Žodyno vaizdinys „Lietuvių kalbos žodyne“

AURELIJA GRITĖNIENĖ Institutet för litauiska språket ORDBOKENS BILD I DET LITAUISKA SPRÅKETS ORDBOK NYCKELORD: ordbok, bild, illustrerande mening, semantik, Det litauiska språkets ordbok. INLEDANDE ANMÄRKNINGAR Om betydelsen av den akademiska Det litauiska språkets ordbok (hädanefter LKŽe) för olika tvärvetenskapliga studier har det skrivits många gånger. Värdet av olika ordböcker (särskilt LKŽe) lyfts fram inte bara av lingvister (se Dini 2002; Kažukauskaitė 2002; Nepokupnas 2002, Paulauskienė 2002; Toporovas 2008 m.fl.). Motivet återkommer också ständigt i icke-vetenskapliga texter. Poeter (Vytautas Mačernis, Bernardas Brazdžionis, Česlavas Milošas, Justinas Marcinkevičius m.fl.) nämner i sina dikter författaren till den första litauiska ordboken – Konstantinas Sirvydas. När LKŽe-volymerna började ges ut en efter en, tillkom flera dikter (av Justinas Marcinkevičius, Marcelijus Martinaitis m.fl.) där även motivet med den akademiska ordboken framträder. I prosatexter (romaner, essäer och andra texter av olika genrer, exempelvis av Kostas Ostrauskas, Romualdas Granauskas, Agnė Žagrakalytė och andra) lyfts den akademiska ordbokens betydelse för vår kultur fram, och det talas om ordinsamlarna, redaktörerna och så vidare.1 Begreppet ordbok valdes alltså medvetet för den semantiska studien av bilden. Om en annan Det litauiska språkets ordbok – med Viktorija Daujotytės ord, en grundläggande kulturtext 1Så här talade Romualdas Granauskas om ordboken i en intervju: ”Människa, varför lutar du dig inte över den Stora litauiska språkordboken? Varför sticker du inte näsan i den, varför har du inte läst den åtminstone tre gånger, när du tänker skriva? På vilket språk, på vilken egen halvspråklighet? Kanske skulle du åtminstone förstå att det litauiska folket inte har skapat något mer värdefullt och ädlare? Självt kommer det att försvinna, men DEN kommer att bli kvar och mullra” (Granauskas 2015: 317). Agnė Žagrakalytės romankaraktär – den verkliga personen Juozas Žagrakalys – nämner också kort sitt bidrag till insamlingen av ord för den akademiska ordboken: ”Jag skrev sexton små berättelser på dialekt. Senare, på Vidugiris förslag, åtog jag mig gärna att samla ord till ordboken – vem vill inte bidra till ett sådant gott arbete <...>” (Žagrakalytė 2013: 561). Här vill vi bara påminna om att juristen, författaren och hembygdsforskaren J. Žagrakalys anges som ordinsamlare i den akademiska ordbokens sista band. I Aldonas Pupkis monografi står det att han började samla ord till ordboken redan 1933 och att han samlade flest efter kriget (1972–1977 antecknade han omkring 4 000 ord ur levande talspråk och omkring 5 000 ur skriftliga källor) (Pupkis 2013: 424). BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351–7204 AURELIJA GRITĖNIENĖ. Žodyno vaizdinys Lietuvių kalbos žodyne | 2 (Daujotytė-Pakerienė 2002: 34) – läsning är något som möjligen Jolanta Zabarskaitė var först med att tala om. Om vi betraktar ordboksartiklarna som en på ett visst sätt skapad specifik diskurs och läser dem ur olika perspektiv kan vi hitta olika uppgifter om drag i den litauiska världsbilden och världsuppfattningen. Zita Šimėnaitė (2010: 158–166) har skrivit om källorna till LKŽe som återspeglingar av kulturhistorien. Med utgångspunkt i ordboksmaterialet har vår politiska världsbild (stat, lag, makt) redan undersökts, rönnbärens föreställningsbild har analyserats, och med hjälp av material av Adalbert Bezzenberger som dokumenterats i ordboken har lagunerna, området vid lagunerna och dess invånare beskrivits (Zabarskaitė 2010: 126–143; 2012: 239–253; Gritėnienė 2016: 85–104). Syftet med denna artikel i lingvistisk kulturvetenskap är att med hjälp av den omfattande och varierande diskursen i ordbokens 20 band undersöka vilken semantisk föreställningsbild av ordboken som har uppstått i LKŽe-hypertexten och fastställa vilka av föreställningsbildens drag som betraktas som viktigast och mest relevanta. För att uppnå detta mål har flera konkreta uppgifter formulerats: att med interpretativa, analytiskt-beskrivande och semantiska analysmetoder undersöka det insamlade materialet, beskriva ordböckernas struktur, typer, omfång, författare och material, redogöra för lexikografiska arbetens förlopp och de svårigheter som lexikografer möter när de sammanställer ordböcker, lyfta fram brister som förekommer i ordböcker och visa deras värde. Här förstås en föreställningsbild som en viss generaliserad mental bild som formats i människans medvetande, en återgivning av tidigare uppfattningar eller erfarenheter2. En föreställningsbild skiljer sig från en bild genom att den är mer schematisk och generaliserad. Föreställningsbilder utgör en mellanlänk mellan perception och abstrakt tänkande; deras uppkomst i minnet, fantasin och tänkandet regleras av språket (VLE 548). För en utförligare diskussion om hur semiotiker och moderna filosofer uppfattar föreställningsbilden, se Sverdiolas 2006: 174; Balodis 2009; Nastopka 2010: 26 m.fl. Om vi kort sammanfattar filosofernas undersökningar kan vi säga att föreställningsbilden i modern filosofi uppfattas som ett mentalt fenomen, en viss representation, ett särpräglat substrat för perception och erfarenhet. 