Jaunimo požiūris į angliškus žodžius suaugusiųjų kalboje

AURELIJA ČEKUOLYTĖ Institutet för litauiska språket UNGDOMARS ATTITYDER TILL ENGELSKA ORD I VUXNAS SPRÅK 1. INLEDNING I dagens samhälle råder en tydlig ungdomskult. Vi vill vara moderna, ungdomliga och energiska, och språket kan också hjälpa oss att se ut så. Ungdomsspråket skiljer sig från vuxnas språk och kännetecknas av slang, inslag från engelskan, onomatopoetiska ord och direkta citat (Jørgensen, Quist 2008: 12). Ungdomar är väl medvetna om skillnaderna mellan sitt eget språk och vuxnas språk och använder, som forskningen visar, ungdomsspråk när de talar med varandra, medan de tenderar att minska de ungdomsspråkliga dragen när de umgås med äldre personer (Rathje 2008: 247). Ungdomsspråket är alltså ett sätt att uttrycka ungdomlig identitet. Ett av de utmärkande dragen i ungdomsspråket i länder där engelska inte talas är användningen av engelska ord som nice, sorry, cool. Ungdomars användning av engelska ord och engelskans funktion i allmänhet i ungdomsspråket i Västeuropa har väckt stort intresse bland forskare. Sociolingvistisk forskning visar att engelskan i ungdomsspråket framför allt fyller en social funktion. Man kan nämna den svenska forskaren Harriet Sharps avhandling, där hon jämförde hur vuxna och ungdomar infogar engelska ord i sitt språk (Sharp 2001). Vuxna använder engelska inslag endast på arbetet, när de talar med kollegor, medan ungdomar infogar engelska ord i vardagliga samtal, till och med när de umgås med jämnåriga de inte känner. Särskilt många engelska ord och uttryck förekommer i språket hos företrädare för de så kallade ungdomssubkulturerna (Preisler 1999). Marianne Rathje, som undersökte den muntliga kommunikationen hos tre olika generationer i Danmark, konstaterade att danska ungdomar använder fler engelska ord i sitt språk än äldre generationer (Rathje 2008). Att ungdomar ganska ofta infogar engelska ord i sitt språk betyder dock inte att de inte skulle kunna säga samma sak på sitt modersmål. Engelskan ger helt enkelt yttrandet en viss stilistisk prägel (Kotsinas 2007: 69). 322 KALBOS KULTŪRA | 83 Skandinaviska forskare har också undersökt ungdomars attityder till användningen av engelska ord i danskan. Danska ungdomar beskrev en person som infogar engelska ord i sitt språk som energisk och modern, men inte särskilt pålitlig eller kompetent (Andersen 2004: 181). Det finns också en del uppgifter om litauiska ungdomars attityder till engelska inslag. Ungdomarna är positivt inställda till användningen av engelska ord och tycker om att infoga dem i sitt språk (Girčienė 2004). Loreta Vaicekauskienė har uppmärksammat att litauer förknippar en stor mängd engelska lånord i språket med män i ung ålder (Vaicekauskienė 2006). Några danska forskare har noterat att språket hos vissa vuxna uppvisar många drag som kännetecknar ungdomsspråket. M. Rathjes undersökning av den muntliga kommunikationen hos tre generationer i Danmark visade till exempel att även kvinnor använder en hel del ungdomslexik (Rathje 2008). Margrethe Andersen nämner dock i sin avhandling att ungdomar tenderar att ha en negativ inställning till engelska ord i vuxnas språk (Andersen 2004). Danska gymnasieelever som deltog i undersökningen skulle beskriva fem personer som återberättade samma artikel. En persons återberättande utmärkte sig genom den stora mängden engelska ord som kännetecknar ungdomsspråket. Även om berättarens ålder inte nämndes1, kunde eleverna avgöra på rösten att det var en vuxen person, och därför tyckte en del av dem att det var märkligt och onaturligt att en person i den åldern använde engelska ord som drive-by, pusher och liknande. Ungdomars attityder till engelska ord som infogas i vuxnas språk har dock inte undersökts närmare. Syftet med denna undersökning2 är att ta reda på om en vuxen person som infogar engelska ord i sitt språk uppfattas som modern och energisk eller tvärtom bedöms negativt. Man ville också undersöka om ungdomar anser att ett språk med engelska ord är lämpligt att använda i offentligheten – i tv. 2. UNDERSÖKNINGSMETOD Undersökningsmetoden är ett masktest3 (The Matched Guise Technique). Det hör till de så kallade indirekta metoderna, eftersom respondenterna inte vet 1 Denna deltagare i experimentet var 29 år gammal. 2 Artikeln bygger på Aurelia Čekuolytės magisteruppsats Danų ir lietuvių jaunimo požiūris į jaunimo kalbos angliškus žodžius suaugusiojo kalboje / De litauiske og de danske unges holdninger til det ungdomssproglige engelsk i voksnes tale (2010). 