Nauji duomenys iš toponimikos

LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI V LIETUVOS TSR MOKSLŲ AKADEMIJA NYA UPPGIFTER FRÅN TOPONOMASTIKEN A. VANAGAS 1961 samlade deltagarna och medhjälparna vid de dialektologisk-toponymiska expeditioner som organiserades av Institutet för litauiska språket och litteraturen över 800 byars toponymi. Sammanlagt antecknades omkring 6 000 ortnamn, av vilka en del dittills varit ohörda och okända. För vissa sedan länge kända namn har nya varianter hittats, vilka kan bidra till en riktigare förklaring av ortnamnets bildning och semantik. För praktiska ändamål är det insamlade materialet nyttigt, eftersom det gör det möjligt att rätta till flera tiotal nu kända förvanskade ortnamn, huvudsakligen namn på bebodda platser. Bland de i år antecknade ortnamn som hittills varit okända eller endast kända från skriftliga källor kan följande nämnas: Apstą || Āpstė å. Pgg. Vilkyškiai, biflöde till Jūra. Baltupis å. Pgg. Lauksargiai, biflöde till Gilandė. Brideikis å. Šk. Liepalotas område, byn Marčiukai. Činkupys å. Vlkj. Lebedžiai område. Galà å. Pkr. Vilūnaičiai område, byn Paliečiai. Garšpelkaitis å. Rs. Paalsys område, byn Paalsys I, Alsos träsk. Garšpelkis å. Rs. Paalsys område, byn Paalsys I, Alsos sump. Gervynas å. Pgg. Pagėgiai område, byn Pavilkiai, Vilkos krök. Juošakis t. Juocakis å. Jrb. Viešvilė område, byn Smalininkai, Šventoji krök. Kreivė å. Pgg. Gniežpelkiai område, byn Kreivenai, biflöde till Vilka. Kreivūtė å. Pgg. Stoniškiai område, byn Berštininkai, Gegės träsk. Medūnupė å. Pgg. Katyčiųområdet, byn Anšyšiai, Šyšos biflod. Medžiūkė å. Pgg. Stoniškiųområdet, byn Aleknai. Mylė t. Milà å. Švnč. Trečiūnųområdet, byn Mylionys, mynnar i sjön Gilūtas. Nekščupis å. Ukm. Lyduokiųområdet, byn Nuotekai, biflod till Šventoji. Pelekà å. Švnč. Ropiškėsområdet, byn Papelekis. Skaistupis å. Švnč. Vosiūnųområdet, byn Stajėtiškis, Svylės biflod. Šūdūpis t. Šūdūpis å. Mžk. Tirkšliųområdet, byn Jonaičiai. Šandys t. Šundys å. Švnč. staden Švenčionėliai, Žeimenos biflod. Žaizdrupė å. Šlu. staden Rusnė, mynnar i Kuriska sjön. Anglis || Uglis || Jūsis sjö. Švenč. Trečiūnųområdet, byn Žąsinai. Liūnaitėlis sjö. Švnč. staden Švenčionėliai. Praplėšimas sjö. Jrb. Dainiųområdet, byn Greičiai. 185 Sirvėtas tj. sjön Sirvėtas, Švnč., Kirkučiai socken, byn Keriškės. Snieginis sjö, Švnč., Baranava socken, byn Peršuoškos. Strūgis sjö, Jrb., Dainiai socken, byn Palėkiai. Krakinys kärr, Švnč., Jurgeliškė socken, byn Drarykščiai. Linga kärr, Švnč., Svirkai socken, byn Girdenai. Pāškypėlė kärr, Švnč., Kavališkė socken, byn Jakeliai. Paukštė kärr, Švnč., Adutiškis socken, byn Linkoniai. Sālyvis kärr, Pkr., Mažeikoniai socken och by. Skverblys kärr, Ukm., Žemaitkiemis socken, byn Antatilčiai. Spuigė kärr, Ukm., Žemaitkiemis socken, byn Antatilčiai. Vaidminas kärr, Akm., Aukštujai socken, byn Suginčiai. Āliai by, Švnč., Svirkai socken. Nādžius by, Rk., Verksnioniai socken, byn Taraldžiai. Skalavys by, Šl., Kairiai socken, byn Kirbaičiai. Alputai skog, Vlki., Lebedžiai socken. Asinis skog, Švnč., Kavališkė socken, byn Antanai. Legmynės skog. Pkr. Pakruojoområdet. Sudėlis