28 –oji tarptautinė mokslinė Jono Jablonskio konferencija – „Kalba ir laikmetis: asmens, kartos, visuomenės reprezentacijos kalboje‟

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ Institutet för litauiska språket ORCID-id: orcid.org/0000-0003-2196-8937 FORSKNINGSOMRÅDEN: morfosyntax, valens, semantik, typologi. DOI: doi.org/10.35321/bkalba.2023.96.13 Den 28:e internationella vetenskapliga konferensen om Jonas Jablonskis Språk och samtid: representationer av individen, generationen och samhället i språket Centrum för studier av standardspråket vid Institutet för litauiska språket och institutionen för litauiska språket vid Institutet för tillämpad lingvistik, Filologiska fakulteten vid Vilnius universitet, bjöd in alla till den traditionella vetenskapliga konferensen om Jonas Jablonskis, som hölls vid Institutet för litauiska språket den 21–22 september 2023 och stöddes av Republiken Litauens kulturministerium, med bidrag från Go Vilnius. Årets 28:e konferens om Jonas Jablonskis var tvärvetenskaplig. Föredrag hölls av lingvister, litteraturvetare och historiker. Åhörare och deltagare från Litauen, Lettland, Estland, Polen och Ukraina samlades till den internationella tvärvetenskapliga konferensen och lyssnade till 48 föredrag, som hölls vid plenarsessionen, avslutningssessionen och i 9 sektioner. Den talrika skaran av åhörare och deltagare vid konferensen hälsades välkommen av dr Albina Auksoriūtė, direktör för Institutet för litauiska språket (LKI). Hon önskade fortsatt kreativt arbete och framförde också hälsningsord från doc. dr Gintarė Judžentytė-Šinkūnienė, prodekan för studier vid Filologiska fakulteten, Vilnius universitet (VU). Efter den högtidliga öppningen och välkomsttalen inleddes konferensens första arbetsdag med en plenarsession där tre inbjudna talare höll föredrag och delade med sig av sina erfarenheter: prof. habil. dr Ina Druviete (Lettlands universitet), prof. dr Birute Klaas-Lang (Tartu universitet), prof. dr Ihoris Koroliovas (Taras Sjevtjenkos nationella universitet i Kyiv, KTŠNU). I. Druviete höll ett föredrag om de baltiska språken i den nya flerspråkighetens era. Hon ställde den diskussionsväckande frågan om riktlinjerna för språkpolitiken behöver omprövas och uppmärksammade de utmaningar som möter språkpolitikens utformare i Lettland och Litauen. Plenarsessionen fortsatte med B. Klaas-Lang, som ägnade sitt föredrag åt språkpolitiken vid Tartu universitet LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. 28-oji tarptautinė mokslinė Jono Jablonskio konferencija Kalba ir laikmetis: asmens, kartos, visuomenės reprezentacijos kalboje 237 diskutera. Efter att ha uppmärksammat att antalet och andelen internationella medarbetare och doktorander vid Tartu universitet har ökat mycket snabbt under de senaste åren talade föredragshållaren om vilken inställning den akademiska personalen har till språk och hur den förändras, samt om hur språkpolitiken genomförs vid Tartu universitet. I. Koroliov avslutade plenarsessionen med att diskutera olika skildringar av flyktingkriser på engelskspråkiga, ukrainska och litauiska mediers webbplatser samt i bildkonst och poesi. Enligt föredragshållaren konstrueras i medierna och konsten en multimodal, transtextuell bild av flyktingkriser, förknippad med dynamiskt meningsskapande. Därefter fortsatte arbetet och de vetenskapliga diskussionerna i sektioner. Sektionen om konstruktionen av verkligheten och språkfrågor inleddes av Danguolė Mikulėnienė (LKI) med ett föredrag om litauisk språkvetenskap under efterkrigstiden. Föredragshållaren talade om den varierande graden av ideologisering i språkvetenskapliga publikationer från efterkrigstiden, som kom till uttryck i vissa språkliga klichéer, och uppmärksammade