3 Termen masktest är en översättning av den inom dansk sociolingvistik använda termen The Matched Guise Technique, ”masketest”. A. ČEKUOLYTĖ. Jaunimo požiūris į angliškus žodžius suaugusiųjų kalboje 323 det verkliga undersökningssyftet. I sociolingvistiska undersökningar där masktest används nämns språk inte direkt. Ibland anger forskarna till och med avsiktligt ett annat undersökningssyfte. Skandinaviska forskare meddelade till exempel, när de undersökte sina landsmäns attityder till engelska, att syftet var att ta reda på vilken person som var bäst lämpad att arbeta som radiojournalist (Kristiansen 2006). L. Vaicekauskienė kallade exempelvis sin undersökning, som syftade till att fastställa vilka språkbrukare som förknippas med en stor mängd engelska lånord, ”Medborgarsamhället och sociala förändringar i Litauen” (Vaicekauskienė 2006). Respondenternas ”vilseledande” betraktas som masktestets främsta fördel, eftersom det på så sätt går att blottlägga de så kallade indirekta individuella attityderna. Vid masktest får respondenterna lyssna på inspelningar av flera, oftast fem, personer och beskriva dem. De vet dock inte att samma person talar två gånger. Personen är undersökningens så kallade mask. Ena gången talar personen på ett vanligt, neutralt sätt, och den andra gången är det som om hen tar på sig en mask och talar annorlunda, med de egenskaper vars värdering man vill undersöka. Exempelvis infogas lånord i talet, dialektal vokabulär används eller personen talar dialektalt, med accent och så vidare. Efter testet undersöker man hur respondenterna bedömde samma person när hen talade i två olika språkvarianter och vilka skillnader som finns. De övriga tre personerna är bara utfyllnadsröster (”filler” voices; jfr Lambert et al. 1960: 44); de hindrar respondenterna från att förstå att en person talar två gånger. Respondenterna i undersökningen som beskrivs i artikeln var 55 elever från två tiondeklasser i en gymnasieskola i Vilnius. I undersökningen deltog 40 pojkar och 14 flickor, medan en respondent inte angav sitt kön. En motsvarande undersökning genomfördes också vid en av gymnasieskolorna i Köpenhamn. Sammanlagt intervjuades 52 danska elever i första gymnasieklassen4, varav 30 pojkar, 18 flickor och 4 som inte angav sitt kön. I denna artikel presenteras resultaten från den litauiska undersökningen och jämförs med resultaten från den danska undersökningen. Respondenterna fick lyssna på berättelser av fem kvinnor och beskriva dem. Alla kvinnor berättade ett recept på en maträtt. I början av berättelsen presenterade sig varje kvinna och uppgav sin ålder. Respondenterna visste alltså att textförfattarna var medelålders kvinnor. En kvinna talade två gånger – en gång helt på litauiska (litauisk mask) och en gång med engelska ord insprängda i sitt tal (engelsk mask). Kvinnornas ålder (cirka 40 år) valdes inte av en slump. 4 I Danmark motsvarar första gymnasieklassen årskurs 10 i Litauen. 324 KALBOS KULTŪRA | 83 En person i den åldern har oftast ett fast arbete och har bildat familj, med andra ord är hen en typisk vuxen. En åldersgräns på 40 år är också mest lämplig i Litauen med tanke på vuxnas kunskaper i engelska – de flesta litauer i den åldern kan inte engelska eller kan den mycket dåligt (Vaicekauskienė 2010). Dessutom ombads eleverna också att besvara fyra öppna frågor: vilken kvinna de tyckte bäst respektive sämst om, och vilken av dem som skulle kunna (eller inte skulle kunna) leda ett matlagningsprogram på tv. Eleverna skulle motivera sina svar. Frågorna om huruvida kvinnan lämpade sig för att leda ett tv-program syftade till att ta reda på vilket språkligt uttryckssätt – standardspråk, som uppfyller normkraven, eller språk med inslag av ungdomsspråk – som enligt eleverna är lämpligast i det offentliga rummet, det vill säga på tv. Man ville också ta reda på om ungdomarna skulle ange samma kvinna som den de tyckte bäst om och den som var bäst lämpad att leda ett tv-program, eller om deras val skulle skilja sig åt. I den engelska masken infogades engelska ungdomsspråksord: ok, sorry och nice. Dessa ord valdes eftersom de är vanliga i ungdomsbloggar – på portalen www.blogas.lt – och i tonåringars diskussioner på det sociala nätverket Facebook. När engelska ord valdes ut för undersökningen strävade man efter att de skulle vara begripliga för alla respondenter; därför utelämnades medvetet ord som förknippas med specifika ungdomssubkulturer. Nedan presenteras undersökningens masker – en berättelse helt på litauiska (litauisk mask) och en berättelse med engelska ungdomsspråksord (engelsk mask). Litauisk mask Jag heter Daiva. Jag är fyrtio år. Jag ska berätta för er hur man tillagar fylld zucchini. Ni behöver några zucchinis, två lökar, en morot och olika kryddor: salt, peppar och diverse örter. Sedan ungefär femhundra gram köttfärs och cirka tvåhundra gram ost. Vi tar zucchinin, sköljer dem först, gröper ur innehållet och formar små båtar av zucchinin. Under tiden börjar vi steka och förbereda köttfärsen. Först steker vi löken, tillsätter moroten och kryddorna och lägger sedan i köttfärsen. Vi låter köttfärsen puttra tills den nästan är genomstekt. Vi lägger den färdiglagade köttfärsen i zucchinibåtarna. Sedan river vi osten och lägger den ovanpå. Allt detta, de färdigfyllda båtarna, sätter vi in i ugnen och gräddar i ungefär trettio till fyrtiofem minuter. Smaklig måltid. Engelsk mask Jag heter Eglė. Jag är fyrtio år. Jag ska föreslå att ni lagar en grönsaksgryta med kyckling. Till rätten behöver ni fyra kycklingbröst, några vitlöksklyftor och olika grönsaker: broccoli, ett halvt blomkålshuvud och några morötter. A. ČEKUOLYTĖ. Jaunimo požiūris į angliškus žodžius suaugusiųjų kalboje 325 vad, en paprika. OK. Vi skär kycklingbröstfilén i strimlor och steker den. Vi värmer olja i en stekpanna och steker finhackad lök, oj sorry, vitlök. Sedan lägger vi i kycklingbröstfilén och steker tills den får färg. Nu är det dags att lägga i alla våra grönsaker: broccoli, blomkål, paprika eller andra sorter som ni har. Sedan får alltihop puttra i ungefär trettio minuter. Och i slutet av tillagningen, om ni fortfarande har grädde, blir det riktigt nice. I den fortsatta analysen ingår endast respondenternas svar om försöksmaskerna. De ungas syn på de andra kvinnor som deltog i studien kommer inte att behandlas i denna artikel. Eftersom betydligt fler pojkar än flickor intervjuades analyseras inte pojkars och flickors syn på engelska ord i vuxnas språk separat. Skillnader som observerats mellan pojkars och flickors syn lyfts dock fram i själva analysen. 