Jausmų raiška jaustukais mokinių kalboje

AGNĖ ALEKSAITĖ Litauiska språkets institut KÄNSLOR UTTRYCKTA MED INTERJEKTIONER I ELEVERNAS SPRÅK NYCKELORD: interjektioner, elevers språk, lånord, svordomar. Interjektioner används aktivt i talspråket för att uttrycka en mängd olika känslor. Denna oböjliga ordklass ”består av ord som direkt och uttrycksfullt förmedlar känslor, viljeakter och uppmaningar utan att benämna dem” (DLKG 2006: 462). Även om känslopiktogram ofta används för detta ändamål i elektronisk kommunikation, som numera ofta ersätter muntlig kommunikation (se Wolf 2000: 827–833; Tossell 2012: 659–663), undviker man inte heller här att uttrycka känslor med ord, vilket interjektioner lämpar sig bäst för. Det finns dock nästan inga studier av hur interjektioner fungerar i dagens litauiska eller vilka förändringar och nyheter som förekommer (fonosemantiken hos interjektioner har studerats mer, jfr Zabarskaitė 2009: 91–110). Elevers språk lämpar sig särskilt väl för studier, eftersom man där kan hitta olika språkliga nyheter och antydningar till förändring. Sedan 2015 har en grupp för skolämnet litauiska varit verksam vid Centrum för studier av standardspråket vid Litauiska språkets institut (ledare: dr Aurelija Tamulionienė); gruppen undersöker elevers språk och deras språkliga attityder. Föreningen ”Lituanistų sambūris” anordnade, i samarbete med forskarna i gruppen för skolämnet litauiska och inom ramen för projektet ”Integrering av förändringar i det moderna litauiska språkets lexikon i undervisningsinnehållet och utveckling av lärares ämneskompetens”, som stöds av Utbildningsutvecklingscentret, två enkäter riktade till elever och lärare om litauiskans lexikon, dess användning, undervisning och bedömning. I september 2015 fick eleverna på enkätwebbplatsen apklausa.lt en enkät med 15 frågor, som omfattade användningen av internationella ord, dialektala ord, nyord och svordomar samt ordförrådets rikedom (eleverna skulle förklara vad orden aukštielninkas och meldai betyder, ange vilka interjektioner de använder för att uttrycka sina känslor i angivna situationer när de är bland vänner och umgås med dem, med mera). Även elevernas skrivvanor i elektronisk kommunikation och deras förmåga att använda tryckta ordböcker eller nätordböcker undersöktes. Enkätens syfte var att bedöma hur väl eleverna behärskar olika lexikala skikt och att pröva möjligheterna till mer omfattande studier inom enskilda ämnen i enkätfrågorna. Syftet med artikeln är att, utifrån resultaten av enkäten som eleverna besvarade, undersöka hur känslor uttrycks med interjektioner i elevernas språk och bedöma förhållandet mellan litauiska och icke-litauiska interjektioner. En av de 15 frågor som ställdes till eleverna löd: Med vilka interjektioner skulle ni uttrycka era känslor i de angivna situationerna när ni är bland vänner och umgås med dem? Med denna fråga ville man undersöka om eleverna förstår vad interjektioner är och också ta reda på vilka interjektioner de använder oftast. Hypotesen var att litauiska och engelska interjektioner konkurrerar starkt i språkbruket, eller att de senare till och med håller på att ta över (se figuren). Engelskans prestige har ett stort inflytande på att dessa främmande språkelement uppstår i modersmålet (se vidare Sauciuc BENDRINĖ KALBA | 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Jausmų raiška jaustukais mokinių kalboje | 2 2006: 269; Vaicekauskienė 2007: 34). ”Kontakten mellan två kulturer är förmodligen sällan helt ömsesidig; oftare handlar det om ett förhållande mellan en ’givande’ och en ’mottagande’ sida. Den givande sidan är en prestigefylld kultur, som den mottagande kulturen tar efter och vars prestige också ger dess språk prestige” (Vaicekauskienė 2007: 39). Därför lånar elever interjektioner, liksom andra språkliga uttrycksmedel, i första hand från det prestigefyllda språket; på så sätt försöker de inte bara göra sitt eget språk prestigefyllt utan också undvika att skilja sig från jämnåriga. Det bör framhållas att detta känslomässiga och expressiva