skog. Švnč. Kavališkėsområdet m.fl. Grỹnė by. Švnč. Bielioniųområdet, Daunkių by. Vaidai by. Ps. Švobiškioområdet, Gailionių by. Aikšrūtas höjd. Vlki. Lebedžiųområdet. Kaūkalnė höjd. Ukm. Lyduokiųområdet, Jogvilų by. Zasiūtė damm Zašūta. höjd. Pnd. Čedasųområdet, Janikūnų by. Att några av de namn som räknats upp här verkligen kan vara värdefulla för olika jämförelser och etymologier kan vi kanske åtminstone delvis se av följande korta kommentarer: Sjönamnet Anglis, som används vid sidan av den förslaviskade formen Ūglis (jfr lit. anglis, ryska уголь), har ytterligare en variant, visserligen nästan bortglömd vid det här laget — Jūsis. Sjön Anglis ligger i en grupp av flera sjöar, där en annan sjö, belägen alldeles i närheten, heter Mūsis. Båda namnen — Jūsis och Mūsis — för tankarna starkt till appellativen jūsu och mūsu. Analogin mellan dessa båda ord, som alla använder som appellativ, kan ha påverkat sjönamnen Jūsis och Mūsis. Man kan anta att namnet Jūsis, som bara är känt för det äldre paret, genom den nämnda analogin kan ha uppkommit ur *Juosis, vars rot juos- kanske kan jämföras med appellativet juōsti ”bli svart”, juosvas ”inte helt svart”. Då skulle vi kanske kunna betrakta namnen Anglis och *Juosis som närmast synonyma. I så fall skulle sjönamnet Anglis ha en överförd betydelse. Det är värt att notera att en lokal äldre ryss, som känner till namnen på alla sjöar i gruppen väl, än i dag uppfattar semantiken i sjönamnet Anglis och utan att bli tillfrågad förklarar att det betyder ”чёрный, чёрный”. Skogsnamnet Asinis, uttalat asinis, kan jämföras med flodnamnen Asinis (Sa-snava, biflod till Vabalnėsknė), Asytė (Imbradas, till sjön Auslas) och andra hydronymer med denna rot1, vilkas initiala a vissa skriver med nasaltecken och jämför med appellativet ąsà. Om skogsnamnet Asinis hade något samband med ąsà skulle ortsborna uttala det *ūsinis. Beträffande Asinis, jfr asỹs = asiūklis. Beträffande skogen Asinis och floden Asinis, se semantiken. 1 Se vidare B. Savukynas, Ežerų vardai, „Lietuvių kalbotyros klausimai“, t. 3, Vilnius, 1960. 186 jfr Asiūklys å (Babtai, bifl. till Nevėžis), Asiūklė å (1. Debeikiai, bifl. till Bigulis. 2. Svedasai, bifl. till Maleiša). Ängsnamnet Šalvis är oupplösligt förbundet med det appellativa, i litteraturspråket sällan brukade ordet salvėti ”sippra, droppa, rinna” (Daugai, Nemunaitis), salvėjimas ”droppande” (Linkuva). Ånamnet Āpstė || Apstā (Vilkýškiai, bifl. till Jūra) kompletterar gruppen av litauiska hydronymer som förknippas med lit. apūšė, lat. apsę, pr. abse. Ängsnamnet Spuigė. är särskilt intressant. I Institutet för litauiska språket och litteraturens arkiv för ”Litauiska språkets ordbok” finns från samma trakt (Žemaitkiemis) det appellativa ordet spuigė antecknat: ”äng som översvämmas av vatten på våren”: det blir inte mycket hö på spuigė-ängarna, eftersom det fanns lite vatten på våren. Nu är det svårt att säga om ängsnamnet Spuigė har uppstått ur appellativet spuigė, eller om appellativet spuigė inte är något annat än ett ofta använt egennamn. Såvitt man hittills känner till finns det inga fler appellativa eller egennamn med roten spuig-. Sjönamnet Striūgis är det första hydronymet med denna rot i vårt namnmaterial. Det kan förbindas med appellativet striūgas ”kort”, striūgis ”den korta” (Šakyna), striūgėti ”bli kortare” (Radviliškis), striūginti ”förkorta” (Gruzdžiai). Jfr den semantiska betydelsen hos Trūmpė å (1. Eržvilkas, bifl. till Vidauja. 