2 Begreppet archetyp ligger också nära föreställningsbilden och används i större utsträckning av litteraturvetare och kulturforskare. Jfr definitionen av archetyp: archetyp – en ursprunglig modell, ett idealiskt exempel, en prototyp; en överföring från generation till generation av en bild ur det kollektiva omedvetna, med universell betydelse och oberoende av individuell kunskap (LLE 2001: 28). Inom kognitiv lingvistik är det vanligare att använda begreppet koncept. Vi erinrar om att ett koncept vanligen betecknar en tankeenhet, all information om något som finns i medvetandet hos människor som talar ett visst språk (om termen koncept, se Černeiko, Cho Son Te 2001: 51; Papaurėlytė 2003: 25; 2007: 15–17; Gudavičius 2011: 109–117). Termen koncept används oftast om abstrakta begrepp, medan en ordbok är en konkret realitet. Dessutom analyseras materialet som samlats in i denna artikel inte med kognitiv analysmetod, och här används inte heller andra centrala kognitionsvetenskapliga termer (attribut, figur, kollokation osv.); därför har termen föreställningsbild valts i denna semantiska undersökning. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AURELIJA GRITĖNIENĖ. Žodyno vaizdinys Lietuvių kalbos žodyne | 3 Forskningsmaterialet samlades in genom att alla 20 band av LKŽe granskades vertikalt och ordbokens hypertext lästes horisontellt. På detta sätt hittades 211 uppslagsord i ordboksartiklarna, med lexemet žodynas (”ordbok”) i illustrationerna. Intressant nog beläggs lexemen leksikografas, -ė (”specialist inom lexikografi”) och žodynininkas, -ė (”ordboksförfattare, lexikograf”) endast i sina egna ordboksartiklar. De förekommer inte någon annanstans i något av ordbokens 20 band, vare sig i definitioner eller som illustrationer till andra ord. Den stora majoriteten (hela 98 procent) av illustrationerna med lexemet žodynas har hämtats ur skrifter av olika författare (främst språkvetare samt kultur- och samhällsaktörer): 64 meningar av Kazimieras Būga, 19 av Jonas Jablonskis, 9 av Juozas Balčikonis, 7 av Antanas Baranauskas, 3 vardera av Kazimieras Jaunius och Vincas Kudirka, 2 av Juozas Tumas-Vaižgantas, samt 1 vardera ur verk av Antanas och Jonas Juška, Jonas Šliūpas, Mykolas Biržiška, Antanas Salys, Jurgis Šlapelis, Vydūnas m.fl. Dessutom nämns žodynas i olika vetenskapliga publikationer (tidskrifter, Lietuvių kalbos gramatikoje, andra ordböcker osv.). Endast två illustrationer med lexemet žodynas har upptecknats från levande språkbruk (en vardera från Liškiava och Kretinga)3. I LKŽe har också synonymer till žodynas påträffats (de ingår också i denna artikels undersökningsmaterial): Kiprijonas Juozapas Nezabitauskis nybildningar surinktžodis och žodinykas, žodrodys, som Simonas Daukantas använde, vardinyčia, som A. Juška använde, žodinės knygos, žodknygės, som beläggs för första gången i Fridrichas Kuršaitis ordbok (KII362), žõdinis, som användes i Max Niedermanns, Alfred Senns, Franz Brenders och A. Salys ordbok, įvardynais, som Antanas Vireliūnas kallade termordböcker, samt det internationella ordet leksikonas, som också används om ordböcker. Alla dessa synonymer nämns i LKŽe endast i sina egna ordboksartiklar. Den term žodynas som alla använder i dag skapades och användes för första gången av Jurgis Ambraziejus Pabrėža, medan tidningen Aušra spred och etablerade den (Balašaitis 1984: 95). Materialet för undersökningen samlades in ur samtliga 20 band av LKŽe, utan att uppgifter från kompletteringskartoteket togs med. Därför måste det betonas att resultaten återspeglar den föreställningsbild av ordboken som hade vuxit fram i den litauiska världsuppfattningen fram till 2000-talet. 3 Det är uppenbart att dessa meningar har upptecknats från informanter som utan tvekan hade kontakt med lexikografer: Kiek sukruš piningo į tą žodyną! Krtn (se sukrušti). Visan sodžių užsijaudė visi žodžius žodynui rinkt Lš (se užjaudyti). BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351–7204 AURELIJA GRITĖNIENĖ. Žodyno vaizdinys Lietuvių kalbos žodyne | 4 1. SEMANTISK ANALYS AV ILLUSTRATIONSMATERIALET I LKŽe Författaren till en enskild illustration i LKŽe är antingen angiven (i slutet av illustrationsmeningen anges namnet på den person vars skrifter meningen hämtats ur) eller anonym (författaren döljs bakom en allmän förkortning som rš, sp, Klb, LKK, LK, B osv.). I vidare bemärkelse kan vi dock hävda att hela ordbokens hypertext skapades av en enda kollektiv upphovsperson – hela den litauiska nationen. När det gäller en specifik föreställningsbild av ordboken måste det preciseras att de uppgifter ur LKŽe-hypertexten som analyserats i denna undersökning visar den föreställningsbild av ordboken som formats av språkvetenskapliga specialister – forskare inom lexikografi, grammatik, dialektologi och andra språkvetenskapliga områden – samt av närstående kulturaktörer och skönlitterära författare. Vanligen bygger semantiska analyser på ordens betydelser eller illustrationsmaterialet i förklarande ordböcker. Ordbok definieras vanligen så här i litauiska förklarande ordböcker: ordbok är en tryckt eller elektronisk bok avsedd för icke-linjär läsning, där ord och ordkombinationer presenteras i en viss ordning (vanligen alfabetisk) med förklaringar, illustrationer eller översättningar till ett annat språk, eller utan sådana4. I denna undersökning har följande centrala drag i föreställningsbilden av ordboken urskilts med utgångspunkt i illustrerande meningar i LKŽe (eller mer exakt: de påståenden som uttrycks genom dessa meningar): ordbokens struktur, typ, författare, omfång, lexikografiskt material, arbetets förlopp, svårigheter vid sammanställningen av ordböcker, ordböckernas brister och värde. Nedan diskuteras vart och ett av dessa drag närmare. 2. ORDBOKENS STRUKTUR Ordbokens struktur omfattar två typer av struktur: makrostruktur (ordbokens övergripande uppbyggnad, ordningen mellan dess större delar och ordboksartiklar) och mikrostruktur (uppbyggnaden av en enskild ordboksartikel) (Jakaitienė 2005: 33). I några illustrationer i LKŽe nämns ordbokens makrostruktur (inledningen, ordningsföljden för orden, förkortningar, illustrationer osv.): Ordbokens ”Inledning” är en uppräkning av vissa problematiska frågor om uttal och accentuering K1K53,47 (se uppräkning)5. Ord 4 Jfr ordboksdefinitionen LKŽe, liksom Ordbok över nutida litauiska (http://lkiis.lki.lt/dabartinis) och Ordbok över standardlitauiska (http://bkz.lki.lt/). 