Trumpųjų žinučių rašybos bruožai

LAIMA NEVINSKAITĖ Institutet för litauiska språket DRAG I SMS-MEDDELANDENS SKRIVSÄTT Korta meddelanden (SMS), som i början av mobiltelefonernas framväxt utformades som en tilläggstjänst, har under de senaste åren blivit minst lika populära som vanliga telefonsamtal. Detta beror på olika orsaker, till exempel kostnaden, möjligheten att få kontakt utan att störa den andra personen och liknande. Enligt Litauens statistikmyndighet översteg antalet meddelanden som skickades under 2006 något 9 miljarder och har förblivit ungefär detsamma fram till i dag, vilket motsvarar omkring 25 miljoner korta meddelanden per dag (Lietuvos statistikos departamentas 2010). Eftersom meddelanden är ett medel för muntlig kommunikation kan de bli föremål för språklig analys. Det som främst väcker intresse för meddelandenas språk är dock inte enkel vetenskaplig nyfikenhet, utan det särpräglade skrivsättet, som märks redan vid första anblicken, och dess möjliga inverkan på korrekt stavning. I offentliga diskussioner råder oro över meddelandespråket och dess inverkan på språkbruket i allmänhet – en fråga som är aktuell både i andra länder och i Litauen (se översikten över diskussionerna i Thurlow 2006; om de litauiska diskussionerna: Rotautaitė 2007; Jackevičius 2010). Syftet med denna artikel är att undersöka drag i litauisk stavning i korta meddelanden och diskutera deras funktioner. Målet är inte bara att fastställa hur stavningen i litauiska meddelanden (stavning av ord, användning av versaler och skiljetecken) skiljer sig från den vanliga, utan också att försöka fastställa varför man väljer dessa sätt att skriva meddelanden och mata in text (med stöd av utländska forskares studier och författarens egna iakttagelser). Artikeln behandlar endast stavning; lexikonet och andra språkliga aspekter undersöks inte närmare. För att avgränsa undersökningsobjektet analyseras inte heller användningen av textbaserade emotikoner (så kallade smileys). För undersökningen samlades 2 060 korta meddelanden in från 75 personer i olika åldrar och från olika tjänsteleverantörer. Detta urval gör det möjligt att sammanställa en tämligen utförlig lista över drag i meddelandenas stavning. I artikeln anges L. NEVINSKAITĖ. Trumpųjų žinučių rašybos bruožai 275 också vissa kvantitativa tendenser, som visar hur utbredda de olika stavningsdragen är i de insamlade meddelandena. Eftersom urvalet inte är representativt bör de nämnda tendenserna betraktas som preliminära och användas för att formulera vidare antaganden, inte för att dra slutgiltiga slutsatser. Av detta skäl redovisas inte heller detaljerade resultat från den kvantitativa analysen. Undersökningsdata1 behandlas mer ingående i artikelns andra avsnitt. 1. SPRÅKLIGA DRAG I SMS: EN ÖVERSIKT ÖVER FORSKNINGEN SMS-tjänsten började erbjudas i mitten av 1990-talet. Det tog en viss tid innan språkforskare uppmärksammade meddelanden som forskningsobjekt, men sedan år 2000 har forskningen ökat (Thurlow, Poff 2010). Man undersöker inte bara språkliga drag utan även pragmatiska aspekter: dialogens sekvens, början och slut, kodväxling och kommunikationens syfte. Pragmatiken kring meddelandets längd, textens komplexitet, grammatik och interpunktion, stavning och användning av textbaserade känslosymboler undersöks också. Forskningen gäller främst meddelandespråket hos yngre personer, även om de inte är de enda (men de flitigaste) som skriver meddelanden. Man jämför också mäns och kvinnors meddelandespråk, medan det finns mycket få studier utifrån andra demografiska egenskaper (Thurlow, Poff 2010). Till skillnad från de första vetenskapliga artiklarna om meddelandespråk, där man bara pekade ut observerade särdrag, söker man numera också statistiska belägg för hur utbredda de är. Undersökningar görs bland mobiltelefonanvändare i syfte att ta reda på varför meddelandeskribenter skriver på det sätt de gör. De första studierna om hur meddelandeskrivande påverkar läs- och skrivkunnigheten och kvaliteten på skrivandet i andra texter har också publicerats (Thurlow 2006). Naturligtvis bedrivs det även en hel del mer allmän forskning om kommunikation via meddelanden, vilken också är viktig för att förklara meddelandespråkets särdrag. Denna artikel bygger huvudsakligen på arbeten av utländska författare. Det gick inte att hitta publicerade studier av meddelanden på litauiska, endast information om studenters examensarbeten som hade genomförts. Meddelanden i Litauen har undersökts ur andra perspektiv, till exempel har ”kärleksmeddelanden” analyserats (Skabeikytė-Kazlauskienė 2007), och den negativa inverkan som meddelanden har på språkinlärningen har nämnts 1 I artikeln används empiriska data från Viktorija Steponavičiūtės magisteruppsats (handledare L. Nevinskaitė) (Steponavičiūtė 2010). 276 KALBOS KULTŪRA | 83 (dock utan forskningsbaserade belägg) (Salienė 2007). Ungdomars inställning till språklig korrekthet inom olika områden av språkanvändning, däribland meddelanden, har undersökts (Grigonienė, Spūdytė 2010). Egenskaper hos elektronisk diskurs har undersökts ingående, men vid den tiden omfattade den ännu inte SMS (Ryklienė 2000 m.fl.). Forskning om meddelandespråk möter stora svårigheter när det gäller insamling av material: meddelanden är ett privat kommunikationsmedel och publiceras inte offentligt, vilket gör det svårt att samla in stora mängder representativa data. I andra länder har man dock redan gjort de första försöken att samla in meddelanden systematiskt. Det största kända projektet för detta ändamål, kallat ”Skänk dina SMS till vetenskapen” (Faites don de vos SMS à la science), genomfördes 2004 i den franskspråkiga delen av Belgien. En korpus med 30 000 meddelanden sammanställdes och innehöll meddelanden från många olika samhällsgrupper. Ett avgiftsfritt telefonnummer avsattes för insamling av meddelanden; dit kunde man skicka meddelanden, och på internet ombads människor att fylla i ett kort formulär med grundläggande sociodemografisk information om sig själva. För att samla in så mycket material som möjligt marknadsfördes projektet brett i medierna. Meddelandena i korpusen redigerades (personlig information och liknande raderades) och återgavs på standardfranska, eftersom delar av texten annars skulle ha varit svåra att förstå. På så sätt skapades i huvudsak en tvåspråkig meddelandekorpus (Fairon, Paumier 2006). De flesta forskare är överens om att meddelandespråket skiljer sig avsevärt från det vanliga språket (det beror naturligtvis på språkbrukarna – i synnerhet brukar ungdomsspråket framhållas i detta avseende). Det finns uppfattningar om att detta är en framväxande, självständig språkregister (Vosloo 2009). På engelska har denna språkvariant redan en etablerad benämning, texting language, medan enskilda delar av den kallas textisms. På litauiska har den kallats ”žinutinimas” (Miliūnaitė 2008), men benämningen har ännu inte fått någon större spridning. 