att man till och med försökte förenkla ordets betydelse genom att ge det ett politiskt innehåll. Aurelija Gritėnienės (LKI) föredrag ägnades åt att diskutera bilden av Litauen i korpusen Modernosios tapatybės ideologinio naratyvo (Den moderna identitetens ideologiska narrativ). Genom att analysera exempel ur sovjettidens journalistik visade forskaren hur bilden av dåtidens människors goda och lyckliga liv skapades. Därefter talade Dangiras Mačiulis (Litauens historiska institut) om vad som i mellankrigstidens Litauen gav upphov till kampanjer för att litauisera efternamn, vilken roll myndigheterna spelade i detta och vilken betydelse den politiska och kulturella eliten hade för att efternamnet skulle bli ett bevis på nationell identitet. Aušra Martišiūtė-Linartienė (Institutet för litauisk litteratur och folklore) avslutade sessionen med att diskutera skapandet av en litauisk värld i Aušra. Sektionen om språklig och kulturell integration av invandrare och nationella minoriteter inleddes av Laura Vilkaitė-Lozdienė (VU) med ett föredrag om lättläst språk. Föredragshållaren ställde frågorna om lättläst språk behövs av alla språkanvändare och vad skillnaden är mellan språk som alla förstår och lättläst språk, och presenterade resultaten från en enkät bland allmänheten och målgrupperna, genomförd 2020–2022 inom ramen för ett projekt som Vilnius universitet drev tillsammans med internationella partner, Perlsi. Undersökningen tar reda på i vilken utsträckning och i vilka situationer respondenterna uppger att de stöter på svårigheter när de försöker förstå den information de behöver. Därefter diskuterade Angelica Peccini (VU), som också talade, hur invandrare uppfattar litauiskhet. Med utgångspunkt i resultaten från en sociolingvistisk undersökning med 20 vuxna som kommit till Litauen från olika delar av världen berättade hon att litauiskhet för dem innebär starka rötter i Litauen, traditioner och gemensamma värderingar, att bevara friheten och till viss del att tala det officiella språket. Föredraget hölls på distans av Yevheniia Starodub och Maria Inmaculada De Potestad (Kaunas teknologiska universitet). De presenterade hur venezuelaner bosatta i Litauen bedömer ett program för undervisning i litauiska, avsett att bidra till deras språkliga integration i Litauen, och diskuterade vilka problem med språklig integration de har stött på i Litauen. De två följande föredragen i sektionen handlade om nationella minoriteters språk och identitet i skolorna. Aurelija Tamulionienė (LKI) riktade uppmärksamheten mot hur den personliga identiteten kommer till uttryck i språket. Efter att ha presenterat resultaten från en undersökning som genomfördes 2021–2022 och omfattade elever i årskurs 3–8 vid litauiska skolor för nationella minoriteter (polska och ryska), diskuterade föredragshållaren elevernas språkliga attityder till användningen av litauiska i olika kommunikativa situationer samt sambandet mellan motivationen att lära sig litauiska och språkliga attityder. Hon uppmärksammade också familjens, samhällets och skolans inflytande på elevernas attityder till litauiskans värde. Temat undervisning i skolor för nationella minoriteter fortsatte med Sonata Vaičiakauskienės (LKI) föredrag om de problem med undervisningen i litauiska som lärare i litauiska möter i dessa skolor. Med utgångspunkt i resultaten från en enkätundersökning bland lärare som genomfördes under läsåret 2021–2022 hävdade föredragshållaren att det största problemet som elever fortfarande möter när de lär sig litauiska är ett otillräckligt ordförråd – deras ordförrådsresurser är särskilt begränsade – medan lärarnas kanske största utmaning är att eleverna saknar motivation att lära sig litauiska. 