, föll alltså upp i luften, – någon sorts tung fågel med märkliga vingar <int>. Statistiska data om MK:s position har beräknats endast för metalingvistiska enheter med MK annars kan man inte säga (benämna); hur (då) skulle man annars säga (benämna; säga, benämna). Av 604 exempel visade sig postposition vara vanligast (cirka 80 procent). Prepositionsfall utgör cirka 12 procent. Fall där kommentaren infogas i MK:s uttryckssätt uppgår till drygt 6 procent, medan interposition av MK är ovanligast – något över 2 procent. ANVÄNDNING OCH FUNKTION HOS METALINGVISTISKA ENHETER MK i den talade gruppen används i så kallade informella stilregister – främst i skriftlig journalistik samt i offentligt och privat tal. I facktexter och vetenskapliga texter är de mycket sällsynta; de kan förekomma i texter av författare som inte heller i sina vetenskapliga arbeten håller sig till en strikt, torr fackstil, inte undviker ett livligare, mer bildrikt ordval och uttrycker sig mer personligt (om än med opersonlig konstruktion), t.ex.: Maximalistiska – det kunde inte kallas något annat – M. Kū­sios krav <...> – att ägna en monografi åt varje mer betydelsefullt ordspråk Sauk 273; Så utgör solsystemet en tämligen tydligt avskild enhet i universums rymd, för vilken det är just passande att kallas ett ”system” Slav 7. Sådana kommentarer är också ovanliga i skönlitterära texter, men tycks bero på helt andra orsaker. Skönlitteraturen tillerkänns den största språkliga friheten (licentia poetica), medan kommentarerna i gruppen annars kan man inte säga det begränsar denna frihet. Filosofen Arvydas Šliogeris säger till exempel: ”Så skriver S. Geda några rader – när hagtornet blommar sådde jag lin, fröna är som guld i lerans berg... han skriver dem, men säger inte till mig: det kan bara sägas så här” (Mt 2007 12 80; kursivering tillagd vid citat). Skulle det alltså betyda – när poeten säger annars kan man inte säga det är han då, i den texten, inte poet? I sina essäer undviker Sigitas Geda inte den här typen av kommentarer. Här följer ett par exempel ur hans texter: Detta är redan en fläkt av evigheten, och det går inte att säga det på något annat sätt här. Det var sådana bilder av evighet och idealitet, jämförelser och klanger som den gudomliga Musan viskade till Maironis; Den poetiska uppenbarelsen är så förunderlig att man inte finner någon vackrare beskrivning än övernaturlig LM 1987 44. K. ŽUPERKA. Kitaip nepasakysi (metakalbiniai komentarai tekstuose) 145 Det uttryck som talaren använder och beskriver som det optimala uttryckssättet kan vara (a) eget och originellt eller (b) ett konventionellt uttryck som är typiskt för talsituationen, rentav en trop som blivit en kliché, t.ex.: (a) Det var den högsta natten i mitt liv. Nej, nej, inget annat ord passar; först när jag säger ”högsta” ser jag den verkliga färgen på den där natten – mörkblå, ljusnande, grynande... P. Dirgėla (Prg 1986 5 53); (b) När man jämfört fälten med havet blir man inte längre originell. Men när bilen far sydost om Chișinău passar inget annat ord för vingårdarna som breder ut sig utanför fönstretinget annat ord passar. Havet, ett verkligt gränslöst hav av vingårdar T 1979 08 08. Av det insamlade materialet med MK ur den diskuterade funktionellt-semantiska gruppen framgår att dessa kommentarer vanligen används intill expressiva värderande uttryck, ofta tillsammans med pregnanta, kraftfulla ord och fraser. Värderingen är positiv eller negativ. Uttryck för negativ värdering (ord, fraser) används betydligt oftare (mer än tio gånger så ofta) och är mer varierade. De positiva (a) och negativa (b) värdeord som används i dagens språk med kommentarer ur gruppen annars kan man inte säga det kan illustreras med följande exempel hämtade ur metalingvistiska enheter: (a) ängel, liten ängel, övermänskliga (ansträngningar), guldklimp, återfödelse, elit (2 ggr), fantastisk, (helt enkelt) geni, framstående (personlighet), lycka, sagolik (2 ggr), paradis, (litterära) flykter, underverk (3 ggr), mästerverk; (b) likgiltighet (fjättrad av likgiltighetens kedjor), absurditet, antillituansk, försummelse, lurade, (någon sorts) besatthet, beklaglig (situation), åsna (2 ggr), (människo)flock, banditer (2 ggr), galningar, vansinnigt (projekt) (2 