Taisyklingai kalbėkime ir rašykime

KAZYS ULVYDAS LÅT OSS TALA OCH SKRIVA KORREKT Manuskript till radioprogram om språk1 1963.XII.13 1. Drg. Pranas Morkiškis från Vilnius frågar om radiouppläsarnas uttryck klockan 19 och 30 minuter är korrekt, när man tillkännager nästa dags program. När man anger vid vilken tid något kommer att hända säger man: klockan 19 och 30 minuter, klockan 8 och 21 minuter, klockan 23 och 2 minuter, klockan 0 och 8 minuter, klockan 1 och 34 minuter och så vidare. Minuterna uttrycks här, där det går, i nominativ. När man anger den aktuella tiden säger man: Nu är klockan sju och en minut, 22 och 38 minuter, 16 och 20 minuter och så vidare. Men inte heller här behöver man dra sig för ordningstal – man skulle mycket väl kunna säga: Nu är klockan en minut över ett, tjugo minuter över fjorton. I språket finns också andra konstruktioner för att ange timmar och minuter, nämligen: Kom klockan halv elva, nu är klockan halv nio, vi åker två minuter över två, eller – två minuter efter två, ring mig tjugo i tre, nu är klockan tjugo i tre, eller – tjugo minuter före tre, samlas tjugofem över fyra, eller – tjugofem minuter efter fyra och så vidare. Det betyder att vi ibland utelämnar till och med formerna av orden timme, minut och bara säger sifferformerna (ensamma eller med prepositioner), och allt detta är begripligt för lyssnarna. 1 Vi publicerar manuskripten till två radioprogram om språk, bevarade av Eglė Bugenienė, dotter till Kazys Ulvydas. Språket har inte korrigerats, accenttecknen är som i manuskriptet, och ord som är understrukna har tryckts i kursiv. BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351–7204 Kazys Ulvydas. Taisyklingai kalbėkime ir rašykime | 2 Dessutom används ibland substantivet ketvirtis i stället för uttrycket penkiolika minučių (på samma sätt som substantivet pusė används i stället för uttrycket trisdešimt minučių), till exempel: klockan är nu kvart över två, kvart i sex, kvart i tolv, vi börjar äta lunch kvart över ett och så vidare. Det bör ändå sägas att av alla de många konstruktioner som finns i språket för att ange timmar och minuter blir de som vi nämnde först mest praktiska, nämligen: jag kommer fem över tio och klockan är nu tjugotre timmar och fyra minuter (eller: den tjugotredje timmen och fyra minuter). Med dessa konstruktioner är det mycket enkelt att ange tiden uppdelad i timmar och minuter eller sekunder. 2. Drg. Buzienė från Ukmergė frågar om kvinnonamnen Vaivà, Daivà, Gaivà2 är gamla eller nya, om de är litauiska och varifrån de kommer. Namnet Vaivõs är känt från Krėvės verk ”Perkūnas, Vaiva ir Straublys”. De två andra är troligen nybildade. Daivà gör anspråk på släktskap med deivė, medan Gaivà inte kan skiljas från ord som gaivùs, gaivinti och så vidare. Numera hör man dessa namn ganska ofta; de är välbildade och det finns ingen anledning att undvika dem. Men överlag borde vi vara försiktigare när vi ger barn namn. Framför allt bör vi se till att namnen är vackra och korrekt bildade. Påhittade namn av vilket slag som helst, särskilt namn med tvivelaktig ordbildning, bör man helt avstå från att använda. Det finns redan gott om vackra namn i det litauiska språket. 