5 I artikeln citeras exemplen från den elektroniska versionen av LKŽe (se www.lkz.lt). Förkortningarna är desamma som i ordboken. Inom parentes anges det uppslagsord vars artikel exemplet hämtats från. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351–7204 AURELIJA GRITĖNIENĖ. Žodyno vaizdyns Lietuvių kalbos žodyne | 5 Orden ordnas alfabetiskt i Būgas ordbok LKI103 (se ordna). Diminutivsubstantiv fogas inte till huvudordet i Būgas ordbok, utan redigeras som separata artiklar LKI104 (se foga). I ordböcker markeras upprepade ord eller delar av dem med tilde TŽŽ (se tilde). I ordböcker och grammatikor använder vi flera tecken för att markera accenter J.Jabl (se ordbok). Den andra stora ändring som J. Jablonskis genomförde i [Įskos] ordbok är markeringen av alla ords intonationer LKV244 (se markering). I min ordbok ska det vid varje ord finnas meningar, ur vilka ordets betydelse lättare kan utrönas K.Būg (se utröna). I illustrationer som behandlar ordbokens mikrostruktur talas det om uppslagsord, deras ordningsföljd osv.: Uppslagsordet i en ordboksartikel rš (se uppslagsord). Nominativ är grundformen av ett böjbart ord, den form i vilken ordet skrivs i ordböcker, listor och rubriker MLTEII443 (se nominativ). 3. ORDBOKSTYP Ordböcker delas in i typer utifrån olika kriterier. Med utgångspunkt i informationskällan brukar man skilja mellan lingvistiska och encyklopediska ordböcker. I LKŽe finns endast en illustration där en encyklopedisk ordbok nämns: Encyklopedisk ordbok DŽ (se encyklopedisk). I LKŽe-diskursen talas det främst om lingvistiska ordböcker. Det finns olika typer av sådana. Utifrån antalet språk nämns följande ordböcker: Enspråkiga definitionsordböcker är vanligtvis normativa A.Sal (se enspråkig). Tvåspråkig ordbok DŽ (se tvåspråkig). Širvydas tillkännagav en trespråkig ordbok prš (se tillkännage). Det visar sig att Šlapelis gett ut inte mindre än två ordböcker – en trespråkig och en enspråkig K.Būg (se enspråkig). Flerspråkig ordbok NdŽ (se flerspråkig). Ordböcker delas också in efter omfång, form och syfte: Fickordbok DŽ (se fick-). Liliputordbok DŽ (se liliput). Ordbok för praktiskt bruk K.Būg (se ändamål). I illustrationerna i LKŽe nämns olika typer av enspråkiga ordböcker. Enligt ordens presentationsordning finner vi följande typ av ordbok: Būgas ordbok är alfabetisk, inte nästladrš (se nästlad). Flest ordbokstyper finner vi utifrån de beskrivna enheterna och sättet att presentera informationen: Būgas ordbok är delvis översättande och delvis förklarande LKI113 (se översättande). Förklarande ordbok över specialtermer SkŽ279 (se ordbok). Ordboken är till sin karaktär ett mellanting mellan en fullständig och en selektiv ordbok BVIII204 (se mellanliggande). I LKŽe-hypertexten nämns också aspektordböcker: Jag har samlat en hel del material till en etymologisk ordbok K.Būg (se material). Omvänd BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351–7204 AURELIJA GRITĖNIENĖ. Žodyno vaizdyns Lietuvių kalbos žodyne | 6 ordbok rš (se ord). För en ordbok över skriftspråket har dialektala ordformer ingen betydelse alls K.Būg (se ordform). Inom den litauiska lexikografin gapade länge en uppenbar lucka – vi hade ingen särskild ordbok över standardspråkets uttal K1K53,44 (se gapa). Många belägg handlar om olika specialordböcker: Förutom en växtnamnsförteckning har J. Pabrėža skrivit en ordbok över botaniska morfologiska termer KlbXVIII11 (se namnförteckning). Översättningslån uppträder oftast först och främst i översatt vetenskaplig litteratur och i översatta termordböcker, och de är översättarens skapelser KlK27,32 (se översatt). Dialektordbok rš (se dialekt). En tematisk ordbok skulle vara till stor hjälp för skribenter, hjälpa dem att hitta ord med den betydelse de söker och främja mindre brukade eller mindre kända ord och deras betydelser KlK27,48 (se tematisk). Växtnamnsordbok P (se ordbok). Han samlade material till en ordbok över Litauens märkvärdigheter rš (se märkvärdighet). Ibland anges ett konkret ordboksnamn i belägget: Būgas ”Litauisk ordbok” är till sin omfattning en ordbok av tesaurustyp LKI113 (se tesaurus). All min tid går åt till ”Stavnings- och rådsordboken”, som jag skulle vilja bli klar med före nyår K.Būg (se råd). [Šlapelis ”Litauisk-rysk ordbok”]6 har arbetats fram till bokstaven K J.Balč (se arbeta fram). 4. ORDBOKSFÖRFATTARE I några belägg i LKŽe nämns ordbokens sammanställare mycket allmänt och opersonligt. Lexikograferna kallas ordbokens sammanställare, redaktörer, författare och så vidare: Jag blev redaktör för ordboken K.Būg (se redaktör). Ordbokens sammanställare J.Jabl (se sammanställare). Vilken ordning följer ordboksförfattarna här i sin indelning av orden för läsarna? J.Jabl (se läsare). Författare till ordsamlingar (ordböcker) KII26 (se verbal). Den första sammanställaren av den stora encyklopediska arabiska ordboken EncIV1187 (se sammanställare). Hela redaktörskollektivet utgör ordboksredaktionen: Ordboksredaktionen behöver få tre exemplar av Lalos ordbok så snart som möjligt KlbXIV64(K.Būg) (se redaktion). [”Litauisk ordboks”] redaktionskollektivet rekryterades bland företrädare för de viktigaste litauiska dialekterna KlbXVI10 (se rekrytera). 6 I LKŽe betraktas ett ord som anges inom hakparenteser och kan utläsas ur den skriftliga kontexten i denna artikel som likvärdigt med meningens övriga ord. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351–7204 AURELIJA GRITĖNIENĖ. Žodyno vaizdyns Lietuvių kalbos žodyne | 7 I LKŽes diskurs anges ordboksförfattarnas konkreta efternamn mycket oftare: Konstantinas Sirvydas, Kazimieras Daukša, Kristijonas Gotlybas Milkus, Simonas Daukantas, Dionizas Poška, Fridrichas Kuršaitis, Mykolas Miežinis, Antanas Juška, Kazimieras Būga, Jurgis Šlapelis, Jonas Jablonskis med flera. Endast i sällsynta fall nämns ordboksförfattaren och själva verket utan något vidare sammanhang: Daukantas ordregister K.Būg (se ordregister). Efter att ha avslöjat lexikografen Neselmanas JJ (se lexikograf). I mer utförliga belägg med bredare kontext talas det om konkreta ord som ordboksförfattarna tar upp: I det femte trycket av sin ordbok har Širvydas (= Sirvydas) ordet prekie K.Būg (se femte). Ordet miresiuoti visar att man enligt K. Daukšas ordlista bör skriva miresiuoti ”gaimuroti” K.Būg (se miresiuoti). Ordböcker av flera författare jämförs, det talas om hur en ordbok påverkar en annan, om förändringar i ordboksredaktionen och så vidare: Šlapelis ordbok lovar att innehålla fler ord än Kuršaitis ordbok K.Būg (se ordrik). Kuršaitis... gick igenom hela Mielckes ordbok LTI417(A.Baran). Här är något hämtat också ur Kuršaitis ordbok J.Jabl (se hämta). Šlapelis för arbetet med Juškevičius ordbok från bokstaven m LKKXX56(K.Būg) (se föra). Man borde använda det material av Jaunius som passar för Juškevičius ordbok K.Būg (se material). Det skrivs en hel del om lexikografernas hängivenhet för sitt arbete: [D. Poška] ägnade hela sitt liv åt att samla material till en litauisk ordbok A1884,16 (se ordbok). Prästen Miežinis dog, och hans ordbok dog också V.Kudir (se dö). Det nämns konkreta lexikografiska arbetsuppgifter: A. Juška översatte de litauiska orden till polska i sin ordbok kortfattat och koncist LKV170 (se översätta). Šlapelis anpassade ordbokstexten till skriftspråket, men lade inte till något; han avvek inte mycket från originalet J.Balč (se avvika). Allt material han hade fått av dem... tänkte J. Jablonskis använda i sina artiklar eller i sin ordbok KlbV54 (se använda). 5. ORDBÖCKERNAS OMFATTNING Ordbokens omfattning anges oftast med a) antalet band, b) ark, c) sidor eller uppslagsord: a) Enbandsordbok DŽ1 (se enbands-). Tvåbandsordbok DŽ (se tvåbands-). Sexbandsordbok rš (se sexbands-). Flerbandsordbok rš (se flerbands-); BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351–7204 AURELIJA GRITĖNIENĖ. Žodyno vaizdinys Lietuvių kalbos žodyne | 8 b) Ordboken kan komma att omfatta mellan fem och tio ark LKGII607 (se mellan); c) Jag kan ännu inte föreställa mig hur stor ordboken blir. Men jag tror att den kommer att omfatta omkring 4000–6000 sidor (i stort format) KlbXIV164(K.Būg). Ordboken blir stor – den kommer att omfatta omkring 8 eller 10 tusen sidor K.Būg (se tusen). Men enligt min uppfattning kommer A. [Juškas] ordbok inte att innehålla fler än 35000 ord Vaižg (se uppfattning). Ibland beskrivs en ordboks omfattning med adjektiv som väldig, ansenlig7 och liknande: Du arbetar verkligen på en väldig ordbok över vårt språk Jn (se arbete). Det har redan blivit en ansenlig ordbok före (se ansenlig). Būga hade föresatt sig att ta med alla ord som används och har använts i det litauiska språket sp (se föresats). 6. ORDBOKSMATERIAL För att skriva en ordbok måste först ett mångsidigt material samlas in. Till den akademiska ordboken samlades ord in från det levande språket och från skrifter av många olika slag. I de illustrationer som valts ut för studiet av ordbokens föreställningsvärld handlar det mesta om detta arbete: Jag fiskade upp mycket till ordboken under åren 1916–1919 K.Būg (se fiska upp). Som en myra (M. Untulis) samlade och släpade han litauiska ord till kartoteket för det litauiska språket rš (se släpa). Ord och exempel på deras användning, hämtade ur olika källor, skrivs på separata kort – ett ordbokskartotek sammanställs: Ordbokskartotek DŽ (se kartotek). Kartoteket bestämde ordbokens omfattning och till och med dess struktur rš (se bestämma). Det är inte så mycket Juškevičius ordbok som mitt material (en kortordbok!) K.Būg (se kort-). Vissa författare tar med alla ord som finns i språket i sina ordböcker: Ordbokens innehåll utgörs av alla litauiska ord, utan något urval K.Būg (se utvald). Min ordbok behagar inte vissa av våra landsmän (patrioter) på grund av sina lånord TŽII464(K.Būg) (se landsman). A. Juška undvek inte heller grova och vulgära ord och uttryck; han ansåg dem inte olämpliga för en ordbok eller för den läsande allmänheten i stort LKV151 (se vulgär). Ibland framhävs eller betonas något särskilt lager av ordförrådet i illustrationerna: De här orden smutsar inte ner språket för dem och ska tydligen tas med i ordboken K.Būg (se smutsa ner). Kanske är de flesta språkexempel som anförs i ordboken översättningar M.Birž (se anföra). Trots J. Juškas redigeringar finns i den tryckta delen av ordboken ord som man vanligen undviker i skriftspråket 7 Ansenlig – ”inte liten, ganska stor”. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351–7204 AURELIJA GRITĖNIENĖ. Žodyno vaizdys Lietuvių kalbos žodyne | 9 lexikografiska LKV152 (se undvika). Att föra in sådana dialektismer i dialektordböcker är något helt nytt inom dialektologisk lexikografi BXIII308 (se införande). 