3. STUDIENS RESULTAT När de beskrev kvinnorna nämnde de unga deras karaktärsdrag; sådana svar var vanligast. Eleverna försökte också gissa om kvinnorna hade bildat familj, hur de såg ut och så vidare. Respondenternas svar kan delas in i följande grupper: Karaktärsdrag. Detta är svar där elevernas syn på personen själv beskrivs, till exempel: ”modern”, ”ung”, ”trevlig” och så vidare. Språkligt uttryck. Denna grupp omfattar svar där kvinnornas språk bedömdes, till exempel: ”hon använder engelska ord”, ”dåligt språk”, ”kan engelska” och så vidare. Familjesituation. Till denna grupp hör de svar där respondenterna gissade om kvinnorna hade barn eller var gifta. Lämplighet för arbete i televisionen. När respondenterna besvarade frågor om kvinnornas lämplighet att leda ett tv-program angav några av dem vissa egenskaper som en programledare borde ha, till exempel: ”i showbusiness behövs en glad person som inte får tunghäfta”. Utseende. Detta är svar om kvinnornas utseende, till exempel: ”hon lägger nog mycket omsorg på sitt utseende”, ”jag tror att hon har stora läppar och ett litet huvud”. Sådana svar togs inte med i analysen av studien. Recept. I svaren i denna grupp nämns recept och kvinnliga egenskaper som har samband med mat, till exempel: ”vegetarian”, ”gillar grönsaker”, ”äter hälsosamt och varierat med olika sorters grönsaker” och så vidare. Dessa svar analyseras inte i artikeln. 326 KALBOS KULTŪRA | 83 Övriga fall. Gruppen ”Övriga fall” omfattar de svar som inte hör till de uppräknade grupperna och sådana som det är svårt att avgöra vilken grupp de bör tillhöra, till exempel: ”arbetar med barn eller tycker helt enkelt om dem”, ”umgås med utlänningar”, ”har vuxit upp i en miljö omgiven av vänner”, ”känslorna förändras”, ”Jag tror att fyfa. Nå, det vore åtminstone bra om det fanns fyfa” och så vidare. I analysen inkluderades de svar som är relaterade till undersökningens syfte. FIGUR 1. Svarens fördelning enligt grupp Som framgår (se figur 1) nämnde eleverna oftast karaktärsdrag, recept och språkliga uttryck i sina svar. Något mer än en femtedel av alla respondenter uppmärksammade språket hos kvinnan som använde engelska ord. Sådana ord i en vuxens tal får alltså ungdomar att spetsa öronen. Det är också intressant att inte en enda elev nämnde att en sådan kvinna skulle kunna ha bildat familj, medan några respondenter skrev att en kvinna som talade enbart litauiska kan vara gift och ha barn. Detta hänger sannolikt samman med ungdomarnas uppfattning om vilken sorts kvinna som skulle kunna använda engelska ord från ungdomsspråket och vilken som inte skulle göra det. Respondenterna tillskrev dock oftast kvinnorna olika karaktärsdrag. A. ČEKUOLYTĖ. Jaunimo požiūris į angliškus žodžius suaugusiųjų kalboje 327 Ett sådant resultat är inte förvånande, eftersom det är naturligt att respondenter som ombeds beskriva en okänd person utifrån rösten nämner just karaktärsdrag. Nedan diskuteras dessa svar närmare. 3.1. Karaktärsdrag och bedömningsaspekter Som redan nämnts var den vanligaste beskrivningen av kvinnorna karaktärsdrag eller, med andra ord, ett ord som betecknar ett visst karaktärsdrag. De viktigaste orden är: självsäker, energisk, vältalig, vänlig, rar, modern, ambitiös och ordningsam. Pasak danų mokslininkų (Andersen 2004: 176; Kristiansen 2006: 15–16), visos charakterio savybės tokiuose eksperimentuose skirstytinos pagal penkis vertinimo aspektus: kompetencija (iškalbus, savimi pasitikintis, tvarkingas, ambicingas, mielas), draugiškumas (atsipalaidavęs, įdomus, draugiškas), viršenybė, pranašumas (iškalbus, mielas, tvarkingas, ambicingas), dinamiškumas (pasitikintis savimi, energingas, atsipalaidavęs, įdomus, draugiškas) ir šiuolaikiškumas (šiuolaikiškas, jaunas). Kaip charakterio savybės pasiskirsto pagal minėtus vertinimo aspektus, grafiškai pavaizduota 1-oje lentelėje. TABELL 1. Karaktärsdrag och bedömningsaspekter Dynamik Överlägsenhet, fördel Kompetens självsäker energisk vältalig ordningsam ambitiös Vänlighet avslappnad intressant vänlig rar Modernitet modern ung 3.2. Karaktärsdrag som tillskrivs försöksmaskerna Fördelningen av de karaktärsdrag som oftast nämndes i ungdomarnas svar när de beskrev försöksmaskerna, det vill säga kvinnan som talade med engelska inslag och kvinnan som talade utan sådana, presenteras grafiskt i figur 2. 