uttrycksmedel, som kommit från ett främmande språk, snabbt får fäste i modersmålet och etablerar sig i språkbrukarnas medvetande (en lång och nära kontakt mellan den ’mottagande’ och den ’givande’ kulturen är inte alls nödvändig). Till exempel lånade en stor majoritet av studenterna vid en rumänsk högskola, som kom till Italien genom ett kulturutbytesprogram och tillbringade bara 10 dagar i landet, omedelbart interjektioner som bah och boh från italienskan och började använda dem (Sauciuc 2006: 269). FIG. Utdrag ur samtal mellan flickor i åldern 8–11 år på webbplatsen www.super.lt (2010) (En bild av Ritos Miliūnaitė. Litauiska och icke-litauiska interjektioner är markerade med fetstil.) Den amerikanske psykologen Robert Plutchik urskilde åtta grundläggande känslor i sin teori om grundläggande emotioner (känslor), nämligen acceptans, avsky, ilska, rädsla, glädje, sorg, förvåning och förväntan (nyfikenhet) (Lekavičienė 2008: 383). Frågan om interjektioner i enkäten omfattar fem av de åtta grundkänslorna, som eleverna har lättare att uppfatta, nämligen ilska, rädsla, glädje, avsky och förvåning. För att ta reda på vilka interjektioner eleverna använder presenterades konkreta situationer som ligger nära deras vardagsliv och där de behövde uttrycka en känsla. Man utgick från att de flesta eleverna svarade ärligt på frågorna. Enkäten besvarades av 532 elever från olika städer i Litauen, och ett sådant antal respondenter gör det möjligt att urskilja tendenser i fråga om hur och med vilka interjektioner eleverna tenderar att uttrycka sina känslor när de är bland vänner och umgås med dem. Eftersom enkäten var anonym behövde eleverna (åldersgrupperna särskildes inte) endast ange vilken skola de gick på. Som framgår av svaren deltog elever från skolor och gymnasier i Anykščiai, Elektrėnai, Kaunas, Kėdainiai, Kretinga, Mažeikiai, Palanga, Plungė, Raseiniai, Telšiai, Trakai, Ukmergė, Vilnius och Zarasai. Den första situationen som eleverna fick i enkäten var: ni berättar att ni snubblade över något när ni gick och skadade foten. Som framgår av tabell 1 dominerar i elevernas svar det engelska lånordet auč, som inte används i standardspråket, och de närmast motsvarande litauiska uttrycken – ai, oi (mer om BENDRINĖ KALBA | 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Jausmų raiška jaustukais mokinių kalboje | 3 Se uppslagsordet auč och dess användning i Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyną (ND)). I mycket sällsynta fall händer det att eleverna i stället för interjektioner väljer ljudhärmande ord (pyst, keberio kšt, pokšt m.fl.), men man kan inte hävda att de inte skiljer mellan två olika ordklasser – interjektioner och ljudhärmande ord – utan några ville troligen framhäva ljuden från en konkret handling, att snubbla, snarare än känslor som de själva upplevt. För övrigt betraktas ”ljudhärmande ord som en separat ordklass endast i litauiska och i vissa andra icke-indoeuropeiska språk. I andra språks grammatiker räknas de vanligen till interjektionerna, ibland också till verben” (DLKG 2006: 469). TABELL 1. Interjektioner och ersättningsord som används av arga elever1 Litauiska interjektioner och ljudhärmande ord Icke-litauiska interjektioner (anglicismer) Ord som ersätter interjektioner (svordomar, eufemismer) Ai, aj (72) Auč, au, auch, auuch, ouch, ouč, jauč, tauč (85) [Grov rysk svordom] Oi, oj, oooi (65) Ups (3) Blemba, bliamba, blmb (17) Ui, uj, uoj (18) For fuck sake, ffs (3) Velnias, po velnių (8) Bam, bum (15), bumt (1) Eina namas (1) Pyst, pist (12) För hundra åskor (1) Keberio kšt (3) För hundra pipor (1) Pang (3) Forskaren inom expressivt lexikon Jolanta Zabarskaitė framhåller i artikeln ”Interjektioner i språket och talet” att ”samma emotionella funktion som interjektioner har också svordomar, lexikala periferi-enheter som i systemet pendlar mellan interjektioner och fraseologismer” (Zabarskaitė 2009: 93–94), och därför föredrar många elever svordomar framför interjektioner när de uttrycker ilska. Oftast skrev ungdomarna olika ryska svordomar, även om de