Antraštinių žodžių reikšmių pateikimas „Bendrinės lietuvių kalbos žodyne“

DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ Institutet för litauiska språket REDOVISNING AV UPPLEMMATS BETYDELSER I ORDBOKEN ÖVER LITAUISKT STANDARDSPrÅK NYCKELORD: ordbok, standardspråk, normering, Ordbok över litauiskt standardspråk, betydelse, definition. INLEDANDE ANMÄRKNINGAR Vid Litauiska språkets institut har Ordbok över litauiskt standardspråk (härefter – BŽ)1 utarbetats sedan länge; för mer information, se Liutkevičienė 2014b: 15–19. För närvarande har 70 författarark publicerats på internet; de består av ordboksartiklar för uppslagsord och ordkombinationer som börjar på bokstäverna b, c, č, d, e, ę, ė, f, h, j, o, z2. Texter för andra bokstäver (a, g, k, l, m, r, š, t, ž) har också börjat läggas ut på internet3. Man kan fråga sig varför ordboksartiklarna inte läggs ut i ordningsföljd, alfabetiskt. Det beror på att verb utan prefix skrivs och redigeras först, och först därefter verb med prefix, eftersom det skulle vara svårt att redigera artiklarna för till exempel aplenkti, nulenkti, sulenkti, užlenkti innan artikeln för grundordet lenkti har redigerats, och så vidare. De nämnda 70 författararken innehåller inte en separat del av ordboken, BŽ:s uppslagsordsregister4, som omfattar 82 författarark på internet. Uppslagsordsregistret lades ut på internet eftersom BŽ ännu inte är färdig; om användarna alltså inte hittar ett ord i ordboken kan de kontrollera om det finns i uppslagsordsregistret – finns det där, betyder det att det antingen redan finns eller kommer att tas med i ordboken. I uppslagsordsregistret är ordet försett med betoningstecken, ordklassen anges och vanligen har ett bruksexempel lagts till. Exempel: fotnot substantiv. Vanligtvis sätts en fotnot med ett annat, mindre typsnitt. pabėgti verb. Spring fortare, kanske hör någon. skaniai adverb. Jag tycker om att äta gott. 1Tillgänglig på internet http://bkz.lki.lt/. 2 Dessa bokstäver markeras i BŽ:s webbversion med blått, vilket betyder att alla ordboksartiklar som börjar på dessa bokstäver har lagts ut. 3 Dessa bokstäver markeras i BŽ:s webbversion med rött, vilket betyder att endast en del av ordboksartiklarna har lagts ut. Bokstäver som markeras med svart har ännu inte alls börjat läggas ut på internet. 4Tillgänglig på internet http://bkz.lki.lt/antrastynas/. – BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351–7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Antraštinių žodžių reikšmių pateikimas Bendrinės lietuvių kalbos žodyne | 2 Det bör nämnas att ord som finns i Antraštyne, liksom i andra lexikografiska källor, också hittas av sökmotorn Google. Antraštynas är, liksom BŽ, ingen färdig produkt – dess information uppdateras kontinuerligt. Om något ändras i ordboken ändras det också i Antraštyne. Dessa ändringar gäller oftast betoning (ändringar av betoningens normer) samt korrigering av upptäckta felaktigheter eller korrekturfel. Datum för uppdatering av ordboken anges på BŽ:s första sida och i avsnittet Naujienų. Syftet med denna artikel är att visa hur ords betydelser presenteras i BŽ och hur denna presentation skiljer sig från hur betydelser presenteras i andra ordböcker. 1. ATT SKRIVA BŽ:S TEXT I LEXIKAL-SEMANTISKA GRUPPER BŽ har flera uppgifter – att ta med ord som inte är upptagna i andra ordböcker (termer, internationella ord, leksem som betecknar nya företeelser och redan välkända leksem), ange korrekt betoning, kodifiera flera nivåer av standardspråksnormer, visa syntaktisk kombinationsförmåga, vissa morfologiska förhållanden osv. Men den främsta uppgiften, liksom för de flesta ordböcker, är att förklara ord och blottlägga det lexikala semantiska systemet. Därför ägnas särskilt stor uppmärksamhet i ordboken åt uppslagsordets eller ordkombinationens betydelse (betydelser). Av denna anledning skrevs och redigerades en del av ordbokstexten inte i alfabetisk ordning, utan i lexikal-semantiska grupper; se även Lazauskaitė, Liutkevičienė 1998: 205–217; Liutkevičienė 2006: 9–18; Murmolaitytė 2006: 34–54; Naktinienė 2006: 19–31; Naktinienė 2011: 150–164; Sakalauskienė 2003: 106–113; Zaikauskas, Jasionytė 2006: 149–169. Den primära källan för BŽ var Dabartinės lietuvių kalbos žodynas5 (nedan DŽ), och därför är det värt att jämföra hur samma ord beskrivs i de båda ordböckerna. Jfr: DŽ BŽ balzāmas (2) <...> en viss stark dryck balzāmas subst. sg. (2) <...> en stark mörk alkoholhaltig dryck som innehåller naturliga balsamer och extrakt av olika växter <...> 5 När det ursprungliga BŽ:s Antraštyną sammanställdes hämtades orden från den tredje upplagan av DŽ, men i artikeln jämförs BŽ med den sjunde (internetbaserade) upplagan av DŽ. BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351–7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Antraštinių žodžių reikšmių pateikimas Bendrinės lietuvių kalbos žodyne | 3 ròmas (2) stark, berusande dryck gjord av sockerrörssaft ròmas6 substantiv singular (2) stark alkoholhaltig dryck som görs av sockerrörssaft eller melass <...> alùs (4) uppfriskande dryck, vanligen gjord av kornmalt och humle<...> alùs substantiv singular (4) svag alkoholhaltig dryck, vanligen gjord av kornmalt och humle <...