Dvižodžiai sudėtiniai terminai dabartinėje lietuvių kalboje

LIETUVIŲ TERMINOLOGIJA LIETUVOS TSR MOKSLŲ AKADEMIJA K. GAIVENIS TVÅORDIGA SAMMANSATTA TERMER I MODERN LITAUISKA INLEDANDE ANMÄRKNINGAR § 1. Under det senaste decenniet har begreppet term fördjupats något. När många lexikologer beskriver dess definition framhåller de numera att termer inte bara bör betraktas som enskilda ord, utan också som ordkombinationer. Ofta preciseras detta ytterligare: ”lexikaliserade ordkombinationer”, ”substantiviska lexikaliserade ordkombinationer” osv. Flera betydelsefulla artiklar och samlingsverk har publicerats, där termer beskrivs på ett något nytt sätt och deras plats i språkets lexikala system överblickas¹. I takt med att innehållet i begreppet term utvidgats och fördjupats har man också börjat undersöka förhållandet mellan terminologi, fraseologi och vardagsordförråd mer intensivt och ingående. Man har även intresserat sig för hur termer tas upp i allmänna och specialiserade ordböcker. Således blir terminologin inom enskilda vetenskapsområden föremål för allt fler undersökningar. Endast ett fåtal artiklar har särskilt ägnats åt sammansatta termer². Ryska sammansatta termer intresserade framför allt den bortgångne D. Lotė, efter vars död minst tre böcker i ämnet gavs ut³. Hittills har få intresserat sig för sammansatta termer i vårt språk, trots att de utgör den största delen av alla termer i terminologiska ordböcker inom olika vetenskapsområden. Syftet med denna artikel är att undersöka typerna (de grammatiska konfigurationerna) av tvåordiga sammansatta termer och deras bruk i modern litauiska, med hänsyn till normeringspraxis för terminologin inom olika områden. Exemplen till artikeln har samlats ur terminologiska ordböcker, bulletiner och originalvetenskapliga verk från olika områden, utgivna i vår republik under efterkrigstiden. 1 Se Л. А. Капанадзе, Om begreppen term och terminologi, — Utvecklingen av det moderna ryska språkets lexikon, M., 1965; А. А. Реформатский, Termen som medlem av språkets lexikala system, — Problem inom strukturell lingvistik 1967, M., 1968; Б. Н. Головин, Om några problem vid studiet av termer, — ”Moskvauniversitetets bulletin”, filologi, nr 5, M., 1972; G. Akhmanova m.fl., Terminology: theory and method, M., 1974; artikelsamlingar: Lingvistiska problem inom vetenskaplig och teknisk terminologi, M., 1970; Frågor om rysk terminologi, M., 1971; Terminologi och norm, M., 1972 m.fl. 2 Se В. М. Овчаренко, Terminologisk enhet hos flerkomponentskombinationer av termer i modern engelska, — ”Charkivs universitets bulletin”, häfte 2, Charkiv, 1965; Н. А. Баскаков, Strukturella typer av termer i turkiska och deras lexikografiska utformning, — ”Lexikografisk samling”, häfte 6, M., 1963; К. С. Маркарова, Huvudtyper av tvåkomponents nominaltermer, — ”Vetenskapliga skrifter från Azerbajdzjans pedagogiska institut”, Baku, 1966; Л. Ф. Кирова, Fasta kombinationer av adjektiv och substantiv i terminologisk funktion, — ”Vetenskapliga skrifter från Dnipropetrovsk universitet”, vol. 70, häfte 17, Dnipropetrovsk, 1960 m.fl. 3 Žr. Д. С. Лотте, Основы построения научно-технической терминологии, М., 1961; то патие, Образование и правописание трехэлементных научно-технических терминов, М., 1969; то патие, Краткие формы научно-технических терминов, М., 1971. 57 Översättningar till ryska, tyska och engelska som förekommer i de använda källorna sätts inom parentes bredvid de litauiska termerna. Stavning och ordningsföljd hos leden i dessa motsvarigheter bevaras på samma sätt som i de verk därifrån de hämtats; om källan anger flera synonymer används dock vanligen bara de som står först eller bäst förklarar den aktuella litauiska termen. Olika förkortningar som förekommer i den citerade källan intill de ryska, tyska och engelska motsvarigheterna (t.ex. beteckningar för terminologiska områden) utelämnas, med undantag för förkortningar av grammatiskt genus hos tyska termer. Efter exemplen anges källornas förkortningar; verkens band markeras med romerska siffror och sidorna med arabiska. Ytterligare arabiska siffror inom parentes anger häftet i en fortsättningspublikation eller numret på en periodisk publikation. § 2. Nominativa ordkombinationer av kongruens-, rek­tions- och närhetsförbindelse som fungerar som fasta lexikala enheter används framför allt i vetenskapligt språk. De benämner inte bara artspecifika begrepp inom ett vetenskapsområde, utan kan också fungera som benämningar på olika andra sammansatta begrepp. Rikligt med terminologi från detta område finns även i äldre ordböcker över vårt språk, t.ex.: K. Sirvydas „Dictionarium trium linguarum“ (enligt 1642 års upplaga) – kanapine paukštele (konopka ptak) dzwoniec. Linaria (118, 34 a); kaltas tekintoiu (Tokar/kie dototo) Tornus (444, 14 b); kautalis žaišlinis, bruzgulis (kul do grania) Galus, taxillus (144, 30 b), akmuo giežiatraukis, Magnet, Magnes, Siderites (161, 16 b), P. Ruigys „Litauisch – deutsches und Deutsch – litauisches Lexicon“ (1747) – Bangos žuwis, ein Walfisch (12), Gurgždžei laukinnei, die Angelica (45), Dantis krumminis, der Backenzahn (22), Gimmines Eilė, eine Geburtslinie (39), i L. Ivinskis handskrivna „Lenkų–lietuvių kalbų žodynas“ – Macierzanka, -i Cziōbras paprastasis žolie: (Thymus serpyllum); Bawełnica, -cy f. Bowelniinis audiklas; Miedziak, -a. m. Warinis pinigas; Likwor, -u m. Arielka pritaišitoję (ūdogomis arba wąjsejs); Mašluk, -a m. Riebisis kazliekas, gribas (Boletus luteus) osv. Det finns inte en enda större tryckt eller handskriven litauisk ordbok som saknar ordkombinationer av denna typ – sammansatta termer. Även i de första tryckta litauiska terminologiska ordlistorna⁴ finner vi sammansatta termer bildade av två och till och med tre led. Trots detta tog det flera århundraden för begreppet ”sammansatt term” att ta form, och länge saknade det helt en benämning. Adjektivet sudėtinis började användas inom litauisk terminologi för att beskriva heterogena begrepp för mer än två århundraden sedan. Det återfinns till exempel redan i P. Ruigys (1747), D. Sutkevičius (1848) och andra litauiska ordböcker från 1700- och 1800-talen. I „Prasmoje...“ (1837) delade S. Daukantas också in pronomen i ”įvardės įsistizoses ir sudėtinės”. K. Grinius⁵ föreslog en rad termer inom växtmorfologin med detta adjektiv, t.ex.: sudėtiniai lapai – folia composita, сложные листья; sudėtinė šluotelė – panicula composita, сложная ⁴ Se P. Matulionis, Žolynas, II dalis, Lietuvos augalų žodynas ir augalų taislas, Vilnius, 1906; Z. Žemaitis, Geometrijos ir trigonometrijos terminų rinkinėlis, Kaunas, 1920; M. Šikšnys, Aritmetikos ir algebros terminų žodynėlis, Kaunas, 1919; A. Maciejauskis, Techniko žodynėlis, Kaunas, 1920; Kariškas lietuviškai–rusiškas ir rusiškai–lietuviškas žodynėlis, Kaunas, 1919; J. Elisonas, Zoologijos sistematikos terminų žodynėlis, Kaunas, 1920 m.fl. ⁵ Se K. Grinius, Apie botanikos organografijos lietuvišką terminologiją, – „Lietuvių tauta“, III, Vilnius, 1914, s. 431. 58 metėlka; sammansatt frukt – fructus compositus, сложный плод; sammansatta ståndare – stamina composita, sammansatta rötter – radices compositae osv. De ryska adjektiven сложный och составной föreslås översättas med den litauiska motsvarigheten sudėtinis. I Z. Žemaitis ”Geometrijos ir trigonometrijos terminų rinkinyje” (K., 1920) och i den lilla bok som gavs ut på initiativ av A. Vireliūnas, ”Įvardai, arba terminai, priimti Terminologijos komisijos” (K., 1924). Termen Sudėtinio sakinio användes av K. Jaunius och J. Jablonskis i sina grammatiker6. Således användes adjektivet sudėtinis i litauisk terminologi av många som ett artbestämmande (attributivt) led i termer inom olika områden för att beteckna heterogena begrepp, även om det länge inte hade tillämpats av någon på själva termerna. Sammansatta termer som en särskild typ av termer urskildes och benämndes först av vår framstående språkvetare J. Jablonskis, när han 1913 recenserade K. Jaunius ”Lietuvos kalbos gramatiką”. När han kritiserade K. Jaunius benämningar på verbets tempus skrev han: ”Sammansatta termer: pirmiaus būsisės arba pirmiaus buvęsės laikas passar inte vårt språk …”7. Vi ser alltså att J. Jablonskis kallade termer som består av flera ord för sudurtiniai terminai. Benämningen användes sannolikt spontant och senare brukades den inte längre, vare sig av J. Jablonskis själv eller av andra språkvetare. År 1914 använde K. Grinius, när han skrev om litauiska termer inom växtmorfologin, benämningen daugialypinių vardų. Senare intresserade sig några språkvetare och filosofer i det borgerliga Litauen i viss mån för terminologins teoretiska och praktiska frågor, men de behandlade inte sammansatta termer mer ingående. Under efterkrigsåren, när forskningen inom alla områden av litauisk språkvetenskap utvidgades, undersöktes ordkombinationer ur flera aspekter. Även benämningarna på vissa grammatiska ordkombinationer ändrades. I J. Žiugždas skolgrammatik ”Lietuvių kalbos gramatika”, som följer J. Jablonskis grammatiker, används till exempel fortfarande termerna sudurtinių skaitvardžių, sudurtinių įvardžių ir sudurtinių prieveiksmių för räkneord, pronomen och adverb som består av flera fristående ord. I den akademiska ”Lietuvių kalbos gramatika” har man redan övergett dessa termer, och samma ordkombinationer, som bildar en enda lexikal enhet, kallas samplaikiniais8. Verket framhåller att sammansatta och frasformade räkneord utgör en strukturell typ av sudėtinių skaitvardžių9. Professor J. Budzinskis påpekar att termerna samplaikinių įvardžių ir samplaikinių skaitvardžių ännu inte används i skolan och skriver, apropå undervisningen om adverb: ”Så länge denna term inte används i den åttaåriga skolan skulle vi kunna kalla adverb som skrivs med flera åtskilda ord för sammansatta, icke sammandragna, eller helt enkelt sammansatta adverb10. Således har adjektivet sudėtinis (jfr sudėtinis sakinys), som började användas för ett halvt sekel sedan 6 Žr. K. Jaunius, Lietuvos kalbos gramatika, Peterburgas, 1911, p. 12; Rygiškių Jono Lietuvių kalbos sintaksė, Seinai, 1911, p. 252 ir t. t. 7 Se J. Jablonskis, Rinktiniai raštai (sammanställd av J. Palionis), 2, Vilnius, 1959, s. 134. 8 Žr. Lietuvių kalbos gramatika (vyr. red. K. Ulvydas), I, Vilnius, 1965, p. 636, 719. Samplaikinius įvardžius ir samplaikines dalelytes dar anksčiau yra išskyrę A. Valeckienė (žr. Lietuvių kalbos įvardžiai ir jų reikšmės, – „Lietuvių kalbotyros klausimai“, VI, Vilnius, 1963, p. 31 tt.) ir V. Labutis (žr. Lietuvių kalbos sudėtinės dalelytės, – Lietuvių kalbos morfologinė sandara ir jos raida, Vilnius, 1964, p. 128 tt.). 9 A.a., s. 636. 10 Žr. J. Budzinskis, Prieveiksmių rašybos kartojimas, – „Tarybinė mokykla“, 1967, Nr. 11, p. 28. 