ggr), apaffärer, avskum, kärring, (rent) fuskverk, cirkus (3 ggr), tölp, huliganism, idiotkvinna, idioter (idioternas land), förfall, smutsar ned, desinformation, gubbar (negativt om män), dilettantisk, käka (”äta”), fars, gäng, folkmord, tupp (om en man), ormgrop (om människor), djur (om människor), grafomani, idiot, -er (6 ggr), idiotisk (3 ggr), invalider (invalidparad), perversa (en röra av generationer av perversa), galna (entusiaster), missfoster, fräckhet, svart (söndag), slyna (du är en sorts slyna), (riktigt) krig, katastrofal, kitsch, kollaboration, kommersiell (musik), kuriösa, dumbom, idioter (3 ggr, idioternas filosofi, idiotgäng), galningar, småflickor, småpojke, (stil)blandning, monster, dumskalle, någon sorts outveckling, respektlöshet (mot människan), nonsens (2 ggr), ohederlighet (2 ggr), misslyckande, oreda, skurkarnas (brödraskap), stal, varelse (om en människa), galna, hån (mot människor), mjölkunge (om en ung man), illvilja, provokation, provokativt (steg), psykos, olovligt (bygge), sinnesslöa, våld, våldsam (våldsamma medel), bedragare (bedragargäng), dumhet, (man) gjorde upp, skitstövel, vidrigt, svin, (pengar)slöseri, tragedi, tragisk (budget), spöklik, hycklerska, helvete, slavar, höna (talaren om sig själv). 146 KALBOS KULTŪRA | 81 Det värderande tonfallet i det kommenterade ordet kan (a) förstärkas eller (b) försvagas med ett attributivt ord: (a) fräckt skamlös förhalning, klassiskt mästerverk, mycket imponerande, arga trynen, vidrig nationalism, råttornas urvalslag (om människor); (b) lite knäpp. MK det går inte att säga det på något annat sätt åtföljer också värderande idiom, perifraser och ordspråk som uttrycker (a) en positiv eller (b) en negativ värdering: (a) hantverkare med gyllene händer, Barbie som kan allt, drömlaget; (b) absurd teater, grävande av sin egen grop, andliga tiggare, höjden av fräckhet, gödselhög, sagoland (iron.), sin egen värsta fiende, penningtvätt, politiska prostituerade (makten), (allmän) förmörkelse av förståndet, psykisk sjukdom, festmåltid mitt i svälten, efter att ha sått dålig säd, underland (iron.), kranarnas folk, komedi och fåfängans marknad; så upptagen av bokstäver att man kom vilse, det finns inget botemedel mot dumhet. Även främmande ord, slangord, obscena ord och uttryck fungerar som värderande ord. Flest exempel på sådant ordförråd har hittats på internet (Google-sökning), till exempel: best game, brudas, cool (žiauriai cool), darbholikė, durnas, durnius (durnių laivas, durnių svetainė, durnių tauta), fainas, glušės, jėga!, kaifas, malačiai, malade, nachalas, nu nerealu, nuvaryti į pievas, suka (dkt., rus. „kalė“), super, šliucha, tupas, urodai, žulikai. Vilket ord som väljs ber framför allt på författarens inställning till det omtalade ämnet, utbildning, förmåga att uttrycka sig språkligt, uppfattning om etikett, språkliga attityder, avsikter och sinnesstämning. Exempel på förvanskning av språket och att förvanska sitt eget språk, bristande språkkunskaper (till exempel det går inte att kalla det något annat än, förutom (=som) naiva), och den enklaste sortens analfabetism finns, som vi vet, framför allt på internet. Det värderande ordet hänger också samman med textens ämne och stil. Avslutningsvis bör det också sägas att, på ett sätt som liknar en metalingvistisk kommentar, kan ett ord som ligger nära en konjunktion, nämligen, fylla funktionen att betona uttrycket och befästa det använda ordet: I dessa [hala] trappor kryper människor i alla åldrar varje dag, nämligen kryper, människor i olika åldrar RV 1986 02 21. K. ŽUPERKA. Kitaip nepasakyti (metakalbiniai komentarai tekstuose) 147 SLUTSATSER Efter att ha behandlat den funktionellt-semantiska gruppen MK, med vilka en talare eller författare av en skriven text anger att det uttryck hen använder är lämpligt, eller till och med det allra lämpligaste, i den aktuella situationen, kan några generaliseringar göras. 