> limonadas (2) uppfriskande dryck med citronjuice (eller juice från annan frukt) eller essens limonadas substantiv (1) läskedryck gjord av frukt- eller bärjuice och essenser, vatten och socker <...> gaivà (4) <...> en sådan uppfriskande dryck (vanligen av frukt) <...> gaivà substantiv singular (4) <...> uppfriskande dryck, vanligen gjord av frukt <...> girà (4) lätt syrlig läskedryck <...> girà substantiv singular (4) läskedryck som görs genom jäsning av torkat bröd, torkad frukt etc. <...> I båda ordböckerna definieras drycker som berusande (alkoholhaltiga) eller uppfriskande. I DŽ saknas dock dessa semer (berusande eller uppfriskande) i definitionen av ordet balzamas; att en sådan sem finns kan endast anas av ordet stiprus. DŽ använder både bestämd och obestämd form av adjektiven: svaigusis (rom), svaigus (öl), gaivusis (gaiva, gira), gaivus (limonad). I BŽ:s definitioner har man försökt hålla sig till formeln ”dryck som görs av”; från den avviker man i de fall då andra aspekter anses viktigare (som i fallet med balzamo). I DŽ definieras drycker friare, och åtminstone flera formler används: ”en viss dryck” (balzamas), ”(bestämningar) dryck” (gira), ”dryck gjord av” (rom), ”dryck som görs av” (öl), ”dryck med” (limonad). Sådana olikheter är bara småsaker, men de är mycket lättare att undvika när man skriver och redigerar ordboksartiklar för ord i tematiska grupper. Låt oss se hur ord i en helt annan lexikal-semantisk grupp beskrivs – zoologiska termer, till vilka det latinska namnet också anges: DŽ BŽ balañ̃dis (2) 1. sådan fågel, duva (Columba) <...> balañ̃dis substantiv (2) 1. fågel som lever fritt i städer och har grå, blåaktiga, 6 Ordena romas, alus, limonadas, gaiva, gira har redan skrivits, men har ännu inte kommit med i den elektroniska BŽ, så deras redigerade lexikonartiklar kan fortfarande ändras. BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351–7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Antraštinių žodžių reikšmių pateikimas Bendrinės lietuvių kalbos žodyne |4 vita och andra fjädrar, ett litet huvud med böjd näbb och korta ben; syn. tamduva <...> gås, ~ens m. zool. (4) stor vild och tam vattenfågel (Anser) <...> gås, gäss subst. fem. (4) 1. stor, god simmare bland vilda eller tama vattenfåglar med lång hals och bred näbb (vanligen grågås, Anser) <...> trädkrypare zool. (2) en fågel i ordningen tättingar som klättrar längs trädstammar (Sitta europaea) trädkrypare subst. (2) en fågel av sparvstorlek som klättrar längs trädstammar (Sitta europaea) <...> hämpling zool. (2) en fågel i finkfamiljen som bygger bon i trädgårdar och häckar (Acanthis cannabina) hämpling subst. (2) en liten fågel med grå och bruna fjädrar som bygger bon i trädgårdar och häckar (vanligen hämpling, Acanthis cannabina, Carduelis cannabina) <...> Som exemplen visar är även BŽ:s definitioner här mer enhetliga. I DŽ skiljer sig alla fyra definitionerna åt: gås beskrivs på ett mycket likartat sätt som i BŽ, i definitionen av trädkrypare anges en ordning, för hämplingen anges en familj, och duvan är en sådan fågel (understruket av artikelns författare) eller detsamma som tamduva. Det bör sägas att tamduva definieras utförligt i DŽ, jfr ”fågel med grå, blåaktiga, vita och andra fjädrar, stor kräva, duva (Columba)”. I sådana fall upprepas de utförliga definitionerna vid båda synonymerna i BŽ. Numera betraktas inte vilken tamduva som helst som synonym till duva, utan tamduva, och därför har denna information preciserats i BŽ. Tamduva är huvudtermen, och därför kommer även det latinska namnet i den senare ordboken att läggas till där (och inte till definitionen av duva). Även det latinska namnet kommer att preciseras. Det är för övrigt inte så enkelt att ange fågelns exakta litauiska vetenskapliga namn och latinska namn. I Visuotinė lietuvių enciklopedija (nedan VLE) står det: ”I städer är den förvildade tamduvan, eller duvan (C. livia), som härstammar från klippduvan, vanlig” (VLE IX: 515). Alltså är tamduva och duva synonymer, och tamduva är huvudtermen. I två källor som finns i Republiken Litauens termbank (nedan TB) återfinns dock följande information: ”klippduva <...> Columba livia <...> synonym – tamduva <...>” (PAT 2002) och ”klippduva <...> Columba livia <...>” (PPŽ 2009). Enligt TB är huvudtermen alltså inte längre tamduva, utan klippduva, och endast en av dessa källor anger att de är synonymer. BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Antraštinių žodžių reikšmių pateikimas Bendrinės lietuvių kalbos žodyne | 5 På Wikipedia7 presenteras informationen så här: ”Klippduva (lat. Columba livia) är en fågel i familjen duvor (Columbidae). Omkring 15 underarter urskiljs. I vårt land förekommer endast den domesticerade formen Columba livia f. domestica, som vanligtvis kallas tamduva.” Informationen liknar mycket den i VLE, men ytterligare ett latinskt namn förekommer. När man söker på internet med sökmotorn Google visar det sig att detta latinska namn också förekommer i många andra källor. Alltså – vad är en duva? En tamduva eller en klippduva? Columba livia eller Columba livia f. domestica? Är tamduva och klippduva samma sak eller inte? För närvarande betraktar alltså BŽ:s redaktörer duva och tamduva som synonymer, men när uppslagsartikeln tamduva redigeras kommer de att ompröva den tillgängliga informationen och söka efter ny. Låt oss återgå till bukutis