7. ORDBOKSARBETETS ETAPPER Av illustrationerna i LKŽₑ kan vi relativt enkelt följa hur arbetet med att utarbeta ordboken fortskred. Först måste det lexikografiska materialet samlas in: Insamlingen av ordboksmaterial hade samband med ett annat omfattande arbete – insamlingen av folklore rš (se insamling). Det vore lämpligt att samla orden i en enda ordbok tillsammans med beskrivningar av deras betydelser och innebörder rš (se beskrivning). Därefter ordnas orden alfabetiskt: Alfabetisk ordning av ordbokskort K.Būg (se alfabetisk). När kortregistret har ordnats börjar man utarbeta ordbokstexten: Jag började skriva av ordboken från korten i häften för tryckning KlbXIV165(K.Būg) (se skriva av). Lägg ord till ord – så får du en ordbok J.Balč (se ordbok). Senare engageras en redaktör i arbetet med att utarbeta ordboken. Flest illustrationer handlar om redigeringen av A. Juškas ordbok: Jablonskis har redigerat en del av A. Juškas ordbok (ejūra), som tillförde litteraturspråket ett stort antal nya ord LKI47 (se redigera). J. Jablonskis var den ende [av A. Juškas ordbok] redaktören som i grunden bearbetade den polska översättningen LKV243 (se ende). När Jablonskis redigerade [A. Juškas] ordbokens språk, som på många ställen var nedtecknat på den lokala dialekt där materialet hade samlats in, gjorde han det enhetligt och förde det närmare den västaukštaitiska dialekten J.Balč (se göra enhetlig). Jag har inte fått några andra pengar för redigeringen av J[úškas] ordbok KlbV106(J.Jabl) (se redigering). J. Jablonskis, som hade gått med på att vara redaktör, drömde om att ordna och ge ut hela A. Juškas ordbok LKV237 (se ordna). Före utgivningen korrekturläses ordboken: Jag fick göra Juškevičius ordboks tredje häfte tryckfärdigt och dra korrektur till sidan 232 (till kretalui) K.Būg (se dra). Jag antar att ni redan har bekantat er med ordboken genom korrekturarken K.Būg (se säga). Den redigerade ordboken lämnas till tryckning: Jag tror att tryckningen av ordboken kan börja hösten 1923 K.Būg (se tryckning). Ordbokens första häfte kan komma ut på hösten K.Būg (se häfte). Det har redan gått tre år sedan han lämnade in ordboksmanuskriptet till en tryckare V. Kudir (se tryckare). Ett angeläget behov driver författaren att fortsätta det avstannade arbetet med att trycka ordboken K.Būg (se tryckning). I dag har två ark av ordboken redan satts (32 s.) – fram till ordet akis KlbXIV166(K.Bug) (se sätta). BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351–7204 AURELIJA GRITĖNIENĖ. Žodyno vaizdinys Lietuvių kalbos žodyne | 10 8. SVÅRIGHETER VID UTARBETANDET AV ORDBÖCKER I illustrationerna talas det oftast om att ordboksförfattarna saknar material, insamlare och ordboksskribenter: Att samla in en sådan ordbok på egen hand är ett helt övermäktigt arbete rš (se orka med). Det är svårt att samla alla språkets ord till en ordbok J.Jabl (se svår). Bidraget skulle bli mycket bättre om man rättade och kompletterade sitt arbete och tog hjälp av andra samlare av litauiska ord för ordboken A.Baran (se hjälpa). Det är svårt att få tag på medarbetare till ordboken K.Būg (se medarbetare). Det vore bra om någon kunde engagera ungdomarna i ordboksarbetet K.Būg (se engagera). Av illustrationerna framgår att arbetet med att utarbeta en ordbok tar lång tid och kräver mycket kraft och hängivenhet: Under en följd av år lyckades han samla in mycket material till en litauisk ordbok KlbXIV19 (se följd). Att skriva en [ordbok] kan ta åtminstone 2–3 år K.Būg (se ta). Būga hade beslutat att helt ägna sig åt den ordboken och till och med leva som en munk rš (se munklik). Undrar om jag någonsin blir färdig med den här ordboken Š (se bli färdig). Jag har ju beskrivit behovet av en litauisk ordbok, arbetets möda och hurudan en ordbok måste vara A.Baran (se möda). I den första delen visade jag hur nödvändig en litauisk ordbok är, hur mödosamt arbetet är och hurudan den måste vara A.Baran (se mödosam). Det krävs mycket kraft för att sköta de ekonomiska frågorna (att sörja för utgivning och distribution): Ordboksmanuskript ligger på vindar V.Kudir (se manuskript). Om ordboksredaktionen hade tillräckliga medel skulle arbetet med ordboken också gå snabbare K.Būg (se snabb). Om upplagan av ordboken gavs ut successivt (i stället för att levereras från lagren på en gång), skulle folk köpa fler rš (se ge ut). Om bokhandeln ordnades skulle fler exemplar av den litauiska ordboken säljas i Amerika KlbXIV169(K.Būg) (se ordna). En kostnadsberäkning för ordboken skulle också behövas J.Jabl (se kostnadsberäkning). Även olika oförutsedda hinder nämns: krig, kaos, förföljelser, deportationer och liknande: Den andra [delen av A. Juškas ordbok] skulle ha kommit ur mina händer, men kriget satte stopp K.Būg (se del). Det är synd att den andra delen av Juškevičius ordbok lämnades oavslutad på grund av kriget och kaoset TŽII466(K.Būg) (se kaos). J. Jablonskis ville inte sluta redigera [A. Juškas] ordbok, men förföljelser och deportationer hindrade honom från att arbeta LKV252 (se deportation). Den sovjetiska censuren stoppade ordbokens första del rš (se stoppa). I framtiden bör man undvika den försening som uppstod vid tryckningen av ordbokens tionde band K.Kors (se försening). BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351–7204 AURELIJA GRITĖNIENĖ. Žodyno vaizdinys Lietuvių kalbos žodyne | 11 9. ORDBÖCKERNAS BRISTER Illustrationerna visar också de vanligaste bristerna i ordböckerna – brist på material: Det finns också en hel del ord som inte kommit med i ordboken enbart på grund av ouppmärksamhet J.]abl (ž. neapžvalgumas). Alla tänkbara [ord] kan aldrig registreras i ordböckerna K1K41,65 (ž. visut). Det är förstås ingen idé att förvänta sig att här (i ordboken) alla namn på alla slags fiskar redan har samlats BXI216 (ž. visum). Illustrationerna tar också upp andra fel och ordböckernas oklara uppbyggnad: Det finns otaliga fel i hans ordbok K.Būg (ž. galybė). Ordboken är full av fel och inexaktheter J.]abl (ž. pilnas). I sin ordlista borde han ha varit mycket tydligare för läsarna – en begriplig lärare för dem J.]abl (ž. pamokytojas). Man saknar illustrationer av uppslagsord: Ett ovanligt ordboksord har här sitt eget språkexempel i sin ruta (i sitt näste) språkexempel J.]abl (se ruta). Ordböcker med bara ord (utan illustrerande exempel) är värdelösa A.Vencl (se bara). Ibland kritiseras ord som i onödan tagits med i ordboken: Varför behövde man stoppa in detta språkbruk som vårt folk inte använder i vår ordbok över skriftspråket? J.]abl (ž. sakyti). Det är alltså förståeligt att ordboksredaktörer och sammanställare