2. Gargždai, bifl. till Žvelsa. 3. Jurbarkas, bifl. till Kamė, m.fl.). Bergnamnet Zasiūtė, uttalat zasūta, jämte Zasōs kalnėlis, namnet på en ensamgård Zasinìškis, kan på grund av sitt initiala z vara av selisk härkomst. Särskilt intressant är ånamnet Galà. Roten -gal-, som ofta förekommer i ortnamn, främst i namn på bosättningar, har vid flera tillfällen behandlats av språkforskare. K. Būga har förbundit den andra komponenten i bosättningsnamn, -gala, med det litauiska appellativet gãlas och lettiska gals med betydelsen ”ände, omgivning, område”². R. Šmitleinas har utförligt skrivit om litauiska ortnamn med -gala och jämfört roten -gala med litauiska galia, galėti3. På senare tid publicerade V. Gudelis en artikel om ortnamn med -gal-⁴, där han lade fram en egen, om än lingvistiskt inte helt välgrundad, etymologi för roten -gal-. Enligt V. Gudelis kan den förbal tiska formen gālā ha betytt ”vatten, våt plats, sankmark, träsk”⁵. Ånamnet Galà i Pakruojo-distriktet blir det första enstammiga, suffixlösa ånamnet med roten -gal- i det litauiska namnmaterialet och kommer uppenbarligen att vara betydelsefullt för den fortsatta tolkningen av ortnamnsroten -gal-. I Dubičiai-trakten i Varėna-distriktet var sjönamnet i genitivform Lynėžerio ežeras. känt fram till nu. I år antecknades sjönamnet Lýnas, vilket antyder följande utvecklingsordning för namnet Lynėzerio ežero: Lýnas sjö → Lynėžeris sjö → Lynėžeris by → Lynėžerio ežeras. Jfr Lýnas || Lynėžeris med Āklas || Āklāzeris (Liubavas). Mycket intressanta paralleller har belagts för stads- och ånamnet Viešvilė: Viešvilvė, Viešulvė; jfr Viešulvėnų giria (på samma plats), viešulvėnas ”invånare i Viešvilė” (upptecknat av El. Grinaveckienė). Det är nu svårt att säga vilken av de tre formerna — Viešvilė, Viešvilvė, Viešulvė — som är äldre, vilken som är ursprunglig och vilken som är avledd, men redan förekomsten av dessa varianter kullkastar den välkända förklaring av ånamnet Viešvilka och 2 K. Būga, Rinktiniai raštai, I, Vilnius, 1958, p. 251; 134. 3 R. Schmit tlein, Studier om Aestii-folkets nationalitet, I, Litauisk toponymi, Bade, 1948, s. 153. 4 Se Geografijos metraštis, t. 3, Vilnius, 1960. 5 Ibid., s. 74. 187 tolkningen av ortnamnet Viešvilė. R. Šmitlėinas hävdar att den flodnamnsform Viešvilka som lokalbefolkningen ibland (men inte alltid, som R. Šmitlėinas menar) använder, är gammal, medan ortnamnet Viešvilė inte längre har formanten -ka, eftersom de lokala tyskarna har tagit bort den. Han delar upp flodnamnet Viešvilka i två delar: vieš- och -vilka, och jämför -vilka med det litauiska appellativet velka ”valka” och lettiska valks ”bäck”. Det förefaller oss som om det i flodnamnet Viešvilka inte finns något -vilk-, -velk- eller -valk-, utan att formanten -k- har tillkommit