och čiuvlys. När det gäller valet mellan familj och flock i definitionerna i DŽ valde ordbokens redaktörer förmodligen det ena eller det andra ordet (familj eller flock) av någon anledning och med vissa motiv, men för en vanlig ordboksläsare framstår denna inkonsekvens som lite märklig. Det kan uppstå frågor om de latinska namn som står inom parentes i definitionen av BŽ:s čiuvlys. Ibland kan en (litauisk) zoologisk eller botanisk term ha två eller fler latinska namn (synonymer). BŽ anger alltså båda (eller fler). Ytterligare en sak bör nämnas – i uppslagsartiklarna om gås och čiuvlys anges före det latinska namnet inom parentes i regel egentliga gäss, i regel eurasisk hämpling. Det innebär att fåglarnas terminologiska (vetenskapliga) namn är de som anges inom parentes, och att det latinska namnet också skrivs till. När i regel (vanligen) står före det vetenskapliga namnet betyder det att när vi säger gäss menar vi vanligen just den egentliga gåsen (eftersom den är vanligast i Litauen, mest välkänd eller liknande), men det kan också finnas ”andra slags gäss”. Alltså är gäss inte Anser, och čiuvlys är inte Acanthis cannabina (såsom anges i DŽ). Jfr från TB: gäss lat. Anserinae, snävare termer skogsgäss, skedänder, hönsgäss; gäss lat. And erini, snävare termer prutgäss, svanar, koskorobas, egentliga gäss. Jfr även čiuvlys lat. Carduelinae, snävare termer masknäbbar, amerikanska finkar, guldkronade finkar, gulvingade finkar, Boninöarnas finkar, čiuvlys; čiuvlys lat. Carduelis, snävare termer amerikansk gråsiska, andinsk gråsiska, antillisk gråsiska, skägggråsiska, eurasisk gråsiska, eurasisk hämpling. Denna terminologiska information skulle nog bara förvirra en lekman och sannolikt vara helt onödig för hen. Därför har man i BŽ strävat efter att presentera inte all information, utan sådan som är relevant för läsaren och lätt att förstå. Dessutom presenteras inte bara zoologiska termer, utan också 7BŽ:s redaktörer använder detta internetbaserade uppslagsverk som en kompletterande källa, och förlitar sig på den information som presenteras där endast om den bekräftas även av andra källor. BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Antraštinių žodžių reikšmių pateikimas Bendrinės lietuvių kalbos žodyne | 6 botaniska termer, jfr: potatis trädgårdsväxt med förgrenad stjälk som bildar sådana knölar (i regel matpotatis, Solanum tuberosum); aubergine växt från varma trakter som bildar sådana frukter (i regel vanlig aubergine, Solanum melongena); isop en väldoftande, medicinal, kryddande och honungsrik halvbuske med blå blomklasar (i regel äkta isop, Hyssopus officinalis). Man kan undersöka vilka grundläggande semer de båda ordböckerna väljer för att beskriva vissa djur, jfr: DŽ BŽ igelkott djur djur zebra djur djur apa däggdjur djur flodhäst däggdjur djur häst husdjur djur dovhjort husdjur djur ko husdjur djur hjort idisslare djur jak idisslare djur buffel oxe djur bison hornbärande djur rådjur växtätare djur giraff växtätare djur antilop klövdjur djur visent klövdjur djur BŽ har valt ordet djur som den grundläggande seman. Som framgår skiljer sig DŽ:s semer avsevärt, och valet av dem väcker frågor. Varför anges endast apan och flodhästen som däggdjur, trots att även de andra djuren som diskuteras är det? Den grundläggande betydelsen av husdjur är domesticerat däggdjur, så denna sem bör inte anges i uppslagsartikeln om dovhjort. Idisslare är inte bara hjorten och jaken, utan också (från den aktuella listan) dovhjort, ko, bison, rådjur, giraff, antilop, visent. Bison definieras som hornbärande, men även dovhjort, ko, hjort, jak, buffel, rådjur, antilop och visent har horn. Växtätare är inte bara rådjur och giraff, utan också den stora majoriteten av djuren i denna lista. Klövdjur omfattar, utöver antilopen och visenten som definieras så, även ko, buffel och bison. Betraktar man varje ord för sig anges BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351–7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Antraštinių žodžių reikšmių pateikimas Bendrinės lietuvių kalbos žodyne | 7 informationen är korrekt, men ändå måste realia av samma slag definieras enhetligt. Det går inte att få in alla semer som nämns här i en definition8, så man måste välja en eller två och tillämpa dem på alla liknande ord. I BŽ skrevs och redigerades lexikala semantiska grupper även för vissa ordklasser – interjektioner, pronomen, utropsord, partiklar, räkneord samt grupper av enskilda adjektiv, verb osv. Jfr: DŽ BŽ burdi̇̀nkšt interj. kebėriȯ̀kšt burdi̇̀nkšt interj. används för att gestalta intrycket av ett plötsligt, bullrande fall <...> burkū̃ burkū̃ interj. för att beskriva duvans läte burkū̃ interj., burkū̃ används upprepat för att härma kuttrande (vanligen duvans) <...> čėrkšt interj. tarkšt čėrkšt interj., čėrkšt används för att härma ett skrapande, knastrande ljud; syn. tarkšt <...> För att definiera interjektioner i BŽ används oftast formlerna ”<...> för att härma ett ljud” eller ”<...> för att gestalta ett intryck”. Den senare definitionen innebär att den handling som betecknas med interjektionen inte bara hörs utan också syns. Som exemplen visar definieras interjektionerna i DŽ på olika sätt – med en synonym (čėrkšt), med en synonym och ett tilläggsförtydligande (burdi̇̀nkšt) samt beskrivande (burkū̃). Detsamma kan sägas om beskrivningen av utropsord: BŽ använder formuleringar med definitioner, medan definitionerna i DŽ varierar: DŽ BŽ cibà, ciba interj. ljudet när man ropar på en get <...