3. Drg. Valančienė från Šiauliai distrikt skriver: ”Ni förklarade att månadsnamnet birželis kommer från ordet berželis, men för några tiotal år sedan hörde jag i skolan en förklaring av månadernas namn som löd så här 2 Nu betonas dessa namn enligt den första accentklassen: Dáiva, Gáiva, Váiva (R. V.). BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 Kazys Ulvydas. Taisyklingai kalbėkime ir rašykime | 3 namn” (i fortsättningen förklarar brevets författare namnen på månaderna och säger så här om birželį: ”Bönderna brukade så säd och markera åkrarna – när de sådde markerade de den plats där de redan hade sått”). Det bör sägas att såväl birželis som biržyti och beržas eller berželis är besläktade ord. För markeringen användes björkkvistar. Det betyder att birželis och biržyti är oupplösligt förbundna med ordet beržas. 4. En lyssnare från Vilnius skriver att det besläktade ordet kaštõnas enligt uppgift används i onödan i litteraturspråket vid sidan av trädnamnet kaštãnas. Det är förstås inte helt bra att samma träd här benämns med två besläktade ord, men tills vidare kan det inte vara på något annat sätt, eftersom det är svårt att säga vilket av orden som bör behållas. En del av oss är mer vana vid att använda kaštãnas, andra vid kaštõnas. Därför är det ingen tillfällighet att vissa ordböcker tar upp båda orden. Ibland är det själva språkkänslan som avgör vilket av de besläktade orden som bör behållas i litteraturspråket och vilket som bör överges. När det gäller Kaštãno – kaštõno är det svårare att avgöra frågan. Låt oss därför låta tiden och det praktiska språkbruket avgöra den. 1978.IV.1 Ärade lyssnarvänner, Efter ett två veckor långt uppehåll fortsätter vi våra språkprogram, som hålls samma dag, det vill säga på lördagar, och vid samma tid, det vill säga klockan 14.05. Vi ber de vänner om ursäkt vars brev vi inte kunde besvara inom den utlovade tiden; vi ska försöka besvara åtminstone en del av breven i dag. 1. En av våra programs lyssnare, drg. Zigmas Mickevičius från Kaunas, frågar om ordet veliumas kan användas i litteraturspråket, vilket ursprung, vilken betydelse och vilket värde ordet har, och även vilken sådan BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 Kazys Ulvydas. Taisyklingai kalbėkime ir rašykime | 4 ordets förhållande till det litauiska ordet nuometas, om kan nuometas i litteraturspråket ersätta ordet vėliumas. Först ska vi göra några anmärkningar om ordet vėliumas. Ordet härstammar från det latinska ordet velum, som betyder ”segel”. I franskan har ordet voile härletts från det latinska ordet velum; det betecknar ett mycket tunt, nästan genomskinligt tyg som kvinnor använder för att täcka ansiktet eller till andra ändamål. I polskan finns från det latinska ordet velum det härledda ordet welon, som bland annat också betyder en bruds huvudslöja. Ordet vėliumas låter mycket latinskt på litauiska. Man kan säga att det är ett latinskt ord med en litauisk ändelse. Men på litauiska betyder vėliumas inte segel, utan en viss sorts slöja, en bruds huvudslöja. Här ville brevskrivaren, som hade stött på ordet i den nyare skönlitteraturen (i en novellsamling), ta reda på dess betydelse, men kunde inte göra det, eftersom han inte hittade det vare sig i ”Internationella ords ordbok” eller i ”Den nutida språkets ordbok”. Ordet har en särskild betydelse i litauiskan, nämligen bruds huvudslöja, och behövs i språket. Att det inte kom med i de nämnda ordböckerna var en tillfällighet. Det litauiska ordet nuometas kan inte ersätta det internationella ordet vėliumas, eftersom nuometas huvudsakligen betecknar en gift kvinnas huvudbonad. Följaktligen kan både det internationella ordet vėliumas mycket väl finnas i litauiskan och, självklart, bör det tas med och förklaras såväl i en ordbok över internationella ord som i en ordbok över litauiskt litteraturspråk. 