59 som ett led i syntaktiska termer börjar det under sovjettiden så småningom etablera sig även inom morfologins och lexikologins terminologi. Eftersom sammansatta termer är ordkombinationer av något annat slag än de ovannämnda frasformade pronomenen, räkneorden och adverben, och eftersom benämningen sudėtinių terminų under de senaste åren har använts flera gånger i ordboksförord11, i vetenskapliga tidskrifter och i tidningar12, är den bäst lämpad för termer som består av två eller flera ord och bildar kongruens-, rektion- eller närhetsförbindelser. § 3. Designatens terminologisering hänger ofta också samman med en förändring av deras benämningars form: inte bara i litauiskan utan även i andra språk förekommer som vetenskapliga termer oftare inte ordkombinationer utan motsvarande sammansättningar som används parallellt med dem, jfr litauiska sausas krūmas och sauskrūmis (jfr latin Sarothamnus scoparius) Fit 209, pilka žemė och pilkžemis (jfr ryska серозём) GeolŽ 132, šiltas namas och šiltnamis BotŽ 436 osv.; tyska Industrieproduktion och industrielle Produktion, Betriebsgewerkschaftsleitung och betriebliche Gewerkschaftsleitung13; engelska black bird och blackbird14. I några enstaka fall föredras sammansatta snarare än sammanskrivna termer. Detta är oftast fallet när andra artoppositioner betecknas med sammansatta termer. Dessutom försöker man mycket oftare beteckna nyligen urskilda artbegrepp med sammansatta termer än med ettordsbenämningar. Sammansatta termers terminologisering och determinologisering, deras övergång till ettords motsvarigheter och andra frågor om utvecklingen av denna typ av termers innehåll och form kommer inte att behandlas närmare i denna artikel, eftersom detta redan faller utanför ramarna för vår valda synkrona undersökning av sammansatta termer. 1. GRAMMATISKA KONFIGURATIONER HOS TVÅORDIGA SAMMANSATTA TERMER Tvåordiga sammansatta termer utgör en liten grupp av ordkombinationer som används i fackspråk. De skiljer sig från andra ordkombinationer framför allt genom att de kan fylla en kommunikativ funktion helt självständigt. Dessa termers grammatiska kärna är huvudledet. Det utgörs alltid av ett konkret eller abstrakt substantiv. Terminologiserade synsemantiska ordkombinationer, där huvudledet utgörs av infinitiv, particip, adjektiv och andra ordklasser samt grammatiska former som bildats av dessa, räknas inte som sammansatta termer, eftersom de inte kan fylla 11 Žr. Teisinių terminų žodynas (sudarė A. Žiurlys), V., 1954, p. 4; Rusiškai lietuviškas ekonomikos terminų žodynas (ats. red. K. Meškauskas), Vilnius, 1966, p. 7; Lietuviškas botanikos terminų žodynas (vyr. red. J. Dagys), Vilnius, 1965, p. 5. Plg. dar Lietuvių kalbos žodynas, I (antras leidimas), Vilnius, 1968, p. 12; Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, II leid., Vilnius, 1972, p. XII. 12 Se Z. Jonikaitė, Frazeologizmai „Lietuvių kalbos žodyne“, — Lietuvių kalbotyros klausimai, IV, Vilnius, 1961, s. 266 ff.; E. Vanagienė, Dėl auklėjimo terminų vartojimo, — „Tarybinis mokytojas“, 1965.XII.23; Ch. Lemchenas, Keli terminų darybos klausimai, — „Kalbos kultūra“, 6, Vilnius, 1961 m.fl. 13 Se A. K. Левковская, Именное словообразование в современной немецкой общественно-политической терминологии, М., 1961, p. 41. 14 Žr. T. Grzebieniowski, Słownictwo i słowotwórstwo angielskie, Warszawa, 1962, p. 164. 60 en av termens viktigaste funktioner — den nominativa eller benämnande funktionen. Huvudledet i tvåordiga sammansatta termer urskiljs inte semantiskt utan grammatiskt. Det är det ord som står i ett grammatiskt förhållande av kongruens, rektion eller anknytning till det andra (underordnade) ledet i ordkombinationen. Därför kan man hävda att huvudledet i sammansatta termer inte alltid sammanfaller med deras semantiska dominans, det vill säga det led som bär den största betydelsevikten i ordkombinationen. Denna brist på överensstämmelse framträder särskilt tydligt när genitivattribut av substantiv fungerar som bestämningar i sammansatta termer. Till exempel partikelspridning (jfr ryska рассеяние частиц, tyska Teilchenstreuten m, engelska particles scattering) TechT (5)5, färgrenhet (jfr ryska чистота цвета, tyska Farbdichte f) TechT (12)11 och liknande sammansatta termer: det första (bestämmande) ledet är semantiskt tyngre och innehållsrikare än det andra (bestämda) ledet, som kallas huvudled. § 5. Tvåordiga, eller tvåkomponentiga, sammansatta termer ska efter de syntaktiska relationerna mellan huvudled och underordnade led delas in i tre grupper: 1) attribut med kongruens; 2) attribut med rektion; och 3) attribut med anknytning. Sammansatta termer i den första gruppen kännetecknas av följande grammatiska konfigurationer15: 1. Bestämd (eller obestämd) kvalitativ adjektivform (attribut) + substantiv (det bestämda ordet). Exempel: Stora || brokiga || greniga || sträva fräken (jfr latin Equisetum maximum || variegatum || ramosissimum || hiemale Flor I 56, 57, snabba || långsamma neutroner (jfr ryska быстрые || медленные нейтроны, tyska rasche || langsame Neutronen n, engelska fast || slow neutrons) TechT (5)6, 7, brun trollslända (jfr latin Libellula fulva) Vad vab 43, blå || grön || röd lera (jfr ryska голубой || зелёный || красный ил) GeolŽ 54, graciös jungfruslända (jfr latin Calopteryx virgo L.) Vad vab 39, brännbara gaser (jfr ryska горючий газ) PolŽ 64, kall plasma (jfr ryska холодная плазма, engelska cold plasma, tyska Kälteplasma) TechT (22)9. 2. Adjektiv med suffixet -isk, -isk (attribut) + substantiv (det bestämda ordet). Exempel: Automatisk regulator (jfr ryska автоматический регулятор, tyska Selbsttätiger Regler m, engelska automatic regulator) TechT (6)6, korkkambium || buntkambium (jfr ryska пробковый || пучковый камбий, latin phellogenum, cambium fasciculare) BotŽ 91, skogslöpare (jfr latin Cicindela silvatica L.) Vad vab 95, päronbladloppa (jfr latin Psylla pyri) Vad vab 63, skräpplarv (jfr latin Gastroidea viridula) Vad vab 166, bubbelkokning (jfr ryska пузырчатое кипение, tyska Blasenverdampfung m, engelska bubbling, nucleate boiling) TechT (4)6. 3. Bestämd (eller obestämd) participform i passiv (attribut) + substantiv (det bestämda ordet). Exempel: spridningslins || samlingslins (jfr ryska рассеивающая || собирательная линза) FizŽ 54, fördelningskanal (jfr ryska распределительный ка- 15 Om begreppet ”grammatisk konfiguration”, se vidare Т. Н. Молошная, О понятии грамматической конфигурации, Структурно-типологические исследования, М., 1962, p. 46 ff. Ю. Д. Апресян, Идеи и методы современной структурной лингвистики, М., 1966, p. 240 m.fl. 61 nal) MelŽ 84, stängningsventil (jfr ryska запорный вентиль) MelŽ 199, jämförbart flöde (jfr ryska удельный расход, tyska Einheitsmenge f, engelska specific water discharge) TechT (3)4, explosivt ämne (jfr ryska взрывчатое вещество) GeolŽ 23, reflekterande gitter (jfr ryska отражательная решётка) FizŽ 31. 4. Particip i aktiv form, bestämd (eller obestämd), som attribut + substantiv (det bestämda ordet). Exempel: Reglerstång (jfr ryska регулирующий стержень, tyska Regelstab m, engelska control rod) TechT (5)12, låsskruv (jfr ryska стопорный винт) PolŽ 46, sugande || uppsamlande dränering (jfr ryska всасывающая || собирательная дрена) MelŽ 43, illaluktande kremla (jfr latin Russula foetens) Valg gryb 228, störande faktor (jfr ryska возмущающее воздействие, tyska Störgrösse f, engelska disturbance) TechT (6)12, fallande källa (jfr ryska нисходящий ключ) PolŽ 145, omgärdande rev (jfr ryska окаймляющий риф) GeolŽ 126. 5. Sammansatt adjektiv (attribut) + substantiv (det bestämda ordet). Exempel: Långfibrig || finfibrig || grovfibrig bomull (jfr ryska длинноволокнистый || тонковолокнистый || грубоволокнистый хлопок) TekstŽ 16, 17, liknamnig || oliknamnig pol (jfr ryska одноимённый || разноимённый полюс) FizŽ 70, bredfjällig lärkträd (jfr latin Larix eurolepis, ryska лиственница широкочешуйчатая) Flor II 36, flercelliga växter (jfr latin planta multicellulares, многоклеточные растения) BotŽ 51, sjuprickig nyckelpiga (jfr latin Coccinella septempunctata L.) Vad vab 144. 6. Substantiv (det bestämda ordet) + substantiv (attribut), där det oböjliga attributet antingen är ett vanligt substantiv i överförd betydelse (a) eller ett enordigt folkligt artnamn (b). Exempel: a) pilgrimsfalk (jfr latin Falco peregrinus) Paukšt II 171, dvärgfladdermus (jfr latin Vespertilio pipistrellus) Vad žind 107, flygekorre (jfr latin Pteromys volans) Vad žind 214, dvärgen (jfr latin Juniperus nana) Aug anat 228, vallmo (jfr latin Papaver Rhoeas) Aug anat 482, timmerman (jfr latin Ergates faber L.) Vad vab 153, amiral (jfr latin Pyrameis atalanta) Vad vab 266; b) ormbunke (jfr latin Polygonum bistorta) Aug anat 481, liten vintergröna (jfr latin Vinca minor) Aug anat 244, rödblära (jfr latin Viscaria vulgaris) Aug anat 485, läcker riska (jfr latin Lactarius deliciosus) Valg gryb 202, ekriska (jfr latin Boletus luridus) Valg gryb 107. I terminologin inom vissa vetenskapsområden förekommer pronomen (attribut) + substantiv (det bestämda ordet), t.ex. egen strålning, jfr ryska собственное излучение, tyska Eigenstrahlung f, engelska self radiation TechT (4)7, och andra typer av sammansatta termer, men de är relativt sällsynta och improduktiva och behandlas därför inte närmare. § 6. Sammansatta termer med styrt attribut är mindre vanliga och mindre entydiga i alla terminologiska system än sammansatta termer med kongruerande attribut. Sammansatta termer av denna typ, bestående av två led, kan efter grammatiska konfigurationer delas in i följande typer: 1. Styrande substantiv (det bestämda ordet) + styrt substantiv (attribut), eller styrt substantiv (attribut) + styrande substantiv (det bestämda ordet). Exempel: 62 A. Huvudledet är ett konkret eller abstrakt appellativt substantiv: genitivstyrning: Bromsband (jfr ryska тормозная лента) PolŽ 174, kodnings- || korrigerings- || mät- || modellerings- || registrerings- || beräknings- || skriv- || styr- || verkställande anordning (jfr ryska кодирующее || корректирующее измерительное || моделирующее || регистрирующее || вычислительное || записывающее || управляющее || исполнительное устройство, tyska Verschlüssler m, korrigierende Einrichtung f, Messglied n, Nachbildner m, Schreiber m, Rechengerät n, Aufzeichnungsgerät n, Steuerglied in, Stellglied n, engelska encoder, corrector, measuring means, analog computer, recording system, calculating device, recorder, control device, final control element) TechT (6)4, 5; sanddynejordlöpare (jfr lat. Opatrum sabulosum) Vad vab 149; dativstyrning: glas till flaskor (jfr ryska бутылочное стекло) PolŽ 406, tyg till kläder (jfr ryska одёжная ткань, tyska Anzugsgeweben, engelska wear fabric) TechT (2)5, hylsa för locktång (jfr engelska bean bearing) AnglŽ 18; instrumentalisstyrning: dikt i prosa (jfr ryska стихотворение в прозе) LitŽ 14, volt med kullerbytta (jfr ryska поворот кувырком) SportŽ 192; lokativstyrning: vinkel i stöd (jfr ryska угол в упоре) SportŽ 87, gisslan i bank (jfr ryska залож в банке) EkŽ 57. B. Huvudledet är ett verbalt abstraktum: genitivstyrning: hornhinneinflammation (jfr lat. Ceratitis) Vet 158, undvikande av mobilisering (jfr ryska уклонение от мобилизации) TeisŽ 194, godstrafik (jfr ryska грузовое движение) PolŽ 82; instrumentalisstyrning: förgyllning (jfr ryska золотое бессечение) EkŽ 117, förökning med avläggare (jfr ryska размножение отводками) BotŽ 103, grässvålsskärning i rutor || i vägg (jfr ryska сдёрновка в клетку || в стенку) PolŽ 238, stenförankring (jfr ryska каменное крепление) GeolŽ 66, ordenstilldelning (jfr ryska награждение орденом) TeisŽ 11; lokativstyrning: härdning i vatten (jfr ryska водяная закалка) PolŽ 107, svängning i stöd (jfr ryska размахивание в упоре) SportŽ 86, gjutning i formflaskor (jfr engelska box casting) AnglŽ 24, förhör vid konfrontation (jfr ryska допрос на очной ставке) TeisŽ 12, isolering i cell (jfr ryska одиночное заключение) TeisŽ 67. C. Huvudledet är ett adjektiviskt abstraktum: dativstyrning: motståndskraft mot värme || torka || frost (jfr ryska жаровынесливость, засухоустойчивость, морозостойкость) BotŽ 45, ljuskänslighet (jfr ryska светочувствительность) ChemŽ 131. 