> cibà interj., ciba sägs upprepat när man ropar på en get <...> jùkš talspr. interj. ukš, uis (när man driver på grisar) jùkš sägs när man driver på en gris <...> kàč interj. upprepas när man ropar på en katt9 kàč sägs upprepat när man ropar på en katt <...> 8 Jfr hur ett ord skulle se ut om det definierades med alla semer (som det faktiskt kännetecknas av): stumbas – ett djur, ett däggdjur, en växtätare, en idisslare, ett hornbärande djur med klövar. 9 Denna definition är i själva verket tvetydig – om vi uppfattar ordet šaukiama som ett attribut, blir definitionens huvudord katė och definitionen blir då nominal. BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Antraštinių žodžių reikšmių pateikimas Bendrinės lietuvių kalbos žodyne | 8 2. BETYDELSER OCH BETYDELSESKIFTNINGAR Betydelser i BŽ markeras med siffror, liksom i andra ordböcker. Betydelseskiftningar markeras med tecknet |. Exempel: balsuotojas, balsuotoja substantiv (1) en person som har rätt att rösta i val, folkomröstning eller liknande: Förteckning över röstberättigade. I dessa kommunalval var det färre röstberättigade än någonsin. • jfr väljare. | en person som röstar: Vi inbjuder alla som röstar att delta även i andra tävlingar på vår webbplats. baltagalvis, baltagalvė adj. (2) som har vitt huvud: En vitkindad duva [hane]. Vitkindade får. Den till natten bundna Sartis i Paklūonė mumsar i sig de vitblommiga blommorna. | gråhårig, grå: Ett porträtt av den gråhårige Vydūnas. Det är trevligt att se mormödrarna med vitt hår sjunga. Tecknet | skiljer inte bara ut betydelseskiftningar, utan även vissa andra saker – tecknet sätts före förkortningarna aukšt. (komparativ), aukšč. (superlativ), įvr. (pronominalform), neig. (verb med negation10), sngr. (reflexiv form), beasm. (opersonlig användning), prk. (bildlig användning)). Exempel: ėdrùs, ėdrì adj. (4) 1. som äter mycket; syn. glupsk: <...> | komp.: När det blir kallare väder blir katten glupskare. | superl.: Den här valpen är glupskast av alla fyra. optimistiškai adv. → o p t i m i s t i š k a s 1: <...> | komp.: Hans arbete borde bedömas mer optimistiskt. <...>. ekstremaliai adv. med risktagande, genom att gå utöver det vanliga: <...> | superl.: Få priset för den förare som körde mest extremt. detalùs, detalì adj. (4) med alla detaljer: Vilken detaljerad rapport! | pronominalform: Den detaljerade stadsplanen. dvidešim̃tas, dvidešim̃tą räkneord, ordningstal (4) som följer efter den nittonde: <...> | pronominalform: Det tjugonde århundradet. hiperbolizuoti, hiperbolizuoja, hiperbolizãvo verb (vad) medvetet överdriva något vid beskrivning: <...> | neg.: Överdriv inte situationen – det är inte så illa. žiebti, žiebia, žiebė verb 1. (vad) tända (ljus), göra upp (eld): <...> | reflexiv form (var): En lampa tändes efter den andra.<...> 10Andra ordklasser med negation tas upp i separata ordboksartiklar. I framtiden borde samma sak göras också med negativa och reflexiva verb samt reflexiva substantiv. Se Murmulaitytė 2012: 71–91 för en utförligare behandling. BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Antraštinių žodžių reikšmių pateikimas Bendrinės lietuvių kalbos žodyne | 9 duškregna, duškregnar, duggade verb. regna lätt i små droppar; syn. duggregna: Hela morgonen föll ett lätt duggregn. | opers.: Det duggregnar ute, ta med dig ett paraply. Det bör sägas att tecknet | före förkortningarna komp., superl., best., refl. skrivs endast i de fall då orden som betecknas med dem också har neutrala former – positiv, obestämd och icke-reflexiv form. När dessa saknas skiljer sig även förkortningarnas presentation, jfr: låg, lägre adj. (4) <...> 7. komp. superl. som kommer före något högre, mer komplicerat: Högsta domstolen upphävde beslutet från underinstansen. Beslut från de lägsta instanserna kan överklagas både till distriktsdomstolarna och till Högsta domstolen. <...> 8. komp. best. enklare, mindre utvecklad, mindre evolverad: Lägre organismer [djur]. Lägre växter. <...> tvåhundrade, tvåhundrade räkneord. ordningstal. best. (4) som kommer efter etthundranittionionde: Den tvåhundrade besökaren. Den tvåhundrade delen. skratta, skrattar, skrattade verb. refl. 1. uttrycka munterhet, glädje och dylikt med rösten och ansiktsuttrycket: Det är hälsosamt att skratta. Barnen skrattade glatt [högt]. Varför skrattar du? Han skrattar som om han hade hittat en liten skatt (folkl.). Förkortningen neig. vid nekade verb anges endast när det vanliga verbets och det nekade verbets syntaktiska valens skiljer sig (reta någon / inte reta någon). När valensen inte skiljer sig anges förkortningen inte11, t.ex.: bräka, bräker, bräkte verb. <...> 4. (på någon) vard. tala högt och med skarp röst; syn. ropa, skria: Chefen kommer att bräka igen och kalla oss lata. Bräka inte åt mig, du är själv skyldig. Frun, bräka inte som om ni blev slaktad, låt också mig få säga något. Särskilt bör den överförda användningen nämnas. Den anges efter samma tecken | och förkortningen bildl. T.ex.: bröllop subst. pl. (2) äktenskapsceremoni, bröllop: Bröllopsceremoni. | bildl.: Ett samgående mellan dessa två partier håller på att mogna. bete subst. (4) födoämne som används för att locka till sig vilt, fåglar eller fiskar; syn. lockbete: Strö ut bete. | bildl.: Tjuvarnas bete för godtrogna kunder. torka ut, torkar ut (torkar), torkade ut verb. 4. (av något, intill något) vard. bli mager, magra, minska: Han torkar ut av oro. | bildl.: Varför sitter du jämt och torkar ihop över böckerna?! 