1.1. Meddelandenas funktioner och deras inverkan på meddelandespråket När man undersöker språket i textmeddelanden måste man ta hänsyn till meddelandenas kommunikativa funktioner, eftersom de avgör vilka språkliga drag som används i meddelandena och också kan förklara orsakerna till dessa drag. I litteraturen anges följande huvudsakliga funktioner hos meddelanden: affektiv (uttryck för känslor); fatisk (upprätthållande av kontakt), till exempel hälsningar, inbjudningar, skämt och så vidare; socialt samordnande (till exempel att meddela vad man gör för tillfället, var man befinner sig, vad man ska köpa, var man ska vänta och så vidare) (Segerstad 2002; Thurlow, Poff 2010). L. NEVINSKAITĖ. Trumpųjų žinučių rašybos bruožai 277 Även om meddelanden också kan användas i vissa yrkesmässiga och sakliga sammanhang (främst i reklam, men också inom medicin, pedagogik, politisk kommunikation, medier och så vidare), är det dominerande användningsområdet informell personlig kommunikation mellan människor. Därför hör meddelandespråket till det informella språkregistret, som i hög grad präglar språkets karaktär (Segerstad 2002). Även orsakerna till att ett särskilt meddelandespråk uppstod och fortfarande används hänger samman med meddelandenas funktioner och särdragen i deras användning. Fyra grupper av orsaker kan urskiljas. För det första handlar det naturligtvis om tekniken, som tvingar en att få plats med meddelandet inom ett relativt litet antal tecken (160 tecken). Under en tid var detta en starkt begränsande faktor, eftersom det helt enkelt inte gick att överskrida detta antal i telefonerna – för att skicka en längre text behövde man skicka ett separat meddelande till. Även om det numera går att skriva längre meddelanden utan avbrott i många telefoner, begränsas detta av kostnaden (längre meddelanden kostar motsvarande mer) och kanske också av en vana som dröjt sig kvar. Även en annan teknisk faktor spelar in: med ett vanligt telefontangentbord går det relativt långsamt att skriva text (för att mata in ett tecken måste man trycka på en tangent mellan en och fyra gånger). Detta uppmuntrar till användning av förkortningar och till att hitta andra sätt att skriva text snabbare, till exempel genom att välja bokstäver som är snabbare att ”nå” (Segerstad 2002; Rivière 2002; Crystal 2008). Önskan att skriva ett meddelande snabbare kan ibland också förklara varför man låter fel stå kvar – om det tar längre tid att mata in rätt bokstav behåller man ett snabbare, om än felaktigt, alternativ, eftersom man antar att mottagaren ändå kommer att förstå texten (Rivière 2002). Förkortning sker för övrigt inte bara genom stavning, utan också genom att hushålla med tankemödan, använda en telegramstil och välja kortare engelska ord (ibid.). Å andra sidan beror meddelandenas korthet och andra särdrag också på de kommunikativa funktioner hos meddelanden som nämnts ovan. Studier visar att meddelandenas upphovspersoner sällan utnyttjar det tillåtna antalet tecken (enligt en studie var exempelvis den genomsnittliga meddelandelängden 65 tecken). Kortheten och önskan att skriva text snabbt beror alltså inte bara på meddelandets längd, utan också på pragmatiska orsaker, framför allt kommunikationens dialogiska karaktär, eftersom man ofta svarar på ett mottaget meddelande utan att upprepa sådant som redan är känt (Thurlow, Poff 2010). Som nämnts används meddelanden oftast för informell personlig kommunikation, vilket ger dem en informell språkstil och leder till avvikande stavning. En tredje orsak till att meddelandespråket skiljer sig från det språk som vanligtvis används i andra sammanhang är nöjet i att leka med språket (Crystal 2008) och bryta mot reglerna. Detta bekräftas också av en undersökning bland användare – när 278 KALBOS KULTŪRA | 83 vissa hävdar att det är roligt att skapa tvetydigheter i meddelanden och leka med språket, och att sådan lek gäller både innehåll och uttrycksform. För elever kan det också vara roligt att mer eller mindre medvetet bryta mot reglerna. Det framhålls att det är roligt inte bara att skapa sådana meddelanden, utan också att läsa (tyda) dem (Rivière 2002). Slutligen hänger skillnaderna i meddelandespråket också samman med uttryck för identitet (detta motiv förknippas framför allt med ungdomars meddelandespråk), eftersom förkortningar och särskilda skrivsätt, utöver kunskaper i standardspråket, kräver kännedom om viss intern information eller en kod och är obegripliga för andra (Segerstad 2002). J. K. Androutsopoulas (2000) hävdar att ”icke-standardiserad stavning kan vara ett utmärkt och samtidigt lekfullt sätt för textförfattare (särskilt ungdomar) att uttrycka sin sociala identitet genom att avvika från konventionella normer; på så sätt skiljer de ut sig från andra (till exempel vuxna) och skapar en gemenskap” (cit. ur Thurlow, Poff 2010: 9). Även andra forskare medger att meddelanden faktiskt använder något slags hemlig ungdomskod, som delvis är internationell (baserad på engelska) och delvis lokal (Mante-Meijer, Pires 2002). Två personer kan också skapa ett eget meddelandespråk, som blir ett uttryck för deras samhörighet (Rivière 2002). Till detta bör man även lägga uttryck för individualitet – meddelanden gör det möjligt att uttrycka individuell kreativitet (Crystal 2008), och därför är det ibland svårt att avgöra vilka stavningsexempel som är systematiska och vilka som är enstaka. 1.2. Meddelandenas stavningsdrag Meddelandespråket studeras som en bredare språkvariant inom den elektroniska miljön, med många gemensamma drag med språket i andra varianter inom denna miljö (bloggar, snabbmeddelanden, chattrum, forum och andra former av kommunikation på internet). Men dessa varianter skiljer sig också sinsemellan – vad gäller formalitet och andra avseenden. Språket i den elektroniska miljön uppvisar drag från både skriftspråk och talspråk. Vissa webbtexter (portaler, reklam med mera) ligger närmare skriftspråket och skiljer sig inte alls eller nästan inte alls från vanligt skriftspråk. Men det finns också skrivsituationer där språket, trots att det är nedskrivet, uppvisar fler drag av talspråk (snabbmeddelanden, privata e-postmeddelanden med mera). I dessa fall är tidsfaktorn mycket viktig, eftersom man oftast förväntar sig ett snabbt svar; sådana meddelanden är tillfälliga, eftersom de kan raderas omedelbart eller skjutas åt sidan (som i ett snabbmeddelandefönster); språket är brådskande och energiskt och påminner om ett direkt samtal ansikte mot ansikte (Crystal 2008). L. NEVINSKAITĖ. Trumpųjų žinučių rašybos bruožai 279 Dažnai cituojamame straipsnyje (Thurlow 2003) skiriami trys žinučių kalbos sociolingvistiniai principai, kurie paaiškina žinutėse vartojamos kalbos bruožus: trumpumas ir greitis; parakalbinė restitucija, t. y. neverbalinės išraiškos priemonių, kurių trūksta rašytinei komunikacijai žinutėmis, kompensavimas; fonologinė aproksimacija, t. y. apytikslė rašyba. Šie principai pasireiškia tam