Kalbinė įvairovė šiuolaikiniame pasaulyje: kalbos galia ir prestižas

JURGITA JAROSLAVIENĖ Institutet för det litauiska språket GINTARĖ JUDŽENTYTĖ-ŠINKŪNIENĖ Vilnius universitet SPRÅKLIG MÅNGFALD I DEN MODERNA VÄRLDEN: SPRÅKETS MAKT OCH PRESTIGE Den 26:e Jonas Jablonskis-konferensen NYCKELORD: Jonas Jablonskis, konferens, språklig mångfald, språkets makt, prestige. Den 3–4 oktober 2019 hölls den 26:e 1internationella vetenskapliga Jonas Jablonskis-konferensen SPRÅKLIG MÅNGFALD I DEN MODERNA VÄRLDEN: SPRÅKETS MAKT OCH PRESTIGE (Linguistic Diversity in the Modern World: Language Power and Prestige) vid Institutet för det litauiska språket. Arrangörerna, Centrum för forskning om standardspråket vid Institutet för det litauiska språket (nedan LKI) och institutionen för litauiska vid Institutet för tillämpad lingvistik, Filologiska fakulteten vid Vilnius universitet (nedan VU), bjöd in den internationella akademiska gemenskapen att diskutera språklig mångfald i språk, dialekter och språkgemenskaper, särdrag i språkbruk och språknormering, förändringar i språknormer, relationer mellan standardspråket och dialektala samt andra språkvarieteter, trender inom europeisk språkpolitik och språkplanering, språkets makt och prestige, utveckling av avancerade lingvistiska verktyg och elektroniska tjänster, nyttan av digitala språkresurser och annat. Deltagare från 15 länder höll 45 föredrag om dessa frågor. Föredragsabstracten utarbetades i elektroniskt format2. På grundval av föredragen kommer vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar att publiceras i tidskriften Bendrinės kalbos år 2020. Båda konferensdagarna inleddes med plenarsessioner. Vid den första sessionen, som leddes av dr Albina Auksoriūtė (LKI) och prof. dr Irena Smetonienė (VU), var den inbjudna 1 Mer information om andra Jonas Jablonskis-konferenser finns på http://lki.lt/26-oji-tarptautine-moksline-jono-jablonskio-konferencija/ och http://www.jablonskio-konferencija.flf.vu.lt/lt/. 2 Abstracten kan laddas ner från LKI:s webbplats på adressen http://lki.lt/26-oji-tarptautine-moksline-jono-jablonskio-konferencija/. BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 JURGITA JAROSLAVIENĖ. GINTARĖ JUDŽENTYTĖ-ŠINKŪNIENĖ. Kalbinė įvairovė šiuolaikiniame pasaulyje: kalbos galia ir prestižas | 2 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.08 Gästföreläsaren, viceordförande för Europeiska federationen för nationella språkinstitutioner (European Federation of National Institutions for Language, EFNIL; nedan kallad federationen), ordförande för den danska kommittén för språkteknologi och tidigare direktör för Dansk Sprognævn, dr Sabine Kirchmeier, presenterade federationens verksamhet, redogjorde för frågor inom den europeiska språkpolitiken, trender inom policyplanering och läget för utvecklingen av språkteknologi i Danmark och andra europeiska länder. FIG. 1. Från vänster: dr Albina Auksoriūtė (direktör för Institutet för litauiska språket), prof. dr Irena Smetonienė (professor vid Vilnius universitet), dr Sabine Kirchmeier (viceordförande för Europeiska federationen för nationella språkinstitutioner, ordförande för den danska kommittén för språkteknologi och tidigare direktör för Dansk Sprognævn), prof. dr Inesa Šeškauskienė (dekanus för fakulteten för filologi vid Vilnius universitet) Enligt föredragshållaren samlar federationen för närvarande 40 företrädare för de viktigaste språkorganisationerna och andra nationella språkinstitutioner från olika europeiska medlemsstater (jfr fig. 2). Federationens främsta mål och forskningsområden rör mångfalden av Europas statsspråk, flerspråkighet, rättslig reglering av officiella (statliga) språk, språkpolitik, språkplanering, språkens