238 BENDRINĖ KALBA | 96 Resultaten visade att litauiskhet för dem innebär starka rötter i Litauen, traditioner och gemensamma värderingar, att bevara friheten och till viss del att tala det officiella språket. Föredraget hölls på distans av Yevheniia Starodub och Maria Inmaculada De Potestad (Kaunas teknologiska universitet). De presenterade hur venezuelaner bosatta i Litauen bedömer ett program för undervisning i litauiska, avsett att bidra till deras språkliga integration i Litauen, och diskuterade vilka problem med språklig integration de har stött på där. De två följande föredragen i sektionen handlade om nationella minoriteters språk och identitet i skolorna. Aurelija Tamulionienė (LKI) riktade uppmärksamheten mot hur den personliga identiteten kommer till uttryck i språket. Efter att ha presenterat resultaten från en undersökning som genomfördes 2021–2022 och omfattade elever i årskurs 3–8 vid litauiska skolor för nationella minoriteter (polska och ryska), diskuterade föredragshållaren elevernas språkliga attityder till användningen av litauiska i olika kommunikativa situationer samt sambandet mellan motivationen att lära sig litauiska och språkliga attityder. Hon uppmärksammade också familjens, samhällets och skolans inflytande på elevernas attityder till litauiskans värde. Temat undervisning i skolor för nationella minoriteter fortsatte med Sonata Vaičiakauskienės (LKI) föredrag om de problem med undervisningen i litauiska som lärare i litauiska möter i dessa skolor. Med utgångspunkt i resultaten från en enkätundersökning bland lärare som genomfördes under läsåret 2021–2022 hävdade föredragshållaren att det största problemet som elever fortfarande möter när de lär sig litauiska är ett otillräckligt ordförråd – deras ordförrådsresurser är särskilt begränsade – medan lärarnas kanske största utmaning är att eleverna saknar motivation att lära sig litauiska. Eftermiddagens arbete under konferensens första dag fortsatte också i två sektioner. I sektionen om medias språk: propaganda, myter och verklighet höll Andrejs Veisbergs (Lettlands universitet) det första föredraget. Han undersökte det lettiska, ryska och engelska ordförråd som används i propaganda och talade om fascism och liberalism i det politiska narrativet. Därefter diskuterade Agnė Aleksaitė (LKI) ur stilistisk synvinkel Rimvydas Valatkas 44 kommentarer om kriget mellan Ryssland och Ukraina, publicerade under 2022. Enligt föredragshållaren använder journalisten främst konventionella och tillfälligt bildade fraseologismer, målande verb, nyord och dysfemismer i sina texter, medan slang, inslag av främmande språk, metaforiska och målande substantiv, ironi, jämförelser, emotikoner, ljudhärmande ord, svordomar och andra stilmedel förekommer mindre produktivt. Velga Polinska och Dite Liepa (Lettlands universitets lettiska språkinstitut, nedan LU LKI) LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. 28-oji tarptautinė mokslinė Jono Jablonskio konferencija Kalba ir laikmetis: asmens, kartos, visuomenės reprezentacijos kalboje 239 visade hur bilden av personer med funktionsnedsättning skapas och hur den ser ut i lettiska medier. Linda Lauzė (Liep text uppmärksammade att det fortfarande är viktigt att inte överlåta kvaliteten på det offentliga språket åt självreglering. Nida Poderienė (LKI) diskuterade utvecklingen av utbildningspolitiken för det litauiska språket från återupprättandet av den litauiska staten till den sovjetiska ockupationen och från återupprättandet av självständigheten till i dag. Hon undersökte hur utbildningspolitiken för litauiska och andra språk speglar de ideologier som påverkar utbildningen, formar innehållet i litauiska som undervisnings- och studieobjekt och de värderingar som förknippas