11 Det kan uppstå en fråga om varför komp., superl. och best. anges i alla fall (när sådana former förekommer i texten), medan neig. inte gör det. Det beror på att betoningen ofta skiljer sig i de tre första fallen (från den som anges vid uppslagsordet). För det nekade verbet skiljer sig däremot endast formen (som ändå syns), och den syntaktiska valensen kan variera; när den gör det anges detta. Men, som redan nämnts tidigare, planerar man i framtiden att skapa separata artiklar för sådana verb. BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Antraštinių žodžių reikšmių pateikimas Bendrinės lietuvių kalbos žodyne | 10 Om det inte rör sig om ett fall av direkt bildlig användning, utan om en redan etablerad betydelse, anges den som en betydelse, och förkortningen prk. skrivs inte längre ut, t.ex.: duobė subst. (4) <...> 3. besvärlig situation: Finansiell kris. Ta sig ur krisen. dúoklė subst. (1) <...> 2. bidrag, insats: Ge ett bidrag till barnlitteraturen. Första gången hon visade sig offentligt – en hyllning till kvinnligheten. Redaktörerna för BŽ anser att när en separat betydelse väl har etablerats, spelar det ingen roll om den är bildlig eller inte. Många betydelser har uppkommit på det sättet, men ingen betraktar dem som bildliga. Till exempel är verbens betydelser i uttrycken vägen går, arbetslösheten växer, priserna stiger också bildliga, men de markeras inte som sådana i ordböckerna. Se även Mikulskas 2006: 146–147 om detta. 3. ORD I BETYDELSEDEFINITIONER Alla ord som används i betydelsedefinitionerna, med undantag för personnamn, har egna uppslagsord och förklaras i ordboken. Därför behövde ordboken även ta med och definiera vissa mer ovanliga eller specifika ord som annars inte skulle ha blivit uppslagsord, jfr: DŽ BŽ juod(a)õdlis, ~ė (2) subst. person med svart hud; person av den svarta rasen juodaõdis, juodaõdė subst. (2) person av den svarta rasen <...> Ordet juodaodis finns i båda ordböckerna, men BŽ skiljer inte ut betydelsenyansen ”person med svart hud” (eftersom det är svårt att föreställa sig en situation där en person har svart hud men inte tillhör den svarta rasen). Eftersom termen juodoji rasė används för att förklara betydelsen, måste även den definieras enligt principerna för utarbetandet av BŽ: DŽ BŽ saknas juodóji rãsė Afrikas, Australiens och Oceanienas ras; syn. austraolnegrider: Mycket mörk, nästan svart hud har både Afrikas svarta ras (negrider) och Australiens svarta ras (australiska aboriginer, australoider). BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351–7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Antraštinių žodžių reikšmių pateikimas Bendrinės lietuvių kalbos žodyne | 11 När material om denna term samlades in och undersöktes visade det sig att huvudtermen är australonegridai (den svarta rasen är en sekundär variant12). Därför bör ordet tas med i BŽ, även om det är mindre känt. DŽ BŽ saknas australonegridai substantiv, plural (2) ras från Afrika, Australien och Oceanien; synonym: svart ras: Australonegridams kännetecknas av mörk hud-, hår- och ögonfärg, krulligt hår, bred och platt näsa samt tjocka, utstående läppar. Australonegridai delas in i två underraser: negridus och australiadus. • jfr australider, negridus. Enligt BŽ:s utarbetningssystem skulle detta räcka, men en viktig omständighet blir tydlig: denna ras delas in i två underraser, och därför tas även deras benämningar med i BŽ: DŽ BŽ saknas australidai substantiv, plural (2) gren av australonegridernas ras, utbredd i Australien och Oceanien: Australidams kännetecknas (till skillnad från negridus) av vågigt hår, särskilt bred näsa och tydlig kroppsbehåring. • jfr australonegridai, negridus. saknas negridai substantiv, plural (2) gren av australonegridernas ras, utbredd i Afrika och Amerika: Negridams kännetecknas av mörk hud, mycket krulligt hår, långt huvud och tjocka, utstående läppar. • jfr australider, australonegridai. Det bör framhållas att både synonymer och information som markeras med förkortningen plg. – jämför – ingår i definitionen. Därför måste även dessa ord definieras. Mer om i vilka fall plg. används, se Liutkevičienė 2014: 219–229. 