allmänna situation, digitala språkresurser, språkteknologi, språkanvändning i medier, utbildning och andra viktiga BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 JURGITA JAROSLAVIENĖ. GINTARĖ JUDŽENTYTĖ-ŠINKŪNIENĖ. Kalbinė įvairovė šiuolaikiniame pasaulyje: kalbos galia ir prestižas | 3 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.08 områden i det offentliga livet, språkundervisning och språkfrämjande. För att uppnå sina mål genomför federationen olika projekt och undersökningar samt anordnar årligen en konferens och andra målinriktade möten. FIG. 2. Informationsvykort från Europeiska federationen för nationella språkinstitutioner Med hänvisning till resultaten av en av de senaste undersökningarna uppgav dr Sabine Kirchmeier att språken i 21 europeiska stater regleras av konstitutionen, en språklag och/eller andra dokument. Skillnaderna i regleringen beror på historiska förhållanden och traditioner, på hur standardspråken har vuxit fram och på andra särdrag. I Danmark antogs till exempel konstitutionen 1849, och därefter har endast några få, tämligen obetydliga ändringar gjorts. När landet ännu var homogent och ett enda språk talades tänkte ingen på att införa särskilda bestämmelser om användningen av danska i konstitutionen. I följande stater regleras det eller de officiella språken genom konstitutionella bestämmelser, en språklag och andra dokument: Litauen, Lettland, Estland, Österrike, Finland, Slovakien och Slovenien. I Danmark, Norge, Sverige, Island, Tyskland, Nederländerna, Luxemburg, Storbritannien, Grekland, Portugal, Tjeckien, BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 JURGITA JAROSLAVIENĖ. GINTARĖ JUDŽENTYTĖ-ŠINKŪNIENĖ. Kalbinė įvairovė šiuolaikiniame pasaulyje: kalbos galia ir prestižas | 4 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.08 Ungern och Bulgarien regleras språket eller språken antingen genom konstitutionen eller genom en språklag och/eller andra dokument, medan Belgien reglerar dem genom både konstitutionen och en språklag. Gästföreläsaren talade om språkteknologi och digitala språkresurser som verktyg för att hålla ett språk livskraftigt eller till och med återuppliva och stärka det (jfr isländska, grönländska och samiska). En annan framstående inbjuden talare, prof. dr Frans Hinskens från Meertensinstitutet och Radbouduniversitetet i Nederländerna, presenterade standardspråkets nederländskas förflutna och nutid och uppmärksammade de snabbt föränderliga språknormerna och hur språket regleras genom lagstiftning. Han presenterade resultaten från en nyligen genomförd storskalig webbenkät, som gjorde det möjligt att bedöma situationen för användningen av standardspråket nederländska inom vardagslivets viktigaste områden och visade hur språkbrukarna ser på språket (se fig. 3). FIG. 3. Prof. dr Frans Hinskens (Meertensinstitutet, Radbouduniversitetet i Nederländerna) Den tredje inbjudna talaren vid plenarsessionen, prof. dr Ari Páll Kristinsson från Árni Magnússon-institutet för isländska studier, talade om den aktuella situationen för det isländska språket och diskuterade språkpolitikens betydelse på Island, behovet av att informera allmänheten samt språket BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 JURGITA JAROSLAVIENĖ. GINTARĖ JUDŽENTYTĖ-ŠINKŪNIENĖ. Kalbinė įvairovė šiuolaikiniame pasaulyje: kalbos galia ir prestižas | 5 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.08 Tillgången till och spridningen av verktyg för språkfrämjande betonades, liksom språkteknologins, digitala och andra avancerade verktygs inverkan och betydelse för att främja modersmålet och stärka språkets prestige (se fig. 4). FIG. 4. Prof. dr Ari Páll Kristinsson (Árni Magnússon-institutet för isländska studier) Därefter hölls vetenskapliga diskussioner vid fyra sessioner. Den första sessionen leddes av doc. dr Gintarė Judžentytė-Šinkūnienė (VU). Föredraget om det katalanska språket och dess dialekter hölls av prof. Pietras Umbertas Dinis från Italien (Pisas universitet). Professorn diskuterade katalanskan som ett ”medelstort” språk i samband med språkpolitik, ideologi och praktik, betonade språkets betydelse för nationen och gav exempel ur katalanskans historia. Dr Audrius Valotka (VU) tog upp den kontroversiella frågan om preskriptivism och vetenskaplighet inom lingvistiken, analyserade övergången från ren till tillämpad vetenskap och diskuterade utsikterna för experimentell utveckling. Natalia Dankova (Université du Québec, Kanada) undersökte adjektiv och deras variation i franskan ur ett psykolingvistiskt perspektiv. Prof. dr Jurgis Pakerys och Ignas Rudaitis (VU) presenterade en formell grund för klassificeringen av litauiska substantivdeklinationer. De påminde om att Klein var den förste som beskrev litauiskans deklinationer år 1653. Den klassifikation han lade fram förfinades senare. Föredraget presenterade ett nytt försök att formalisera indelningen av substantivdeklinationer med hjälp av en algoritm. Resultaten jämfördes BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 JURGITA JAROSLAVIĖNĖ. GINTARĖ JUDŽENTYTĖ-ŠINKŪNIENĖ. Kalbinė įvairovė šiuolaikiniame pasaulyje: kalbos galia ir prestižas | 6 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.08 med tidigare klassifikationer av litauiska substantivdeklinationer. Doc. dr Danila Zuljan Kumar (Frano Ramovš-institutet för slovenska språket, forskningscentret vid Sloveniens vetenskaps- och konstakademi) avslutade sessionen med att diskutera hur ett hotat språk kan återupplivas och hur kultur och konst kan användas för att åter väcka språkets kraft. Vid den andra sessionen, under ledning av prof. dr Danguolė Mikulėnienė (LKI), diskuterades främst frågor om språklig identitet och variation i dialekterna. Prof. dr Daiva Aliūkaitė (VU:s fakultet i Kaunas) talade om de lokala varieteternas livskraft i regionerna och presenterade žemaiternas och sydliga aukštaiternas språkattityder och deras paradoxer. Frågan ställdes om de lokala kodernas livskraft och framtidsutsikter alltid enbart hänger samman med gynnsamma språkattityder. I föredraget framfördes den välgrundade insikten att likheten mellan det språkliga hembygdsspråket och standardspråket kan påverka den lokala kodens spridning och livskraft. Sammanfattningsvis konstaterades att de lokala varieteternas livskraft i regionerna inte bara kan bero på icke-språkliga omständigheter (jfr gynnsamma attityder), utan också på varieteten själv och dess språkliga egenskaper. Prof. dr Ineta Dabašinskienė (VDU) undersökte den språkliga identiteten och inställningen hos Visaginas samhälle samt de realiteter som är förknippade med detta. Föredraget visade vad som sker i den dagliga språkliga praktiken, med början i etnolingvistisk nationalism, och uppmärksammade det postsovjetiska arvet som dominerande samt det postmodernistiska synsättet på mångfald och flerspråkighet. Dokt. Christa Schneider (Bernuniversitetet, Schweiz) och prof. dr Vytautas Kardelis (VU) presenterade hur språklig variation har markerats på kartor förr och nu. Sessionen avslutades av dr Nijolė Tuomienė (LKI), som diskuterade språkbruk i gränsområden, uppmärksammade aspekter av konkurrens och samspel och undersökte naturliga kommunikationssituationer där språk (koder) växlar, när talarna behärskar flera språk väl och använder dem samtidigt genom att aktivt växla mellan dem i samtal. Enligt forskaren har lokala varieteter av