med språket och den nationella identiteten samt driver på sociokulturella förändringar i samhället. Föredragshållaren bedömde de förändringar i språkpedagogiken som har genomförts under de senaste åren och nämnde tendenser inom utbildningspolitiken för litauiska. Violeta Meiliūnaitės (LKI) föredrag ägnades åt språkexperternas paradox: samtidigt som man hävdar att litauiskan är ett värde som bör värnas och vårdas försöker man förändra dess struktur enligt mönster från andra språk som i grund och botten är helt främmande till sin struktur. Föredragshållaren berättade hur motsättningen mellan språk och språkbrukare växer fram i dagens litauiska samhälle och hur den tar sig praktiska uttryck. Hon sökte också svar på hur paradoxen kan upphävas när man bekämpar sina egna uttalade värderingar – det litauiska språket. Kazimieras Garšva (LKI) avslutade sektionen med ett föredrag om språkpolitik och självreglering, där han undersökte transkribering av egennamn från främmande språk till litauiska. I sektionen om samverkan mellan språkvarieteter belyste Nijolė Tuomienė (LKI) den flerskiktade identiteten hos invånarna i sydöstra Litauen. Hon talade om när och varför en identitetsgräns dras mellan ”lokala” och ”icke-lokala” invånare i sydöstra Litauen och vilket språk de ”lokala” använder där. Därefter diskuterade Dovilė Tamulaitienė (LKI), med utgångspunkt i materialet från enkäter om Žemės vardų, vilka fonetiska och morfologiska egenskaper hos ortnamn de lärare och skogvaktare som fyllde i enkäterna på 1930-talet betraktade som dialektala, vilka principer de tillämpade när de återgav ortnamn på standardspråket och vilka orsaker som kan ha påverkat deras val. Simona Vyniautaitė analyserade ljudinspelningar från 2011–2019 med invånare i Skuodas, Mosėdis, Telšiai, Plungė och Rietavas med metoder inom dynamisk och perceptuell dialektologi. Hon presenterade den dialektala variationen i nordžemaitiska ur perspektivet hos talare från gränsområdet mellan underdialekterna kretingiškių och telšiškių. Föredragshållaren visade att informanterna främst lägger märke till dialektala särdrag i ordförråd och uttal. Asta Leskauskaitė (LKI) avslutade sessionen med ett föredrag om dialekterna i Žasliai, Paparčiai och Kaugonys. Med dialektometriska metoder fastställde hon vilka regiolekter dessa övergångsdialekter bör hänföras till utifrån vissa fonetiska, morfologiska och andra kännetecken. LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ. 28-oji tarptautinė mokslinė Jono Jablonskio konferencija Kalba ir laiki̇metis: asmens, kartos, visuomenės reprezentacijos kalboje 241 Anželika Gaidienė (LKI) inledde heldagssektionen, som ägnades åt att diskutera språkets semantiska nivå i dagens samhälle. Genom att jämföra lexikografiska källor på engelska, ryska och litauiska visade föredragshållaren hur betydelserna hos det litauiska verbet spekuliuoti förändras och vad som påverkar denna förändring. Žydrūnė Šalaviejūtė (LKI) diskuterade omkring tvåhundra lexem från olika litauiska lexikografiska källor och belyste mångfalden i benämning och motivation för namn på höna, kyckling och tupp, inte bara ur ett onomasiologiskt och semasiologiskt perspektiv utan också ur ett etnolingvistiskt perspektiv. Senare talade Silvija Papaurėlytė-Klovienė (LKI), med utgångspunkt i resultaten från ett associationsexperiment med nästan 300 studenter från Šiauliai och Vilnius, om det mycket brokiga associationsfältet kring ordet dukra, som ger värdefull information om innehållet i konceptet DUKRA i den litauiska språkbilden av världen. Morgonsessionen avslutades med ett distansföredrag. Svitlana Hrycenko (KTŠNU) presenterade den lingvokulturella komponenten hos de ukrainska ekvivalenterna i den tvåspråkiga Litauisk-ukrainsk