328 KALBOS KULTŪRA | 83 FIG. 2. Fördelningen av karaktärsdrag enligt försöksmaskerna Enligt eleverna är kvinnan som talade enbart litauiska vältalig. En respondent betonade till och med att hon talar mycket tydligt och uttrycksfullt och lägger fram sina tankar väl. Enligt ungdomarna är denna kvinna också självsäker, vänlig, trevlig och prydlig. Det bör dock noteras att det främst var pojkar som beskrev henne som självsäker. Andra egenskaper som eleverna tillskrev kvinnan som talade litauiska var känslosam, kreativ, kultiverad, artig, erfaren, konkret, noggrann, förstående och bildad. Endast en liten del av respondenterna uttalade sig negativt om kvinnan; för dem verkade hon tråkig och ha en otrevlig personlighet. Respondenterna beskrev kvinnan som använde ungdomsspråkets engelska ord som mycket modern, ungdomlig, energisk, vänlig, självsäker, trevlig, vältalig och intressant. Enligt dem var hon också ansvarsfull, ambitiös, pratsam och ljög sällan. Men även denna kvinna beskrevs som självsäker främst av pojkar. Det är intressant att flickorna i sina svar inte nämner A. ČEKUOLYTĖ. Jaunimo požiūris į angliškus žodžius suaugusiųjų kalboje 329 detta karaktärsdrag. Kanske intervjuades för få flickor, eller så är självförtroende inte den viktigaste egenskapen för flickor när de beskriver en person. Några elever beskrev kvinnan som använde engelska ord ganska negativt; för dem verkade hon arrogant, tillgjord och hycklande. Om vi jämför de karaktärsdrag som eleverna tillskrev kvinnan som talade enbart litauiska med dem som tillskrevs kvinnan som infogade engelska ord i sitt tal, ser vi tydliga skillnader. Den första kvinnan tillskrevs fler egenskaper som visar överlägsenhet och fördelar, det vill säga hon ansågs vara vältalig, prydlig och trevlig. Den andra kvinnan tillskrevs fler egenskaper som kännetecknar dynamik, det vill säga hon betraktades som modern, energisk, ung, vänlig och intressant. Eleverna tillskrev dock inte bara dessa kvinnor olika karaktärsdrag. Enligt dem (vilket kommer att framgå längre fram) skiljer sig kvinnornas civilstånd och fritidsintressen också åt. 3.3. Försöksmaskerna: civilstånd och fritidsintressen Några ungdomar svarade, när de beskrev kvinnan som talade enbart litauiska, att hon var mamma till flera barn. Andra gissade att hon arbetade med barn eller helt enkelt älskade barn mycket. Deltagarna i experimentet föreställer sig alltså att en kvinna som talar enbart litauiska skulle vara en riktig hemmafru. När eleverna beskrev kvinnan som infogade engelska ord i sitt tal nämnde de inte ens hennes eventuella civilstånd. Respondenterna hade däremot ganska mycket att säga om denna kvinnas fritidsintressen och försökte därmed tydligen förklara varför hon skiljde sig från andra kvinnor. Eleverna skrev att hon borde ha mycket fritid, många vänner och ägna särskilt mycket uppmärksamhet åt sitt utseende. Några ungdomar försökte gissa att hon arbetade eller umgicks mycket med utlänningar. Respondenterna trodde också att en sådan kvinna borde tillbringa en hel del tid vid datorn. En elev nämnde till och med att han skulle vilja lära känna en sådan kvinna, eftersom det borde vara intressant att umgås med henne. Sammanfattningsvis skulle man alltså kunna säga att respondenternas bild av kvinnan som talade ett språk nära ungdomarnas eget var en ”superkvinna”, som en av flickorna uttryckte det. 3.4. Engelsk mask: positiv bedömning av det språkliga uttrycket En del av respondenterna uppmärksammade också denna kvinnas språkliga uttryck. Oftast nämnde eleverna att kvinnan kan engelska och infogar eng- 330 KALBOS KULTŪRA | 83 elska ord. Några respondenter gav dock mer utförliga svar om språket hos kvinnan som dolde sig bakom den engelska masken. De skrev att kvinnan talar som en student och kunde inte tro att hon verkligen var 40 år. Eleverna påpekade också att hon använder engelsk slang och att de tycker mycket om det. 3.5. Engelsk mask: negativ bedömning av det språkliga uttrycket Men inte alla respondenter uppskattade språket hos kvinnan som använde engelska ord från ungdomsspråket. Några (cirka 5 procent) såg negativt på användningen av engelska ord i en vuxens tal. Enligt dem hade kvinnan lyssnat på ungdomsspråk och försökte härma det, vilket en fyrtioårig kvinna inte borde göra. En respondent gav ett mycket intressant svar: ”Ungdomlig, Vad spelar hon för roll?”. Detta svar skulle kunna tolkas så här: kvinnan infogade tre engelska ord i sin berättelse – ok, sorry och nice. Förmodligen tyckte den unge mannen att hon verkade ungdomlig när hon sa det lilla ordet ok. Men efter en stund, när han hörde de andra engelska orden, insåg han att kvinnan hade gått över gränsen. Han strök sitt omdöme ”ungdomlig” och skrev: ”Vad spelar hon för roll?”. Svaren från tonåringarna visar alltså att man inte bör överdriva när man vill verka ungdomlig och modern. 3.6. Sammanfattning: bedömning av de litauiska och engelska maskerna Forskningsresultaten gör det möjligt att anta att ungdomar tenderar att förknippa engelska med en modern och ungdomlig livsstil, som ställs i motsats till en traditionell livsstil. De anser att kvinnan som talade ungdomsspråk representerar ett modernt liv, eftersom hon är en typisk dynamisk person: modern, energisk, vänlig, behärskar ett främmande språk och så vidare. Kvinnan som talade rent litauiska representerar en traditionell livsstil. Respondenterna tillskrev henne egenskaper som särskilt kännetecknar en typisk vuxen person. Det handlar om att vara vältalig, prydlig och självsäker, samt att ha en familj. 