2. Styrande substantiv (det bestämmande ordet) + preposition16 + styrt substantiv (det bestämda ordet). Exempel: på: stå på skulderbladen (jfr ryska стойка на лопатках) SportŽ 99, flygning på rygg (jfr ryska полёт на спине) PolŽ 301; utan: bäcken utan avlopp (jfr ryska бессточная котловина) MelŽ 48, division utan rest (jfr ryska деление без остатка) PolŽ 86, byggande utan projekt 16Prepositionen bör betraktas enbart som en markör för den grammatiska relationen mellan ord, inte som en självständig del av en ordkombination. 63 (jfr ryska беспроектное строительство) EkŽ 224, arbete utan frånvaro (jfr ryska беспрогульная работа) EkŽ 177; i: Rätt till utbildning (jfr ryska право на образование) TeiŽ 175, avgift till budgeten (jfr ryska взнос в бюджет) EkŽ 28, återgång till arbetet (jfr ryska восстановление на работу) EkŽ 32, flytt till städerna (jfr ryska передвижение в город) EkŽ 140; från: Strömförsörjning från nätet (jfr ryska питание от сети) PolŽ 282 (=apparatens strömförsörjning från nätet); uppsägning från arbetet (jfr ryska увольнение с работы) TeiŽ 18, start från stillastående (jfr ryska старт с места) SportŽ 34, avvägning från mitten (jfr ryska нивелировка из середины) PolŽ 226; från: Avvikelse från reglerna (jfr ryska отклонение от правил) SportŽ 22, start från vattnet (jfr ryska старт с воды) SportŽ 37; enligt: Valens enligt syre (jfr ryska валентность по кислороду) ChemŽ 294, försäljning enligt prover (jfr ryska продажа по образцам) EkŽ 167, avräkning enligt avtal (jfr ryska расчёт по договорам) EkŽ 190, putsning efter riktmärken (jfr ryska штукатурка по маякам) PolŽ 505; med: Kran med bom (jfr ryska кран со стрелой) PolŽ 163, kontaktor med spärr (jfr ryska контактор с защелкой) PolŽ 154, byrett med kran (jfr ryska бюретка с краном) ChemŽ 49, städan med horn (jfr engelska beak iron) AnglŽ 18, korsning med flänsar (jfr engelska flange frog) AnglŽ 55, frön med pens (jfr latin semina papposa, ryska семена с хохолком) Bot Ž 373. Med andra prepositioner förekommer attribut med rektion sällan i litauiska terminologiska ordböcker. De ersätts vanligen med sammansatta termer med kongruerande attribut, där underordnade led utgörs av adjektiv med suffixen -inis, -ė. Sammansatta termer av denna typ förekommer i nästan alla terminologiska system, men är generellt betydligt ovanligare än sammansatta termer med kongruerande attribut. § 7. Sammansatta termer med appositionella attribut, bestående av två led, används inom terminologin för många vetenskapsområden betydligt mer sällan än sammansatta termer med kongruerande attribut eller attribut med rektion. De kan delas in i tre vanligare typer: 1. Substantiv (det bestämda ordet) + appositionellt particip (attribut). Exempel: Konservering genom torkning || saltning (jfr ryska сухое || солёное консервирование) PolŽ 153, trycksvetsning (jfr ryska сварка давлением) PolŽ 371, korrespondensschackturnering (jfr ryska турнир по переписке) SportŽ 233, gängrullning (jfr ryska накатка резьбы) PolŽ 212, böjprovning (jfr ryska испытание на изгиб) PolŽ 126. 2. Substantiv (det bestämda ordet) + appositionellt infinitiv (attribut). Exempel: hot om att döda (jfr ryska угроза убийством) TeiŽ 48, sannolikhet att överleva (jfr ryska вероятность дожития) EkŽ 27, tillstånd att exportera || importera (jfr ryska разрешение на вывоз || ввоз) EkŽ 184. 3. Substantiv (det bestämda ordet) + appositionellt adverb (attribut). Exempel: avbetalningshandel (jfr ryska торговля в рассрочку) EkŽ 235, postförskottsförsändelse (jfr ryska пересылка наложенным платежом) EkŽ 143. Man bör också särskilt nämna sammansatta fullständiga termer som består av två led. Deras led har vuxit samman och betecknar ett enda sammansatt begrepp. Dem av 64 En del kan hänföras både till samordnande och till appositionella sammansatta termer med attribut, t.ex.: grąžtas-zondas (jfr ryska бур-щуп) GeolŽ 19, rautuvas-rinktuvas (jfr ryska корчеватель-собиратель) Melž 139, teisėjas-fiksatorius (jfr ryska судья-фиксатор) SportŽ 23, augalai-indikatoriai (jfr latin plantae indicadores, ryska растения-индикаторы) BotŽ 49 etc. Detta är en ny typ av ordkombinationer, som uppkom under efterkrigstiden. I litauiska termordböcker utgivna i början av 1900-talet och något senare (t.ex. LBŽ m.fl.) förekommer inte sammansatta termer av denna typ. De tvåledade fullständiga sammansatta ord som i ryskan skrivs med bindestreck⁷ motsvaras i vårt språk inte bara av fullständiga sammansättningar, utan även av enordiga termer (t.ex. ortuoliena, jfr ryska опто-порода GeolŽ 93, vatvalandė, jfr ryska ватт-час PolŽ 39), termer av typen ”substantiv i genitiv + substantiv i nominativ” (t.ex. medvilnės pluoštas, jfr ryska хлопок-сырец EžKŽ 254, šiaurės vakarai, jfr ryska северо-запад), termer av typen ”adjektiv med suffixet -inis, -ė + substantiv i nominativ”, t.ex. vakuuminis aparatas (jfr ryska вакуум-аппарат) PolŽ 36, gaubtuvinis maišiklis (jfr ryska мешалка-колпак) PolŽ 196; termer av typen ”particip i passivum + substantiv i nominativ”, t.ex. maišomasis maitintuvas (jfr ryska питатель-смеситель) PolŽ 282; termer av typen ”substantiv i nominativ + substantiv i nominativ”, t.ex. pelė mažylė (jfr ryska мыша-малютка) osv. Fullständiga sammansättningar väljs särskilt ofta felaktigt i fall där sammansatta termer av typen ”substantiv i nominativ + substantiv i nominativ” skulle passa vårt språk mycket bättre, t.ex.: lempa-nykštukas (jfr ryska пальчиковая лампа / лампа-пальчик) PolŽ 172, mer korrekt: lempa nykštukė, skolininkas-lupikas (jfr ryska заимодавец-ростовщик) EžKŽ 55, mer korrekt: skolininkas lupikas, valstietis-persikėlėlis (jfr ryska крестьянин-переселенец) EžKŽ 92, mer korrekt: valstietis persikėlėlis, įmonė-tiekėja || -pirkėja (jfr ryska предприятие-поставщик || -покупатель) EžKŽ 161, mer korrekt: įmonė tiekėja || pirkėja, čiuožėjas-lenktynininkas (jfr ryska конькобежец-скоростник) SportŽ 56, mer korrekt: čiuožėjas lenktynininkas, žirgas-ristūnas (jfr ryska рысак) SportŽ 137, mer korrekt: žirgas ristūnas osv. Med hjälp av symboler kan hela denna inventering av grammatiska konfigurationer återges på följande sätt: 1) (A + N)nom.; 2) (A₁ + N)nom.; 3) (Pₙ + N)nom.; 4) (Pₐ + N)nom.; 5) (Aₑ + N)nom.; 6) (N + N)nom.; 7) (Ngen + Nnom) v (Nnom + Ndat abl v loc); 8) (Nnom + Pr + Ngen v acc v abl); 9) (Nnom + P₁); 10) (Nnom + V); 11) (Nnom + P₁). Formlerna blir praktiska att använda när vi talar om omvandling av sammansatta termer. 2. FUNKTIONER HOS BISATSLED I TVÅORDIGA SAMMANSATTA TERMER § 8. Samordnade, styrda och appositionella sammansatta termer kan delas upp inte bara grammatiskt (syntaktiskt), utan också med avseende på den tanke de uttrycker. Deras attribut kan karakterisera huvudledet ur olika synvinklar. Därför kan sammansatta termer, även sådana som har 17Deras betydelsegrupper och mer karakteristiska strukturella särdrag behandlas ingående i följande artiklar: А. И. Мельникова, Однословные приложения и переход сочетаний с приложением в сложные слова, — „Русский язык в школе“, 1959, № 1; Н. Д. Андреев, В. Л. Замбржицкий, Именное словообразование в спортивной терминологии, — Развитие современного русского языка, М., 1963; К. С. Маркарова, Основные типы двухкомпонентных именных терминов-словосочетаний в современном русском языке, — „Учёные записки Азербайджанского пед. ин-та им. М. Ф. Ахундова“, серия XII, № 1, Баку, 1966, p. 95 tt. 5. Lietuvių terminologija 65 samma huvudled kan bilda flera tematiska grupper (i sällsynta fall till och med ett tiotal), t.ex.: lapas (jfr ryska лист, latin folium) BotŽ 224, efter nervatur: daugia gyslis || jungtagyslis || ryškia gyslis || pilnagyslis lapas (jfr ryska многонервный || соединенн-нервный || с ясной сетью разветвления || краебежно жил-кованный лист, latin folium multinerve) BotŽ 225 || 226, efter bladskivans form: apskritas || ausytas || daugiaskiltis || deltiškas || dvišakis || ie­tiškas lapas (jfr ryska круглый || ушковатый || многократно-рассеченный || дельтовидный || вилочатый || копьевидный лист, latin folium rotundum || auriculatum || multisectum || deltoideum || dichotomum || hastatum) BotŽ 226 || 228, efter bladkanten: pjūkliškas || lygia kraštis lapas (jfr ryska пильчатый || цельнокрайной лист, latin folium serratum || integrum) BotŽ 237, efter bladytan: aksominis || banguotas || dygliuotas || duobėtas || karpotas lapas (jfr ryska бархатистый || мелко-волнистый || с шипами || ямчатый || бородавчатый лист, latin folium velutinatum || undulatum || aculeatum || lacunosum || verrucosum) BotŽ 238, efter position i rummet och fästningssätt: atlenktinis || makštinis || kuokštinis || pražanginis lapas (jfr ryska отогнутый вниз || образующий влагалище || пучковый || очередной лист, latin folium recurvatum || vaginantium || fasciculatum || alternum) BotŽ 241 || 243, efter spetsens form: buk as || dygliaviršūnis || iškirptaviršūnis || smaili a viršūnis lapas (jfr ryska тупой || остроконечный выемчатый || заостренный лист, latin folium obtusum || mucronatum || emarginatum || acutum) BotŽ 245, efter sammansättning: bekotis || makštėtas || ūselėtas lapas (jfr ryska сидячий || влагалищный || усиконосный лист, latin folium sessile || vaginatum || cirrosum) BotŽ 246 osv. Liknande tematiska grupper kan också bildas av artbetecknande sammansatta termer inom andra vetenskapsområden. Ju bredare en terms hierarkiska överordning är, desto fler tematiska grupper kan de artbetecknande sammansatta termer som bildas med den tillhöra. Till exempel kan termerna augalas (botanik), mašina (teknik), audinys (textil), junginys (kemi), žodis (lingvistik) osv. kan med olika attribut bilda åtminstone flera tiotal skilda tematiska grupper. Termer kan naturligtvis indelas i dessa endast om de allmänna reglerna för indelning av logiska begrepp följs, nämligen: indelningen ska vara adekvat och kontinuerlig, grundas på en enda princip, och dess led ska utesluta varandra. Liknande betydelsegrupper bildas också av sammansatta termer som har olika huvudled, men vars attribut avgränsar en art eller någon annan systematisk kategori utifrån samma kännetecken. Sammansatta termer av denna typ utgör vissa artoppositioner. Deras särskiljande kännetecken kan beskrivas som en viss logisk-semantisk funktion hos de led som skiljer ut arten i den sammansatta termen. I det praktiska arbetet med termstandardisering undersöker man alltid först vad som ska uttryckas med ett artattribut och överväger därefter vilken grammatisk form attributet bör uttryckas i. Den första frågan besvaras vanligen av specialister inom ett visst vetenskapsområde, medan den andra överlåts åt språkvetare. Termstandardiseringsarbetet präglas alltså av ett onomasiologiskt synsätt. Det är detta vi också ska välja som utgångspunkt när vi diskuterar funktionerna hos sammansatta termers underordnade led. § 9. Som vi konstaterade i föregående kapitel utgörs de artbestämmande leden i sammansatta termer oftast av pronominella kvalitativa adjektiv, aktiva och passiva particip, adjektiv med suffixet -inis, -ė, styrda substantiv i genitiv och andra sådana former. Hittills har de litauiska adjektiven kanske undersökts mest ingående— 66 ord med suffixet -inis, -ė, genitiv av substantiv och den passiva participformens lexikala och relationella betydelser. Några av dessa ska vi kort gå igenom. § 10. För mer än ett kvarts sekel sedan urskilde P. Skardžius tio betydelser hos substantiviskt bildade adjektiv med suffixet -inis, -ė och påpekade att adjektiviska avledningar med suffixet -inis, -ė betecknar en bestående artspecifik egenskap hos ett föremål, medan de som bildats av passiva particip i preteritum betecknar det sätt på vilket något görs, utförs, förvärvas eller har gjorts, förvärvats osv. 18 A. Valeckienė anmärker följande om en sådan indelning av betydelserna: ”...Denna klassificering är inte godtagbar för vårt syfte, eftersom deras lexikala