ordbok. Enligt föredragshållaren inriktar sig ordbokens sammanställare, när de betonar särdragen hos den ukrainska språkets lingvokulturella komponent, på det ukrainska språkets statik och dynamik. Under pausen mellan morgonsessionerna presenterades två posterföredrag. Inesė Indričānės och Solveiga Čeiranės (LU LKI) föredrag ägnades åt den lettiska språkets obstruentkvalitet, medan Justina Mandravickaitės, Danguolė Kalinauskaitės, Danguolė Kotryna Kapkan och Eglė Kankevičiūtės (VDU) föredrag presenterade de första resultaten från ett pågående projekt med målet att ta fram en metod för automatisk förenkling av administrativa texter på litauiska. På eftermiddagen fortsatte sessionen om språkets semantiska nivå i dagens samhälle med Evija Lipartė. Hon presenterade vilka språkliga medel och aspekter som används för att förverkliga de konceptuella metaforerna MÄNNISKA – RÅVARA (MAT), vilka uttrycker avhumanisering. Senare diskuterade Evelina Kirsakmenė (Lettlands universitet), med utgångspunkt i en enkät bland lettiska översättare som arbetar vid Europeiska unionens institutioner och på den lokala marknaden i Lettland, felaktiga tolkningar av idiom i översättningar från engelska och franska till lettiska. Konferensens mest välbesökta föredragssession avslutades av Veslava Čižik-Prokaševa (LKI). Med utgångspunkt i 365 exempel ur det samtida litauiska språkets textkorpus diskuterade hon bilden av lettiskan, som enligt föredragshållaren inte är heltäckande och fortfarande är oklar. Under eftermiddagssessionen, där frågor på olika språkliga nivåer behandlades, presenterade Jolita Urbanavičienė (LKI) en perceptuell studie av litauiska sonanter- 242 BENDRINĖ KALBA | 96 undersökning, där sonanterna identifieras enbart med utgångspunkt i själva konsonantens spektrum. Enligt föredragshållaren är palatalisering, närliggande vokaler och talarens kön faktorer som påverkar sonantperceptionen. L a r y s a T a r a n e n k o (Ukrainas nationella tekniska universitet, Kyjivs Igor Sikorsky polytekniska institut, hädanefter UNTU KISPI) höll ett distansföredrag. Med utgångspunkt i 42 engelska folksagor om kung Artur talade hon om sagornas prosodiska medel och deras egenskaper, som kan påverka mottagarens undermedvetna på ett suggestivt sätt och förmedla textens emotionella och pragmatiska laddning. Föredragshållaren betonade att de fallande tonerna, som dominerar i sagorna, snarare än stigande toner skapar gynnsamma förutsättningar för mottagarna att bättre förstå det de har hört, medan det isokrona uttalet av intilliggande intonationsgrupper säkerställer sagans påverkan på det undermedvetna. Distansföredragen fortsatte med O l h a I s n i u k (UNTU KISPI). Med utgångspunkt i förbudsytringar hämtade ur 115 fragment av situationskomedin Nanny berättade hon vilka språkliga medel samtalspartner från olika sociokulturella grupper använder för att uttrycka talhandlingen förbud på engelska. Föredragshållaren visade att personer från de medelhöga och lägre sociokulturella skikten, till skillnad från personer från de högre sociokulturella skikten, tenderar att utfärda förbud direkt. I sitt distansföredrag föreslog M a r i j a B o i c h e n k o (UNTU KISPI) kommunikativa strategier och hierarkiska komplex av verbala och icke-verbala medel som hjälper en karismatisk talare att i oförändrade kommunikationssituationer maximera språkets pragmatiska potential: förmedla sin vision och sitt budskap till publiken, påverka den och skapa en känslomässig kontakt med den. I denna session lästes ett föredrag av en forskargrupp – Jurgis Pakeris (VU), Virginijus Dadurkevičius (VDU) och Agnė Navickaitė-Klišauskienė (VU) – om arbetsproduktivitet upp på plats mellan distansföredragen. Med utgångspunkt i