litauiska, polska och belarusiska visserligen studerats i mer än ett sekel, men det är först genom de ingående studierna under senare år som det har visats att studier av tvåspråkiga eller till och med trespråkiga miljöer blir framgångsrika om två eller alla tre språk som används undersöks samtidigt, i stället för att vart och ett studeras separat som ett eget system. I en komplex språkmiljö kan man exempelvis inte undersöka enbart ett språks fonetik eller lexik. Den tredje sessionen leddes av dr Larisa Taranenko (Igor Sikorskij Kyiv Polytechnic Institute vid Ukrainas nationella tekniska universitet). Sessionen inleddes med ett föredrag av dr Pijus Kasparaitis och dr Margarita Beniušė (VU) om statistisk parametrisk syntes av litauiskt tal: de presenterade en statistisk parametrisk metod som för första gången hade anpassats för syntes av litauiskt tal och som använder neurala nätverk implementerade i programpaketet BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 JURGITA JAROSLAVIENĖ. GINTARĖ JUDŽENTYTĖ-ŠINKŪNIENĖ. Kalbinė įvairovė šiuolaikiniame pasaulyje: kalbos galia ir prestižas | 7 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.08 Merlin. Dessutom utformades en särskild uppsättning lingvistiska kännetecken anpassad till litauiskan samt regler för gruppering av kännetecknen. Det bedömdes att begripligheten och acceptansen hos tal som syntetiserats med statistisk parametrisk metod är betydligt högre än hos den hittills bästa syntesatorn, som bygger på enhetsurvalsmetoden. Dessutom ligger det syntetiserade talets acceptans nära den för inspelningar av naturligt tal. Därefter presenterade L. Taranenko en beskrivning av typiska fonokoncept i den engelska småfolkloren. Zinaida Pakholok (Öppna internationella universitetet för mänsklig utveckling, Lutsk institut för mänsklig utveckling) analyserade kategorin upprepning i språklig diskurs. Den fjärde sessionen, som leddes av dokt. Agnė Aleksaitė (LKI), inleddes av Santa Jērāne (Lettlands universitets institut för lettiska språket). Hon talade om ordboksdefinitioner och lyfte fram teoretiska och praktiska problem. Doc. dr Yuliya Vyshenskaya från Ryssland (Herzenuniversitetet) analyserade specifika språkliga och icke-språkliga aspekter som påverkar stilgenereringsprocessen. Sessionen avslutades av dr Anželika Smetonienė (LKI), som talade om mångfalden av slavism och hybrider i Motiejus Valančius Patarlėse žemaičių. På kvällen den första konferensdagen deltog föredragshållarna i en rundtur på LKI:s interaktiva språkmuseum Lituanistikos židinys, där många unika språkleksaker, böcker och lingvisters föremål samt dokument av betydelse för språket ställs ut. På konferensens andra dag leddes plenarsessionen av dr Jurgita Jaroslavienė (LKI). Först talade den framstående inbjudna gästen prof. dr Birutė Klaas-Lang från Estland (Tartu universitet) (se fig. 5). Hon presenterade frågor om estnisk språkpolitik och hållbarhet inom högre utbildning. En diskussion fördes om positiv särbehandling, utveckling av attityder till språk och det personliga ansvaret att tala sitt modersmål. Man gladdes åt statens stöd för att säkerställa estniskans hållbarhet inom livets alla områden, däribland högre utbildning och forskning. BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 JURGITA JAROSLAVIENĖ. GINTARĖ JUDŽENTYTĖ-ŠINKŪNIENĖ. Kalbinė įvairovė šiuolaikiniame pasaulyje: kalbos galia ir prestižas | 8 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.08 5 FIG. Prof. dr Birutė Klaas-Lang (Tartu universitet) och dr Albina Auksoriūtė (Institutet för litauiska språket) En annan inbjuden plenartalare, dr (HP) Rita Miliūnaitė (LKI), presenterade det litauiska standardspråkets ställning i kontexten av europeiska standardspråks dynamik under poststandardiseringsperioden (se fig. 6). 