1. Denna grupp och närbesläktade MK, samt deras mångfald, gör det möjligt att nyansera uttrycket och styrkan i övertygelsen om att ett lämpligt uttryck har valts, jfr.: just det här ordet är absolut nödvändigt / jag uttryckte mig mycket bra / det kan man inte säga på något annat sätt. 2. Kommentarer av typen det kan man inte säga på något annat sätt används oftare postpositionellt, efter det uttryck vars lämplighet bekräftas, det vill säga att dessa kommentarer vanligtvis står sist i den metalingvistiska enheten. Därav kan man dra slutsatsen att många av de ”optimala” uttryck som används och åtföljs av dessa kommentarer inte är förutbestämda och genomtänkta (jfr. strategisignaler), utan formas under talakten och ofta slinker ur talaren oväntat, till följd av en stark känslomässig relation till det som avhandlas. 3. Dessa kommentarer bekräftar en av språkets universalier: det språkliga uttrycket för negativ värdering upptar ett mycket större utrymme än uttrycket för positiv värdering, och uppmärksamheten riktas betydligt oftare mot det. ŠALTINIAI Dlg – Dialogas (savaitraštis). <int> – internetas – pavyzdžiai iš paieškos sistemos Google (www.google.lt) lietuvių kalba (žiūrėta 2007 m. gruodžio mėn.). Ji – Ji (žurnalas). KB – Kultūros barai (žurnalas). KT – Komjaunimo tiesa (sovietmečio dienraštis). LM – Literatūra ir menas (savaitraštis). LR – Lietuvos rytas (dienraštis). Marc – Just. Marcinkevičius. Dienoraštis be datų, Vilnius, 1981. Mt – Metai (žurnalas). Prg – Pergalė (sovietmečio žurnalas). Rdj – radijas. RV – Raudonoji vėliava (sovietmečio Šiaulių miesto dienraštis). Sauk – D. Sauka. Tautosakos savitumas ir vertė, Vilnius, 1970. Slav – P. Slavėnas. Saulės sistema, Kaunas, 1946. Š – Šeimininkė (žurnalas). šnek. – šnekamoji kalba. T – Tiesa (sovietmečio dienraštis). 148 KALBOS KULTŪRA | 81 <t> – Dabartinės lietuvių kalbos tekstynas. Interneto prieiga: http://donelaitis.vdu.lt TMot – Tarybinė moteris (sovietmečio žurnalas). TV – televizija. LITERATŪRA Jiřičková J. 1979: Metařečový komentář. – Slovo a slovesnost XL (2), 149–151. Macienė J., Župerka K. 2007: Kalbinės raiškos švelninimo komentarų vartojimas. – Filologija 12, Šiauliai: Šiaulių universiteto leidykla, 55–65. Mareš P. 1983: Metajazyk, metařeč, metatext. – Slovo a slovesnost XLIV (2), 123–131. Župerka K. 1995: Raiškos paieškų metakalbiniai komentarai. – Filologija ir metodika 2, Šiauliai: Šiaulių pedagoginis institutas, 102–109. Župerka K., Inčiūrienė S. 2005: Teigiamas kalbinės raiškos vertinimas nelingvistiniuose tekstuose. – Lietuvių katalikų mokslo akademijos suvažiavimo darbai 19, Vilnius, 505–515. Gauta 2008 11 03 YOU CANNOT SAY OTHERWISE (META-LINGUISTIC COMMENTS IN TEXTS) Summary In a large variety of meta-linguistic comments there is a distinct functional semantic type of comments where the addressor evaluates his/her expression (a word or a phrase) as important, relevant, most precisely worded and indispensable in the situation. Stereotypical meta-linguistic comments of the type include such phrases as kitaip nepasakysi / nepavadinsi; kitaip kaip (...) nepasakysi / nepavadinsi; kaip kitaip pasakysi / pavadinsi. The above comments most frequently occur in post-position, i.e. the commentary follows the language item which is treated as optimum, or the most precise. The final, post-positional, comment emphasises the preceding word or phrase; moreover, the comment can be treated as justification for a stronger expression or a slip of the tongue. The most frequent post-position of the comment presumably attests to the fact that the preceding words and phrases are created in a flow of speech and are definitely emotionally coloured; they are not instances of prefabri- K. ŽUPERKA. Kitaip nepasakysi (metakalbiniai komentarai tekstuose) 149 cated language. In contemporary Lithuanian texts, comments of you cannot say otherwise type are four times less frequent in pre-position. They are usually used to signal a strategy of speaking: the addressee is warned beforehand that a stronger word is likely to be used. The meta-linguistic comments of the above type are used in the so-called free styles, mainly written publicist texts, in public and private spoken language. The data of ca. 700 meta-linguistic items has shown that comments of the above type are used with expressive evaluative expressions, usually with expressions referring to negative evaluation. In the corpus, the expressions referring to negative evaluation are 10 times more frequent than those referring to positive evaluation. KAZIMIERAS ŽUPERKA Šiaulių universitetas P. Višinskio g. 38, LT-76352 Šiauliai [email protected] 150 KALBOS KULTŪRA | 81