och funktionella betydelser har blandats samman vid indelningen av adjektiv med suffixet -inis, -ė. Substantiviska och adverbiella adjektiv med suffixet -inis, adjektiv som bildats av passiva particip i preteritum och adjektiv som hypotaktiskt bildats av olika ordkombinationer har klassificerats efter lexikala betydelser, medan betydelsen hos adjektiviska avledningar med detta suffix – en bestående artspecifik egenskap hos ett föremål – inte är lexikal utan funktionell”19. När hon presenterar sin egen klassificering av substantiviskt bildade adjektiv med suffixet -inis, -ė korrigerar hon P. Skardžius: hon preciserar förklaringen till några betydelser och urskiljer en helt ny betydelse – ”att något kännetecknande finns i eller hos något, att något utmärks av något”, t.ex.: asmeninė adata, atoliniai dobilai, auliniai batai osv.20. ”En sådan klassificering av betydelserna hos detta adjektiv upprepas också i kapitlet ’Adjektivet’ i den akademiska ’Lietuvių kalbos gramatika’, som hon har skrivit, men betydelsedefinitionerna har här redigerats något21; dessutom behandlas här inte de lexikala betydelserna, utan det anges endast att ’substantiviska adjektiv med suffixet -inis anger ett förhållande mellan det föremål vars egenskap uttrycks av huvudordet och detta föremål, och skiljer genom detta förhållande ut de betecknade föremålen från andra föremål av samma slag eller uttrycker de betecknade föremålens art’22. Sådana relationella betydelser delas in i hela elva grupper: 1) materialet av eller med vilket något har tillverkats (t.ex. akmeninės laiptų pakopos osv.; 2) tillhörighet till eller anknytning till det föremål som uttrycks av huvudordet (t.ex. avinis lajus osv.); 3) likhet med det föremål som uttrycks av huvudordet (t.ex. gabalinis cukrus osv.); 4) syfte eller användning, lämplighet för det föremål som uttrycks av huvudordet (t.ex. dirvoninis plūgas osv.); 5) plats där något finns, sker, lever, där något förvaras, där någon gör något eller varifrån något kommer (t.ex. kambarinė gėlė osv.); 6) tid som det betecknade föremålet eller dess handling förknippas med (t.ex. vasariniai kviečiai osv.); 7) redskap eller föremål med vilket något utförs eller tillverkas (t.ex. žibalinė lempa osv.); 8) stadigvarande arbete eller verksamhet med anknytning till det föremål som uttrycks av huvudordet, dragning till eller förkärlek för föremålet (t.ex. kanapinis žvirblis osv.); 9) mätbar storhet (mått, volym, vikt, antal, ålder osv., t.ex. porinis vežimas osv.); 10) sätt på vilket något tillverkas eller förvärvas (t.ex. akinės vytis osv.); 11) någon annan särskiljande egenskap som finns i eller hos det betecknade föremålet (t.ex. ankštiniai javai osv.23). När man analyserar dessa betydelser är det lätt att se att de relationella betydelserna inte alla har samma koppling till samma adjektivs lexikala betydelser. Exempelvis är tidsaspekten en av de lexikala betydelserna hos substantiven pavasaris, naktis osv. 18 Žr. P. Skardžius, Lietuvių kalbos žodžių daryba, Vilnius, 1941, p. 246–253. 19 Se A. Valeckienė, Dabartinės lietuvių kalbos įvardžiuotinių būdvardžių vartojimas, – „Literatūra ir kalba“, II, Vilnius, 1957, s. 259. 20 Se A. Valeckienė, anfört arbete, s. 266. 21 Žr. Lietuvių kalbos gramatika, I, Vilnius, 1965, p. 568–571. 22 Samma verk, s. 568. 23 Samma verk, s. 568–571. 5* 67 de viktigare elementen; lokalaspekten är en av de lexikala betydelserna hos substantiven laukas, miškas osv., och materialaspekten hos substantiven akmuo, gintaras osv. Adjektiv med suffixet -inis, -ė som bildats av sådana substantiv anger redan utan relation till det substantiv de bestämmer ”tid” (jfr pavasarinis, -ė; naktinis, -ė osv.), ”plats” (jfr laukinis, -ė; miškinis, -ė osv.) och ”material” (jfr akmeninis, -ė; gintarinis, -ė osv.). Dessutom förefaller vissa betydelser, betraktade ur terminologisk synvinkel, vara mer förgrenade. Låt oss exempelvis ta den första relationella betydelsen hos substantiviska adjektiv med suffixet -inis, -ė – materialet av eller med vilket något har tillverkats, t.ex.: aguoninis aliejus, akmeninės laiptų pakopos, ašutinis šepetys, auksinis žiedas, avižinis kisielius, bulvinė košė, guminiai batai, gintariniai karoliai, lentelinės durys, stikliniai indai osv. Inom terminologin hos olika vetenskapsgrenar används emellertid också många andra slags ordkombinationer, t.ex.: cukriniai || grūdiniai || dažiniai augalai (jfr ryska сахароносы, зерновые растения, красильные растения) BotŽ 51 || 52, baltyminės medžiagos (jfr ryska белковые вещества) ChemŽ 41 osv. Här anger substantiviska adjektiv med suffixet -inis, -ė inte det material av vilket det denotatum som benämns av sammansättningstermens huvudled har tillverkats, utan det material av vilket det nämnda denotatumet innehåller en viss mängd eller som utvinns ur det nämnda denotatumet. Ta ytterligare några exempel: seleninis lygintuvas (jfr ryska селеновый выпрямитель) FizŽ 55, gyvsidabrinis barometras (jfr ryska ртутный барометр) GeolŽ 14 osv., och då ser vi att substantiviska adjektiv med suffixet -inis, -ė också kan ange ett material som behövs för att en apparat eller ett instrument ska fungera. Det finns även exempel av ett annat slag: rašalinis mėšlagrybis (jfr lat. Coprinus atramentarius) Valg gryb 215, švininė vilktabokė (jfr lat. Bovista plumbea) Valg gryb 224, vaškinė || pieninė branda (jfr ryska восковая || молочная спелость) BotŽ 89, geležinė dėmėtligė (jfr ryska железистая пятнистость) BotŽ 107, marmurinis endospermas (jfr lat. endospermium marmoratum) BotŽ 129, miltinis endospermas (jfr lat. endospermium farinaceum, ryska лучинистый эндосперм) BotŽ 129 osv. De adjektiv med suffixet -inis, -ė som fungerar som bestämmande led i dessa sammansatta termer anger ett material som det denotatum som benämns av sammansättningstermens huvudled liknar till färg eller konsistens. § 11. Forskare som studerat genitiv i litauiska har urskilt ett tiotal betydelser för detta kasus²⁴, varav den största delen inte är terminologiserad. Det rör sig om genitiv för åtskillnad, negation, beskrivning, avsikt, subjekt, obestämd mängd, brist, avseende och andra betydelser. De terminologiserade genitivbetydelserna är tämligen förgrenade. Ta till exempel genitiv för ändamål. Den kan ange vilken handling (a) eller vilket objekt (b) det instrument som benämns av sammansättningstermens huvudled är avsett för. Exempel: a) valdymo strypas (jfr ryska управляющий стержень, tyska Kommandostab, m, engelska control rod) TechT (5)13, maitinimo || skaičiavimo || suderinimo || vėlinimo blokas (jfr ryska блок питания || вычислительный || настройки || запаздывания) TechT (6)3; koregavimo || matavimo || modeliavimo || registravimo || skaičiavimo || užrašymo || valdymo || vykdymo įtaisas (jfr ryska корректирующее || изме- 24 Se A. Schleicher, Handbuch der litauischen Sprache, Prag, 1856; J. Jablonskis, Linksniai ir prielinksniai, Kaunas, 1928; E. Fraenkel, Syntax der litauischen Kasus, Kaunas, 1928; Г. В. Булыгина, Неглагольные сочетания с родительным падежом в современном литовском языке, — Славянское языкознание, М., 1959; J. Balkevičius, Dabartinės lietuvių kalbos sintaksė, Vilnius, 1963; Lietuvių kalbos gramatika, I, Vilnius, 1965 osv. 68 …bord || modellerande || registrerande || вычислительное || записыва-ющие || управляющее || исполнительное устройство, tyska Korrekturglied n, Messglied n, Analogrechner m, Schreiber m, Rechenmaschine f, Aufzeichnungsgerät n, Bedienungseinrichtungsregelglied n, engelska corrector, measuring means, analog computing system || recording system, computing element, recorder, monitor, final control element, positioning element) TechT (6)5; tryckrör (jfr ryska напорный трубопровод, tyska Druckleitung f, engelska pressure conduit penstock) TechT (3)7; b) bildanalysator (jfr ryska анализатор образа, tyska Gestaltanalysator m, engelska pattern analyser) TechT (14)11, neutronabsorbent (jfr ryska поглотитель нейтронов, tyska Neutronabsorber m, engelska neutron absorber) TechT (5)8, temperaturrelä (jfr ryska температурное реле, tyska Temperaturrelais n, engelska temperature relay) TechT (7)7, luftpump (jfr ryska воздушный насос) PolŽ 219, strumpautomat (jfr ryska чулочный автомат) PolŽ 10. Sådana tvåledade sammansatta termer används främst inom olika teknikområden, fysik, radioteknik och elektronik, och i något mindre utsträckning inom kemi, geologi m.m. När det sammansatta uttryckets huvudled inte är ett instrument eller en agent i egentlig mening, utan endast ett hjälpmedel, kan även termer med följande strukturer ha betydelsen avsedd för: a) ”benämning på ett objekt (genitiv av ett substantiv med konkret betydelse) + benämning på en behållare avsedd för objektet (nominativ av ett substantiv med konkret betydelse)”, t.ex.: bensintank (jfr ryska бензиновый бак) PolŽ 20, askbunker (jfr ryska зольниковый бункер) PolŽ 33, ostkar (jfr ryska сыродельная ванна) PolŽ 39, vattenkammare (jfr ryska водная камера) PolŽ 131; b) ”benämning på ett objekt (genitiv av ett substantiv med konkret betydelse) + benämning på en plats eller anordning avsedd för att påverka eller transportera objektet (nominativ av ett substantiv med konkret betydelse)”, t.ex.: flottled (jfr ryska плотоход, tyska Flossgasse f, Flossdurchlass m, engelska race way for rafts) TechT (3)6, traktorväg (jfr ryska тракторная дорога) PolŽ 95, velodrom (jfr ryska велотрек) SportŽ 67, fiskväg (jfr ryska рыбоход, tyska Fischweg m, engelska Fishway) TechT (3)8; c) ”benämning på ett objekt (genitiv av ett substantiv med konkret betydelse) + benämning på ett material avsett att bearbeta eller påverka objektet (nominativ av ett substantiv med konkret betydelse)”, t.ex.: utsädesbetningsmedel (jfr ryska протрава для семян) ChemŽ 245, gummilim (jfr ryska резиновый клей) PolŽ 144, fönsterglas (jfr ryska оконное стекло) PolŽ 406, vägtjära (jfr ryska дорожный дёготь) PolŽ 85; d) ”benämning på en handling (genitiv av ett verbalsubstantiv) + benämning på en anordning eller plats avsedd för att utföra handlingen (nominativ av ett substantiv med konkret betydelse)”, t.ex.: löparbana (jfr ryska беговая дорожка) SportŽ 163, dräneringsdike (jfr ryska осушительная канава) MelŽ 62, bevattningsfåra (jfr ryska поливная борозда) MelŽ 183, kylbad (jfr ryska охлаждающая ванна) PolŽ 38, kokningsugn (jfr ryska коксовальная печь) PolŽ 278; e) ”benämning på en handling (genitiv av ett verbalsubstantiv) + benämning på ett material som behövs för att utföra handlingen (nominativ av ett substantiv med konkret eller abstrakt betydelse)”, t.ex.: härdningsvätska (jfr ryska закалочная жидкость) PolŽ 102, bakpulver (jfr ryska пекарный порошок) ChemŽ 69 148, formmassor (jfr ryska формовочная смесь) PolŽ 388, beklädnadsmaterial (jfr ryska футеровочные материалы) ChemŽ 127, polerpulver (jfr ryska полировальный порошок) ChemŽ 226, tvättmedel (jfr ryska мыло для стирки) ChemŽ 253. Följaktligen kan man, när genitivens betydelser undersöks ur ett terminologiskt perspektiv, konstatera att var och en av dem kan delas upp i flera mer specifika betydelser. Resultaten av undersökningar som bygger på en sådan metod för att inventera genitivens betydelser är emellertid bara till nytta på ett ensidigt sätt för den praktiska standardiseringen av sammansatta termer. Som vi redan har nämnt behöver terminologer oftare svara på frågan inte vilken relativ betydelse en viss term har, utan vilken typ av ordkombination som ska uttrycka den ena eller andra betydelsen. § 12. Av alla framförda anmärkningar framgår att de relativa betydelserna hos litauiska adjektiv med suffixet -inis, -ė, substantiv