tikrais konkrečiais nestandartinės žinučių rašybos bruožais – dauguma iš jų būdingi ir kitoms elektroninės komunikacijos priemonėms, tik nevienodai plačiai paplitę (Thurlow 2003; Crystal 2008; Tagg, Baron, Rayson 2010). Tai: 1) olika slags förkortningar: flera bokstäver i mitten eller i slutet utelämnas, den sista bokstaven skrivs inte; 2) akronymer och initialismer; 3) bokstavshomofoner (t.ex. u = you), homofoner som bildas av bokstäver och siffror (t.ex. 2night = tonight); 4) ”felaktig” (avsiktlig) stavning och korrekturfel; 5) okonventionell stavning (t.ex. cuz = because); 6) stilisering av accent, dialektal och talspråklig stavning; 7) sammanskrivna ord (t.ex. thankyou, ohdear); 8) skrivning utan versaler; 9) typografiska markeringar (t.ex. att skriva enskilda ord enbart med versaler, att använda en asterisk för att betona ett ord); 10) användning av flera skiljetecken för att uttrycka känslor (t.ex. flera utropstecken). Meddelanden skrivna på olika språk har liknande stavningsdrag, även om vissa språk använder vissa grepp mer och andra språk andra, eftersom språkliga särdrag gör att vissa grepp passar bättre för vissa språk och sämre för andra (se översikterna Crystal 2008: 123–148; Thurlow, Poff 2010: 5). Som nämnts blir empiriska studier allt fler, där förekomsten av de ovan nämnda stavningsdragen i meddelanden undersöks kvantitativt och synen på utbredda stereotyper underbyggs bättre. Många forskare konstaterar att det i meddelanden som undersöks statistiskt inte förekommer så många förkortningar och andra drag av icke-standardiserad stavning som man skulle kunna tro när man läser skrämmande artiklar i populärmedier. Dessutom är de förkortningar som används i meddelanden inte särskilt ”exotiska”. Meddelandespråket är alltså inte något särpräglat språk: i de undersökta meddelandena finns mycket få förkortningar eller andra stavningsformer som är nya eller obegripliga utan det sammanhang där de skrevs, även för en utomstående betraktare (Segerstad 280 KALBOS KULTŪRA | 83 2002; Thurlow 2003). De flesta sådana meddelanden skulle kunna skrivas på en lapp som fästs på kylskåpsdörren eller lämnas på bordet – där samma korthetsregel gäller. Därför dras slutsatsen att påståenden i populärmedierna och från vissa språkforskare om att meddelandespråket är obegripligt och särpräglat är kraftigt överdrivna, eftersom man inte tar hänsyn till den diskursiva betydelsen av språkanvändning i specifika situationer (Thurlow, Poff 2010). 1.3. Meddelandenas inverkan på läs- och skrivkunnigheten Som redan nämnts bedöms meddelandenas utbredning ofta negativt. Man befarar att skrivandet av dem fördärvar språket och att ungdomars färdigheter i läsning och skrivning försämras. Störst oro väcker tanken att vanorna från meddelandeskrivandet kan överföras till andra texter där korrekt skrivande krävs: ”från hela världen strömmar klagomål om att särdrag i meddelandeskrivande letar sig in i det formella registret för skolskrivande” (Vosloo 2009). Det finns jämförelsevis få empiriska studier inom detta område – hittills har man främst undersökt särdrag i meddelandeskrivande eller meddelandenas funktioner, och de första studierna där meddelandeskrivande kopplas till läs- och skrivkunnighet har först nyligen påbörjats. Dessutom är resultaten från de studier som genomförs inte entydiga. I sin översikt över studier av meddelandeskrivandets inverkan på engelsk stavning hävdar forskarna (Thurlow, Poff 2010) att endast ett fåtal forskare har konstaterat en negativ inverkan av meddelanden, medan många andra empiriska studier visar att meddelandeskrivande inte utgör något hot mot undervisningen i och inlärningen av standardengelska. Enligt resultaten från en enkät bland skolelever i USA uppgav de flesta tillfrågade eleverna att meddelandeskrivande inte har någon negativ inverkan på deras skrivförmåga; ändå erkände 64 procent att vissa informella stavningsdrag då och då förekommer i deras skolarbeten (Lenhart 2008). På grund av undersökningsmetoden (hur tillförlitliga är elevernas egna uppfattningar om sin förmåga?) bör studien dock bedömas kritiskt. I detta sammanhang citeras oftast en grupp engelska forskare vars studier ger fler positiva belägg för meddelandenas inverkan. En av deras studier visade att meddelandeskrivande och betyg i stavning inte hade något samband (citerat efter Vosloo 2009), medan en annan studie bekräftade att meddelandeskrivande till och med har en positiv inverkan på läsförmågan och den fonologiska medvetenheten. Författarna undersökte sambandets riktning (dvs. vilken faktor som påverkar vilken) och hävdade att meddelandeskrivande främjar bättre läsförmåga, inte tvärtom (Plester, Wood, Bell 2008). L. NEVINSKAITĖ. Trumpųjų žinučių rašybos bruožai 281 Meddelandenas positiva inverkan förklaras med att det krävs fonologisk medvetenhet för att skriva och förstå förkortningar, något som främjar både skriv- och läsförmågan. Att ofta skriva och läsa meddelanden kan hjälpa barn att lära sig skriva och läsa, eftersom den begränsade meddelandelängden kräver att man skriver kortfattat, kreativt och lekfullt – vilket är god övning. Överlag tillbringar barn mer tid med att skriva när de skickar meddelanden, och får fler möjligheter att experimentera och lära sig (Crystal 2008). D. Crystal hävdar dessutom att meddelanden bara i enstaka fall påverkar skrivandet av andra texter: han hänvisar till kommentarer från företrädare för utbildningsinstitutioner i Skottland och England om att förkortningar som är typiska för meddelanden förekommer i elevers provtexter, men endast i ”en mycket liten” andel av texterna. Dessutom påverkas ungdomars försämrade skrivförmåga inte bara av meddelanden (här citerar han liknande klagomål från 1920-talet), utan även av andra faktorer – tv, tid framför datorn och minskad bokläsning, det vill säga orsaker som fanns redan innan meddelanden blev vanliga. Även om meddelandeskrivandets stil förekommer i andra sammanhang i vissa fall, medger meddelandeskrivare alltså oftast att språkanvändningen beror på den specifika texten. I den tidigare nämnda studien av ungdomar i USA betraktade en stor andel av de tillfrågade över huvud taget inte meddelandeskrivande som ”skrivande”. Enstaka belägg visar att meddelandenas författare skiljer väl mellan olika språkliga sammanhang – enligt dem själva använder de inte förkortningar när de skriver till sina föräldrar eller till tv (Crystal 2008). Detta bekräftas indirekt också av uppgifter från en studie som genomfördes i Litauen om ungdomars inställning till korrekt språkbruk: 91 procent av studenterna uppgav att det var mycket viktigt för dem att skriva skriftliga arbeten korrekt (6 procent ansåg det ganska viktigt), men endast 9 procent tyckte att det var mycket viktigt att skriva meddelanden korrekt (41 procent ansåg det ganska viktigt) (Grigonienė, Spūdytė 2010). Därför skulle meddelandeskrivande kunna betraktas som ett fall av kodväxling – när man skriver