3.7. Den mest omtyckta och den minst omtyckta kvinnan Respondenternas svar på frågorna om vilken kvinna de tyckte bäst respektive sämst om visas grafiskt i figur 3 respektive 4. A. ČEKUOLYTĖ. Jaunimo požiūris į angliškus žodžius suaugusiųjų kalboje 331 FIG. 3. Kvinnan som uppskattades mest FIG. 4. Kvinnan som uppskattades minst En respondent svarade inte på frågan om vilken kvinna han tyckte bäst om, och tre angav inte vilken de tyckte sämst om. Något mer än två tredjedelar av alla respondenter angav båda maskerna som sådana de tyckte om. Nästan lika många respondenter valde som sin favorit kvinnan som talade ren litauiska och kvinnan som infogade engelska ord i sitt tal. Fler elever valde dock kvinnan som talade ungdomsspråk som den de tyckte minst om. Tonåringarna förklarade på olika sätt vilken kvinna de tyckte bäst om. I tabell 2 och 3 anges vad eleverna baserade sitt val av den kvinna de tyckte bäst respektive sämst om på (karaktärsdrag, språkligt uttryck, recept och så vidare), samt hur många som angav sådana förklaringar. TABELL 2. Elevernas förklaringar till varför de föredrog en viss kvinna Litauisk mask Engelsk mask Karaktärsdrag 15 17 Språkligt uttryck 1 3 Recept 4 1 Annat 1 3 Förklarade inte 1 332 KALBOS KULTŪRA | 83 TABELL 3. Elevernas förklaringar till varför de tyckte mindre om kvinnan Litauisk mask Engelsk mask Karaktärsdrag 2 2 Språkligt uttryck 4 Recept 1 Förklarade inte 1 Elever som valde kvinnan som talade enbart litauiska som den de tyckte minst om angav att hon var osympatisk och uttryckslös. De som valde kvinnan som vävde in engelska ord i sitt tal som den de tyckte minst om förklarade sitt val med att hon var konstlad och osympatisk. En del av respondenterna tyckte också illa om kvinnan på grund av hennes språk, eftersom hon använde för många engelska ord. Enligt dem passar en sådan talstil inte en vuxen. En respondent beskrev visserligen kvinnan som talade ungdomligt som sympatisk och vänlig, men påpekade samtidigt att hon använde för många engelska ord. Forskningsresultaten visar att den negativa bedömningen av kvinnan bakom den engelska masken i högre grad påverkades av själva språket än av hennes karaktärsdrag. Som redan nämnts bedömde dock endast en liten andel av respondenterna de undersökta kvinnorna negativt. De flesta angav just dessa som de de tyckte bäst om, tillskrev dem positiva karaktärsdrag, och några uppskattade också kvinnornas språkliga uttryck (se figur 5). Det bör betonas att de positiva karaktärsdrag som tillskrevs de undersökta kvinnorna skiljer sig åt. Kvinnan som talade enbart litauiska bedömdes som sympatisk och vältalig. En respondent påpekade att han tyckte om denna kvinna eftersom hon inte använde utländska ord i sitt tal. Enligt respondenterna är kvinnan som vävde in engelska ord i sitt tal ungdomlig, vänlig, modern, intressant och energisk, med andra ord mycket aktiv. Några respondenter bedömde också hennes språk positivt – hon talar annorlunda än andra, hennes slang är densamma som deras, och hon skulle lätt kunna hitta en gemensam ton med ungdomar. Svaren visar en ganska tydlig tendens. De ungdomar som föredrar en typisk vuxen väljer kvinnan vars språk motsvarar en typisk vuxens språk, medan de som föredrar en energisk och modern vuxen väljer den kvinna som talar ungdomligt. Men vilken kvinna är enligt experimentdeltagarna lämpligare att leda ett matlagningsprogram på tv, och vilket språkligt uttryck passar bäst för tv? A. ČEKUOLYTĖ. Jaunimo požiūris į angliškus žodžius suaugusiųjų kalboje 333 FIG. 5 Positiv bedömning av undersökningens masker 3.8. Lämplig och olämplig programledare Respondenternas svar på frågorna om vilken kvinna som skulle vara lämplig respektive olämplig som programledare visas grafiskt i figur 6 respektive 7. En respondent svarade inte på frågan om vilken kvinna som var lämpligare att leda programmet, och två elever angav inte vilken som var minst lämplig för arbete i tv. Nästan hälften av respondenterna angav kvinnan som talade enbart litauiska som den bästa programledaren. Dessutom tyckte ingen elev att hon var olämplig för ett sådant arbete. Något mer än en femtedel av respondenterna angav kvinnan som hade använt några engelska ord som lämpligare programledare (även om en del elever just pekade ut denna kvinna som olämplig). Undersökningsresultaten visar alltså tydligt att ungdomarna föredrar ett rent litauiskt språk i offentligheten, det vill säga ett språk utan inslag från andra språk. 