i genitiv och andra grammatiska kategorier har undersökts tämligen ingående och detaljerat, men endast ur en synvinkel – med den underordnade leden i ordkombinationen som utgångspunkt. När den överordnade leden i ordkombinationen tas som utgångspunkt kan man, som vi har sett, nå något annorlunda resultat, vilka kompletterar och fördjupar de undersökningar som diskuterats. Å andra sidan motsvarar en sådan metod bäst den praktiska standardiseringen av termer. § 13. Som nämnts är den logiska och grammatiska kärnan i sammansatta termer den överordnade leden i ordkombinationen. Med denna led som utgångspunkt ska vi översiktligt behandla de viktigaste tematiska grupperna av tvåledade sammansatta termer: 1) instrument eller agenter; 2) handlingar eller processer; 3) djur och växter; 4) naturliga och konstgjorda material; 5) egenskaper25 m.m., och undersöka hur deras underordnade led kan precisera huvudleden. § 14. Om den överordnade leden i en sammansatt term är benämningen på ett instrument eller en agent26 kan den underordnade leden i termen ange: 1. En särskiljande egenskap i instrumentets eller agentens funktion (konstruktion). I sådana fall kan den underordnade leden i den sammansatta termen uttryckas med: a) ett adjektiv med suffixet -inis, -ė, t.ex.: automatisk regulator (jfr ryska автоматический регулятор, tyska selbstätiger Regler m, engelska automatic controller) TechT (6)6, vibrationsregulator (jfr ryska вибрационный регулятор, tyska Vibrationsregler m, engelska oscillating regulator) TechT (6)8, stegomvandlare (jfr ryska шаговый преобразователь, engelska step-switch converter) TechT (7)10, pumpkraftverk (jfr ryska гидроаккумуляторная электростанция, tyska Pumpspeicherwerk n) TechT (3)5, centrifugalpump (jfr ryska центробежный насос) FizŽ 80; b) ett pronominellt (eller vanligt) kvalitetsadjektiv, t.ex.: snabbreaktor (jfr ryska быстрый реактор, tyska Schnellreaktor m, engelska fast reactor) TechT (5) 11, adaptiv automat (jfr ryska адаптивный автомат, tyska adaptiver Automat m, engelska adaptive automat) TechT (14)4, självlärande system (jfr ryska самообу- 25 Det är inte korrekt att betrakta yrkesbeteckningar för personer som termer. Se vidare Л. А. Шкатова, Являются ли терминами наименования лиц по профессии, — Вопросы современного русского литературного языка, Челябинск, 1967. 26 För en utförligare diskussion av begreppet ”agent”, se Э. Ф. Скороходько, Структура и семантика английских научно-технических терминов, — Прикладная лингвистика и машинный перевод, Киев, 1962, p. 41 tt. 70 чающаяся система, tyska lernendes System n, engelska self-learning system) TechT (14)5, apskritasis šukuotuvas (jfr ryska круглочесальная машина) PolŽ 187; c) med ett pronominellt (eller enkelt) passivt particip, t.ex.: išlyginamasis rezervuar (jfr ryska уравнительный резервуар, tyska Wasserschloss n) TechT (3)5, sukamoji sklendė (jfr ryska вращающаяся задвижка) PolŽ 106; apverčiamasis vagonas (jfr ryska опрокидывающийся вагон) PolŽ 35, užstumiamieji vartai (jfr ryska откатные ворота) PolŽ 54, kintamasis kondensatorius (jfr ryska переменный конденсатор) FižŽ 48; d) med ett pronominellt (eller enkelt) aktivt particip, t.ex.: stabdantysis varžtas (jfr ryska стопорный винт) PolŽ 46, kreipiantysis ratas (jfr ryska направляющее колесо) PolŽ 148, reguliuojantis strypas (jfr ryska регулирующий стержень, tyska Regelstab m, engelska control rod) TechT (5)12, siurbiantčioji || surenkancioji drena (jfr ryska всасывающая || собирательная дрена) MelŽ 43, sukančioji prizmė (jfr ryska поворачивающая призма) FižŽ 72; e) med ett sammansatt adjektiv, t.ex.: ilgaciurkšlis lietintuvas (jfr ryska дальнеструйный дождеватель) MelŽ 100, dvivagis || penkiavagis plūgas (jfr ryska двухкорпусный || пяти корпусный плуг) MelŽ 130, vienapakopis || daugiapakopis siurblys (jfr ryska одноступенчатый || многоступенчатый насос) MelŽ 148 || 149, keturtaktis variklis (jfr ryska четырёхтактный двигатель) FižŽ 99, tiesiakryptis ventilis (jfr ryska прямоточный вентиль) PolŽ 41, dujošvytė lempa (jfr ryska газосветная лампа) PolŽ 173. 2. Användningsändamål: A) direkt, konkret arbetsobjekt för ett instrument eller en agent; B) arbetsoperation som utförs med ett instrument eller av en agent. A. När ett sammansatt terms underordnade led anger det direkta arbetsobjektet för ett instrument eller en agent, kan detta led uttryckas: a) med ett substantiv i genitiv, t.ex.: atvaizdo analizatorius (jfr ryska анализатор образа, tyska Gestaltanalysator m, engelska pattern analyser) TechT (14)11, neutronų absorbentas (jfr ryska поглотитель нейтронов, tyska Neutronabsorber m, engelska neutron absorber) TechT (5)8, purvo kolektorius (jfr ryska грязевик) MelŽ 89, srovės transformatorius (jfr ryska трансформатор тока) FižŽ 97, dažų purkštuvas (jfr engelska air brush) AnglŽ 9, oro siurblys (jfr ryska воздушный насос) PolŽ 219, akmenų rinktuvas (jfr ryska камнесобиратель) MelŽ 142; b) med ett adjektiv med suffixet -inis, -ė, t.ex.: metmeninis velenas (jfr ryska навой) PolŽ 210, ventiliacinė sklendė (jfr ryska вентиляционная задвижка) PolŽ 106, dirvožeminis termometras (jfr ryska почвенный термометр) MelŽ 171. Genitivformen av substantiv är äldre och mer produktiv i alla terminologiska system vid bildandet av sammansatta termer av denna typ. Spridningen av adjektiv med suffixet -inis, -ė påverkas i viss mån i detta fall av motsvarande ryska termmodeller, där adjektiviska led dominerar. B. När det underordnade ledet i en sammansatt term anger en arbetsoperation som utförs med ett instrument eller av en agent, kan detta underordnade led uttryckas: a) med genitiv av ett verbalsubstantiv, t.ex.: kodavimo || koregavimo || matavimo || modeliavimo || registravimo || skaičiavimo || užrašymo || valdymo || vykdymo įtaisas (jfr ryska устройство кодирующее || корректирующее || измер- 71 рительное || моделирующее || регистрирующее || вычислительное || записывающее || управляющее || исполнительное, vok. Verschlüsseler m, korrigierende Einrichtung f, Messglied n, Nachbildner m, Schreiber m, Rechengerät n, Aufzeichnungsgerät n, Steuerglied n, Stellglied n, engelska encoder, corrector, measuring means, analog computer, recording system, calculating device, recorder, control device, final control element) TechT (6)4 || 5, matnings- || beräknings- || anpassnings- || fördröjningsblock (jfr ryska блок питания || вычислительный || настройки || запаздывания) TechT (6)3, indunstningsapparat (jfr ryska выпарной аппарат) PolŽ 15, inlopps- || utlopps- || tryck- || sugventil (jfr ryska впускной || выпускной || напорный || всасывающий клапан) MelŽ 201; b) med ett attributivt (eller enkelt) passivt particip, t.ex.: avstängningskran (jfr ryska запорный кран) PolŽ 163, inskärande || fyllande || lastande maskin (jfr ryska врубовая || закладочная || погрузочная машина) GeolŽ 74, mätmikroskop (jfr измерительный микроскоп) FizŽ 58, överlopps- || avloppsrör (jfr ryska переливная || сточная труба) MelŽ 185, avstängningsventil (jfr ryska запорный вентиль) MelŽ 199, ledskovlar (jfr ryska направляющие лопатки, engelska corner vanes, tyska Leitschaufeln) TechT (25)13. I den nuvarande litauiska terminologin uttrycks efterledet i sammansatta termer av denna typ oftare med ett substantiv i genitiv än med ett enkelt eller attributivt passivt particip. Användningen av genitiv av ett verbalsubstantiv stimuleras av tvetydigheten hos vissa participfraser av denna typ. 3. En helhet (maskin, anordning osv.) vars del (detalj) är den agent eller det instrument som benämns av den sammansatta termens huvudled. I detta fall uttrycks den sammansatta termens efterled med den så kallade genitiven för helhet–del-förhållande, t.ex.: växeltungans blad (jfr ryska перо перевода) PolŽ 277, betongblandarens trumma (jfr ryska барабан бетономешалки) PolŽ 22, kolvring (jfr ryska поршневое кольцо) PolŽ 150, reaktorhölje (jfr ryska кожух реактора), tyska Reaktorgehäuse n, engelska jacket reaktor) TechT (5)12, plogbill (jfr ryska нож плуга) MelŽ 131, ringknapp (jfr engelska bell puch) AnglŽ 19, slussportar (jfr ryska шлюзовые ворота) MelŽ 166, dammens membran (jfr ryska диафрагма плотины) MelŽ 182. 4. Ett material eller en energiform som är nödvändig för att den agent eller det instrument som benämns av den sammansatta termens huvudled ska fungera. Efterledet i sammansatta termer med denna betydelse kan uttryckas: a) med ett adjektiv med suffixet -inis, -ė, t.ex.: selenlikriktare (jfr ryska селеновый выпрямитель) FizŽ 55, kärnreaktor (jfr ryska ядерный реактор), tyska Kernreaktor m, engelska nuclear reactor) TechT (5)10, elektronisk regulator (jfr ryska электронный регулятор) TechT (6)6, alkaliskt batteri (jfr ryska щелочный аккумулятор) FizŽ 6, magnetiskt kompasshus (jfr ryska магнитный компас) FizŽ 47, fotogenlampa (jfr керосиновая лампа) FizŽ 53, kvicksilver- || halvledartermometer (jfr ryska ртутный || полупроводниковый термометр) FizŽ 95, elektrisk || ångmotor (jfr ryska электродвигатель, паровой двигатель) FizŽ 99, luftbroms (jfr engelska air damping) AnglŽ 10; 72 b) med ett substantiv i genitiv, t.ex.: kvicksilverlikriktare (jfr ryska ртутный выпрямитель) FizŽ 55, elektrisk lampa (jfr ryska электрическая лампа) FizŽ 53, ånggenerator (jfr ryska парогенератор, tyska Dampferzeuger, engelska steam generator) TechT (5)5, värmerelä (jfr ryska тепловое реле, tyska Thermorelais, engelska thermal relay) TechT (7)7, vind- || vattenmotor (jfr ryska ветродвигатель, водяной двигатель) MelŽ 197, gasspis (jfr engelska gas range) AnglŽ 59. Genitivbruk för att bilda sammansatta termer av denna typ är äldre, men i dagens litauiska är sådana sammansatta termer betydligt vanligare där efterleden utgörs av adjektiv med suffixet -inis, -ė. Genitiv av ett substantiv lämpar sig oftast inte för att bilda termer av denna typ, eftersom sammansatta termer av detta slag som innehåller genitiv lätt kan förväxlas med de tidigare nämnda termer där efterleden anger arbetsobjektet för ett instrument eller en agent. 5. En särskiljande detalj som är ett av de viktigaste eller åtminstone mest karakteristiska elementen i det instrument eller den agent som benämns av den sammansatta termens huvudled. Denna relationella betydelse står i en viss logisk motsats till den tidigare nämnda helhetsbetydelsen. I detta fall uttrycks den sammansatta termens efterled: a) med ett adjektiv med suffixet -inis -ė, t.ex.: tallriksharv (jfr ryska дисковая борона) MelŽ 12, fjäderharv (jfr ryska пружинная борона) PolŽ 30, kulventil (jfr ryska шаровый кран) PolŽ. 163, trum- || propelleromrörare (jfr ryska барабанная || крыльчатая мешалка) PolŽ 196, spegel- || prismastav (jfr ryska зеркальный || призменный эккер) MelŽ 51, linspelare (jfr ryska канатноскребковый экскаватор) MelŽ 51, membran- || skruv- || kolvpump (jfr ryska диафрагменный || винтовой || поршневой насос MelŽ 149, visargalvanometer (jfr ryska стрелочный гальванометр) FizŽ 30; b) med ett sammansatt adjektiv, t.ex.: bredbandsförstärkare (jfr ryska широкополосный усилитель) FizŽ 87, en- || flerskopig grävmaskin (jfr ryska одноковшовый || многоковшовый экскаватор) MelŽ 51, trikaršt uvis aparatas (jfr ryska трёхпрощёчный аппарат) PolŽ 16, tvåskärig dikesgrävare (jfr ryska двухотвальный канавокопатель) MelŽ 61; c) med prepositionen med + substantiv, t.ex.: kran med bom (jfr ryska кран со стрелой) PolŽ 163, byrett med kran (jfr ryska бюретка с краном) ChemŽ 49, kontaktor med spärr (jfr ryska контактор с защелкой) PolŽ 54, axel med splines (jfr ryska шлицевый валик) PolŽ 38. Adjektiv med suffixet -inis, -ė är mer systematiska och lämpar sig bättre för att uttrycka artmotsättningar. Därför är de i dagens litauiska mer produktiva än prepositionsfraser som sammansatta termers led när den aktuella relationella betydelsen ska uttryckas. 