Iš savojo krašto kalbos istorijos

UR DET EGNA HEMLANDSKAPETS SPRÅKHISTORIA Det egna hemlandet har ännu inte glömt den framstående forskaren i litauiska dialekter och språkhistorikern Kazys Morkūnas (1929–2008), född på S:t Kasimirs dag på gården Piliakalnis, nära Kūniškiai i Ukmergė distrikt. Och det borde det inte heller – han åstadkom mycket: främst tack vare hans insatser gavs förra seklets kollektiva verk om litauisk dialektologi ut Lietuvių kalbos atlasas (I–III, 1977–1991), tillsammans med medförfattare utarbetade han den första antologin med litauiska dialekter Lietuvių kalbos tarmės (1970), och han skrev över 300 publikationer av olika slag om dialekter och språkhistoria. De som lingvisten hade närmare kontakt med minns med vilken särskild kärlek och värme Kazys Morkūnas talade om sin hembygd. Trots att han var svårt sjuk skyndade han sig att färdigställa och redigera den sista utgåvan under sin livstid – monografin Gelvonai (2009), utgiven av förlaget „Versmė“ i serien „Lietuvos valsčiai“. En av redaktörerna, Vidos Girininkienės, menar att ”avsnittet ’Berömda personer’ i den här boken [...] är som ett monument över en framstående lingvist, en varm människa och en meningsfrände”. Men allt har ännu inte kommit med i böckerna. När vi ordnade lingvistens privata arkiv upptäckte vi en liten bunt gulnade blad (5 s.). Först föll blicken på ett officiellt brev daterat den 30 mars 1970 från Romos Šarmaičio, direktör för Partihistoriska institutet, nr 1 19/9, med en resolution från dåvarande direktören för Institutet för litauiska språket och litteraturen, Kosto Korsako, ”till kamrat Morkūnas”. På detta, numera mycket ovanliga, sätt skickade R. Šarmaitis en bunt ortnamn från Pabaiskas kommun i det tidigare Ukmergė härad, från trakterna kring hans hemby Žūkliai. Det konstaterades att dessa ortnamn redan tidigare hade förts in i ortnamnsregistret vid Litauiska språkets institut. Enligt Marijos Razmukaitės, senior forskare vid namnsektionen, hade de flesta av dem antecknats av lokala lärare redan 1935. 1 I brevet används förkortningen №. Iš savojo krašto kalbos istorijos 329 Kazys Morkūnas använde aldrig de ortnamn som Romos Šarmaitis hade samlat in. Och det är lätt att förstå varför – på grund av alla de accentuerings- och överföringsfel till standardspråklig litauiska som en oerfaren upptecknare hade gjort. De behövde rättas. Men R. Šarmaitis höga politiska och sociala ställning vid den tiden tillät honom tydligen inte att göra det.2 Inför publiceringen av denna ortnamnsförteckning rättades uppenbara misstag. Materialet jämfördes med ortnamnsregistret vid Litauiska språkets institut.3. Ortnamnen återges med dagens stavning och är inte transkriberade. Redaktörens anmärkningar anges i fotnoter (se den bifogade bilagan – ortnamnsförteckningen). I dag kan dessa ortnamn, trots att de en gång skrevs ned felaktigt, vittna om det egna hemlandets historia och vältaligt berätta om kärleken till hembygden hos de människor som föddes här. Mottaget 2009 12 07 DANGUOLĖ MIKULĖNIENĖ Litauiska språkinstitutet P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius [email protected] 2Romas Šarmaitis, född 1909 i Žukliai (Ukmergė län), var en känd aktör inom den revolutionära rörelsen (se mer i Lietuviškoji tarybinė enciklopedija 10, 1983, 537). 3Hela kontrollarbetet utfördes av Marija Razmukaitė, seniorforskare vid avdelningen för namnvetenskap vid Litauiska språkinstitutet. Jag tackar henne uppriktigt för detta. 