meddelanden övergår man till ett annat sätt att stava, och vid behov återgår man till den vanliga stavningen. D. Crystal hävdar att skrivundervisningen inte bara bör inriktas på korrekt stavning, utan även på förmågan att känna igen olika språkliga sammanhang – när vilket skrivsätt passar (Crystal 2008). Det är viktigt att notera att översikten här endast omfattar studier från engelskspråkiga länder. Det gick inte att hitta studier i ämnet som publicerats på engelska i andra länder; det finns inte heller några motsvarande studier i Litauen än så länge. Därför kan resultaten från sådana studier endast delvis tillämpas på litauiska. Å ena sidan skulle meddelandeskrivande kunna ha en positiv inverkan även på användare av litauiska, genom att främja 282 KALBOS KULTŪRA | 83 … ungdomens språkliga kreativitet genom att skapa fler tillfällen att skriva. Det är dock andra stavningsdrag (som inte är aktuella för engelskan) som borde ha störst inverkan på litauiskan – att skriva bokstäver utan diakritiska tecken, vilket kan göra det svårare att skilja mellan korta och långa vokaler, samt att stavningsregler glöms bort. För att besvara frågan om meddelandenas inverkan på litauiskan behöver undersökningar av dem genomföras. 2. UNDERSÖKNING AV STAVNINGEN I LITAUISKA SMS För att fastställa vilka stavningsegenskaper som kännetecknar meddelanden skrivna på litauiska genomfördes en undersökning av litauiska SMS. Materialet samlades in via personliga sociala nätverk; dessutom ombads en skola om hjälp. Meddelandeförfattarnas modersmål är litauiska, och några av dem behärskar en dialekt. Det insamlade materialet sammanfattas, med hänsyn till respondenternas ålder och kön, i tabell 1. Reklammeddelanden som skickats av olika företag och mobiloperatörer inkluderades också i undersökningen. I den fortsatta texten analyseras, om inget annat anges, meddelanden skrivna av enskilda personer. TABELL 1. Urvalet för meddelandeundersökningen Kön Ålder Totalt 9–10 år 16–19 år 20–30 år 31–40 år 41–74 år kvinnor 34 82 1003 39 314 1472 män 27 0 518 5 0 550 totalt 61 82 1521 44 314 2022 reklammeddelanden 38 totalt 2060 Vid sammanställningen av en databas med textmeddelanden uppstod svårigheter. Personer i olika åldersgrupper kommunicerar inte med textmeddelanden lika ofta, vilket gjorde det svårt att få in fler meddelanden från personer i vissa åldersgrupper. Inte heller kunde tekniska problem undvikas; det gick inte alltid att överföra meddelandena till en dator. Det måste medges att urvalet av meddelanden som samlats in för undersökningen inte är representativt och huvudsakligen speglar skrivvanorna hos personer i åldern 20–30 år— L. NEVINSKAITĖ. Trumpųjų žinučių rašybos bruožai 283 —vanor. För att skapa ett annorlunda urval skulle man behöva välja meddelandeskrivare utifrån sociodemografiska egenskaper och samla in lika många meddelanden från varje person. Vid analysen skulle man behöva räkna ut hur utbredda språkdragen är bland meddelandeförfattarna och till och med ta hänsyn till mottagaren2. De insamlade meddelandena (cirka 99 procent) överskred inte standardlängden för ett enskilt meddelande (160 tecken), trots att de flesta moderna telefoner tillåter att man skriver längre meddelanden utan avbrott. Den största andelen – 41 procent – utgjordes av de kortaste meddelandena (upp till 20 tecken), och meddelandenas genomsnittliga längd var 35,6 tecken. Analysen av meddelandena ger anledning att anta att yngre personer och män skriver kortare meddelanden. Det kan ha hänt att författarna till vissa längre meddelanden inte ville lämna över dem till forskarna på grund av deras personliga innehåll (det kan antas att längre meddelanden avslöjar fler personliga detaljer). Med tanke på det stora antalet insamlade meddelanden kan man ändå hävda att de flesta meddelanden som skrivs är ganska korta. Meddelandetextens längd är viktig vid tolkningen av särdrag i meddelandenas stavning. En del stavningsvarianter i meddelanden har uppstått till följd av behovet att hålla sig inom det begränsade antalet tecken, och därför skulle sådana data kunna hjälpa till att besvara frågan om dessa särdrag fortfarande fyller samma funktion, det vill säga bidrar till att förkorta texten. 2.1. Användningen av diakritiska tecken Den tydligaste skillnaden mellan stavningen i litauiska textmeddelanden och i andra, särskilt formella, sammanhang är skrivningen av de litauiska bokstäverna ą, č, ę, ė, į, š, ų, ū, ž. Även om man kan anta att det i andra texter inom internetkommunikation finns en tendens att oftare använda diakritiska tecken3, skrevs ändå den största delen av de insamlade meddelandena utan diakritiska tecken. Några meddelanden med inkonsekvent stavning hittades, liksom ett fall (flera meddelanden skrivna av en och samma person) där man försökte ersätta vanliga litauiska bokstäver med sådana som inte alls finns i det litauiska alfabetet, men som visuellt liknar motsvarande litauiska bokstäver: Då passar jag på att skicka en önskesnöboll!;-) 2 Detta är dock ganska komplicerat, och därför presenteras i artikeln endast de mest allmänna tendenserna, formulerade utifrån beräkningar i det nämnda magisterarbetet (Steponavičiūtė 2010) och beräkningar som artikelns författare har gjort. 3 Enligt exempelvis uppgifter från en undersökning skrevs år 2010 tre gånger fler delfi.lt-kommentarer med litauiska bokstäver än år 2000 (Fler skribenter... 2010). 284 KALBOS KULTŪRA | 83 Valet att inte använda litauiska bokstäver kan kopplas till två orsaker som liknar dem som nämnts i samband med meddelandenas längd. Den första är den tekniskt begränsade skrivhastigheten (det krävs fler knapptryckningar för att välja en litauisk bokstav, och om funktionen för litauiskt teckensnitt är aktiverad på telefonen tar det också längre tid att komma åt andra bokstäver, till exempel glider a in mellan a och b, vilket gör att vissa personer till och med stänger av funktionen på sina telefoner). Den andra orsaken är kostnaden (litauiska tecken kodas som flera symboler, och meddelandet kanske inte ryms inom ett enda meddelandes omfattning). Så även om det (kanske) blir fler som skriver med litauiska bokstäver på internet, styrs stavningen i textmeddelanden av andra orsaker. 