334 KALBOS KULTŪRA | 83 FIG. 6 Kvinnan som är mest lämpad att vara programledare FIG. 7 Kvinnan som är minst lämpad att vara programledare Eleverna förklarade på olika sätt vilken kvinna som borde arbeta i tv. Tabell 4 och 5 visar vad (personliga egenskaper, språkliga uttryck, recept och så vidare) eleverna angav när de valde programledare, samt hur många elever som gav sådana förklaringar. Elever som angav kvinnan som talade enbart litauiska som mer lämpad för arbete i tv motiverade sitt val med att hon var vältalig, självsäker, trevlig och intressant. Nästan alla respondenter nämnde vältalighet; enligt dem skulle en sådan kvinna inte vara rädd för kameran och skulle kunna umgås med människor. Några respondenter angav att människor i olika åldrar skulle kunna se programmet som denna kvinna ledde. Ett fåtal ungdomar noterade att kvinnan inte använde engelska ord och därför skulle kunna vara programledare. En femtedel av eleverna skulle vilja se kvinnan som gömmer sig bakom en engelsk mask på tv, eftersom hon är vältalig, vänlig, intressant, energisk, ung och modern. Respondenterna angav också att hon skulle kunna locka tittare. Några ungdomar hävdade att tv saknar sådana energiska människor som denna kvinna. Flera var övertygade om att matlagningsprogrammet hon ledde skulle bli en framgång. En respondent ansåg att denna kvinna var mer lämpad att leda ett matlagningsprogram, eftersom människor behöver en programledare som inte bara kan laga mat utan också kan skapa en bra show. Intressant nog uppmärksammade ingen av de elever som valde denna kvinna hennes språk – det innebär att engelska inslag inte längre är något utmärkande språkligt drag för dem. A. ČEKUOLYTĖ. Jaunimo požiūris į angliškus žodžius suaugusiųjų kalboje 335 TABELL 4. Elevernas förklaringar till en kvinna som lämpar sig för att vara programledare Litauisk mask Engelsk mask Karaktärsdrag 23 12 Språkligt uttryck 2 TV 4 5 Recept 2 1 Förklarade inte 1 TABELL 5. Elevernas förklaringar till en kvinna som inte lämpar sig för att vara programledare Litauisk mask Engelsk mask Karaktärsdrag 2 Språkligt uttryck 4 Annat 1 Förklarade inte 1 Cirka 10 procent av respondenterna skulle inte vilja se en kvinna i tv som infogar engelska ord i sitt tal. Enligt dem måste man vara trevligare och mer naturlig om man vill arbeta i tv. En respondent skrev att den här kvinnan inte ens försökte ”passa in i mallen” som programledare förväntas följa. Flera respondenter, främst flickor, angav engelska ord som ett hinder för att leda program och menade att man inte kan tala i tv på samma sätt som man talar med sina vänner. En respondent påpekade att en programledare är en offentlig person och måste tala korrekt litauiska. Utifrån undersökningsresultaten kan man således anta att den litauiska språkpolitiken påverkar litauiska elevers attityder, eftersom de när de väljer den språkvariant som enligt dem är lämpligast i det offentliga rummet (tv) lägger vikt vid språklig korrekthet. Slutsatserna grundar sig på en procentuellt liten resultatandel, men detta berodde på det specifika med den maskmetod som användes i undersökningen, eftersom respondenterna inte fick några möjliga svarsalternativ utan verkligen angav vad de tänkte. 336 KALBOS KULTŪRA | 83 3.9. Jämförelse av resultaten från de litauiska och danska undersökningarna Som nämnts genomfördes en liknande undersökning även på en skola i Köpenhamn i Danmark. Ungefär en fjärdedel av de danska och lika många av de litauiska respondenterna noterade, när de beskrev kvinnan som dolde sig bakom den engelska masken, att hon använde engelska ord eller ungdomsslang. Engelskan i en vuxens tal fångade alltså både litauiska och danska elevers uppmärksamhet. En liten andel (omkring 5 procent) av både de danska och litauiska eleverna reagerade negativt på engelska ord i ungdomsspråk i en vuxens tal – de menade att det inte passar en fyrtioårig kvinna att tala så. Denna respondentgrupp beskrev engelskan i en vuxens tal som ett misslyckat försök att vara ung. Enligt dem är en sådan person inte ungdomlig, utan tvärtom mer lik en clown. Det bör ändå noteras att en större andel av både de danska och litauiska eleverna hade en positiv inställning till engelska i en vuxens tal. Enligt ungdomarna kännetecknas en sådan vuxen av en modern livsstil, det vill säga att hen är en modern och ambitiös person som tillbringar fritiden på ett intressant sätt och inte har barn. När de litauiska elevernas inställning till en vuxen som talar med eller utan engelska inslag jämfördes med motsvarande danska inställning, framkom att litauerna bedömde den vuxne som talade med engelska inslag mer positivt. De litauiska eleverna beskrev kvinnan som inte hade infogat engelska ord som en rar mamma, medan kvinnan som använde ungdomsspråk med engelska inslag enligt dem var modern, energisk och ungdomlig. Danska ungdomar nämnde mer sällan egenskaper som modernitet och ungdomlighet när de beskrev kvinnan som hade talat med engelska inslag. Men både danska och litauiska elever gissade att kvinnan som talade så tillbringade fritiden på ett intressant sätt, reste mycket, hade vänner och var intresserad av mode. Danskarna beskrev dock, till skillnad från litauerna, kvinnan som talade enbart danska som självsäker, med ett bra arbete, familj och en uppnådd karriär. Skillnaden i de danska elevernas inställning till kvinnan som talade med respektive utan engelska inslag illustreras väl av några respondenters gissningar om hur kvinnorna bakom maskerna i undersökningen kunde tänkas se ut. De danska gymnasieeleverna föreställde sig kvinnan som hade infogat engelska ord i sitt tal i färgglada kläder, medan kvinnan som talade enbart danska