också angav litauiska svordomar (det är dock tveksamt om de verkligen använder dem), till exempel: för tusan, för hundra åskor, för hundra pipor. Till de litauiska svordomarna ansluter sig eufemismer för ryska svordomar, såsom bliamba och eina namas. Vid analysen av svaren noterades att många elever inte alls angav några interjektioner för att uttrycka ilska – antingen förstod de inte uppgiften eller så använder de dem inte. Här och på andra ställen i denna artikel återges elevernas autentiska språk: Šiandien nutiko nedidelė bėda:D Nepatikėsi, kas atsitiko.. lipdama laiptais, nepastebėjau dar vieno laipto ir kritau.. Pasijaučiau labai žiopla:D; Labai nusibrozdinau koją, kaip skauda; Primesk ėjau, ir užkliuvau kaip dėja u kojon. Den andra situationen: du blev glatt överraskad – du fick en oväntad gåva. I elevernas svar dominerar litauiska interjektioner för att uttrycka en angenäm överraskning (se tabell 2). När eleverna vill visa stor förvåning uttalar de interjektionens vokal eller konsonant utdraget och återger detta i skrift – den 1 I denna och följande tabeller visar talen inom parentes efter interjektioner och andra emotionellt konnoterade ord hur många gånger dessa uttrycksmedel förekommer i elevernas svar på enkätfrågorna. Vid sidan av det huvudsakliga emotionellt konnoterade ordet anges också andra stavningsvarianter. BENDRINĖ KALBA | 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Jausmų raiška jaustukais mokinių kalboje | 4 fördubblar, t.ex.: oo, avv, eller tredubblar, t.ex. ooo. När ungdomarna uttrycker ilska använder de vanligtvis primära, eller obildade, interjektioner, som ”inte har någon bestämd morfologisk form” (DLKG 2006: 462), men i den andra situationen förekommer även sekundära, eller avledda, interjektioner – ”avledningar av självständiga ord som har förlorat sin benämnande funktion och ofta även sina morfologiska kännetecken” (DLKG 2006: 463), t.ex. valio (jfr valioti). När ungdomarna uttrycker förvåning använder de inte bara ord som uttrycker språklig artighet, t.ex.: tack, stort tack, utan också svordomar, eftersom ”[s]vordomar uttrycker inte alltid negativa känslor inför verkligheten; ibland svär man också för att uttrycka starka, ’upphettade’ känslor (t.ex. överraskning, stor förvåning, till och med plötslig framgång osv.)” (Zabarskaitė 2009: 101). TABELL 2. Interjektioner och ord som ersätter dem, använda av förvånade elever Litauiska interjektioner Icke-litauiska interjektioner (anglicismer) Ord som ersätter interjektioner (svordomar, slang) Oho (91) Wow (14); vau (42); wau (2) Bra (4); ja, den här är bra (1); så bra (1) O, oo, ooo (47) Omg (21) Wow (3) Tack (30), tack så mycket (4), stort tack (5) Aww, aw (16); avv (2) py... [ocensurerat ord] Ak (18) Hurra (10) Några elever uttrycker förvåning blandad med tacksamhet inte med interjektioner, utan med längre meningar, till exempel: Men herregud, vad gulligt av dig; Vad roligt! För första gången har jag fått en sådan oväntad gåva; Kompis, jag fick en fin present, det hade jag verkligen inte väntat mig. Ännu en situation som eleverna fick ta ställning till var att du känner avsky inför en obehaglig lukt. I elevernas svar dominerar litauiska interjektioner; engelska inslag förekommer bara här och där (se tabell 3). Den interjektion som eleverna använder oftast, fu, finns inte med i Dabartinės lietuvių kalbos žodyną (DŽ), även om den finns i Lietuvių kalbos žodyne och i Bendrinės lietuvių kalbos žodyne (BŽ), som håller på att färdigställas. Det ska dock sägas att Lietuvių kalbos žodynas (LKŽ) inte gör någon tydlig åtskillnad mellan interjektionerna fu, fui och fe, men det finns uppfattningar om att dessa interjektioner, som uttrycker avsky, ändå skiljer sig åt i stilistisk nyans: ”fe – 1. för att uttrycka avsky (emotionell funktion): Fe, lägg av!; 2. för att uttrycka äckel (emotionell funktion): Fe, så finnig han är. fi – ett manierat sätt att uttrycka avsky (emotionell funktion): Fi, vad äcklig den är. fu – 1. för att uttrycka avsky: Fu, vilken smutsig hund; 2. för att uttrycka äckel: Fu, vilken