2.2. Okonventionell och felaktig stavning av ord I de insamlade textmeddelandena förekom också fall av ovanlig (okonventionell) stavning, där inte bara bokstäver med diakritiska tecken utan även vissa vanliga litauiska bokstäver utan diakritiska tecken ersattes med andra. Tre sådana stavningssätt hittades: oftast ersattes v med w, medan ks ersattes med x och i med j. Här följer exempel på sådana textmeddelanden (bokstavsbyten förekommer till och med i efternamn och vanliga förkortningar): Ne,nes dar warysim prie egluciu / Geriau walinskiene butu kritus arba marius / Tau 6dieni rode be pwm turbut / Nk ziuriu tw o ka tu? / Aha, nes atsiusiu dokumenta. Reix atspausdint, ryt pasiims. / Tj veliau susirasysim Orsakerna till bokstavsbytena har främst samband med skrivhastigheten för meddelanden: när man skriver w behöver man trycka på knappen en gång, medan v kräver tre tryckningar; samma skillnad finns mellan bokstäverna i och j; ks är två tecken, medan x är ett. Ett fall hittades där litauiska bokstäver ersattes med former som innehåller h. Detta sätt förlänger textinmatningen och ökar antalet tecken, vilket gör det ineffektivt i meddelanden. Till exempel: Tai 3h ten prabuwau vakar. Nuo algos nuskaiciuoja taj,ka pavagia kazhkas.taj centus gauna darbuotojos. Zhodziu,daug ispudziu parsineshiau.Kaip tu gyveni? Det finns få stavfel och korrekturfel i meddelandena. Ett systematiskt stavfel har observerats, vilket också är vanligt i andra elektroniska kommunikationstexter: i stället för į skrivs y: Parasyk man gryzus L. NEVINSKAITĖ. Trumpųjų žinučių rašybos bruožai 285 Några exempel på okonventionell stavning har hittats: ett engelskt ord som stavats på ett ovanligt sätt; skrivning där det engelska alfabetets bokstäver och deras uttal anpassas till litauiska; fonetisk stavning, där man skriver som man hör. Dessa exempel är troligen försök att leka med språket: Vi går dit och sitter en stund,plyz warom,elgsimes pagal situacija / Okej! Vi går, aisc:) [=klart] / Vi går vid halv tolv till prospecta,om det är bra musik för typ 2 timmar,om inte,åker vi snart tillbaka / Åh,jag nebeziejau [=såg inte] till slutet I det här exemplet är det oklart om ordet har stavats fel avsiktligt för skojs skull (så som det låter), eller för att personen inte kan stava: Tj skriv då imorgon tiksl(ei) okej? [=klart] Ett annat fall av mer intressant stavning är när talspråk eller dialekt används. Det är dock svårt att säga hur många dialektala inslag det rör sig om och hur mycket som är medveten stilisering, lek eller helt enkelt talspråk. Några exempel: Före ordet katt fanns inte grå / Försök på annat sätt:-D:-* / Men 1 mycket kommer inte att synas / Okej, när ses vi då:-* / Vid 12–13 kanske. Vi kan ringa varandra, om en annan tid passar dig, kommer vi överens / Men om det råkar passa just då, när du måste sova! 2.3. Ordförkortningar Grafiska ordförkortningar. I meddelanden används mycket många förkortningar – både sådana som är vanliga och sådana som är ovanliga i litauiskan. Inte alla förkortningar som förekommer i meddelanden är bildade enligt normerna för förkortning av litauiska ord (jfr Sližienė, Valeckienė 1992). De flesta är grafiska ordförkortningar, där endast en del av ordet skrivs: en eller två första stavelser och därefter konsonanterna i nästa stavelse fram till vokalen, en eller flera första konsonanter, den första vokalen. Jämfört med andra texter skiljer sig förkortningarna i meddelanden åt vad gäller innehåll (vilka ord som förkortas) och interpunktion (oftast sätts ingen punkt efter förkortningen). I meddelanden används en hel del mer eller mindre vanliga och tydliga förkortningar: tel. (telefon), kt. (annan, annat), L. (Litauen), k. (språk), t.t. (och så vidare), psl. (sida), pav. (till exempel), temp. (temperatur) med flera. Det har dock observerats att en ny kategori av ord som förkortas förekommer i dem – det är vardagliga ord som återkommer ofta i meddelanden och som i andra skrivna 286 KALBOS KULTŪRA | 83 I texter förkortas vanligtvis inte: žinoti (den vanligaste formen nežinau), labai, labas, šiandien, skambinti, veikti, dabar, važiuoti, nieko, gerai, veckodagarnas namn och andra ord. Att sådana ord börjar förkortas bekräftar meddelandenas kommunikativa funktioner: som dialogisk, informell och snabb kommunikation som används i samordningssyfte. Här ges exempel på användning av sådana förkortningar (förkortningarna förekommer i mer än ett meddelande): Nu nzn [=nežinau] att det räcker att vrida på hjulet, blåsa lite och så är det klart / Aciu 1.l.!:-) [=labai labai] / La, när du vaknar, paskamb [=labas..., paskambink] / Labukas, vad wk [=veiki] / Dawai, vi drar för att bara sitta någonstans, dansa ska jag inte mer sian [=šiandien] verkligen. / Db [=dabar] kom jag just:-* / Men det är kul att du atvaz:-) [=atvažiuotum] / Nk [=nieko] jag tittar på tv, vad gör du? / Ti gr [=gerai] då:-) / Sestad [=šeštadienį] eller sekmd [=sekmadienį] kommer jag tillbaka. Förkortningarna följer inte alltid förkortningsreglerna (t.ex. förkortas ordet labas till la osv.), och samma ord förkortas på olika sätt av olika författare – detta bekräftar bara att förkortningarna inte är etablerade och att det inte rör sig om ord som vanligtvis förkortas. Till exempel förkortas šiandien i meddelanden som sian, siand och snd; nežinau – nzn och nez; gerai – gr och ge; labai – l och lb. Slutligen förkortas ibland även andra ord som vanligtvis inte förkortas, för att skriva ett meddelande snabbare. Vissa förkortningar verkar slumpmässiga – när man skriver ett meddelande förkortas något ord på grund av platsbrist eller brådska, om förkortningen är tydlig utifrån sammanhanget. Även namn som är tydliga utifrån sammanhanget förkortas. Till exempel: As saskaitas ntr. [=neturiu] Senare går jag och fyller på för ungefär en halvtimme. / Sweikas, skambbinai wkr? [=vakar] / 28–29. Det prkl [=priklauso] mycket av företaget:) / Vi har redan ätit cep [=cepelinu] / Är du wln? [= Vilniuje] / Dov [Dovydas] sa att det inte längre var han som ändrade profilen:-) jag sa att jag inte tänker rätta den förrän den slutliga var:-) [=varianto] När många förkortningar används kan vissa meddelanden börja likna en specialkrypterad text som är svår för utomstående att förstå, till exempel: Hej. Vad gör du? Svara [=Hej. Vad gör du? Svara] Det fanns bara några få förkortningar i meddelandena som var svårare att dechiffrera. Naturligtvis förstås sådana meddelanden av de personer som skickar och tar emot dem och som känner till korrespondensens innehåll och de vanliga förkortningarna. En tydlig skillnad mellan förkortningarna som används i meddelanden och normerad stavning är att man oftast inte sätter punkt efter sådana förkortningar. Snab- L. NEVINSKAITĖ. Trumpųjų žinučių rašybos bruožai 287 framför allt beror detta på viljan att skriva meddelandet snabbare, spara tecken och undvika att nästa ord automatiskt börjar med stor bokstav efter en punkt (då måste man åter aktivera funktionen för små bokstäver), och dessutom tillmäts detta uppenbarligen inte någon större betydelse. Förkortningar bildas också genom att använda slangartade kortformer av ord, till exempel: bible (bibliotek), univeras (universitet), mikras (minibuss) med flera, men detta hör redan till lexikologins område. För övrigt förekommer det i meddelanden också förkortningar som är vanliga i ungdomsspråket och lånade från engelskan, vilka skulle kunna ersättas med ett litauiskt ord eller en litauisk förkortning (även om den engelska formen är kortare), till exempel: Vid pc. [=persondator] och du?:) Förkortningar, måttenhetssymboler, icke-alfabetiska grafiska tecken. Andra vanliga förkortningar används också, även om de var få i de