6. Uppfinnaren som har skapat den agent eller det instrument som benämns av den sammansatta termens huvudled. Attributet i dessa sammansatta termer uttrycks alltid med genitiv av ett namn, t.ex.: Foucaults pendel (jfr ryska маятник Фуко) FizŽ 29, Daniels hygrometer (jfr ryska гигрометр Даниэлля) FizŽ 34, Kundts || Quinckes rör (jfr ryska трубка Кундта || Квинке) FizŽ 51, Leidenflaska (jfr ryska лейденская банка) FizŽ 53, Lindes || Atwoods || Carnots maskin (jfr ryska машина Линде || Ат-вуда || Карно) FizŽ 55 || 58, röntgenapparat 73 (jfr ryska рентгеновская установка) FižŽ 77, Ророво гарантyvas (jfr ryska испаритель Попова) MelŽ 56, Boro magnetonas (jfr ryska магнетон Бора) FižŽ 56, Marteno krosnis (jfr ryska мартеновская печь) PolŽ 270, Morzės raktas (jfr ryska ключ Морзе) PolŽ 145, Selerso guolis (jfr engelska adjustable bearing) AnglŽ 8. 7. Yttre form som är karakteristisk för det instrument eller den agent som betecknas av den sammansatta termens huvudled. Föremålet som agenten eller instrumentet till formen liknar anges vanligen med ett adjektiv med suffixet -inis, -ė, t.ex.: skydinis || cilindrinis uždoris (jfr ryska щитовой || цилиндрический затвор) MelŽ 178, slenksčtinis || vamzdinis vandematis (jfr ryska водосливный || трубчатый водомер) MelŽ 187, rutulinis kondensatorius (jfr ryska сферический конденсатор) FižŽ 48, kūginė svyruoklė (jfr ryska конический маятник) FižŽ 90, šaukštinis || lėkštinis grąžtas (jfr ryska ложковый || тарельчатый бур) GeolŽ 19, inkarinis varžtas (jfr ryska анкерный болт) PolŽ 29. 8. Materialet av vilket agenten eller instrumentet, betecknat av den sammansatta termens huvudled, är helt eller delvis tillverkat. Den underordnade leden i sammansatta termer med denna relationella betydelse kan uttryckas: a) med ett adjektiv med suffixet -inis, -ė, t.ex.: medinis latakas (jfr ryska деревянный лоток) MelŽ 97, cementinis || betoninis vamzdis (jfr ryska цементная || бетонная труба) MelŽ 184, porcelianinis piltuvas (jfr ryska воронка Бюхнера) PolŽ 54, plieninis virbalas (jfr ryska стальной нагель) PolŽ 210, koklinė krosnis (jfr ryska кафельная печь) PolŽ 279, bronzinis laidas (jfr ryska бронзовый провод) PolŽ 323, guminis diržas (jfr ryska резиновый ремень) PolŽ 360, medinis skydas (jfr engelska brattice) AnglŽ 25, žalvarinė įvorė (jfr engelska brass case) AnglŽ 25; b) med substantiv i genitiv, t.ex.: akmenų || karčių || tašelių arena (jfr ryska каменная || жердевая || брусчатая дрена) MelŽ 43, akmenų || žemės užtvanka (jfr ryska каменная || земляная плотина) MelŽ 181. § 15. Omvandlingen av de grammatiska konfigurationerna hos termer av detta slag avgörs oftast av tre faktorer: 1) avvikelsen mellan formerna för sammansatta termer och ordkombinationer med motsvarande betydelse i litteratur- eller folkspråket, 2) analogin med liknande artbegrepp inom närliggande vetenskapsgrenar; 3) påverkan från andra språk (särskilt ryskan). Transformationerna av sammansatta termer av dessa typer kan vara av olika slag och inte enkelriktade, men långt ifrån alla är lika viktiga för terminologisk normering i praktiken. Vi nämner endast de fall av transformation av sammansatta termer (särskilt arttermer) där lingvister ibland är oense med specialister. (Ngen + Nnom) — × → (A1 + N)nom, där Ngen anger a) en arbetsoperation som utförs med ett instrument eller av en agent (uttryckt med genitiv av ett verbalsubstantiv), t.ex.: slėgimo vožtuvas (jfr ryska напорный клапан) PolŽ 143: slėgiminis vožtuvas, sriegimo freza (jfr ryska резьбовая фреза) PolŽ 470: sriegiminė freza; b) en helhet (maskin, anordning) vars del (komponent) är den agent eller det instrument som betecknas av den sammansatta termens huvudled (den så kallade genitiven för förhållandet mellan helhet och del), t.ex.: reaktoriaus gaubtas (jfr ryska кожух реактора) TechT (5)12: reaktorinis gaubtas, šliuzo vartai (jfr ryska шлюзные ворота) PolŽ 54: šliuziniai vartai, stūmoklio žiedas (jfr ryska поршневое кольцо) PolŽ 150: stūmoklinis žiedas; 74 c) en uppfinnare som har skapat eller konstruerat den agent eller det instrument som benämns med den sammansatta termens huvudled, t.ex.: Marteno krosnis (jfr ryska мартеновская печь) PolŽ 279: marteninė krosnis, Leideno indas (лейденская банка) FizŽ 53: leidėninis indas m.fl. När transformationer med aktiva och passiva particip i sammansättningar av denna typ bedöms bör följande beaktas: 1) fullständig systematik bland arttermer kan inte uppnås, inte bara inom terminologin för en enskild vetenskapsgren, utan inte ens inom terminologiska mikrosystem; exempelvis har i den moderna terminologin för klassificering av jordbruksmaskiner nyare termer av typen ”tröskmaskin” rätt att förekomma vid sidan av termer av typen ”tröskare”; 2) termers stabilitet bör betraktas som ett kodifieringskrav av minst lika stor vikt som den tvetydighet hos termer av typen (Pₚ + N)ₙₒₘ som ibland betonas alltför mycket och förklaras vagt, när dessa jämförs med termer av typen (N₉ₑₙ + Nₙₒₘ). Kvalitetsmässigt är termer av typen (N₉ₑₙ + Nₙₒₘ) vanligare i våra moderna tekniska terminologisamlingar. Jfr: Termtyp | Källa | TechT (1–15) | PolŽ | FizŽ | MelŽ | GeolŽ | TekstŽ (N₉ₑₙ + Nₙₒₘ) | 38 | 250 | 0 | 41 | 1 | 5 (Pₚ + N)ₙₒₘ | 6 | 60 | 8 | 33 | 21 | 0 § 16. Den sammansatta termens huvudled kan beteckna ett djur eller en växt. I talspråk används vanligen endast enordiga benämningar på djur eller växter. Terminologin inom botanisk och zoologisk systematik är binär: den första (huvud-)leden anger släktet, medan den andra (underordnade) leden anger arten. I sådana fall anger de underordnade leden i sammansatta systematiska termer djurets eller växtens: 1. Födoobjekt. Den led som har denna semantiska funktion uttrycks vanligen med ett adjektiv med suffixet -inis, -ė, t.ex.: žvirblinė pelėda (jfr lat. Glaucidium passerinum) Paukšt II 267, pušinė sniegena (jfr lat. Pinicola enucleator) Paukšt II 127, eglinis kryžiasnapis (jfr lat. Loxia curvirostra) Paukšt I 286, kopūstinis amaras (jfr lat. Pieris rapae) Vad vab 264, uoginė blakė (jfr lat. Dolycorus baccarum L.) Vad vab 79, žirninis grūdinukas (jfr lat. Bruchus pisorum L.) Vad vab 171, ąžuolinis verpikas (jfr lat. Lasiocampa quercus L.) Vad vab 241, riešutinis straubliukas (jfr lat. Curculio nucum L.) Vad vab 187. 2. Boplats och växtplats. Den underordnade leden i sammansatta termer med denna relationella betydelse kan uttryckas: a) med ett adjektiv med suffixet -inis, -ė, t.ex.: akmeninė || miškinė kiaunė (jfr lat. Martes foina || martes) Vad žind 178 || 184, ąžuolinė || lazdyninė miegapelė (jfr lat. Elimomys quercinus L., Muscardinus avellanarius L.) Vad žind 230 || 228; miškinis || vandeninis || dirvoninis kalviukas (jfr lat. Anthus trivialis || spinoletta || campestris) Paukšt III 184 || 187, urvinė || langinė kregždė (jfr lat. Riparia riparia, Delichon urbica) Paukšt III 327 || 336, pelkinis papartis (jfr lat. Dryopteris thelypteris L., ryska щитовник болотный) Flor I 34, kalninė pušis (jfr lat. Pinus 75 montana, ryska coccha горная) Flor I 161, skogssopp (jfr latin Boletus cyanescens) Valg gryb 115, kärrkremla (jfr latin Russula paludosa) Valg gryb 194; kärrskrinnare (jfr latin Gerris paludum) Vad vab 85, husfluga (jfr latin Musca domestica L.) Vad vab 326; b) med substantiv i genitiv, t.ex. bergärla (jfr latin Motacilla cinerea) Paukšt III 193, marsvin (jfr latin Phocaena phocaena) Vad žind 298, dynbagge (jfr latin Opatrum sabulosum L.) Vad vab 149. 3. Ursprungsort, som vanligen uttrycks med ett adjektiv på suffixet -inis, -ė, bildat av ett egennamn, t.ex.: isländsk kärrsnäppa (jfr latin Calidris canutus) Paukšt II 220, uraluggla (jfr latin Strix uralensis) Paukšt II 273, svensk fritfluga (jfr latin Oscinosoma frit) Vad vab 325, amerikansk lärk (jfr latin Larix americana, ryska американская лиственница) Flor I 140, kaukasisk ädelgran (jfr latin Abies Nordmanniana, ryska Пихта Нордмана) Flor I 102, europeisk idegran (jfr latin Taxus baccata, ryska тисс ягодный) Flor I 87, koreansk tall (jfr latin Pinus koraiensis, ryska корейская сосна) Flor I 148, kanadisk mink (jfr latin Mustela vison) Vad žind 169, ussurisk mårdhund (jfr latin Nyctereutes procyonoides) Vad žind 134, sibiriskt rådjur (jfr latin Capreolus capreolus pygargus) Vad žind 312. 4. Yttre kroppsegenskaper: A – form och andra egenskaper hos hela kroppen, B – egenskaper hos kroppens eller kroppsdelarnas yta, C – kroppens eller kroppsdelarnas färg. A. När ett bestämmande led i en sammansatt term anger egenskaper hos ett djurs eller en växts kroppsform, kan detta led uttryckas: a) med ett pronominellt eller vanligt kvalitetsadjektiv, t.ex.: liten öronsnäcka (jfr latin Labia minor L.) Vad vab 54, bred ekoxe (jfr latin Dorcus parallelepipedus L.) Vad vab 196, stor kortvinge (jfr latin Creophilus maxillosus L.) Vad vab 116, platt trollslända (jfr latin Libellula depressa L.) Vad vab 42, lång röksvamp (jfr latin Calvatia saccata) Valg gryb 231, stor praktbagge (jfr latin Chalcophora mariana) Vad vab 130; b) med ett appositionellt substantiv, t.ex.: dvärgpipistrell (jfr latin Vespertilio pipistrellus) Vad žind 107, dvärgmus (jfr latin Micromys minutus) Vad žind 256, dvärgen (jfr latin Juniperus nana) Aug anat 228. B. När ett bestämmande led i en sammansatt term anger egenskaper hos ytan på hela kroppen eller kroppsdelar hos ett djur eller en växt, uttrycks detta underordnade led vanligen med ett pronominellt kvalitetsadjektiv, t.ex.: taggig ragium (jfr latin Rhagium mordax L.) Vad vab 154, slät jordlöpare (jfr latin Carabus glabratus) Vad vab 100, slemmig geléskivling (jfr latin Gomphidius glutinosus) Valg gryb 229, sträv fjällskivling (jfr latin Lepiota rhacodes) Valg gryb 230, mild riska (jfr latin Lactarius mitissimus) Valg gryb 231 m.fl. C. När ett bestämmande led i en sammansatt term anger färgen på ett djurs eller en växts kropp, kan detta underordnade led uttryckas: a) med ett pronominellt eller vanligt kvalitetsadjektiv, t.ex.: vitgran (jfr latin Picea canadensis, ryska ель канадская) Flor I 123, svartand (jfr latin Oidemia nigra L.) Paukšt II 115, grågås (jfr latin Anser anser) Paukšt II 135, gulriska (jfr latin Lactarius scrobiculatus) Valg gryb 210, gröna mossor (jfr ryska зелковые мхи) Melž 144, brun nattfjäril (jfr latin Nyctalus 76 noctula) Vad däggdjur 102, svart || brun råtta (jfr lat. Rattus rattus || norvegicus) Vad däggdjur 241; b) med adjektiv på suffixet -inis, -ė, t.ex.: purpurfärgad cigarrbagge (jfr lat. Rhynchites bacchus L.) Vad insekter 174, violett barkgnagare (jfr lat. Hylurgops palliatus) Vad insekter 192, silvermunk (jfr lat. Cucullia argentea) Vad insekter 253, bläcksvamp (jfr lat. Coprinus atramentarius) Valg svamp 231, liljevitmusling (jfr lat. Tricholoma nudum) Valg svamp 230; c) med ett sammansatt adjektiv, t.ex.: gulröd slöjskivling (jfr lat. Hypholoma sublateritium) Valg svamp 173, gulbrun flugsvamp (jfr lat. Amanita junquillea) Valg svamp 162, blodröd kremla (jfr lat. Russula sanguinea) Valg svamp 196, grågrön kremla (jfr lat. Russula aeruginea) Valg svamp 188, flerfärgad slemmurkling (jfr lat. Gomphidius viscidus) Valg svamp 120. I vissa fall anger artbestämningen i växternas taxonomiska sammansatta term färgen på endast ett enskilt organ, inte hela organismen; detta sammanfattas med en särskiljande artbestämning. Botanikspecialister undviker numera med rätta sådana fall. 5. Inre egenskaper: A — egenskaper som uppfattas med subjektets sinnen, B — individuella inre egenskaper. A. När bestämningsledet i en sammansatt term anger en inre egenskap som uppfattas med subjektets sinnen, kan det underordnade ledet uttryckas: a) med ett pronominellt eller vanligt kvalitetsadjektiv, t.ex.: seg sopp (jfr lat. Boletus bovinus) Valg svamp 229, doftande veckskivling (jfr lat. Hydrophorus agathosmus) Valg svamp 229, spröd kremla (jfr lat. Russula fragilis) Valg svamp 231, besk sopp (jfr lat. Tylopilus felleus) Valg svamp 232, slemmig slemmurkling (jfr lat. Gomphidius glutinosus) Valg svamp 229; b) med ett pronominellt passivt particip, t.ex.: illaluktande kremla (jfr lat. Russula foetens) Valg svamp 228; c) med ett appositionellt substantiv, t.ex.; åker smörblomma (jfr lat. Ononis arvensis) LBŽ 239, kremla läckerbit (jfr lat. Russula delica) Valg svamp 227. B. När bestämningsledet i en sammansatt term anger en individuell inre egenskap hos ett djur eller en växt, kan detta underordnade led uttryckas: a) med ett pronominellt kvalitetsadjektiv; t.ex.: rovgirig nattfly (jfr lat. Eupsilia satellitia L.) Vad insekter 253, bitande myror (jfr lat. Campanotidae) Vad insekter 300, klängande mollört (jfr lat. Asperula aparine) LBŽ 444; b) med ett appositionellt substantiv, t.ex.: murgröna klättrare (jfr lat. Hedera helix) Aug anat 326, falk pilgrim (jfr lat. Falco peregrinus) Fåglar II 171, flygekorre flygare (jfr lat. Pteromys volans) Vad däggdjur 214, vallmo åkerblomma (jfr lat. Papaver rhoeas) Aug anat 482, gräshoppa sångare (jfr lat. Tettigonia cantans) Vad insekter 49, fluga stickare (jfr lat. Stomoxys calcitrans) Vad insekter 327; c) med ett pronominellt aktivt particip, t.ex.: krypande revsuga (jfr lat. Ajuga reptans) LBŽ 515, gulnande riskremle (jfr lat. Lactarius scrobiculatus) LBŽ 472, svartnande röksvamp (jfr lat. Bovista nigrescens) Valg svamp 231, krypande smörblomma (jfr lat. Ranunculus reptans) LBŽ 518 (= krypande smörblomma). 6. Särskiljande egenskaper hos ett enskilt organ: A — form, B — färg, C — olika utväxter. 77 A. När det attributiva ledet i en sammansatt term anger formen på något yttre organ hos ett djur eller en växt, kan det underordnade ledet uttryckas: a) med ett adjektiv med suffixet -inis, -ė, t.ex.: skiauterinis papartis (jfr lat. Dryopteris cristata, rusų щитовник гребенчатый) Flor I 40, lancetinis varpenis (jfr lat. Botrychium lanceolatum) Flor I 24, šauktukinis pelėdgalvis (jfr lat. Agrotis exclamationis) Vad vab 252, kūginis briedžiukas (jfr lat. Morehella conica) Valg gryb 228, skydinė voveruška (jfr lat. Cantharellus umbonatus) Valg gryb 229; b) med ett sammansatt adjektiv, t.ex.: plačiažvynis maumedis (jfr lat. Larix eurolepis, rusų лиственница широкочешуйчатая) Flor II 36, smailar agis mešlavabalis (jfr lat. Copris lunaris) Vad vab 199, dantytkojis tripsas (jfr lat. Odonthothrips loti) Vad vab 88, plačialakštė plempė (jfr lat. Clitocybe platyphylla) Valg gryb 229, iešmalapė balandūnė (jfr lat. Atriplex hastatum) LBŽ 392. B. När det attributiva ledet i en sammansatt term anger färgen på något yttre organ hos ett djur eller en växt, uttrycks det vanligen med ett sammansatt adjektiv: baltnugaris genys (jfr lat. Dryobates leucotos) Paukšt III 49, geltonsnapis čivylis (jfr lat. Carduelis cannabina) Paukšt III 116, juodagalvė sniegena (jfr lat. Pyrrhula pyrrhula) Paukšt III 122, raudonpetis degutvabalis (jfr lat. Sphaeridium scarabaecides L.) Vad vab 137, žaliaakė muselė (jfr lat. Chlorops pumilionis) Vad vab 325, baltagyslis pelėdgalvis (jfr lat. Melicleptria scutosa) Vad vab 255, mėlyngalvis pūkanugaris (jfr lat. Diloba coeruleocephala) Vad vab 249, rudakepuris baravykas (jfr lat. Boletus badius) Valg gryb 227, geltons⊙nis straubliukas (jfr lat. Chlorophanus viridis) Vad vab 128. C. När det underordnade ledet i en sammansatt term betecknar någon karakteristisk utväxt hos ett djur eller en växt, kan attributet uttryckas: a) med ett pronominalt kvalitetsadjektiv, t.ex.: kuoduotasis vieversys (jfr lat. Galerida cristata) Paukšt III 173, ūsotoji zylė (jfr lat. Panurus biarmicus) Paukšt III 223, šeriuotasis sitonas (jfr lat. Sitona crinitus) Vad vab 181, dygliuotasis || karpotasis pumputaukšlis (jfr lat. Locoperdon echinatum || gemmatum) Valg gryb 231, žvynuotas baravykas (jfr lat. Strobilimyces strobilaceus) Valg gryb 232; b) med ett appositionellt substantiv, t.ex.: sprakšis kryžiuotis (jfr lat. Selatosomus eruciatus) Vad vab 127, papartis kudlis (jfr lat. Dryopteris phegopteris) LBŽ 126, viksva šerpetūnė (jfr lat. Carex microglochin) LBŽ 71, kreisvė gaurūnėlė (jfr lat. Crepis praemorsa) LBŽ 108. 7. Forskaren som urskilt och beskrivit den djur- eller växtart som benämns av den bestämda delen i den sammansatta termen. Termens underordnade led uttrycks då med genitiv av personnamnet, t.ex.: Skolskio osmija (jfr lat. Osmia Skolskiyi) Vad vab 293, Bankso pušis (jfr lat. Pinus Banksiana, rusų сосна Банкса) Flor I 154, Vičio kėnis (jfr lat. Abies Veitchii, rusų пихта Вича) Flor I 94, Engelmano eglė (jfr lat. Picea Engelmannii, rusų ель Энгельмана) Flor I 118, Natererio šikšnosparnis (jfr lat. Myotis Nattereri) Vad žind 91, Natužijaus šikšnys (jfr lat. Vespertilio Nathusii) Vad žind 110. 8. Den tid då ett djur är aktivt eller fortplantar sig, en växt blommar, sätter frukt etc. Det underordnade ledet i sammansatta termer uttrycks i sådana fall vanligen: a) med ett adjektiv med suffixet -inis, -ė, t.ex.: vasarinė evetrija (jfr lat. Evetria duplana Hb.) Vad vab 223, naktinis grambuoliukas (jfr lat. Serica brunnea L.) Vad vab 199, pavasariniai sprindžiai (jfr lat. Oenochrominae) Vad vab 257, pavasarinis || 78 höstadonis || sommaradonis (jfr lat. Adonis vernalis || autumnalis || aestivalis L.) LBŽ 383, sommartryffel (jfr lat. Tuber aestivum) Valg gryb 227; b) med ett attributivt kvalitativt adjektiv i bestämd form, t.ex.: tidig gräsfjäril (jfr lat. Brephos parthenias L.) Vad vab 257, sen fladdermus (jfr lat. Vespertilio serotinus) Vad žind 107. 9. Växtens eller dess frukters ändamål och användning. Som artbestämmande led i dessa termer förekommer vanligen endast adjektivet medicinsk, participet ätlig och liknande, t.ex.: medicinsk gurkört (jfr lat. Barrago officinalis L.) LBŽ 384, medicinsk väggört (jfr lat. Parietaria officinalis) Aug anat 609, medicinsk såpnejlika (jfr lat. Saponaria officinalis) Aug anat 548; ätlig vitlök (jfr lat. Allium sativum) LBŽ 403, ätlig tryffel (jfr lat. Tuber brumale) Valg gryb 227, ätlig stenmurkla (jfr lat. Gyromitra esculenta) Valg gryb 228, ätlig kantarell (jfr lat. Cantharellus cibarius) Valg gryb 228, ätlig lins (jfr lat. Lens esculenta) Aug anat 404. 10. Subjektets värderande egenskap. Som bestämmande led i sammansatta termer med denna relationella betydelse förekommer oftast adjektiven vanlig (a) och äkta (b), t.ex.: a) vanlig humle (jfr lat. Humulus lupulus L.) LBŽ 386, vanlig flugsvamp (jfr lat. Amanita muscaria) Valg gryb 231, vanlig näbbmus (jfr lat. Sorex araneus) Vad žind 66, vanlig piggtistel (jfr lat. Xanthium strumarium) Aug anat 612, vanlig jordboll (jfr lat. Scleroderma bovista tr.) Valg gryb 75; b) äkta viol (jfr lat. Viola tricolor) Aug anat 573, äkta kremla (jfr lat. Russula vesca) Valg gryb 192, äkta gulmåra (jfr lat. Galium verum) Aug anat 398, äkta möss (jfr lat. Murinae) Vad žind 238, äkta malar (jfr lat. Tineidae) Vad vab 214. § 17. Inom naturvetenskaplig terminologi har termer av typen (N + N)ₙₒₘ använts sedan länge. På senare tid har, i strikt överensstämmelse med den internationella binära nomenklaturen, där det första ledet i tvåords systematiska termer anger arten av ett djur eller en växt och det andra släktet, termer av denna typ börjat omformas på tre sätt: 1) (N + N)ₙₒₘ → (A + N)ₙₒₘ, t.ex.: liten näbbmus (Mycromys minutus) Vad žind 256 → dvärgnäbbmus; delikateskremla (Russula delica) Valg gryb 186 → delikat kremla; ringduva (Columba palumbus) Paukšt 146 → fläckig ringduva; 2) (N + N)ₙₒₘ → (Pₐ + N)ₙₒₘ, t.ex.: flygekorre (Pteromys volans) Vad žind 214 → flygande ekorre, kornvallmo (Papaver Rhoeas) LBŽ 246 → självspridande vallmo, murgröna (Hedera Helix) LBŽ 163 → klättrande murgröna; 3) (N + N)ₙₒₘ → (A₁ + N)ₙₒₘ, t.ex.: dvärgfladdermus (Vespertilio pipistrellus) Vad žind 107 → dvärglik fladdermus, liten vintergröna (Vinca minor) LBŽ 372 → liten vintergröna, smalblommig tjärblomster (Viscaria vulgaris) LBŽ 374 → tjärblomsterlik smalblommig tjärblomster och liknande. Dessutom förekommer fall där det första ledet i termer av denna typ utelämnas, t.ex.: bönsyrseräka (Squilla mantis) NBŽ 308 → bönsyrseräka, korsspindel (Araneus diadematus) NBŽ 320 → korsspindel, amiralfjäril (Pyrameis atalanta) Vad vab 266 → amiral och liknande. En liknande avvikelse från de systematiska reglerna förekommer även när växtvarieteter eller former benämns med tvåords- (a), medan arter benämns med ettords- (b) termer, t.ex.: a) bladkål (Brassica olearacea var. acephala) ŽūŽ 32, oljelin (Linum usitatissimum var. brevimulti) ŽūŽ 79 121, paradisäpple (Malus pumila var. paradisiaca) ŽūŽ 230; b) påfågelöga (Vanessa io) Vad vab 266, nässelfjäril (Vanessia urticae) Vad vab 266, sälg (Salix caprea) Vad aug 154, kål (Brassica olearacea) Vad aug 231 osv. Scheman för de litauiska systematiktermerna för arter (a) och varieteter (b) är följande: Botaniker följer i praktiken inte bara dessa scheman, utan även zoologer. Således bör själva typen (N+N)nom inom systematiken betraktas som möjlig och normativ, men oproduktiv och i allmänhet utan framtidsutsikter. För att ange en boplats eller växtplats kan, som vi har sett, både adjektiv med suffixet -inis, -ė och genitiver av substantiv användas sida vid sida. I den nutida litauiska systematikterminologin används i detta fall adjektiv med suffixet -inis, -ė betydligt oftare än genitiver av substantiv. När genitiv används är dess pluralform vanligare. Jfr: Användningen av adjektiv med suffixet -inis, -ė och substantivgenitiver för att beteckna plats Källa Termtyp Fågel I–III Vad vab Vad žind Valg gryb (A₁ + N)nom 39 34 20 13 (Ngen + Nnom) 1 1 3 0 § 18. Om huvudleden i en sammansatt term är benämningen på en handling eller process som uttrycks med ett verbalt abstrakt, kan termens bestämmande led ange: 1. Det objekt som handlingen berör, eller det objekt i vilket processen äger rum. De bestämmande leden i sammansatta termer med denna relationella betydelse kan uttryckas genom: a) genitiv av ett styrt substantiv, t.ex.: växternas frostskada || röta || vattenskada (jfr ryska обмерзание || выпревание || вымокание растений) BotŽ 68, vedens mognad (jfr ryska созревание древесины) BotŽ 271, knoppbildning (jfr latin foliatio, ryska почекложение) BotŽ 349, avrinningsområdets försumpning (jfr ryska заболачивание водосбора) MelŽ 160, neutronmoderering (jfr ryska замедление нейтронов, tyska Neutronenbremsung och engelska neutron thermalization) TechT (5)8, värmeöverföring (jfr ryska теплопередача, tyska Wärmeübertragung och engelska heat transmission) TechT (4)4, reglering av avrinning (jfr ryska регулирование стока, tyska Ausgleichung des Abflusses och engelska water drain control) TechT (3)6, betalning av kostnader (jfr ryska оплата расходов) EkŽ 127; b) med ett styrt substantiv med preposition, t.ex.: återgång till arbetet (jfr ryska восстановление на работу) EkŽ 32, flytt till städerna (jfr ryska перевди- 80 förflyttning till staden) EkŽ 140, uppsägning från arbetet (jfr ryska увольнение с работы) TeisŽ 18, avvikelse från reglerna (jfr ryska отклонение от правил) SportŽ 22, avvikelse från normen || från planen (jfr ryska отклонение от нормы || от плана) EkŽ 132; e) med kasusformer i postposition av det styrda substantivet, t.ex.: täckning med guld (jfr ryska золотое обеспечение) EkŽ 17, förökning med avläggare || rotskott || sticklingar (jfr ryska размножение отводками || порослями || черенками) BotŽ 103, invallning med vallar (jfr ryska обвалование) MelŽ 15, utjämning med sladd (jfr ryska планировка гребком) PolŽ 283, saltning i saltlake (jfr ryska засолка тузлучная) PolŽ 111, härdning i vatten || luft || olja (jfr ryska закалка водяная || воздушная || масляная) PolŽ 107. 