dålig tjej. fui – 1. för att uttrycka starkare avsky: Fui, ät inte de där frukterna; 2. för att uttrycka starkare äckel: Jag förstår inte de där nya sederna – fy” (Zabarskaitė 2009: 93). BENDRINĖ KALBA | 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Jausmų raiška jaustukais mokinių kalboje | 5 TABELL 3. Uttryck för avsky bland elever: interjektioner och ord som används i deras ställe Litauiska interjektioner Icke-litauiska interjektioner (anglicismer) Ord som används i stället för interjektioner (svordomar) Fu, fuu (195); fu, det luktar illa (8); fu (12); fuj, fui (88); fe (22); feh (2); fech (1) Omg (1) [När jag berättar och lever mig in kan det slinka ur mig ryska ord] Ve (5); ew (12); vek (1) Ups (1) [Jag brukar oftast säga] fy tusan också.. Hm (5) Usch (3); usch, vilken lukt (1) pff, pf, pfu (3); tfuuu, tfu (2) En granskning av elevernas svar visar att de flesta ungdomar ganska öppet uttrycker avsky för obehaglig lukt, men några förblir ändå mer återhållsamma och visar inte den känsla som uppstår: Vilken obehaglig lukt!; Det beror på vilka kompisar jag är med, så då pratar jag väl också därefter. Om det luktade illa skulle jag helt enkelt inte säga något; Jag säger inget. En annan situation – ni blev rädda. I elevernas svar dominerar litauiska primära (icke-avledda) interjektioner när denna situation beskrivs, till exempel: a, ai, oi, o (se tabell 4). Litauiska sekundära (avledda) interjektioner, såsom o Dieve, o Viešpatie, o Jėzau, konkurrerar med den engelska förkortningen omg (eng. oh my God! ”Herregud!”). TABELL 4. Interjektioner och ersättningsord som elever använder för att uttrycka rädsla Litauiska interjektioner Icke-litauiska interjektioner (anglicismer) Ord som ersätter interjektioner (svordomar, äldre lånord, eufemismer) A (93) Omg (25) För hundra tusan! (1) O Dieve (28); o Viešpatie; o Jėzau (10); o Jezus tu Marija (1); o jezus marija ir visi sventieji su svenciausiais (1); dievulėliau (1). O bože (2) Oi (28); oj (8); uoj (3) O kurmi (1) O, ooo (23) Ai (17); aj (1) Ak (11) BENDRINĖ KALBA | 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Jausmų raiška jaustukais mokinių kalboje | 6 Det förekommer också enstaka litauiska eller ryska svordomar och mildare varianter av dem – eufemismer, till exempel o kurmi2. Vissa elever framhåller att olika icke-verbala uttrycksmedel, det vill säga ansiktsuttryck och gester, hjälper dem att uttrycka rädsla. Endast ett fåtal elever uppger att de, när de blir rädda, inte använder vare sig verbala eller icke-verbala uttrycksmedel, utan bara konstaterar själva faktumet att de är rädda: Men du skrämde ju mig!; Skräm mig inte; Din dumbom! Den sista situationen som presenterades för eleverna var att vara mycket glada. Av tabell 5 framgår att användningen av interjektioner (litauiska och icke-litauiska) är ungefär lika stor, även om eleverna i den här situationen ger fler och mer varierade exempel på icke-litauiska interjektioner. Man kan anta att ungdomar oftare vill uttrycka glädje när de kommunicerar med vänner än ilska, förvåning, avsky eller rädsla, och att uttrycken därför är så varierade just i den här situationen. För att visa stor glädje och uttrycka belåtenhet tenderar eleverna att förlänga interjektionens vokal eller konsonant, till exempel: jeeee, vuuuuuu, avvvv med flera. TABELL 5. Interjektioner och ersättningsord som eleverna använder för att uttrycka glädje Litauiska interjektioner Icke-litauiska interjektioner (anglicismer) Ord som ersätter interjektioner (svordomar, slang) Hurra (45) Yes (20); yey (12); yay (16); jay; jej; jejejejej (3); jes (3); yaaaaaaas (6) Toppen (15) Oj (22) Je, jeeee (23); jė (19); yea (2); yeee, jei (7); jės (2); jėėė (1) Vad härligt (13) Åh (20) Wow (15); vauč; wow (5) Otroligt (2) Aaa (8) Omg (10) O Gud (4); o Gud, tack! (1) Wuhu (2); vuhu (2); vūhū; woho, woohoo (4); wooo, woo woo, uhu (2); woho (2); vuuuuuu (1); yohoo (1) Oj (4) Aww (4); avvvv... (1) Av svaren framgick det att endast ett fåtal elever skulle uttrycka sin glädje med kroppsspråk i stället för med språkliga medel: Jag uttrycker min glädje med kroppsrörelser – jag ler; Jag hoppade av glädje. De undersökta och sammanställda uppgifterna om interjektioner i elevernas språk presenteras i tabell 6. 