undersökta meddelandena. Förkortningar, ibland även med ovanlig stavning, till exempel: lnk, tw3, pwm med flera; måttenhetssymboler, till exempel: h (tim.), kg, Lt; specialtecken, till exempel procenttecknet%. Det förekom också användning av symbolen &, som är vanlig i engelska texter och betyder ”och” (även om symbolen redan är ganska utbredd i diskurs på internet används den inte i andra litauiska texter). Till exempel: Var en vän&lämna mig inte ensam i den här saken.. / Med anledning av det annalkande. M&G Kombinationer av siffror och bokstäver. Förkortningar som är helt främmande för litauisk stavning och som påträffades i de undersökta meddelandena (om än få till antalet, men inte bara enstaka förekomster) utgjordes av kombinationer av siffror och bokstäver. Även om det förekommer mer varierande kombinationer av siffror och bokstäver i internettexter (jfr Ryklienė 2000), användes sådana bildningar i den här meddelandesamlingen enbart för att beteckna veckodagar. Siffror i meddelanden skrivna på litauiska används alltså på ett helt annat sätt än i engelskan, där de fungerar som fonetiska homofoner (jfr: deb8 = debate). Till exempel: 4dieni jag kan inte, kanske då 5dieni åtminstone en stund;) / Vet inte, jag säger det 5dieni eller 1dieni, när jag får lönen. Eller ska jag säga det nu?:_* Viljan att spara utrymme och skriva meddelanden snabbare uppmuntrar till användning av förkortningar. Det sistnämnda skälet, som hänger samman med meddelandenas kommunikativa intentioner, borde vara ännu viktigare, eftersom många meddelanden är mycket korta men ändå innehåller förkortningar. 288 KALBOS KULTŪRA | 83 2.4. Användning av versaler Versaler används i skriven text oftast i två fall: när egennamn skrivs och när meningar inleds. I meddelanden klarar man sig dock ofta utan dem. Stavning av egennamn och benämningar. I textmeddelanden förekommer olika egennamn och benämningar. En större andel utgörs av personnamn (förnamn och efternamn) och ortnamn; andra förekommande egennamn är namn på kaféer, butiker och andra kommersiella verksamheter, tv-kanaler, böcker, filmer, varor osv. När egennamn skrivs följer man ofta inte de vanliga stavningsreglerna, det vill säga de skrivs inte med stor begynnelsebokstav, än mindre markeras de med citationstecken. Skrivsättet är inte alltid konsekvent: till och med i samma persons textmeddelanden kan ett namn vid ett tillfälle skrivas med stor bokstav och vid ett annat med liten, och så vidare; stavningen kan också skilja sig åt inom samma meddelande. Några exempel på sådana meddelanden: Nä guste då kanske jag också går, vilken tid ska du gå / Nä, jag åkte inte dit. Frös jättemycket om fötterna hos stundze, men var också för lat, ärligt talat:-D / Svårt att säga, från torsdag får vi gäster från amerika, så jag kan inte lova något;) / Toppen:-) jag går hemifrån nu, ska åka till aprangos utförsäljning / Och vad är den där bra? Jag väntar på fullmånen [...] [= filmtitel] / Det snöar i södra Litauen, men det är ändå påsk.. / Aistes sms: Hej! Biljetterna kostar 10 lt på onsdag. Ska vi gå på ”allt i luften”? På Vingis kl. 18.45. Mobiltelefonernas tekniska egenskaper påverkar användningen av versaler: när man börjar skriva en mening skrivs den första bokstaven automatiskt med versal, och efter en punkt och ett mellanslag skrivs också automatiskt en versal. I sådana fall skrivs egennamn med stor begynnelsebokstav. Ett annat sätt att skriva egennamn och benämningar har noterats i meddelanden som skickas av företag, institutioner, butiker och andra organisationer för att lämna information, meddela pågående kampanjer osv. I sådana nyhets- och informationsmeddelanden markeras egennamn och benämningar alltid på ett av tre sätt: hela ordet skrivs med versaler, endast ordets första bokstav skrivs med versal eller benämningen sätts inom citationstecken: 15% rabatt på alla varor hos KOSMADA KLUBBMEDLEMMAR endast den 15–17 december. Tack för er lojalitet och vi önskar er en god jul! Ert KOSMADA. L. NEVINSKAITĖ. Trumpųjų žinučių rašybos bruožai 289 Skynda dig! Betala med CILI-litas och få upp till 50% rabatt till den 31 januari i CILI:s butiker i Vilnius, Kaunas, Klaipėda, Palanga och Druskininkai. Mer information på draugukortele.lt Informuojame, kad Jums galime suteikti 1700,00 Lt. dydžio vartojimo kredita pavedimu. Detalesne informacija – UAB “General financing” skyriuose PC “Akropolis”, PC “BIG” ir PC “PARKAS” arba tel. 870033123. Kreditas 123 – Skaidrios finansines paslaugos. Versaler i början av en mening. Versaler används inte heller i början av en mening när det inte lämnas något mellanslag efter ett skiljetecken – telefonen aktiverar automatiskt versaler endast efter ett skiljetecken följt av ett mellanslag. Om inget mellanslag lämnas växlas inte textinmatningsläget, och de som skriver sms anstränger sig i allmänhet inte för att markera början på en mening. Orsakerna till att versaler undviks är sannolikt desamma som de som nämnts för andra särdrag i textinmatningen: skrivhastigheten för sms begränsas av tekniken, eftersom det krävs extra knapptryckningar för att aktivera versalfunktionen mitt i en mening. Det kan dock noteras att även om de flesta sms skrivs utan versaler, kan vissa sms-skrivare ägna detta viss uppmärksamhet. Ett exempel hittades (ett stort antal sms skrivna av en och samma person) där pronomenet du skrivs med stor bokstav, uppenbarligen för att uttrycka respekt för mottagaren (men även i samma sms skrivs namnet med liten bokstav): Jaså, med dig:) är du redan i skolan? / Så hos dovile Du?:) 2.5. Interpunktion i text Skriven text delas vanligtvis upp med skiljetecken – sådan text är lättare för läsaren att läsa och förstå. Även avsändare av sms har möjlighet att dela upp sin text i separata element och skilja olika yttranden åt med skiljetecken som är vanliga i skriftspråket. I interpunktionen i sms-texter kan man dock se andra brukstendenser och nya sätt att dela upp text. Interpunktion mellan satsdelar. I de flesta sms skiljs meningens element åt med skiljetecken, men det förekommer också sådana där det skrivna språkflödet inte delas upp med skiljetecken: Så jag skrev ett mejl, men de preciserade inte utan föreslog att jag skulle komma till banken. Jag går till SEB på måndag nära jobbet; kanske åker jag till Akropolis för att gå till Swedbank. 