4. DEFINITIONERNAS FORMULERING Betydelserna har försökt förklaras exakt, entydigt och begripligt. Det kan tyckas att det också borde vara så. Ändå behöver det preciseras vad som avses. Jfr definitionen av verbet buriuoti i DŽ och BŽ: 12Ett annat namn på denna ras är ekvatorialras (VLE II: 275), men det är också ett sekundärt namn och betydligt mindre vanligt än den svarta rasen och tas därför inte med i BŽ. BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Antraštinių žodžių reikšmių pateikimas Bendrinės lietuvių kalbos žodyne | 12 DŽ BŽ burliúoti, ~iúoja, ~iãvo segla med ett segelfartyg: ~iúoja mot vinden. buriúoti, buriúoja, buriãvo verb (med vad, med vad, mot vad, vad) segla eller glida fram med hissade segel (med segelfartyg, segelkälke, vindsurfingbräda eller andra segelförsedda redskap): Segla mot vinden. Segla med vindsurfingbräda [med kraftdrake]. Den trettonåriga flickan har redan flera gånger seglat ensam ute på öppet hav. | (vad): Jag vilar bäst när jag seglar med en yacht [en isjakt]. Om man granskar definitionen i DŽ närmare är det uppenbart att den är ofullständig. För det första kan även en passagerare ”segla med ett segelfartyg”, men han seglar inte fartyget. Dessutom kan man numera segla inte bara med fartyg utan också med andra segelförsedda redskap. Därför har definitionen i BŽ utvidgats, och användningsexempel som illustrerar den semantiska omgivningen för ordet buriuoti har valts ut. När det gäller precision passar ett annat exempel, jfr: DŽ BŽ daugiašakn|is, ~ė (2) som har många rötter: ~ė flytväxt daugiašaknis, daugiašaknė adj. (2) 1. som har många rötter (betydelse 1): En växt med många rötter. 2. som har många rötter (betydelse 2): En tand med många rötter. Ordet šaknis har sex betydelser både i BŽ och i DŽ. Hur många betydelser har då ordet daugiašaknis? Enligt BŽ:s presentation två, enligt DŽ:s till synes sex, men stämmer det verkligen? Jfr DŽ¹⁴: šaknìs, ~iẽs, ~į̃ subst. (4) 1. den underjordiska del av en växt genom vilken den fäster sig och tar upp näring: Han ryckte upp trädet med rötterna (från rötterna). Buskrötter. En instucken videkvist skjuter rötter. Den tysta grisen bökar djupt (ordspr.). 2. den del av ett hår, en tand eller dylikt som finns inne i kroppen: Han drog ut tandroten. 3. ursprung, källa till något: Det ondas rötter. 4. den grundläggande delen av ett ord utan prefix, suffix och ändelse. 5. ett tal som upphöjt till en viss potens ger det aktuella talet: Tar man kvadratroten ur nio får man tre. 6. en ekvations lösning. 13 Betydelsenummer för det ord som förklaras anges inom parentes endast när det inte framgår tydligt av själva definitionens formulering vilken betydelse som avses. I BLŽ anges samma betydelser, därför citeras den inte.14 BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Antraštinių žodžių reikšmių pateikimas Bendrinės lietuvių kalbos žodyne | 13 De två första betydelserna av ordet daugiašaknis, -ė är visserligen välkända, men de övriga är tveksamma eller åtminstone ovanliga15. I BLŽ försöker man också undvika felaktiga cirkeldefinitioner, som ofta förekommer i DŽ. Jfr: DŽ BŽ čerlkšti, ~škia, ~škė 1. kvittra, sjunga som en syrsa. <...> čerkšti, čerškia, čerškė verb. 1. ge ifrån sig skarpa, korta ljud (om fåglar, djur); syn. čirkšti: Skatan čerškia – vi får gäster. Fågeln čerškė när den försvarade sitt bo. čerkšdami anföll trastarna. čirlkšti, ~škia, ~škė 1. kvittra, sjunga som en syrsa: Sparven, syrsan ~škia. <...> čirkšti, čirškia, čirškė verb. 1. (var) ge ifrån sig skarpa, korta ljud (om fåglar som inte sjunger, insekter); syn. čerkšti, čirpti, svirpti: Sparven [syrsan] čirškia. Gräshopporna čirškė på ängen. čirplti, ~ia, ~ė 1. kvittra, sjunga som en syrsa (om en syrsa, liten fågel). <...> čirpti, čirpia, čirpė verb. 1. ge ifrån sig ett kvittrande ljud (om insekter, vissa fåglar som inte sjunger); syn. čirpti: Gräshopporna [syrsorna] čirpė hela dagen. svirplti, ~ia, ~ė kvittra, sjunga som en syrsa (om en syrsa). svirpti. svirpia. svirpė verb. (var) ge ifrån sig ett kvittrande ljud (om insekter); syn. čirkšti, čirpti: En syrsa svirpė envist i närheten. Av DŽ:s definitioner blir det ändå inte klart vilken handling det handlar om, bortsett från att den är typisk för en syrsa och (kanske inte alltid?) en liten fågel. BLŽ:s definitioner liknar varandra mycket, men dessa ord är också synonymer; dessutom ser läsaren genast definitionen vid det ord som hen behöver. 15 Det går förstås att föreställa sig en mångrotad ondska; på internet kan man också hitta en mångrotad väg, men det är snarare en metafor än en separat betydelse. BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Antraštinių žodžių reikšmių pateikimas Bendrinės lietuvių kalbos žodyne |14 5. ALFABETISK REDOVISNING AV ALLA UPPLEMSORD I BŽ För att öka förklaringarnas precision och tydlighet har BŽ övergett metoden att redovisa ord i ordnästen; detta har också behandlats i andra artiklar, jfr Liutkevičienė, Naktinienė, Vosylytė 2010: 235–251; Murmulaitytė 2012: 71–91; Sakalauskienė 2005: 153–161. Det innebär att även verbala och adjektiviska abstrakta substantiv, adverb och diminutiver har egna ordboksartiklar med betydelseförklaringar, grammatisk information och illustrativa exempel. På så sätt blir hela betydelsesystemet betydligt tydligare än när dessa ord redovisas i ett och samma ordnäste, vilket görs i DŽ. Informationen om orden ėjėjas och ėjimas i DŽ och BŽ kan jämföras: DŽ BŽ eiti, eina, ėjo <…> ėjėjas, ~a (1) subst. ėjimas (2) (eiti – 23 betydelser) eiti, eina, ėjo verb. <…> (eiti – 27 betydelser) ėjėjas, ėjėja subst. (1) person som går (vanligen om en människa); syn. ėjikas: En god gångare går alltid långt. Du duger inte mycket till gångare. ėjimas subst. (2) 1. vanligen sing. → eiti 1: Gångtävling. 2. vanligen sing. → eiti 2: Han tröttnade på den dagliga promenaden till arbetet. 3. vanligen sing. → eiti 4: Hästens gång – som åskan! 4. vanligen sing. → eiti 6: Vaktens rond. 5. vanligen sing. → eiti 9: Vi åkte där över själva isgången. 6. vanligen sing. → eiti 14: Vägen till makten. 