ber läsarna rapportera upptäckta fel: När den andra upplagan av ordboken trycktes bad jag litauerna att meddela ordboksredaktionen eller någon annanstans om bristerna i den ordboken J.]abl (ž. jeibė). Det vore mycket nyttigt för mig och den ordbok jag håller på att sammanställa om också andra som upptäcker något fel av mig ville ta sig tid att meddela mig K.Būg (ž. rengti). K. Būga talar mest om strävan efter en idealisk, fulländad ordbok8: Våra ordböcker kan inte skryta med fulländning K.Būg (ž. tobulumas). I dag är det ännu inte möjligt att ge ut en fulländad ordbok, eftersom vi har samlat in alltför lite material för det K.Būg (ž. išleisti). Kanske andra 8 Först strävade K. Būga efter att med material från A. Juškas ordbok sammanställa en fulländad ordbok över det litauiska språket, men insåg snart att det var omöjligt, eftersom material saknades och inte allt som hade samlats in var tillförlitligt. Han var också mycket kritisk till sin egen ordbok över det litauiska språket, som han hade sammanställt i all hast (Sabaliauskas 1997: 2–3). I sin autorecension skrev K. Būga: ”På grund av arbetets brådska får inte ens ordboksmanuskriptets häften ligga till sig, eftersom jag måste bära dem till tryckeriet så snart jag har skrivit dem. ’Ordbok över det litauiska språket’ bör betraktas som ett utkast, som jag under bättre levnadsförhållanden i Litauen inte skulle våga publicera utan att först ha omarbetat och jämnat till det ordentligt. Jag hoppas att våra efterkommande inte kommer att klandra mig för utkastet, eftersom även ett utkast ger mycket material” (citerat efter Zinkevičius 1981: 111). BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351–7204 AURELIJA GRITĖNIENĖ. Žodyno vaizdinys Lietuvių kalbos žodyne | 12 skulle kanske kunna …? skulle kanske kunna … AURELIJA GRITĖNIENĖ. Žodyno vaizdinys Lietuvių kalbos žodyne | 13 frågan K.Būg (se flerspråkighet). Jag kan så mycket tyska att jag med hjälp av en ordbok kan översätta till litauiska Blv (se anlita). Specialordböcker värderas för det specifika material som de innehåller: Ett överflöd av specialordböcker är ett tecken på nationens kulturella utveckling K.Daukš (se ordbok). Ur ordboken över ortnamn i Litauen kan språkvetaren och historikern berätta för oss vilka folk eller vilket folk som bodde i Litauen innan litauerna införlivades i detta land K.Būg (se införlivande). En tematisk ordbok skulle vara en verklig hjälp för skribenter, hjälpa dem att hitta ord med den betydelse de behöver och främja ord som används mer sällan eller är mindre kända samt deras betydelser KlK27,48 (se tematisk). Dialektordboken vitaliserar och levandegör hela vårt gemensamma skriftspråk rš (se vitalisera). För den som inte kan resonera språkligt är även den fullständigaste ordboken en oförsvarlig lyx rš (se språkligt). Fakta från det levande språket som återges i ordböcker värderas särskilt högt: Juška (med sin ordbok) visade på ett slående sätt att de litauiska kulturpersonligheternas ambition att undersöka folkets talspråk och hämta material ur det för språkligt arbete är riktig LKV157 (se ambition). A. Juškas ordbok var länge en betydelsefull källa för forskningen om det litauiska språket LKV200 (se forskning). I illustrationerna framhävs ordböckernas praktiska värde (de behövs både i skolorna och i den akademiska världen): För er skull, bröder, skriver jag en ordbok: för både den samogitiska och den litauiska D.Pošk (se ordboksförfattare). Den där ordboken kommer att vara till allra största nytta för unga män, särskilt samogiter, som börjar studera vid läroanstalter Sut (se ordboksförfattare). Kuršaitis ordbok var min enda lärare i accentuering K.Būg (se enda). Vi behöver verkligen en ordbok rš (se behöva). Den ordboken är nyttig för alla att ha J.Jabl (se nyttig). Denna ordbok … kommer länge att vara den mest nödvändiga handboken för att bättre lära känna vårt nuvarande språk APhIV164 (se handbok). För sina skrifter hämtar de exempel ur olika ordböcker rš (se hämta exempel). Illustrationerna lyfter också fram ordböckernas vetenskapliga värde: Vetenskapligt9 i en ordbok ska alla former av varje litauiskt ord anges K.Būg (se vetenskaplig). K. Būga ville utifrån A. Juškas uppteckningar av folkets språk skapa en fylligare (=mer ingående) litauisk ordbok och ett grundläggande lexikografiskt verk, som skulle kunna tjäna både vetenskapliga och praktiska behov LKV269 (se verk). 9 Vetenskaplig – ”grundad på vetenskapliga principer”. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351–7204 AURELIJA GRITĖNIENĖ. Žodyno vaizdinys Lietuvių kalbos žodyne | 14 SLUTSATSER En granskning av de illustrativa exemplen i LKŽe med lexemet žodynas visar att de uppgifter som samlats i ordboken är fullt tillräckliga för att skapa en utförlig bild av ordboken. Eftersom den andra betydelsen av ordet žodynas är mycket konkret och materiell, är också den generaliserade bild som vuxit fram relativt exakt och tydligt avgränsad. Det undersökta materialet gör det möjligt att sammanställa följande generaliserade bild av ordboken sådan den framträder i LKŽe: en ordbok är en handskriven eller tryckt bok i en, flera, ett tiotal eller flera tiotal band, av en enskild författare eller ett kollektiv, skriven enligt vissa instruktioner och med en egen makrostruktur och mikrostruktur; i en ordbok presenteras ord eller ordkombinationer alfabetiskt, tematiskt eller enligt ett annat system, sedan material från en eller flera källor har samlats in (vanligen genom att ett kartotek har upprättats). Ordets betydelse definieras vanligen; även ordets ursprung, historia och geografi kan anges, och grammatisk, accentuell, stilistisk och annan information om ordet, exempel på dess användning och översättningar till ett eller flera språk kan lämnas. En sådan publikation har