6 FIG. Dr (HP) Rita Miliūnaitė (Institutet för litauiska språket) BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 JURGITA JAROSLAVIENĖ. GINTARĖ JUDŽENTYTĖ-ŠINKŪNIENĖ. Kalbinė įvairovė šiuolaikiniame pasaulyje: kalbos galia ir prestižas | 9 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.08 Med utgångspunkt i de viktigaste kännetecknen för standardspråket, såsom att det är gemensamt för hela samhället, normernas homogenitet, stabil kodifiering och prestige, presenterade forskaren teoretiska insikter som skulle kunna göra det möjligt att tillämpa den ena eller andra modellen för det litauiska standardspråkets dynamik – destandardisering, demotisering eller restandardisering. Begreppet substandard, en mellanliggande varietet mellan regiolekter och standardspråk, aktualiserades; det kan bidra till att förklara förändringarna i dagens bruk av litauiskt standardspråk. Plenarsessionen avslutades med ett föredrag av prof. dr Irena Smetonienė (VU): professorn analyserade vad begreppet kalba betyder för en litauer, talade om språket som grund för nationalitet och som en del av kulturen och betonade att sedvänjor kan förmedlas genom språket oavsett var personen bor (se fig. 7). Föredraget lyfte fram alla centrala begreppsliga aspekter av begreppet kalba. 7 FIG. Prof. dr Irena Smetonienė (Vilnius universitet) Därefter fortsatte de vetenskapliga diskussionerna vid separata sessioner. Vid den femte sessionen, under ledning av dr Elena Riekhakaynen (Sankt Petersburgs statliga universitet), ägnades många föredrag åt experimentell fonetik. Dr Alla Kalyta (Igor Sikorskijs polytekniska institut i Kiev, Ukrainas nationella tekniska universitet) presenterade en metod för emotionell och pragmatisk språkanalys, medan en annan talare från Ukraina, dr Mykolas Kutsenko (Militära institutet för telekommunikation och informationsteknik), analyserade de fonetiska medlens roll när uppriktighet identifieras i engelska kondoleansyttranden. Tandläkaren Victoria Artjomenko från Riga (”DentalArt”) och dr Solveiga Čeirane (Rigas Stradiņš-universitet) talade om sökandet efter akustiska parametrar som kan bidra till att bedöma BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 JURGITA JAROSLAVIENĖ. GINTARĖ JUDŽENTYTĖ-ŠINKŪNIENĖ. Kalbinė įvairovė šiuolaikiniame pasaulyje: kalbos galia ir prestižas | 10 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.08 de experimentella protesernas inverkan på kvaliteten hos lettiska konsonanter. Gästerna från Lettland presenterade preliminära resultat från den experimentella studien. V. Artjomenko talade också om förändringen i uttalet av konsonanten [s] efter en estetisk oral rehabilitering. Dr E. Riekhakaynen och Iuliia Telova (Sankt Petersburgs statliga universitet) analyserade reducerade ordformer som ett mått på språkkunskaper. Den sjätte sessionen leddes av dr Jolita Urbanavičienė (LKI). Det första föredraget hölls av dr Miroslava Gavurová (Prešovs universitet, Slovakien). Hon betonade behovet av att presentera perifera folksagor som en språklig och motiverande särprägel. Forskaren Claudio Barna (Milanos universitet) jämförde det litauiska prefixet su- med det klassiska grekiska prefixet συν-. Dokt. Diana Dambrauskienė (LKI) diskuterade särdragen i Raseiniųs geolektbildning och ägnade särskild uppmärksamhet åt extralingvistiska faktorers inverkan på informanternas språkliga attityder. Föredraget betonade att sydsamogitiska talare från Raseiniai grundar sin uppfattning om den ”egna” dialekten (språket) på subjektiva föreställningar om vad som är dialektalt respektive icke-dialektalt. Det framhölls att den icke-dialektala