2. En anställd vid kontoret för kollektivgården i Okainiai i Kėdainiai-distriktet frågar vilket grammatiskt genus ordet vinis har – maskulinum eller femininum. Hur ska man alltså säga: tos vinys eller tie vinys, šiferinės vinys eller šiferiniai vinys? BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 Kazys Ulvydas. Taisyklingai kalbėkime ir rašykime | 5 I litteraturspråket är ordet vìnis femininum. Det böjs vìnis, -ies, -iai, vinį, vinimi, vinìje; plural: vinys, vinių, vinìms... Följaktligen ska man säga: ta vinis, tos vinys, šiferinė vinis, šiferinės vinys. Förresten vill vi i detta sammanhang påminna alla lyssnare vid språkstunderna om att många praktiska språkfrågor, liksom frågor om ords betydelse, accentuering, ordbruk och språknormering, kan man själv reda ut direkt med hjälp av ”Den nutida litauiska språkets ordbok”, som kom ut 1972 och som man lyckligtvis fortfarande kan köpa i många bokhandlar. Om den inte finns på orten bör man be den lokala bokhandeln att försöka beställa detta värdefulla standardverk från Vilnius, där det fortfarande säkert finns att få tag på. Vi rekommenderar det utan förbehåll till alla som älskar sitt modersmål, eftersom det kan hjälpa var och en som skriver mycket med frågor om språkvård. Det dröjer inte länge förrän denna bok, som nu kostar endast tre rubel och några kopek, blir en stor bibliografisk raritet, eftersom sådana böcker ges ut bara en gång på ett eller flera årtionden. Så medan det fortfarande går, se till, kära lyssnarvänner, att skaffa ”Den nutida litauiska språkets ordbok”. 3. Nu ska vi besvara ett brev från kamrat Juozas Didžbanis, som skickats från kollektivgården ”Bolsjeviken” i Šakiai-distriktet. Brevskrivaren tycker inte om ordet laikotarpis, som ofta hörs när väderprognoser läses upp i radio. Ordet laikotarpis är bra, och det finns ingen anledning att undvika det. När uppläsaren säger: Laikotarpio pabaigoje laukiama atšilimo, har man redan tidigare fått veta vilken laikotarpis som avses: en månad, två veckor, en vecka, fem eller tre dagar och så vidare. Självklart är ordet laikotarpis meningslöst om man inte anger vilken tidsperiod som avses. Såvitt jag har märkt är det alltid tydligt i väderbyråns meddelanden; man anger alltid i förväg vilken tidsperiod som avses. Då är också ordet laikotarpis tydligt och användbart. BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 Kazys Ulvydas. Taisyklingai kalbėkime ir rašykime | 6 Med tanke på de väderprognoser från väderbyrån som läses upp i radio eller television bör man rikta kritik mot väderbyrån och även mot radio- och tv-redaktörerna (men naturligtvis inte uppläsarna, eftersom de får texten färdig från redaktörerna) för den olämpliga lokativformen gūsiuose. Även om ordet gūsis inte heller är av litauiskt ursprung (jfr tyska guss), är det ändå acceptabelt i litteraturspråket om det används på rätt sätt. Gūsis betyder en paus, en vindstöt, en vindil, till exempel: Vėjas pučia gūsiais. På ryska motsvaras gūsį av порыв. Samogiterna säger: Vėjas pučia atsiūbais (det vill säga i sådana vindstötar, vindilar). Ryssarna säger: Ветер в порывах сильный. Den ryska konstruktionen в порывах får under inga omständigheter översättas mekaniskt med lokativformen gūsiuose. Här passar endast instrumentalformen gūsiais. Men eftersom ordet gūsis inte är av litauiskt ursprung och dessutom inte är känt av alla litauer, skulle instrumentalformen av ett genuint litauiskt ord, tarpais, passa bäst i detta fall. Därför bör man där väderprognoser felaktigt säger: Vėjas gūsiuose stiprus, säga på litauiska: Vėjas tarpais stiprus. BENDRINĖ KALBA 93 (2020) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204