bar en dräkt. De danska eleverna tenderar att bedöma de undersökta kvinnorna utifrån en föreställd samhällsroll för kvinnor: kvinnan som talade enbart danska är självsäker och etablerad i samhället, medan kvinnan som infogar engelska ord i sitt tal ser ut som en ung människa som försöker hitta sig själv. A. ČEKUOLYTĖ. Jaunimo požiūris į angliškus žodžius suaugusiųjų kalboje 337 De litauiska respondenterna grundade i högre grad sina bedömningar av kvinnorna på modernitetskriteriet: de anser att kvinnan som använde engelska ord i sitt tal är yngre och modernare än kvinnan som talade enbart litauiska. Därför tycks engelskan mer prestigefylld och modern för litauiska elever än för danska elever. Att en person som använder engelska ord i sitt tal uppfattas som modernare och ungdomligare av litauiska ungdomar än av danska ungdomar hänger troligen samman med att engelskan spreds i Litauen ganska nyligen. Under lång tid hade ryskan en särställning, så engelskan är ett slags medel för att tränga undan ryskan (House 2003: 565; citerat efter Kristiansen 2005: 159). Vuxna behärskar oftast ryska bättre än engelska, eftersom de lärde sig ryska i skolan och eftersom man tidigare överlag skrev och talade ryska på många håll. Enligt litauiska ungdomar är därför en vuxen som infogar engelska, inte ryska, ord i sitt tal modern och skiljer sig från andra vuxna. Skillnaden mellan litauiska och danska elevers inställning till engelska ord i vuxnas tal framträder ännu tydligare när man granskar svaren på frågan ”Vilken kvinna är bäst lämpad att leda ett matlagningsprogram på tv?”. Litauerna såg mer negativt än danskarna på användningen av tal med engelska inslag i det offentliga rummet (på tv). Betydligt färre litauiska respondenter valde kvinnan som talade så som programledare, även om det bör noteras att en tredjedel av eleverna tyckte om henne. De danska ungdomarna hade samma inställning till engelska ord i vuxnas tal, både när de tillfrågades om vilken kvinna de tyckte bäst om och om vem som var lämpligast att arbeta i tv. En del danska ungdomar ansåg att kvinnan som använde engelska ord borde vara programledare, eftersom hon hade humor, var självsäker och kunde locka unga tittare till tv-apparaterna. Vissa danska respondenter såg dock negativt på möjligheten för en sådan kvinna att arbeta i tv, eftersom hon var tråkig, använde slang och så vidare. Några danska respondenter påpekade dessutom att inte alla tittare förstår engelska. Skillnaden mellan danska och litauiska ungdomars inställning till anglicismer i det offentliga rummet kan ha berott på de olika språkpolitiska traditioner som råder i Danmark och Litauen. I Litauen förs en strängare språkpolitik, så det är inte förvånande att litauiska ungdomar tenderar att ta hänsyn till språklig korrekthet när de bedömer en programledares språk. I Danmark förs en liberal språkpolitik— 5 House, J. 2003: English as a lingua franca: A threat to multilingualism? – Journal of Sociolinguistics 7(4), 556–578. 338 KALBOS KULTŪRA | 83 …litik, därför talar man mindre i Danmark än i Litauen om språkets korrekthet och renhet. När de bedömde en programledare på tv valde de danska ungdomarna det som kunde tilltala programmets tittare. 4. SLUTSATSER Analysen av litauiska skolelevers inställning till engelska ungdomsspråksord i vuxnas tal visar att sådant vuxental är acceptabelt för många ungdomar, och till och med intressant och modernt. Det är något överraskande att endast en liten andel av eleverna bedömde den vuxnas användning av ungdomsspråk negativt och menade att engelska inslag i en fyrtioårings tal låter fåniga och konstlade. Flera orsaker kan ha påverkat detta resultat. För det första användes vanliga, så att säga neutrala, engelska lånord från ungdomsspråket i experimenttexten. Kanske skulle man ha fått ett något annorlunda, mer negativt resultat om man hade infogat mer specifika engelska ord som kännetecknar ungdomssubkulturer i den vuxnas tal (det var just vad som hände i en dansk studie; se Andersen 2004). För det andra ger engelska ord för närvarande ett intryck av modernitet och nyhet i det litauiska samhället. Det är därför inte förvånande att den vuxna som använder ungdomsspråk enligt de flesta respondenter är ungdomlig, energisk och modern, inte har barn, tillbringar fritiden på ett intressant sätt och har vänner utomlands. Allt detta stämmer överens med en modern livsstil som liknar ungdomars livsstil. Som nämnts gissade några respondenter till och med att en kvinna som talade så borde tillbringa mycket tid vid datorn, och datorer och internet är oskiljaktiga från dagens ungdomars livsstil. Eleverna beskrev kvinnan som talade helt på litauiska som en företrädare för en traditionell livsstil. Hon är en vänlig, självsäker och vältalig person som har bildat familj. Experimentresultaten visar att man också vill se en person som talar helt på litauiska som programledare på tv. Respondenterna motiverade sitt val med att det inte passar sig att använda främmande ord i tv. Man kan alltså anta att Litauens språkpolitik påverkar ungdomars indirekta språkliga attityder. En jämförelse mellan danska och litauiska skolelevers inställning till engelska i vuxnas