praktiskt och vetenskapligt värde (den är användbar vid inlärning av det egna eller ett främmande språk och behövs som källa för olika språk- och kulturstudier). Det bör betonas att den specifika bild av ordboken som visas i denna studie har vuxit fram i medvetandet hos språkvetenskapliga specialister – lexikografer, grammatiker, dialektologer och forskare inom andra språkvetenskapliga områden – samt hos kulturpersonligheter med nära anknytning till dem och skönlitterära författare. Det är uppenbart att bilden av ordboken skulle framträda något annorlunda när vi träder in i 2000-talet. Först och främst bör vi nämna att en ordbok inte bara är en tryckt bok på papper. I dag kallas även datamedier och elektroniska databaser eller databanker för ordböcker. Dessutom sammanställs ordböcker inte bara för naturliga utan också för konstgjorda språk; de kan vara ljudsatta och illustrerade med teckningar, fotografier och liknande (jfr Jakaitienė 2006: 7). Det är också troligt att uppgifter från andra källor, vetenskapligt utformade och mångsidiga undersökningar och liknande skulle visa hur bilden av ordboken har förändrats. Frågan om hur bilden av ordboken har förändrats och hur den ser ut under 2000-talet skulle dock vara ämnet för en annan artikel. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351–7204 AURELIJA GRITĖNIENĖ. Žodyno vaizdinys Lietuvių kalbos žodyne | 15 KÄLLA LKŽe – Lietuvių kalbos žodynas (I–XX, 1941–2002), elektroninis variantas. Red. kolegija: Gertrūda Naktinienė (vyr. red.), Jonas Paulauskas, Ritutė Petrokienė, Vytautas Vitkauskas, Jolanta Zabarskaitė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2005. – Atnaujinta versija, 2008, 2017. Prieiga internete: www.lkz.lt. LITERATŪRA Balašaitis A. 1984: Žodžiai ir žodynai, Vilnius: Mokslas. Balodis A. 2009: Pasaulis kaip vaizdinys: kelios pastabos apie tai, kaip J. P. Sartre’as kritikuoja H. Bergsono sąmonės sampratą. – Athena 5, 71–84. Prieiga internete: http://lkti.lt/athena/pdf/5/5.II.A.71–84.pdf (žiūrėta 2017 09 03). Černeiko L., Cho Son T. – Чернейко Л. О., Хо Сон Тэ 2001: Концепты жизнь и смерть как фрагменты русской языковой картины мира. – Филологические науки 5, 50–58. Daujotytė-Pakerienė V. 2002: Pamatinis kultūros tekstas. – Dvidešimt Lietuvių kalbos žodyno tomų. Sudarė J. Zabarskaitė, Z. Šimėnaitė, Vilnius: InterSe, 34–38. Dini P. U. 2002: „Lietuvių kalbos žodynas“ – žvilgsnis iš šalies. – Dvidešimt Lietuvių kalbos žodyno tomų. Sudarė J. Zabarskaitė, Z. Šimėnaitė, Vilnius: InterSe, 27–33. Granauskas R. 2015: Baltas liūdesio balandis. Esė, pokalbiai, pokštai, Vilnius: Lietuvos rašytojų sąjungos leidykla. Gritėnienė A. 2016: Šermukšnio vaizdinys „Lietuvių kalbos žodyne“. – Tautosakos darbai 52, 2016, 85–104. Gudavičius A. 2011: Reikšmė – sąvoka – konceptas ir prasmė. – Res humanitariae 10, 108–119. Prieiga internete: http://etalpykla.lituanistikadb.lt/fedora/objects/LT-LDB-0001:J.04~2011~1367184173024/datastreams/DS.002.0.01.ARTIC/content (žiūrėta 2017 08 14). Jakaitienė E. 2005: Leksikografija. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. Jakaitienė E. 2006: Žodynų istorijos apybraiža, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla. Kažukauskaitė O. 2002: Le grand dictionnaire d’une petite nation, une histoire de cents ans. – Cahiers lituaniens 3, 29–33. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351–7204 AURELIJA GRITĖNIENĖ. Žodyno vaizdinys Lietuvių kalbos žodyne | 16 LLE – Lietuvių literatūros enciklopedija, Vilnius: Lietuvių literatūros ir tautosakos institutas, 2001. Nastopka K. 2010: Literatūros semiotika, Vilnius: Baltos lankos. Nepokupnas A. 2002: Žodynas – tai abėcėlės tvarka išdėstytas visas pasaulis Lietuvoje ir Lietuva visame pasaulyje. – Seimo kronika: specialus Nr. 22 (228), 2002 m. liepos 29 d., 1421. Prieiga internete: http://www6.lrs.lt/kronikos/pdf/030101/k-22.pdf (žiūrėta 2017 08 28). Papaurėlytė S. 2003: Sielvarto metaforos lietuvių ir rusų kalbose. – Filologija 8, 25–31. Prieiga internete: http://etalpykla.lituanistikadb.lt/fedora/objects/LT-LDB-0001:J.04~2003~1367184529404/datastreams/DS.002.0.01.ARTIC/content (žiūrėta 2017 09 04). Papaurėlytė-Klovienė S. 2007: Lingvistinės kultūrologijos bruožai, Šiauliai: VšĮ Šiaulių universiteto leidykla. Paulauskienė A. 2002: Paminklas tautai. – Dvidešimt „Lietuvių kalbos žodyno“ tomų. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 21–26. Pupkis A. 2013: Juozas Balčikonis ir didysis „Lietuvių kalbos žodynas“. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Sabaliauskas A. 1997: Kazimieras Būga ir lietuvių leksikografija. – Lietuvių kalbotyros klausimai 37, 1–4. Sverdiolas A. 2006: Apie pamėklinę būtį, Vilnius: Baltos lankos, 173–176. Šimėnaitė Z. 2010: Lietuvių ir lenkų leksikografijos sąsajos (Związki leksykografii polskiej i litewskiej). – Językowe i kulturowe dziedzictwo Wielkiego Księstwa Litewskiego. Bydgoszcz, 158–166. Toporovas V. 2009: Didžiajam Lietuvių kalbos žodynui išėjus. – Vladimiras Toporovas ir Lietuva. Sudarė A. Sabaliauskas, J. Zabarskaitė. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 261–273. VLE – Visuotinė lietuvių enciklopedija, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos centras. T. 24. 2013. Zabarskaitė J. 2010: Politinis pasaulėvaizdis didžiajame Lietuvių kalbos žodyne (valstybė, įstatymas, valdžia). – Parlamento studijos 9. Vilnius: Lietuvos nacionalinė Martyno BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351–7204 AURELIJA GRITĖNIENĖ. Žodyno vaizdinys Lietuvių kalbos žodyne | 17 Mažvydo biblioteka, 126–143. Prieiga internete: http://www.parlamentostudijos.lt/Nr9/9_kalba_1.htm (žiūrėta 2017 09 05). Zabarskaitė J. 2012: Kitoks didžiojo „Lietuvių kalbos žodyno“ skaitymas: Adalbertas Bezzenbergeris, marios, pamarys, pamariškis. – Mažoji Lietuva: paribio kultūros tyrimai. Sudarė G. Blažienė, N. Morozova, J. Zabarskaitė. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 239–271. Zinkevičius Z. 1981: Kalbininkas K. Būga, Kaunas: Šviesa. Žagrakalytė A. 2013: Eიგulio duktė: byla F 117, Vilnius: Tyto alba. Įteikta 2017 09 19 Priimta 2017 12 08 THE MENTAL IMAGE OF THE DICTIONARY IN THE DICTIONARY OF THE LITHUANIAN LANGUAGE (LIETUVIŲ KALBOS ŽODYNAS) S u m m a r y The importance of the academic Dictionary of the Lithuanian Language (Lietuvių kalbos žodynas) for various interdisciplinary research has been written many times. Its motive is constantly appearing in non-academic texts also. So the concept of the dictionary for the semantic mental image’s analysis has been deliberately chosen. Looking at the lexicographic articles of the great dictionary as a specific discourse created in a certain way and reading them in different cuts, we can find various data about the features of Lithuanian worldview and world outlook. The goal of this article is to analyze the semantic mental image of the dictionary formed in the hypertext of the academic dictionary and to determine which mental image’s features are considered to be the most important, most relevant, using a wide and different discourse of the 20 volumes of the dictionary. In order to achieve this goal, several specific tasks were set out: in the way of researching the collected material by interpretative, analytical descriptive and semantic analysis methods to BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351–7204 AURELIJA GRITĖNIENĖ. Žodyno vaizdinys Lietuvių kalbos žodyne | 18 describe the structure, types, volume, authors, material of the dictionary, to represent the course of the lexicographical works and the difficulties which the dictionary makers faced during the preparation of dictionaries, to highlight the disadvantages which are noticeable in the dictionaries and show the value of dictionaries. The research material was collected by looking vertically to all 20 volumes of the Dictionary of the Lithuanian Language and reading the hypertext of the dictionary horizontally. 211 head words were found reading the lexicographic articles in this way, the illustrations of them contain a lexeme dictionary. The vast majority (even 98%) of the illustrations used with the lexeme dictionary were written out from the various authors’ (mainly linguists, cultural and public figures) written sources. The dictionary is also mentioned in the various academic publications (in the journals, Grammar of the Lithuanian language, other dictionaries, etc.). Only 2 illustrations with a lexeme dictionary are written from the living language. So the data of the hypertext of the Dictionary of the Lithuanian Language analyzed in this study shows the mental image of dictionary which was formed by the linguistic specialists – lexicographers, grammarians, dialectologists and the researchers of other language science fields, and also by the cultural activists and fiction writers. The material for the research was collected from all 20 volumes, only the data of Complement Card Index was eliminated, and this is why it is important to describe that the final results reflect the mental image of the dictionary formed in the Lithuanian worldview till the 21st century. After the semantic analysis of the illustrative material of the Dictionary of the Lithuanian Language, the following main features of the dictionary’s mental image are distinguished: the structure, type, author, volume, lexicographic material of the dictionary, course of lexicographic works, difficulties faced preparing the dictionaries, the disadvantages and value of the dictionaries. The analysis of all illustrative samples with the lexeme dictionary shows that it is completely enough to have the data accumulated in the academic dictionary incase to make the detailed mental image of the dictionary. Because the second meaning of the word dictionary is very concrete, practical, so the formed generalized mental image of it is objective and clearly defined. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351–7204 AURELIJA GRITĖNIENĖ. Žodyno vaizdinys Lietuvių kalbos žodyne | 19 The investigated material allows to arrange such a generalized dictionary’s mental image formed in the Dictionary of the Lithuanian Language: the dictionary is a printed or manuscript book composed of one, several, dozen or few dozen volumes and written by a single author or a collective; it is written in accordance with a certain instruction, it has its macrostructure and microstructure; after collecting the material from one or various sources (most often making the card index) the words or word combinations are presented alphabetically, by themes or according other system in the dictionary, usually the meaning of the word is described, it is also possible to specify the origin, history, geography of the word, to submit grammatical, accentuate, stylistic and other information, the samples of use, translations to one or few languages; such a publication has a practical and academic value (it is useful for learning your or foreign language, it is needed as the source for the various research of the language and culture). Obviously, the mental image of the dictionary would be slightly different when entering the 21st century, however the comparing of the dictionary’s mental image in nowadays and how it changed could be the research object of the other article. KEYWORDS: dictionary, mental image, illustrative sentence, semantics, The Dictionary of the Lithuanian Language. AURELIJA GRITĖNIENĖ Lietuvių kalbos institutas Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius [email protected] BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204