2 Denna interjektion är inte slumpmässig. Även om den inte används särskilt ofta förekommer den i talspråk och elektronisk kommunikation. BENDRINĖ KALBA | 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Jausmų raiška jaustukais mokinių kalboje | 7 TABELL 6. Förhållandet mellan litauiska och icke-litauiska interjektioner i elevernas språk Nr Situationer Förhållandet mellan litauiska och icke-litauiska interjektioner (i procent) Litauiska interjektioner Icke-litauiska interjektioner 1. Du berättar att du snubblade över något medan du gick och skadade foten 67,5 32,5 2. Du blev glatt överraskad – du fick en oväntad gåva 67,9 32,1 3. Du äcklades av en obehaglig lukt 99,4 0,6 4. Du blev rädd 90 10 5. Du blev mycket glad 38,7 61,3 Eftersom en enkätundersökning valdes som metod för studien bör det påpekas att dessa resultat endast visar en subjektiv bild av elevernas egen observation av sitt språk. Den faktiska situationen för interjektionsbruket skulle framträda tydligare om ett experiment med objektiv observation av elevernas språk genomfördes (där elevernas naturliga tal spelades in). Men även den genomförda enkäten visar vissa tendenser i dagens expressiva talade språk bland elever. SLUTSATSER Efter att ha undersökt elevernas svar om hur känslor uttrycks med språkliga uttrycksmedel kan flera slutsatser dras: 1. I elevernas privata språkbruk konkurrerar litauiska och engelska interjektioner tydligt med varandra. 2. Bland de litauiska interjektionerna uppger eleverna att de oftast använder olika primära (underived) interjektioner. 3. Eleverna tenderar att uttrycka ganska olika känslor med samma interjektioner – från ilska till glädje. 4. För att uttrycka förvåning, avsky och rädsla uppger eleverna att de oftast använder litauiska interjektioner, medan både litauiska och icke-litauiska interjektioner används flitigt för att uttrycka ilska och glädje. När eleverna uttrycker glädje uppger de dock att de använder fler och mer varierade icke-litauiska interjektioner, och därför kan man hävda att uttrycket för denna känsla i de tillfrågade elevernas språk är mest engelskpåverkat. LITERATŪRA BŽ – Bendrinės lietuvių kalbos žodynas (rengiamas). Prieiga internete: http://bkz.lki.lt DLKG – Dabartinės lietuvių kalbos gramatika, red. V. Ambrazas. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2006. BENDRINĖ KALBA | 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ, Jausmų raiška jaustukais mokinių kalboje | 8 DŽ – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas (elektroninis variantas), red. S. Keinys, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2006. Prieiga internete: http://www.dz.lt Lekavičienė R. ir kt. 2008: Psichologija šiandien. Kaunas: Technologija. LKŽ – Lietuvių kalbos žodynas 1–20 (elektroninis variantas), vyr. red. G. Naktinienė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2005. Prieiga internete: http://www.lkz.lt ND – Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas. Internetinė duomenų bazė. Sudarė R. Miliūnaitė. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: http://naujažodžiai.lkz.lt/. Sauciuc G. 2006: Borrowings – a source of innovation in the class of interjections. – Revue Roumaine de Linguistique 2, 267–300. Prieiga internete: http://www.lingv.ro/RRL%202%202006%20Sauciuc.pdf. Tossell Ch. C. 2012: A longitudinal study of emoticon use in text messaging from smartphones. – Computers in Human Behavior 28(2): 659–663. Vaicekauskienė L. 2007: Naujieji lietuvių kalbos svetimžodžiai. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Wolf A. 2000: Emotional expression online: gender differences in emoticon use. – CyberPsychology & Behavior 3(5): 827–833. Zabarskaitė J. 2009: Jaustukai kalboje ir šnekoje. – Kalbos kultūra 82, 91–109. Gauta 2015 11 17 Priimta 2015 12 28 BENDRINĖ KALBA | 88 (2015) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204