330 KALBOS KULTŪRA | 82 SKRIVELSE (kopia) Proletärer i alla länder, förena er! – Пролетарии всех стран, соединяйтесь! PARTIJOS ISTORIJOS INSTITUTAS prie Lietuvos Komunistų Partijos Centro Komiteto MARKSIZMO-LENINIZMO INSTITUTO prie TSKP CK FILIALAS Vilnius, Lenino prosp., 12 Telef. Nr. 9-53-58 PARTIHISTORISKA INSTITUTET vid Litauens kommunistiska partis centralkommitté FILIAL AV MARXISM-LENINISM-INSTITUTET vid SUKP:s centralkommitté Vilnius, Lenins prospekt 12 Tel. 9-53-58 Nr 19/94 Vilnius, den 30 mars 1970 Вильнюс TILL DIREKTÖREN FÖR INSTITUTET FÖR LITAUISKA SPRÅKET OCH LITTERATUREN5 kamrat K. KORSAKUI Jag skickar en förteckning över några ortnamn i Pabaiskas kommun i Ukmergė län (nuvarande territoriet för Krikštenų sovjetiska jordbruk i Ukmergė distrikt). De känner endast till dem äldre människor, som bodde i byar som inte hade delats upp i enskilda gårdar. Žukliai by delades upp i enskilda gårdar år 1935. Ungdomarna har redan glömt de gamla ortnamnen. Ortnamnen bör införas i kartoteket över litauiska namn,6 som ett språkminnesmärke. Bilaga: ovannämnda förteckning. /R. ŠARMAITIS/ PARTIHISTORISKA INSTITUTET vid LKP:s centralkommitté, DIREKTÖR7 4 I den nedre vänstra delen av bladet finns en tydligt läsbar registreringsstämpel: ”Mottaget vid Institutet för litauiska språket och litteraturen den 7 april 1970, nr 88”. Bredvid finns underskriften av den person som registrerade brevet. 5 I bladets övre vänstra hörn är en resolution av Kostas Korsakas, skriven med blått bläck, antecknad med underskriften ”Kamrat Morkūnas” och datumet 70. IV. 8. 6 Brevets interpunktion har inte rättats. 7 Ovanför efternamnet kan underskriften R. Šarmaitis läsas. Iš savojo krašto kalbos istorijos 331 PRIEDAS Ortsnamn i Pabaisko socken i Ukmergė härad ortnamn Žūklių by Margavònės — buskar. Čižūniškis8 — buskar. Užūšulnės9 — buskar. Duobùlis10 — skog. Pūčkakalnis — buskar. Under kriget mellan Švitrigaila och Žygimantas stod där kanoner, så kallade ”pučkos”. Degimai — avbrända buskar och betesmarker. Prisiektinis — buskar. Bönderna från byn Žūklių svor inför godsägaren Olšauskas att de inte skulle röra godsägarens buskar. Kapčiai fastställde buskarnas gränser. Dùbės11 — buskar vid sjön Žirnajai, på sidan mot byn Žūklių. Kirpičnà12 — en jordlott med lerjord. Där anordnades majfester 1920–1930. Förr stod ett värdshus i närheten, där bönder som kommit för att mala säd vid Jurdonių kvarn brukade äta och dricka. Kvarnen låg vid bäcken Žirnaja, som rinner ut ur sjön Žirnajai. Kvarnen var i drift från slutet av 1800-talet till 1968. Krėsnakalnis13 — ett berg vid sjön Žirnajai. Srūdupės14 — ett dike15, genom vilket järnhaltigt vatten rinner ut i sjön Žirnajai. Našliùpė16 — en dal där en bäck rinner ut i sjön Žirnajai. Under kriget mellan Švitrigaila och Žygimantas (1435) gick änkorna efter de stupade soldaterna genom denna dal och letade i sjön efter sina män, som hade drunknat där. Sedan dess har dalen och bäcken fått namnet Našlių upė (Änkornas å). 8 Vid nedteckningen utelämnades n. Den angivna formen har felaktig betoning. 9 Nedtecknat efter uttalet — Užūšulnos. Den angivna formen har felaktig accentuering. 10 Nedtecknat efter uttalet — Dabùlis. Den angivna formen har felaktig accentuering. 11 Den angivna formen har felaktig accentuering. 12 Den angivna formen har felaktig accentuering. 13 Nedtecknat Krėsnakalnis. 14 Den angivna formen har felaktig accentuering. 15 Den använda terrängbeteckningen är griovys. 16 Den angivna formen har felaktig accentuering. 332 KALBOS KULTŪRA | 82 Vintervägen – vägen från byn Žukliai mot sjön Žirnajai. När sjön hade frusit brukade de livegna bönderna i byn Žukliai färdas längs den till godset Žirnajai för att arbeta. Lanka17 – en äng nära sjön Žirnajai. Ragėlis – en plats vid sjön Žirnajai. Alkai – ett fält, odlad mark. Pečiauyšta18 – ett berg vid sjön Žirnajai. Trakniai – ett kärr. Pasienis19 – ett kärr. Ūpės rāvas – en dal där en bäck rinner ut i sjön Žirnajai. Spókiškis20 – ett berg. Dielinė21 – en äng. Juodūngas22 – ett kärr. Upėlis – en bäck. Bendrà – en äng som någon varje år köpte rätten att slå hö på. Vìlnonės – en äng. Pamelinỹs – en pöl. Smėlynė – åkermark. Platojai – breda bondejordlotter. Dubėlė23 – tvärgående jordskiften. Márgiai24 – en ensamgård, ett kärr, en äng, en bäckravin; Margių-kärren ligger på båda sidor om ån Žirnaja. Alkà – åkerjord. Žirnijà25 – en bäck; den rinner från sjön Žirnajai till floden Šventoji. Magazinas26 – en byggnad för förvaring av spannmål, ett magasin. Under första världskriget förvarade bönderna inte längre spannmål där. Omkring 1925 köpte bonden Remeikis från Pabaiskas magasinet och forslade bort det efter att ha rivit ned timmerväggarna. Totóriškiai – en by där tatarer slog sig ned; de hade stridit på Sigismunds sida under hans krig med Švitrigaila. Här finns också en fornborgshöjd, som sägs ha byggts upp till ära för de stupade krigarna. 