kodens attraktionskraft och den språkliga hembygdens betydelse för bedömningen av den egna dialektala eller icke-dialektala språkvarianten tyder på att sydsamogitiska talare från Raseiniai strävar efter att identifiera sig med användare av den icke-dialektala koden. Detta kan också innebära en vertikal förändring av subdialekten – en konvergens mellan dialektspråket och standardspråket. Doc. dr G. Judžentytė-Šinkūnienė (VU) förklarade varför de ord som hon undersökt i höglandsmål ibland går från att betyda ”långt bort” till ”nära”. Föredraget visade att det fysiska avståndet inte alltid är den avgörande faktorn när man väljer det ena eller andra demonstrativa pronomenet. Ofta styrs processen av andra faktorer. Habil. dr Kazimieras Garšva (LKI) berättade om egennamn hos panevėžiškiai, särskilt deras uttal, stavning och normering. Man diskuterade också varför reglerna för namnändringar behöver tydligare föreskrifter om hur olika personnamn kombineras och hur deras suffix och ändelser ändras. Vid konferensens sjunde session, som leddes av dr Aurelia Tamulionienė (LKI), presenterades posterföredrag utarbetade av dr Iryna Borbenchuk och dr Zoja Kornjeva (Igor Sikorskijs polytekniska institut, Ukrainas nationella tekniska universitet), dr Inna Humeniuk (Sumys statliga pedagogiska A. S. Makarenko-universitet), Irina Korobeynikova, dr Elena Riekhakaynen och dr Anatoly Ventsov (Sankt Petersburgs statliga universitet), dr Liudmyla Naumenko, doc. dr Liliia Bilas och doc. dr Vira Ponomarova (Taras Sjevtjenkos nationella universitet i Kiev), Oleksandra Palchevska och Petro Hubych (Lvivs statliga universitet för säkerhet), forskaren Valeria Prokaeva (Sankt Petersburgs statliga universitet), dr Anna Solomennik, dr Boris Lobanov och dr Vladimir Zhitko (Belarus nationella BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 JURGITA JAROSLAVIENĖ. GINTARĖ JUDŽENTYTĖ-ŠINKŪNIENĖ. Kalbinė įvairovė šiuolaikiniame pasaulyje: kalbos galia ir prestižas | 11 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.08 Akademins gemensamma institut för informatikproblem), doktoranden Janos Taperte (Lettlands universitet). Vid det avslutande mötet, som leddes av dr. (HP) R. Miliūnaitė (LKI), låg huvudfokus på litauistik i skolan: man diskuterade behovet av att förändra studentexamen i litauiska och litteratur, presenterade resultaten från de senaste undersökningarna och insikter om elevernas attityder och andra språks inverkan på elevernas litauiska, samt behandlade sambandet mellan språkanvändning, undervisning och lärande. Doc. dr. Zita Nauckūnaitė (LKI) gav en översikt över situationen för litauiska och litteratur som skolämne i Litauens grundskolor. Föredragshållaren betonade vikten av att utveckla argumentationskompetens, eftersom detta är ett av de viktigaste kriterierna vid bedömningen av uppsatsens innehåll. Det uppmärksammades att mer än 90 procent av eleverna väljer just en argumenterande uppsats, inte en litterär. När Litauen förbereder sig för att uppdatera läroplanerna för alla utbildningsstadier ställdes frågan om vilka kompetenser en människa i 2000-talets samhälle behöver. Med utgångspunkt i en analys av litauiska utbildningsdokument, vetenskaplig litteratur och elevarbeten samt en lärarenkät drog Z. Nauckūnaitė slutsatsen att det skriftliga studentprovet i litauiska och litteratur måste förändras. Även den muntliga delen måste ändras: under provet skulle eleverna kunna analysera en ny sakprosatext och underbygga analysen med sina egna kulturella erfarenheter. Nida Poderienė (LKI) och doc. dr. Sonata Vaičiakauskienė (LKI) talade om litauiskans prestige och elevernas attityder till litauiska med hänsyn till utbildningspolitikens sammanhang. Lärarens