290 KALBOS KULTŪRA | 83 Meningsslutets interpunktion. När man skiljer åt satsdelar som inte hör till samma mening, utan separata meningar, framträder i sms-texter flera olika sätt att markera (eller inte markera) meningsslut. Det är mycket vanligt att inget skiljetecken skrivs i slutet av meningen, trots att man i vanligt skriftspråk alltid skulle sätta punkt eller tre punkter: Åh, jag åt honung, så jag hostade inte på natten / Aha, okej, bara mejlen har ändrats, allt annat är detsamma Skiljetecken sätts inte bara i slutet av påståendesatser, utan inte heller i slutet av frågesatser: Varför / Hur mår du / Så när tänker du göra dig i ordning Det finns förstås sådana meddelanden, om än relativt få, där meningarna avskiljs på vanligt sätt: med punkt, utropstecken, frågetecken eller tre punkter. Det förekommer också inkonsekvent interpunktion – om meddelandet består av flera meningar kan de första vara markerade med skiljetecken (uppenbarligen för att texten ska bli lättare att läsa), medan den sista avslutas utan något tecken. Till exempel: Jag mår bra! utan bil idag / Nå, helt seriöst. Ja, men åtminstone har du jobb ibland Ett helt särpräglat, men mycket vanligt sätt att skriva sms är att avsluta meningar med textbaserade känsloikoner som uttrycker känslor. Textbaserade känsloikoner fyller alltså inte bara funktionen att uttrycka känslor, utan informerar också mottagaren om hur yttrandet är uppdelat i avsnitt: Bra;-) men det enda som inte stämde var att jag inte bjöd in dig till bröllopet:-D Hej. hur är läget? Gick ni någonstans igår?:-) jag lyssnar på hans teorier och skrattar;-):-D om tonåringar och hur de blir sjuka:-D:-D 2.6. Mellanslag mellan ord och skiljetecken Ytterligare ett drag i sms-skrivandet som genast faller i ögonen är att det i många av dem inte lämnas något mellanslag efter ett skiljetecken: Labas.Tw.Ka tu veiki?Kaip gyveni?Kada i siaulius vaziosi? Aha,gerai,keites tik mail,wisa kita tas pats L. NEVINSKAITĖ. Trumpųjų žinučių rašybos bruožai 291 Det förekom också exempel på inkonsekvent skrivning, det vill säga att ett mellanslag lämnas på ett ställe men inte på ett annat (oftast lämnas ett mellanslag mellan meningar, men inte mellan satsdelar): Tvarkiausi namuose,db irgi ziuriu tv. Ka nuveikei snd?:) Att skiljetecken utelämnas och att text skrivs utan mellanslag bör förklaras med en önskan att spara tecken. Å andra sidan finns det många korta sms där meddelandet även med mellanslag skulle rymmas inom teckengränsen för ett enda sms. Uppenbarligen spelar vanan att skriva sms in här – mobiltelefonanvändaren som vant sig vid att skriva på det här sättet gör det hela tiden, oavsett meddelandets längd. Det är värt att notera att detta sätt att skriva text används inte bara i personliga sms, utan också i vidarebefordrade hälsningsmeddelanden: Ismokim atleisti,ismokim pamilti,ant angelo sparno i dangu pakilkim.Uzdek im sirdyse Kaledu ugnele,tegu ji apsviecia kitu metu kelia.. su sventemis! Ytterligare ett drag i textinmatningen är att inget mellanslag lämnas och att ord flyter ihop. Även om detta i utländsk litteratur framställs som ett av de skrivsätt som kännetecknar sms, förekom det få sådana fall i det litauiska materialet. De enda förekomsterna av sammanskrivna ord i de undersökta sms:en gällde företagsnamn eller andra namn: Alltså till cilikaima?:-* / Mycket, jag skrev en artikel cvbanko, och de är svåra:-* Ett vanligare fall av ovanlig textinmatning är när inget mellanslag lämnas mellan ett tal och ordet som följer efter eller står före det – uppenbarligen för att texten ändå är lätt att läsa (lättare än om två ord skrivna enbart med bokstäver hade skrivits ihop), men även sådana exempel förekom bara några få gånger: Nelygink 10metu wairuojancio ir puse metu:-* / Padariau i hansa tau 300pavedima / Kodel jis 4m. nedainavo? / Tai namo grizau apie puse12:-) Därmed har de vanligaste skillnaderna mellan sms och vanlig text vad gäller stavning och textinmatning gåtts igenom. I de analyserade sms:en förekom också fler av de särdrag som behandlas i litteraturen, men endast enstaka fall. I personliga sms förekom bara ett par fall av framhävning (betoning av text) – eftersom de var så få är det svårt att avgöra om de bara var tillfälliga eller om de används oftare (i reklamsms är detta sätt att framhäva text ganska vanligt). Framhävning görs med versaler: Rytoj, t y birzelio 18 d., man gresia +1 metai.. Būk draugė&nepalik vienos siam reikale.. Pasak Palmiros: tinkamiausias laikas guosti-nuo 7.. Tad LAUKSIU!!;-) 292 KALBOS KULTŪRA | 83 Ett par exempel har hittats som kan kallas uttalsstiliserande, där man med skriftliga medel försöker efterlikna intonation: Bra:-* / Jaa:-* Generellt visar de insamlade meddelandena att det finns material för att undersöka kodväxling (exempel på inslag av engelska och ryska ord förekommer) och lexikalt bruk (talspråkligt ordförråd, dialektala former), men detta är inte längre artikelns syfte. SLUTSATSER Numera råder allmän enighet om att språket i korta textmeddelanden (särskilt stavningen) har särdrag som skiljer sig från det språk som används i andra sammanhang, och att det ibland betraktas som en framväxande, separat språkregister. Meddelandespråkets särdrag bestäms framför allt av dess funktioner (det används för informell och snabb kommunikation) och av specifika skäl till att använda just meddelandespråk: teknisk-ekonomiska (meddelandets begränsade längd och svårigheten att skriva), nöjet i att leka med språket samt uttryck för social identitet och individualitet. Meddelandespråkets spridning och dess inverkan på förmågan att skriva i andra sammanhang väcker stor oro. De hittills fåtaliga studierna i engelskspråkiga länder ger fler exempel på positiva effekter av meddelanden. Stavningen tenderar att betraktas som alternativ stavning, vilken, liksom vid kodväxling, används i en viss text men skiljs från andra sammanhang där språket används. För att kunna dra slutsatser om meddelandenas inverkan på litauiskan (särskilt när det gäller användningen av diakritiska tecken) krävs forskning. Analysen av stavningen i litauiska meddelanden visade att även om de använder en rad särpräglade sätt att stava, använda skiljetecken och skriva text – vilket gör att de visuellt skiljer sig avsevärt från text i konventionell skrift – var det nästan inga meddelanden som var svåra att förstå, och många av dessa särdrag kan förklaras av tekniska skäl, det vill säga en önskan att förkorta texten och skriva den snabbare. Å andra sidan kan man hävda att vissa särdrag som kom in i meddelandespråket på grund av den begränsade textlängden har blivit en vana för åtminstone en del användare av mobilmeddelanden, eftersom de flesta meddelanden inte når det tillåtna antalet tecken. Det kan också vara så att andra motiv som nämns i litteraturen spelar in – språklek, en önskan att sticka ut och bryta mot reglerna med mera. I de analyserade litauiska meddelandena konstaterades följande huvudsakliga särpräglade stavningsdrag: oftast skrivs de utan diakritiska tecken, en icke-kon L. NEVINSKAITĖ. Trumpųjų žinučių rašybos bruožai 293 ventionell (v=w, i=j, ks=x) och felaktig stavning, liksom även ovanliga förkortningar (vissa förkortningars bildning och interpunktion skiljer sig åt, liksom vilka ord som förkortas), versaler utelämnas, satsdelar och meningar skiljs inte åt, och vanliga krav för textinmatning följs inte (mellanslag utelämnas efter skiljetecken). I det litauiska materialet påträffades alltså färre men också andra särdrag i meddelandestavningen än de som särskiljs i den engelskspråkiga litteraturen, vilket