7. i dam-, schack- och liknande spel – en spelares drag: Göra ett drag. Som framgår består informationen i DŽ om orden ėjėjas, -a och ėjimas endast av deras betoning. En annan, betydligt mer tvetydig fråga är återigen hur många betydelser dessa två ord har: har de verkligen alla de tjugotre betydelserna hos grundverbet? Enligt redaktörerna för BŽ har ėjėjas, -a bara en betydelse, medan ėjimas har sju. Formellt kan avledningar med suffixet -imas bildas av vilken som helst betydelse av eiti, eftersom de skulle vara regelbundna avledningar, men skulle dessa vara verkliga, utbredda och brukliga lexem? Jfr några betydelser av eiti som anges i DŽ: BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Antraštinių žodžių reikšmių pateikimas Bendrinės lietuvių kalbos žodyne | 15 gå, går, gick <...> 5. färdas: Tåget, bussen går <...> 12. rymmas, få plats: Hur mycket säd får plats i den där säcken? <...> 14. vara efterfrågad: De här varorna säljer bra. 15. vara i bruk, förbrukas: Brödet går åt snabbt. Veden går åt mycket. 16. skickas, transporteras: Brevet tog lång tid att komma fram. Många varor passerar genom den hamnen. 17. förtjänas, erhållas: Det kom stora inkomster från trädgården. Han får pension.<...> 19. bli, förvandlas till: Råg blir kvickrot. Gröt blir klumpig. Dagarna blir längre. <...> 21. lyckas, gå bra: Han har lätt för studier. Arbetet gick utmärkt. <...> 23. visas: I dag spelas ”Skirgaila” på teatern. En bra film visades. <...> Låt oss nu försöka bilda substantiviska abstrakta uttryck av dessa betydelser av verbet gå. Sädens gång ner i säcken? Vedens gång? Pensionens gång? ”Skirgailas” gång på teatern? och så vidare. Det är uppenbart att vilken redaktör som helst skulle rätta sådana ordkombinationer. Vad gäller beteckningar på aktörer skulle emellertid även ett rent formellt bildande av tjugotre lexem av typen ėjėjas, -a hindras av semantiken. 6. ÄNDRING AV DEN NORMATIVA BEDÖMNINGEN AV VISSA BETYDELSER I BŽ finns inga ord som avråds från eller bör undvikas. Den normativa bedömningen av vissa ord som tidigare betraktades på detta sätt har ändrats; de rekommenderas nu för användning och har därför tagits med i BŽ. Se Liutkevičienė 2015: 5 för en utförligare behandling. Detsamma gäller vissa ordbetydelser. Till exempel beslutades, efter att ha fått bifall från den statliga kommissionens underkommission för litauiska språkets ordbok, att i BŽ ta med följande betydelser av ord som tidigare betraktades som icke-normativa: delegeruoti16; draugiškas, -a; blizgėti: delegúoti, delegúoja, delegãvo verb. <...> 2. (åt vem, vad) överlåta med befogenheter, bemyndiga att utföra: Kommunen delegerar sina funktioner till invånarna. För att en organisation ska fungera effektivt måste cheferna delegera befogenheter till sina medarbetare. Vid behov delegerar föreningens ordförande befogenheter till vice ordförandena. draugiškas, draugiška adj. (1) <...> 5. säker, lämplig, fördelaktig, anpassad för användning av människor: Webbplatsen är användarvänlig för olika sökmotorer. I vår butik är priserna kundvänliga även utan rabatter. Ett universitet som är tillgängligt för personer med funktionsnedsättning strävar efter att skapa lika villkor för alla studenter. 6. ofarlig, miljövänlig: Företaget tillverkar kvalitetsbilar som är säkra och miljövänliga. Miljövänliga bensinstationer har installerat anordningar som minskar utsläppen. 16 Se även den statliga kommissionen för litauiska språkets rådgivningsbank. BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Antraštinių žodžių reikšmių pateikimas Bendrinės lietuvių kalbos žodyne | 16 blizgėti, blizga, blizgėjo verb. <...> 3. (med vad) vard. göra ett gott intryck, se strålande ut, glänsa; syn. stråla: Inför valet vill partierna åter glänsa med välkända ansikten. Han utmärkte sig redan som barn genom sina ovanliga musikaliska talanger. | neg. (med vad): Andraårsstudenterna har verkligen inte visat några imponerande kunskaper den här terminen. Den där stjärnan i nöjesvärlden glänser inte direkt med sitt intellekt. AVSLUTANDE ANMÄRKNINGAR 1. En del av BŽ:s text skrevs och redigerades inte i alfabetisk ordning, utan i lexikalsemantiska grupper. Detta gjorde det möjligt att definiera likartade ord eller deras betydelser mer systematiskt och konsekvent. 2. Med tecknet | visar BŽ betydelsenyans, bildlig användning och reflexiv form – något som på ett eller annat sätt görs även i andra ordböcker. I BŽ avgränsas emellertid på detta sätt också sådant som DŽ oftast inte visar alls – komparativ och superlativ av adjektiv och adverb, bestämd form, opersonlig användning och verb med prefixet ne-. Med tanke på att formerna för uppslagsordet och ordet som anges efter tecknet | skiljer sig åt i många av de nämnda fallen (ėdrus, -i | ėdresnis, -ė | ėdriausias, -a; detalus, -i | detalesnis, -ioji; hiperbolizuoti | nehiperbolizuoti), anser redaktörerna för BŽ att det är nödvändigt att visa detta. 3. Alla ord som används i betydelsedefinitionerna, med undantag för personnamn, tas upp och förklaras som uppslagsord i ordboken. Där skiljer sig BŽ från DŽ och många andra ordböcker. Om en ordboksläsare inte känner till inte bara uppslagsordet utan även något av orden i definitionen, hittar hen förklaringen till det ordet i ordboken. 