tal visar att engelskan ger litauiska ungdomar ett starkare intryck av nyhet och modernitet än deras danska jämnåriga. Dessutom tycks användningen av engelska i det offentliga rummet (på tv) inte vara acceptabel för litauiska elever, till skillnad från för en betydande andel av de danska respondenterna. A. ČEKUOLYTĖ. Jaunimo požiūris į angliškus žodžius suaugusiųjų kalboje 339 LITERATŪRA Andersen M. H. 2004: Engelsk i dansk: Helt vildt sjovt eller wannabeagtigt og ejendomsmæglerkækt?, København: Dansk sprognævn. Girčienė J. 2004: Naujujų skolinių ir jų atitikmenų konkurencija sakytinėje vartosenoje. – Skoliniai ir bendrinė lietuvių kalba, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 120–146. Jørgensen J. N., Quist P. 2008: De unges sprog, København: Hans Reitzel Forlag. Kotsinas U.-B. 2007: Ungdomsspråk, Uppsala: Hallgren & Fallgren Studieförlag. Kristiansen T. 2005: The Power of Tradition. A Study of Attitudes towards English in Seven Nordic Communities. – Acta Linguistica Hafniensia 37, Copenhagen: C. A. Reitzels forlag, 155–169. Kristiansen T. 2006: Nordiske sprogholdninger. En masketest, Oslo: Novus forlag. Lambert W. E. et al. 1960: Evaluational Reactions to Spoken Languages. – Journal of Abnormal and Social Psychology 60 (1), 44–51. Preisler B. 1999: Danskerne og det engelske sprog, Roskilde: Roskilde universitetsforlag. Rathje M. 2008: Generationssprog i mundtlig interaktion. En sociolingvistisk undersøgelse af generationsspecifikke sproglige og interaktionelle træk i tre generationers talesprog, København: Dansk Sprognævn. Sharp H. 2001: English in Spoken Swedish. A Corpus Study of Two Discourse Domains, Stockholm: Almqvist & Wiksell. Vaicekauskienė L. 2006: Anglų kalbos svetimžodžiai ir socialinis identitetas Lietuvoje. – Darbai ir dienos 46, 65–78. Vaicekauskienė L. 2010: Globalioji daugiakalbystės perspektyva: anglų kalbos vieta ir vaidmuo Lietuvos miestų erdvėje. – M. Ramonienė (red.), Miestai ir kalbos, Vilnius: Vilniaus universitetas. Gauta 2010 09 09 YOUNG PEOPLE’S PERCEPTION OF ENGLISH WORDS IN ADULT LANGUAGE Summary Contemporary society is based on youth cult. We want to be young, modern and efficient. One of the ways to look modern and young is to speak youth language. Youth language differs from adult language. One of the differences arises from 340 KALBOS KULTŪRA | 83 the inclusion of English words, or to be more precise, the use of certain English words, like nice, sorry, fuck etc. As evidenced by the results of a few surveys, adolescents are fully aware of typical features of youth language and they use such language only when speaking with other adolescents. But how will they react when they hear an adult use in his/her speech certain English words that clearly belong to youth language? Moreover, will adolescents tolerate the use of such English words in public, for instance, on TV? The article presents an experiment known as The Matched Guise Technique, which was carried out in a secondary school in Vilnius. 55 pupils were asked to listen to recorded speech of five women and then describe the speakers. All the women indicated their age, so the respondents were aware of the speakers’ age. What pupils did not know was that one woman talked twice: the first time she talked plain Lithuanian (the Lithuanian guise), the other time she used three English words, namely, OK, sorry and nice (the English guise). The aim of the experiment was to investigate the pupils’ evaluation of the woman in the two different guises. The pupils were also asked to indicate the best and worst speakers and evaluate how the women would function as TV hostesses. The results of the experiment showed that only a minority of the respondents reacted negatively to the use of English words in the adult speech. They described the speech of the woman in the English guise as contrived and unnatural and noted that the language she used did not become a 40-year-old woman. However, the majority of the adolescents reacted positively to the use of youth English in the adult speech. The pupils described the women in the English guise as modern, efficient and young. They also hypothesized that such adults had many foreign friends and spent much time at the computer. The adolescents’ attitudes to English words in the adult speech show that they relate the use of such language to the modern lifestyle which resembles the young people’s lifestyle. Interestingly enough, the woman in the Lithuanian guise was described as a lovely and self-assured mother who represented the traditional life style. As regards the question about which of the speakers they liked most, similar numbers of the pupils chose the woman in the English and in the Lithuanian guises. But when asked about the best TV hostess, the pupils gave preference to the woman in the Lithuanian guise reasoning that the use of English is not appropriate in public contexts. Obviously, the official Lithuanian language policy has an impact on the adolescents’ language attitudes. AURELIJA ČEKUOLYTĖ Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius [email protected] A. ČEKUOLYTĖ. Jaunimo požiūris į angliškus žodžius suaugusiųjų kalboje 341