sannolikt hänger samman med skillnader mellan språken. LITERATŪRA Androutsopoulous J. K. 2000: Non-standard spellings in media texts: The case of German fanzines. – Journal of Sociolinguistics 4 (4), 514–533. Crystal D. 2008: Txtng. The Gr8 Db8, Oxford: Oxford University Press. Fairon C., Paumier S. 2006: A translated corpus of 30,000 French SMS. – Proceedings of LREC 2006, Genova. Prieiga per internetą: http://pages.cs.brandeis.edu/~marc/misc/proceedings/lrec-2006/pdf/270_pdf.pdf Grigonienė G., Spūdytė I. 2010: Kauno kolegijos pirmo kurso studentų gimtosios kalbos raštingumo, kaip komunikacinio gebėjimo, aspektai. Tarptautinės mokslinės-praktinės konferencijos Šiuolaikinio specialisto kompetencijos: teorijos ir praktikos dermė straipsnių rinkinys. Prieiga per internetą: https://ojs.kauko.lt/index.php/ssktpd/article/viewFile/59/53 Internet & American Life Project, 2008. Prieiga per internetą: http://www.pewinternet.org Jackevičius M. 2010 02 04: Jaunimo rašysenoje tekstai tampa tekstais, vasaris – wasariu. Prieiga per internetą: http://www.delfi.lt/news/daily/education/jaunimo-rasy senoje-tekstai-tampa-tekstais-vasaris--wasariu.d?id=28580401 Lenhart A. et al. 2008: Writing, Technology and Teenagers. A report published by the Pew. Lietuvos statistikos departamentas, 2010: Rodiklių duomenų bazė. Transportas ir ryšiai. M7080307: Išsiųstų žinučių skaičius. Mante-Meijer E., Pires D. 2002: SMS use by young people in the Netherlands. – Revista de Estudios de Juventud 57, 47–58. Miliūnaitė R. 2008: Tinklaraščių kalbos vieta dabartinės lietuvių kalbos vartosenos schemoje. – Lietuvių kalba 2. Prieiga per internetą: http://www.lietuviukalba.lt/index.php?id=98 Padaugėjo rašančių komentarus lietuviškomis raidėmis, 2010 10 18. Prieiga per internetą: http://verslas.delfi.lt/Media/padaugejo-rasanciu-komentarus-su-lietuviskomis-raidemis.d?id=37637765 Plester B., Wood C., Bell V. 2008: Txt msg n school literacy: does texting and knowledge of text abbreviations adversely affect children’s literacy attainment? – Literacy 43, 137–144. 294 KALBOS KULTŪRA | 83 Ryklienė A. 2000: Bendravimas internetu: kalbėjimas rašant. – Darbai ir dienos 24, 99–107. Rivière C. 2002: Mini-messaging in everyday interactions: a dual strategy for exteriorising and hiding privacy to maintain social contacts. – Revista de Estudios de Juventud 57, 125–138. Rotautaitė I. 2007 10 09: Lietuvių kalba žlunga (Vox Populi). Prieiga per internetą: http://www.delfi.lt/archive/article.php?id=14653851 Salienė V. 2007: Kai kurie lietuvių kalbos sintaksės ir skyrybos mokymo aspektai pagrindinėje mokykloje. – Žmogus ir žodis 1, 101–104. Segerstad Y. H. 2002: Use and adaptation of written language to the conditions of computer-mediated communication. Department of Linguistics, Göteborg University, Sweden. Prieiga per internetą: http://www.ling.gu.se/~ylvah/dokument/ylva_diss.pdf Skabeikytė-Kazlauskienė G. 2007: Pasaulio modeliavimo tendencijos telefoniniame jaunimo folklore. – Tautosakos darbai 23, 151–157. Sližienė N., Valeckienė A. 1992: Lietuvių kalbos rašyba ir skyryba, Vilnius: Mokslas. Steponavičiūtė V. 2010: Informacijos ir komunikacijos technologijų įtaka kalbai: trumpųjų žinučių kalba. Magistro darbas, mokslinė vadovė lekt. Laima Nevinskaitė, Vilniaus universitetas. Tagg C., Baron A., Rayson P. 2010: “I didn’t spel that wrong did i. Oops”. Analysis and standardisation of SMS spelling variation. ICAME 2010, May 27th, Giessen. Prieiga per internetą: http://eprints.comp.lancs.ac.uk/2310/1/CorTxt_and_VARD_-_ICAME_presentation-Final.pdf SMS spelling variation Thurlow C. 2003: Generation Txt? The sociolinguistics of young people’s text-messaging. – Discourse Analysis Online. Prieiga per internetą: http://extra.shu.ac.uk/daol/articles/v1/n1/a3/thurlow2002003.html Thurlow C. 2006: From Statistical Panic to Moral Panic: The Metadiscursive Construction and Popular Exaggeration of New Media Language in the Print Media. – Journal of Computer-Mediated Communication 11, 667–701. Thurlow C., Poff M. 2010: The Language of Text Messaging. In Susan C. Herring, Dieter Stein & Tuija Virtanen (eds.), Handbook of the Pragmatics of CMC. Berlin & New York: Mouton de Gruyter. Prieiga per internetą: http://faculty.washington.edu/thurlow/papers/thurlow%26poff%282010%29.pdf Vosloo S. 2009: The effects of texting on literacy: Modern scourge or opportunity? An issue paper from the Shuttleworth Foundation, April 2009. Prieiga per internetą: http://vosloo.net/wp-content/uploads/pubs/texting_and_literacy_apr09_sv.pdf Gauta 2010 11 23 L. NEVINSKAITĖ. Trumpųjų žinučių rašybos bruožai 295 ORTHOGRAPHY OF SMS Summary The aim of the article is to describe orthographical features and functional properties of Lithuanian short messages. The data was derived from a corpus of 2060 messages written by 75 different senders of different age groups and various service providers. The material allows to get a full view of SMS orthography yet the sample is not representative thus the quantitative data is to be treated as preliminary. Earlier research in some other languages has shown that peculiarities of SMS language are mainly determined by their functions, i. e. SMS messaging is primarily used for informal immediate communication and for certain specific reasons related to technological and economic factors (limited SMS length, ease of text typing), entertainment as well as social identity and self-expression. The analysis of orthography of Lithuanian SMS has shown that although the authors have used many original ways of spelling, punctuation and typing, hardly any message was difficult to understand while many of the specific features could be explained by the authors’ attempts at brevity and speed of typing, e. g. replacing w with v and other nonstandard spelling. On the other hand, certain features which evidently appeared due to the limited message size, for example, avoidance of space after punctuation marks, have clearly become customary to some of the senders because the majority of the messages do not reach the maximum size limit. The following specific features of orthography have been established: Lithuanian diacritics are seldom used; nonstandard spelling (v replaced with w, i with j, ks with x, other incorrect spelling); use of abbreviations (both traditional and new abbreviations, ommittance of parts of words, leaving out vowels, replacing parts of words with numerals); absence of capital letters; unpunctuated clauses and sentences; nonstandard typing (no spaces after punctuation marks). The Lithuanian SMS orthography is characterized by fewer specific features than the orthography of some other languages. For example, no acronyms and initialisms and homophones have been found in this material which may be explained by the different features of different languages. LAIMA NEVINSKAITĖ Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius [email protected] 296 KALBOS KULTŪRA | 83