roll är mycket viktig när elevernas attityder till litauiska formas – undersökningen visade att mer än hälften av de svarande instämmer i att lärare borde vara mer uppmärksamma på hur de talar och skriver på litauiska. En analys av utbildningsdokument visar att de högsta kraven på kunskaper i litauiska inte ställs på landets lärare. Slutsatsen är att utbildningspolitiken måste ägna större uppmärksamhet åt litauiskans betydelse i utbildningsprocessen. Dr. A. Tamulionienė (LKI) analyserade andra språks inverkan på elevernas litauiska. Med utgångspunkt i uppgifter från elever i vissa årskurser, insamlade i olika städer i Litauen (till exempel Druskininkai, Kaunas, Klaipėda, Panevėžys, Šiauliai och Vilnius), angav forskaren vilka främmande språk som dominerade i de tillfrågade elevernas språkbruk och redogjorde för sambanden mellan elevernas svar och deras inställning till lektionerna i litauiska, undervisningen i litauiska och själva det litauiska språket. Vid konferensens sista möte hölls ytterligare två föredrag. Doc. dr. Lina Murinienė (VU) talade om juridiska personers namn och deras språkliga korrekthet, BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 JURGITA JAROSLAVIĖNĖ. GINTARĖ JUDŽENTYTĖ-ŠINKŪNIENĖ. Kalbinė įvairovė šiuolaikiniame pasaulyje: kalbos galia ir prestižas | 12 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.08 och gav en kort översikt över hur juridiska personer som bildas i Litauen namnges och registreras, lyfte fram de viktigaste juridiska och språkliga problemen samt uppmuntrade till diskussion och sökandet efter lämpliga lösningar. Doktoranden A. Aleksaitė (LKI) presenterade den emotionellt-expressiva vokabulär som finns i Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne (http://naujazodziai.lki.lt/),. Hon presenterade orsakerna till att denna vokabulär uppstår och dess ordbildningssätt, diskuterade kort den traditionella uppfattningen om och indelningen av neologismer samt lade fram ett nyskapande perspektiv på litauiska neologismer som tecken på sin tids aktuella företeelser. Evenemanget stöddes av Litauens forskningsråd, och konferensens partner var Go Vilnius. Nästa Jonas Jablonskis-konferens planeras till 2020 – året då vi firar 160-årsdagen av den berömde lingvistens födelse. Mottaget 2019 12 17 BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 JURGITA JAROSLAVIENĖ. GINTARĖ JUDŽENTYTĖ-ŠINKŪNIENĖ. Kalbinė įvairovė šiuolaikiniame pasaulyje: kalbos galia ir prestižas | 13 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.08 SPRÅKLIG MÅNGFALD I DEN MODERNA VÄRLDEN: SPRÅKETS MAKT OCH PRESTIGE Jonas Jablonskis 26th konferens Sammanfattning I artikeln presenteras Jonas Jablonskis 26th internationella konferens SPRÅKLIG MÅNGFALD I DEN MODERNA VÄRLDEN: SPRÅKETS MAKT OCH PRESTIGE. Konferensen hölls den 3–4 oktober 2019 vid Institutet för litauiska språket i Litauen. Forskare från 15 länder höll presentationer om följande ämnen: språklig mångfald inom språk och dialekter eller språkgemenskaper; anpassning och standardisering av språk; förhållandet mellan standardiserade och icke-standardiserade eller regionala språkvarieteter; aktuella frågor och utmaningar inom språkpolitik, ideologier och praxis; dynamiken i språkens makt och prestige samt andra aspekter med anknytning till språklig mångfald och språkprestige. NYCKELORD: Jonas Jablonskis, konferens, språklig mångfald, språkets makt, prestige. JURGITA JAROSLAVIENĖ Institutet för litauiska språket Petro Vile išio g. 5, LT-10308 Vilnius [email protected] GINTARĖ JUDŽENTYTĖ-ŠINKŪNIENĖ Vilnius universitet Universiteto g. 5, LT-01513 Vilnius gintare.judzent [email protected] BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204