senare, vilket ofta också sker i andra litauiska flodnamn (jfr Upėlė — Upėlka, Vabalė — Vabalka, Vyžuonà — Vyžunka, Žiežmarà — Žiežmárka, Akmenà — Akménka). Därför bör man i tolkningen välja inte Viešvilka, utan Viešvilė || Viešvilvė || Viešulvė.6 För några nu av lokalbefolkningen kända och officiellt använda namn på bebodda platser har andra varianter eller äldre former antecknats, till exempel: Baltūniškė by i Vosiūnai distrikt, Švenčionys — byns gamla namn är Grūodžiai. Bandariškė by i Vosiūnai distrikt, Švenčionys — det gamla namnet är Norėliai, nu Norãliai. Kaltanėnai småstad, Švenčionys — vid sidan av används också formen Kaltanėnys. Kniceriškė by i Kirkučiai distrikt, Švenčionys — det gamla namnet är Bulbieniai. Milošai by i Svirkai distrikt, Švenčionys — det gamla namnet är Vasilkai. Stepanovščizna by i Kirkučiai distrikt, Švenčionys — ett annat namn är Gudeliai. Subatiškė eller Subaciškė < *Subaciškė by i Adutiškis distrikt, Švenčionys — det gamla namnet är Meskiniai. Toponymiskt material som samlats in i år visar att många ortnamn fortfarande förekommer i förvanskade och felaktiga former i dokument, press, på skyltar, vägvisare, kartor och på andra håll. Enbart i Švenčionys distrikt har flera tiotal sådana förvanskningar konstaterats; de mest uppenbara räknar vi upp här (först anges den form som rekommenderas för litteraturspråket): Aidūkai by (felaktigt Gaidukai), Bielionys distrikt. Akmenyniškė by (felaktigt Akmeniškė), Svirkai distrikt. Ataukai by (felaktigt Gatau­kai, Gataukos), Svirkai distrikt. Aučynos by (felaktigt Aučina, Aučinas), Bielionys distrikt. Baltru­tiškė by (felaktigt Baltrutiškės), Ropiškė distrikt. Bēržūvis || Beržuvys sjö (felaktigt Bežuvys), Bielionys distrikt; byn Beržuvys. Bielionys by (felaktigt Belionys), Bielioniųs distrikt. Gasiuliškė by (felaktigt Gasiuliškiai), Strūnaičio distrikt. Gyliškė by (felaktigt Giliškis), Jurgeliškės distrikt. Girdžiuliškė by (felaktigt Girdžiuliškiai, Girdziuliškiai), Trečiūnų distrikt. Guženiškė by (felaktigt Guzeniškė), Modžiūnų distrikt. Jaciūnai by (felaktigt Jacūnai), Trečiūnų distrikt. Janutškė by (felaktigt Janutiškis), Ropiškės distrikt. Juodynas sjö och by (felaktigt Jodinas), Reškutėnų distrikt. Krašūona by (felaktigt Krašona), Kirkučių distrikt. Kretūonas || Kretūonis sjö (felaktigt Kratonas, Kretonas), Reškutėnų distrikt. Kretiūonys by (felaktigt Kretonys), Reškutėnų distrikt. Kryčėlės by (felaktigt Kričelės), Bielionių distrikt. Kūrpes by (felaktigt Kurpė), Grigaliūnų distrikt. 6 R. Schmittlein, Studier om Aestii-folkets nationalitet, I, litauisk toponymi, Bade, 1948, s. 125. 188 Kūsliškė by (felaktigt Kusliškiai) i Strūnaičio omnejd. Lygumai by (felakt. Lygūmai), Grigaliūnai distr. Margūniškis by (felakt. Margūniškiai), Modžiūnai distr. Medišionys by (felakt. Meduīšonai, Medušonys), Trečiūnai distr. Mėlnykai by (felakt. Melnikai), Strūnaitis distr. Meškiniai by (felakt. Meškinė), Trečiūnai distr. Miežionys by (felakt. Mežionys), Modžiūnai distr. Myliai by, kyrkby, järnvägsstation (felakt. Mil iai), Strūnaitis distr. Byns namn kommer från flodnamnet Mylė. Mylionys by — (felakt. Melionys, Milionys), Trečiūnai distr. Byns namn kommer från flodnamnet Mylė; jämför floden Svylà i samma distrikt — Svylionys. by Mineliškė kyrkby (felakt. Mineliškiai), Strūnaitis distr. Moliūniškė kyrkby (felakt. Maliūniškė), Grigaliūnai distr. Papiškė by (felakt. Papiškiai), Bielionys distr. Peršaukštis by (felakt. Peršukšta, Peršukštis), Modžiūnai distr. — från den slaviserade formen Peršūkštu. Peršuokšna flod och by (felakt. Peršokšna), Baranava distr. Perven iškė by (felakt. Perveniškis), Reškutėnai distr. Rėkučiai by (felakt. Rekučiai), Reškutėnai distr. Rūd abestis by (felakt. Rudabestis) Medininkų närområde. Sakališkė by (felakt. Sakališkės) Trečiūnai närområde. Stajetiškis by, även Stajėtiškis, Stajėtiškis (felakt. Stajatiškis) Vosiūnai närområde. Stūgliai by (felakt. Stugliai) Kirkučiai närområde. Svylà å och by (felakt. Svilka) Vosiūnai närområde, jfr Svylà by i Ignalina distrikt. Svylionys by (felakt. Svilionys, Svilonis) Vosiūnai närområde — från ånamnet Svylà. Svirkos by (felakt. Svirkai) Svirkos närområde. Šakališkė by (felakt. Šakališkiai) Strūnaitis närområde. Šaučiškė || Ušaučiškė < *Užšaučiškė by (felakt. Užautiškė) Kirkučiai närområde. Vaikučiai by (felakt. Vaikučiai) Bielionys närområde. Vajūonis sjö (felakt. Vajonis) Reškutėnai närområde, byn Rėkučiai. Vėžiškė by (felakt. Viaziškė, Viažiškė) Jurgeliškė närområde. Vėjūnė by (felakt. Vejinė) Juodiškis närområde. Zadvārnykai by (felakt. Zadvornykai) Grigaliūnai närområde. Žvy riai by (felakt. Žvirkai) Svirkos närområde. Förkortningar apyl. — närområde b. — kärr dš. — högra (biflod) ež. — sjö gelež. st. — järnvägsstation int. — biflod k. — by kl n. — berg kr. — vänstra (biflod) mstl. — småstad 189 mš. — skog netiksl. — inexakt pv. — äng raj. — distrikt t. — uttalas Akm. — Akmenės distrikt Jrb. — Jurbarko distrikt Mžk. — Mažeikių distrikt Pgg. — Pagėgių distrikt Pkr. — Pakruojo distrikt Pnd. — Pandėlio distrikt Ps. — Pasvalio distrikt Rk. — Rokiškio distrikt Rs. — Raseinių distrikt Šk. — Šakių distrikt Šl. — Šiaulių distrikt Šlu. — Šilutės distrikt. Švnč. — Švenčionių distrikt. Ukm. — Ukmergės distrikt. Vlkj. — Vilkijos distrikt. NYA DATA OM TOPONOMASTIK А. ВАНАГАС Sammanfattning År 1961 samlade deltagarna i dialektologisk-toponomastiska expeditioner in ortnamn från 800 byar. Sammanlagt antecknades omkring 6 000 geografiska namn på platser, av vilka en del dittills varit okända. Många av dem är av stort intresse. Särskilt namnet på en skog i Švenčionys distrikt, Asinis (uttalat asinis av lokalbefolkningen), som kan jämföras med hydronymerna Asinis, Asytė, bekräftar åter uppfattningen att hydronymerna Asinis, Asytė osv. inte kan härledas från lit. asa<ansa. Namnet på en flod i Pakruojis distrikt, Galà, kommer att utöka gruppen litauiska ortnamn med roten gal-, vars språkliga tolkning är mycket varierande. Varianterna av namnet på staden och floden Viešvilė, Viešvilvė, Viešuvė vederlägger R. Schmittlein’as hypotes, där han försökte bevisa att Viešvilė<Viešvilka. Också de parallella namnen på sjön Anglis//Jūsis//Uglis, namnet på floden Apstėl//Apsta, namnet på ängen Spuigė med flera är intressanta. 190