data från det gemensamma litauiska språkets textkorpus och med fokus på realiserad, potentiell och utvecklingsmässig produktivitet ägnade föredragshållarna särskild uppmärksamhet, bland andra verbala avledningar, åt agentbeteckningar i litauiskan med suffixen -toj-, -ėj- och -ik-. Eftermiddagssektionen Språk och identitet inleddes med ett föredrag av D a i v a A l i ū k a i t ė (VU) och A i d a Č i ž i k a i t ė (Litauens universitet för hälsovetenskaper). Med utgångspunkt i perceptuell dialektologis metodologi och data om språkliga attityder hos 180 studenter inom icke-humanistiska utbildningsprogram samt deras perception av tre stimulustexter diskuterade de om (och hur) storstaden förändrar föreställningar om dialekter. D i a n a D a m b r a u s k i e n ė (LKI) visade storleken på de sydžemaitiska raseiniškiai-gemenskaperna och deras stabilitet eller dynamik L O R E T A V A I Č I U L Y T Ė - S E M Ė N I E N Ė. 28-oji tarptautinė mokslinė Jono Jablonskio konferencija Kalba ir laikmetis: asmens, kartos, visuomenės reprezentacijos kalboje 243 korrelationen med bebyggelseinfrastrukturens utveckling och uppmärksammade att den språkliga förändringen påverkas inte bara av storleken på eller stabiliteten hos de sydsamogitiska Raseiniai-gemenskapena, utan också av den sociokulturella och socioekonomiska miljön på bostadsorten samt av orsakerna till gemenskapernas rörlighet. Senare höll Aidas Gudaitis (LKI) ett föredrag om konkurrensen mellan polska och litauiska från början av 1900-talet till början av 2000-talet. Föredragshållaren presenterade resultaten av en kvantitativ undersökning av mer än 4 300 gravinskrifter från Dieveniškės omnejd och konstaterade att litauiskans prestige i Dieveniškės omnejd gradvis ökade från början av 1900-talet till början av 2000-talet och särskilt tog fart efter 1990 – då ökade andelen gravinskrifter på litauiska avsevärt. På senare tid har den uppgått till mer än 30 procent. Med utgångspunkt i dialektmaterial presenterade Žydrūnas Šidlauskas (LKI) för de församlade en rekonstruerad utbredning av priedžukis och redogjorde för det dialektala särdraget och dynamiken i det översvämmade Nemunasdalen, området som nu utgör bottnen av Kaunasreservoaren. Danutė Valentukevičienė (LKI) avslutade sektionen med ett föredrag om Varėnas geolekt. Med stöd i Jérôme-Frédéric Josserands identitetsmodell och undersökningsmaterial som samlats in genom halvstrukturerade intervjuer med 47 informanter ur tre generationer diskuterade föredragshållaren den föränderliga (nuvarande) och grundläggande (kollektiva) identiteten hos användarna av den sydaukštaitiska dialekten i Varėnas geolektområde och drog slutsatsen att användarnas dialektala identitet är en av de viktigaste förutsättningarna för den sydaukštaitiska dialektens livskraft. Den andra konferensdagen, då sammanlagt 28 föredrag hölls på plats eller på distans, kröntes av ett avslutande plenarmöte som samlade alla från de olika sektionerna. Där talade den inbjudna gästen dr. Małgorzata Kasner (Institutet för slavistik vid Polska vetenskapsakademien) om de viktigaste berättelserna om Lukiškių-torget – om identitet, arv och minne – som formar det offentliga rummet kring Lukiškių-torget. Därefter följde en mycket intressant diskussion, modererad av Nida Poderienė, som länge fångade åhörarnas uppmärksamhet: Språket som formar dagens verklighet: samband, skillnader, tendenser. I diskussionen deltog dr. Małgorzata Kasner, prof. dr. Aušra Martišiūtė-Linartienė, habil. dr. Rita Miliūnaitė och asist. dr. Audrius Valotka. Mottaget 2023 11 21 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ Litauiska språkinstitutet Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius [email protected] 244 BENDRINĖ KALBA | 96