4. Vid formuleringen av definitioner ägnas särskild uppmärksamhet åt precision och tydlighet i BŽ; man strävar efter att undvika tvetydigheter och bristfälliga cirkeldefinitioner som förekommer i vissa andra ordböcker. 5. BŽ har frångått den kapslade metoden för att presentera ord. Även verbala och adjektiviska abstrakta substantiv, adverb och diminutiver har egna ordboksartiklar med betydelseförklaringar, grammatisk information och illustrativa användningsexempel. En allmän tendens blir tydlig: BŽ kommer att urskilja och beskriva betydligt fler betydelser än DŽ. 6. Den normativa bedömningen av vissa ord som tidigare ansågs olämpliga eller böra undvikas har ändrats; de betraktas nu som normriktiga och har därför tagits med i BŽ. BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351–7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Antraštinių žodžių reikšmių pateikimas Bendrinės lietuvių kalbos žodyne | 17 ŠALTINIAI BŽ Antraštynas – Bendrinės lietuvių kalbos žodyno Antraštynas. Prieiga internete: http://bkz.lki.lt/antrastynas. BŽ – Bendrinės lietuvių kalbos žodynas (rengiamas). Prieiga internete: http://bkz.lki.lt. DŽ – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas / vyriausiasis redaktorius Stasys Keinys. – 7-as patais. ir papild. leid. – Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2012, XXVI, 969 p.; elektroninis variantas, 2015. Prieiga internete: http://lkiis.lki.lt. Interneto tekstų ištekliai naršyti paieškos sistema Google (https://www.google.lt). LITERATŪRA Lazauskaitė V., Liutkevičienė D. 1998: Valgių ir gėrimų pavadinimai „Bendrinės lietuvių kalbos žodyne“. – Lietuvių kalbotyros klausimai 40, 205–217. Liutkevičienė D. 2006: Bendrinės lietuvių kalbos žodynas. Siekiamybė ir realybė. – Leksikografija ir leksikologija 1: Aiškinamųjų bendrinės kalbos žodynų aktualijos, Vilnius: LKI, 9–18. Liutkevičienė D., Naktinienė G., Vosylėtė K. 2010: Veiksmažodžiai ir jų abstraktai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne. – Leksikografija ir leksikologija 2, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 235–251. Liutkevičienė D. 2014: Nuorodinis žodžių aiškinimas Bendrinės lietuvių kalbos žodyne. – Leksikografija ir leksikologija 4, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 219–229. Liutkevičienė D. GK 2014: „Bendrinės lietuvių kalbos žodynas“ žengia į internetą, Gimtoji kalba 9, 15–19. Liutkevičienė D. 2015: Bendrinės kalbos normų pateikimas Bendrinės lietuvių kalbos žodyne. – Bendrinė kalba 88, 1–8. Mik ulskas R. 2006: Judėjimo reikšmės kelio predikatai. Leksikografinis aspektas. – Leksikografija ir leksikologija 1: Aiškinamųjų bendrinės kalbos žodynų aktualijos, Vilnius: LKI, 146–147. Murmulaitytė D. 2006: Kai kurių daiktavardžių apibrėžimas „Bendrinės lietuvių kalbos žodyne“. – Leksikografija ir leksikologija 1: Aiškinamųjų bendrinės kalbos žodynų aktualijos, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 34–54. Murmulaitytė D. 2012: Vedinių pateikimo sistemiškumas Bendrinės lietuvių kalbos žodyne. – Kalbos kultūra 85, 71–91. BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Antraštinių žodžių reikšmių pateikimas Bendrinės lietuvių kalbos žodyne |18 Naktinienė G. 2006: Svarbesnieji „Bendrinės lietuvių kalbos žodyno“ semantikos aspektai. – Leksikografija ir leksikologija 1: Aiškinamųjų bendrinės kalbos žodynų aktualijos, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 19–31. Naktinienė G. 2011: Parūpinamieji veiksmažodžiai „Bendrinės lietuvių kalbos žodyne“. – Kalbos kultūra 84, 150–164. PAT 2002: Paukščių anatomijos terminai = Nomina anatomica avium / L. Daugnora, R. R. Budrys, R. Trainienė; Lietuvos veterinarijos akademija. Anatomijos ir histologijos katedra, Vilniaus universitetas. Zoologijos katedra. – [Kaunas]: Naujasis lankas: Lietuvos veterinarijos akademija. PPŽ 2009: Paukščių pavadinimų žodynas = Vocabularium nominum avium = Dictionary of bird names = Vogelnamenverzeichnis = Dictionnaire des oiseaux = Словарь названий птиц: lotynų, lietuvių, anglų, vokiečių, prancūzų ir rusų kalbomis / Vilniaus universiteto Ekologijos institutas; sudarė Mečislovas Žalakevičius, Irena Žalakevičienė. – Vilnius: Vilniaus universiteto Ekologijos institutas. Sakalauskienė V. 2003: Leksikos tyrimo semantiniais laukais vaidmuo leksikografijoje. – Leksikografijos ir leksikologijos problemos, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 106–113. Sakalauskienė V. 2005: Veiksmažodžių abstraktų pateikimas dabartinės lietuvių kalbos žodynuose. – Kalbos kultūra 78, 153–161. TB – Lietuvos Respublikos terminų bankas. Prieiga internete: http://www.lrs.lt/pls/tb/tb.search. Vikipedija – laisvoji enciklopedija Vikipedija. Prieiga internete: https://lt.wikipedia.org/wiki/Vikipedija. VLE II – Visuotinė lietuvių enciklopedija 2, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2002. VLE IX – Visuotinė lietuvių enciklopedija 9, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2006. Valstybinės lietuvių kalbos komisijos Konsultacijų bankas. Prieiga internete: http://konsultacijos.vlkk.lt/lit/konsultacijos/paieska.html. Įteikta 2016 12 28 Priimta 2017 01 20 DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ Lietuvos kalbos institutas Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius [email protected] BENDRINĖ KALBA 89 (2016) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351–7204