17 Den dialektala formen Lunkà anges också. 18 Den angivna formen har fått felaktig accentuering. 19 Den angivna formen har fått felaktig accentuering. 20 Den angivna formen har fått felaktig accentuering. 21 Den angivna formen har fått felaktig accentuering. 22 Vid fastställandet av den normativa formen utgick man från en uppteckning från 1936. Här angavs den dialektala formen Jadūngas. 23 Den dialektala formen Dubiāla anges. 24 Den angivna formen har fått felaktig accentuering. 25 Den dialektala formen Žirnyjà anges. 26Det angivna genusordet har fått felaktig betoning. Iš savojo krašto kalbos istorijos 333 Vintarà – en bäck som rinner från Olšauskas herrgårds kärr och genom Pabaiška vidare till Šventoji. Under kriget mellan Švitrigaila och Žygimantas ska bäcken ha varit röd av soldaternas blod. På Vintaras strand ligger en prinsessa begravd; hon dog under detta krig. Gailiūnai by Trinágė – en äng. Užubaliai27 – en äng. Pavérsmis – en äng. Kapų raistas – en äng. Alksnòtės – buskar. Pakamarelỹs – buskar. Užuolakės28 – ett fält. Tirónas – en äng. Duburėlis – en äng. Byn Vaiteliškiai Ąžuolýtė29 – liten kärrmark. Ožkų raistas – kärr (nu utdikat). Įlgabalis30 – äng. Belazāriškis31 – buskar och äng. Žāndupės32 – skog. Ilgaraistis – kärr, genom vilket en bäck rinner. Turonėlis33 – tuväng. Šárkinė – åker, sluttning. Samanýnas34 – kärr. Pakalnės35 – äng. Gaidžiáraistis36 – liten kärrmark. Pupalaiškis37 – äng. Trākas – liten buske. 27 Den angivna formen har felaktig betoning. 28 Den angivna formen har felaktig betoning. 29 Dialektformen har angetts Užuolýtė. 30 Den angivna formen har felaktigt markerad betoning. 31 Den angivna formen är felaktigt skriven och har felaktigt markerad betoning. 32 Dialektformen har angetts Žūndupis. 33 Utan betoningstecken. 34 Utan betoningstecken. 35 Dialektformen har angetts Pakalños. 36 Den angivna formen har felaktigt markerad betoning. 37 Utan betoningstecken. 334 KALBOS KULTŪRA | 82 Parijõs enstaka gård Parijā — enstaka gård; det finns fyra gårdar. Ilgõji38 — äng. Lāpės kalnas — berg. Kalės kalnas — berg (l uttalas med fast artikulation). Gailiūnka39 — buskar. Vaisgėniai40 — kärr (torrlagt). Grigaliūnos kärr41 — kärr. Brazilkos buskar — buskar (så kallade sedan helt nyligen). Byn Urnėžiai Õžiar aistis — kärr. Kazareskà42 — kärr. Bartkūnų kulle43 Byn Bagùžiškiai Padumblỹs — äng. Didžiābalė44 — äng. Lesonkų miškėlis45 — liten skog. Parijā — bäck. Byn Gėgžnai Kriėnlaukis — en liten skog. Gailiūnka — en buske. Kuliaĩ — en buske. Byn Girgždžiai Giriamiškis — buskar. Degėsiai — en sankmark. Márgiai — en sankmark, buskar. 38 Det angivna genus har felaktig betoning. 39 Det angivna genus har felaktig betoning. 40 Den form som återges enligt uttalet är angiven Vaizgėniai. 41 Obetonad. 42 Den form som återges enligt uttalet är angiven Kazareška. 43 Obetonad. 44 Den dialektala formen är angiven Didžiābala. 45 Obetonad. Iš savojo krašto kalbos istorijos 335 Vaisgėnių enstaka gård Kimšynė46 – ett kärr. Under den hitleristiska ockupationen brändes de två gårdar som fanns i den ensligt belägna gården ned under krigshandlingarna. Upptecknat muntligt den 18 maj 1968 i Žukliai från lokala bönder som hade samlats till ett bröllop. Alla dessa byar ingår nu i det sovjetiska jordbrukets (i Ukmergė distrikt) område. R. Šarmaitis47 46 Oaccentuerad. 47 Ovanför efternamnet finns R. Šarmaitis namnteckning. Redaktionell anmärkning. Bynamnen i denna förteckning angavs utan accentmarkering. Korrekt accentueras de så här: Žūkliai, Gailiūnai, Vaiteliškiai, Parijà, Urnėžiai, Bagužiškiai, Gėgžnai, Girždžiai, Vaisgėniai. 336 KALBOS KULTŪRA | 82