2. Sätt, eller en särskiljande egenskap hos handlingens eller processens förlopp, som kan uttryckas genom: a) ett bestämt kvalitativt adjektiv, t.ex.: cirkulär svarvning (jfr ryska обтачка круглая) PolŽ 236, slät flätning (jfr ryska переплетение гладкое) PolŽ 274, grov || fin malning (jfr ryska помол крупный || тонкий) PolŽ 306, flexibel || stel sammanfogning (jfr ryska соединение гибкое || плотное) PolŽ 390, selektiv strålning (jfr ryska избирательное излучение, tyska selektive Strahlung f, engelska selective radiation) TechT (4)7; b) ett bestämt passivt particip, t.ex.: oscillerande rörelse (jfr ryska колебательное движение) FizŽ 42, slagborrning (jfr ryska ударное бурение) GeolŽ 19, sintrande bränning (jfr ryska обжиг спекающий) PolŽ 230, intermittent (genomblåsande) smältning (jfr ryska плавка продувкой) PolŽ 282, fast montering (jfr ryska посадка неподвижная) PolŽ 309, uppåtgående rörelse (jfr ryska восходящее движение) GeolŽ 41; c) ett adjektiv med suffixet -isk, -isk, t.ex.: strömmande rörelse (jfr ryska движение поточное) PolŽ 83, strålformigt flöde (jfr ryska движение струйчатое || струйное) PolŽ 83, radiellt tryck (jfr ryska давление радиальное) PolŽ 79, gropbevattning || remsbevattning || fårebevattning (jfr ryska полив по лункам || по полосам) MelŽ 95, gnisturladdning || ljusbågsurladdning (jfr ryska искровой || дуговой разряд) FizŽ 37, filmkokning || bubbelkokning (jfr ryska кипение плёночное || пузырчатое) PolŽ 139, kypertbindning (jfr ryska переплетение саржевое) PolŽ 274; d) med kasusformer i postposition av det styrda substantivet, t.ex.: koppling i triangel || stjärna (jfr ryska соединение треугольником || звездой) FizŽ 43, bevattning med fåror (jfr ryska бороздный полив) MelŽ 96, torvläggning i rutor || väggvis (jfr ryska одерновка в клетку || в стенку) PolŽ 238, rörelse i en cirkel (jfr ryska движение по кругу) FizŽ 41; e) med det styrande substantivet och en preposition, t.ex.: flygning på rygg (jfr ryska полёт на спине) PolŽ 301, mottagning på hörseln (jfr ryska приём на слух) PolŽ 319, avräkning enligt avtal (jfr ryska расчёт по договорам) EkŽ 190, putsning efter riktmärken (jfr ryska штукатурка по маякам) PolŽ 505, försäljning enligt prover (jfr ryska продажа по образцам) EkŽ 167; f) med ett anslutet adverbialt particip, t.ex.: konservering genom betning || saltning || torkning (jfr ryska консервирование пикельное || сухое || солёное) PolŽ 153, gängning genom valsning (jfr ryska накатка резьбы) PolŽ 212, spänning vid tryckbelastning || skjuvning || 6. Lietuvių terminologija 81 vridning (jfr ryska напряжение сжимающее || скалывающее || скручивающее) PolŽ 217, svetsning genom tryck || smältning || stumsvetsning (jfr ryska сварка давлением || плавлением || стыковая сварка) PolŽ 371, smörjning genom tryck || övergjutning (jfr ryska смазка под давлением || поливанием) PolŽ 387. 3. En egenskap hos subjektet som värderas, vilken kan uttryckas: a) med ett pronominalt eller vanligt kvalitativt adjektiv, till exempel: normalt tryck (jfr ryska давление нормальное) PolŽ 79, sen tändning || tidig tändning (jfr ryska зажигание позднее || ранее) PolŽ 106, exakt mätning (jfr ryska измерение точное) PolŽ 121, huvudspänning (jfr ryska напряжение главное) PolŽ 216, snabbkylning (jfr ryska охлаждение резкое) PolŽ 259, okontrollerad flygning (jfr ryska полёт неуправляемый) PolŽ 301, djupborrning (jfr ryska глубокое бурение) GeolŽ 20, konkordant lagring (jfr ryska согласное наслоение) GeolŽ 83; b) med ett adjektiv med suffixet -isk, till exempel: första blåsningen (jfr ryska дутьё первое) PolŽ 98, kritisk kompression (jfr ryska давление критическое) PolŽ 79, direkt mätning (jfr ryska измерение прямое) PolŽ 121, forcerad inblandning (jfr ryska примешивание принудительное) PolŽ 273, primär lagring (jfr ryska первичное залегание) GeolŽ 49. 4. Tidpunkten för handlingen eller processens förlopp, som vanligen uttrycks med ett adjektiv med suffixet -isk, till exempel: höstplöjning || vårplöjning (jfr ryska зяблевая || весенняя вспашка) MelŽ 16, nattflygning (jfr ryska ночной полёт) PolŽ 301, vinterympning (jfr ryska зимняя прививка) BotŽ 384 med mera. 5. Handlingens syfte, som oftast uttrycks med ett pronominalt particip i passiv form, till exempel: uppfriskande bevattning (jfr ryska полив освежительный) PolŽ 302, provflygning (jfr ryska полёт испытательный) PolŽ 301, prospekteringsborrning (jfr ryska разведочное бурение) GeolŽ 20. § 19. Huvudledet i en sammansatt term kan vara ett adjektiviskt abstraktum. Det anger vanligtvis en konstant, karakteristisk egenskap som utgör ett självständigt terminologiskt begrepp. I ett sådant sammansatt term beskrivs följande med det underordnade ledet: 1. Det direkta objektet för egenskapen som betecknas av huvudledet i den sammansatta termen, vilket vanligen uttrycks med ett substantiv i genitiv, till exempel: gasens värmevärde (jfr ryska теплотворность газа, tyska Gaskalorienwert m, engelska calorific capacity of gas) TechT (11)6, ljusstyrka (jfr ryska сила света, tyska Lichtstärke f, engelska luminous intensity) TechT (12)7, tygtäthet (jfr ryska плотность ткани, tyska Gewebedichte f, engelska gauge of the cloth) TechT (2)5, maskineffekt (jfr ryska мощность машины) FizŽ 30, oscillatorns styrka (jfr ryska сила осциллятора) FizŽ 88, torvens askhalt (jfr ryska зольность торфа) MelŽ 50, strålningsintensitet (jfr ryska уровень радиации, tyska Strahlenspiegel m, engelska amount of radiation) TechT (5)9, jonisationsintensitet (jfr ryska интенсивность ионизации) FizŽ 88, balansens mobilitet (jfr ryska мобильность баланса) EkŽ 103 med mera. 2. Det indirekta objektet för egenskapen som betecknas av huvudledet i den sammansatta termen, vilket kan uttryckas: a) med ett adjektiv med suffixet -isk, till exempel: ljuskänslighet (jfr ryska световая чувствительность, tyska Unterschiedempfindlichkeit f, engelska contrast sensitivity) TechT (12)9, elektrisk ledningsförmåga (jfr ryska электропроводность, tyska Elek- 82 trische Leitfähigkeit f, engelska electrical conduction) TechT (8)5, jonisk ledningsförmåga (jfr ryska ионная электропроводность, tyska Ionenleitung f, engelska ionic conduction) TechT (8)5, fuktupptagningsförmåga (jfr ryska влагоёмкость) MelŽ 74; b) med postpositionella kasus hos styrda substantiv, t.ex.: motståndskraft mot värme || torka || köld (jfr ryska жаровыносливость, засухоустойчивость, морозостойкость) BotŽ 45, känslighet för värme || ljus (jfr ryska чувствительность к нагреву, светочувствительность) ChemŽ 131, värmeupptagningsförmåga (jfr ryska теплоёмкость) MelŽ 75. I litauiska termordböcker och vetenskapliga tidskrifter förekommer enstaka sammansatta termer med den aktuella relativa betydelsen, där den underordnade leden utgörs av en substantivgenitiv, t.ex. luftupptagningsförmåga (jfr ryska воздухоёмкость) MelŽ 120, men sådana termer bör inte betraktas som normerade, eftersom de formellt helt sammanfaller med sammansatta termer med en relativ betydelse som betecknar ett objekt för en direkt egenskap. Den dubbla uttrycksformen för denna relativa betydelse beror på att bildningen av adjektiv med suffixet -inis, -ė är morfologiskt begränsad. Om till exempel en benämning på en handling eller process fungerar som indirekt objekt för egenskapen, har en sammansatt term med sådan relativ betydelse alltid formen av en styrd ordgrupp. 3. Subjektets värderande egenskap, som kan uttryckas genom: a) ett attributivt eller vanligt kvalitetsadjektiv, t.ex.: effektivt effektuttag (jfr ryska эффективная мощность) PolŽ 206, aktuell surhetsgrad (jfr ryska актуальная кислотность) MelŽ 143, instabil fuktighet (jfr ryska неустойчивое увлажнение) MelŽ 110, normalt djup (jfr ryska нормальная глубина) PolŽ 70, specifik arbetsförmåga (jfr ryska специальная трудоспособность) TeisŽ 34, högsta valens (jfr ryska наивысшая валентность) ChemŽ 37; b) ett attributivt eller vanligt passivt particip, t.ex.: brottslig oaktsamhet (jfr ryska преступная небрежность) TeisŽ 94, skenbar skiktning (jfr ryska ложная слоистость) GeolŽ 139; c) ett adjektiv med suffixet -inis, -ė, t.ex.: absolut || relativ fuktighet (jfr ryska абсолютная || относительная влажность) MelŽ 38, primär || sekundär skiktning (jfr ryska первичная || вторичная слоистость) GeolŽ 138, kritiskt djup (jfr ryska критическая глубина) PolŽ 70, huvudfrekvens || sidofrekvens (jfr ryska главная || боковая частота) PolŽ 484, medelfrekvens (jfr ryska средняя частота) PolŽ 484, konditionerad fuktighet (jfr ryska кондиционная влажность) ChemŽ 155. § 20. Om huvudleden i en sammansatt term betecknar ett naturligt eller konstgjort material, beskrivs följande av termens underordnade led: 1. Platsen där materialet förekommer naturligt eller där det bildas. Den underordnade leden i dessa sammansatta termer kan uttryckas genom: a) ett adjektiv med suffixet -inis, -ė, t.ex.: grundvatten || mellanlagergrundvatten (jfr ryska грунтовая || межпластовая вода) GeolŽ 24, marin jord (jfr ryska морской грунт) GeolŽ 38, vulkanisk gyttja (jfr ryska вулканический ил) GeolŽ 54, bottenis (jfr ryska донный лёд) GeolŽ 70, strandis (jfr ryska береговой лёд) GeolŽ 70; b) en substantivgenitiv, t.ex.: myrmalm (jfr ryska болотная руда) ChemŽ 213, gruvgas (jfr ryska рудничный газ) ChemŽ 146, skogspodzoler (jfr ryska серые лесные почвы) GeolŽ 114. 6* 83 I den moderna litauiska terminologin uttrycks bestämningar i sammansatta termer med denna funktion oftare av adjektiv med suffixet -inis, -ė än av substantiv i genitiv. Man kan inte avstå från nominalfraser av den senare typen, eftersom det inte går att bilda ett adjektiv med suffixet -inis, -ė av varje substantiv. 2. Yttre eller inre fysiska egenskaper: A — struktur, konsistens, B — potential, C — färg osv. A. När det underordnade ledet i en sammansatt term anger strukturen eller konsistensen hos ett naturligt eller konstgjort material, kan det uttryckas: a) med ett attributivt kvalitetsadjektiv, t.ex.: grūduotoji uoliena (jfr ryska зернистая порода) GeolŽ 111, rupusis || smulkusis smėlis (jfr ryska грубозернистый || мелкий песок) PolŽ 278, dulsvasis || skaidrusis kvarcas (jfr ryska дымчатый || прозрачный кварц) GeolŽ 60, purusis gruntas (jfr ryska рыхлый грунт) MelŽ 63; b) med ett adjektiv med suffixet -inis, -ė, t.ex.: skaidulinis gipsas (jfr ryska волокнистый гипс) GeolŽ 34, kristalinė uoliena (jfr ryska кристаллическая порода) GeolŽ 112, klintinės pintys (jfr latin Calcarea, ryska известковые губки) GeolŽ 40; e) med ett sammansatt adjektiv, t.ex.: daugiaatomės dujos (jfr ryska многоатомный газ) FizŽ 19, smulkiagrūdis smėlis (jfr ryska мелкозернистый песок) GeolŽ 102, storapluostė || plonapluostė medvilnė (jfr ryska тонковолокнистый || грубоволокнистый хлопок) TekstŽ 16 || 17. B. När det underordnade ledet i en sammansatt term anger ett konstgjort eller naturligt materials potential, kan det uttryckas: a) med ett attributivt kvalitetsadjektiv, t.ex.: degiosios dujos (jfr ryska горючие газы) PolŽ 64, rišlusis gruntas (jfr ryska связанный грунт) PolŽ 77, birusis smėlis (jfr ryska сыпучий песок) PolŽ 278; b) med ett attributivt eller enkelt aktivt particip, t.ex.: džiūstantysis aliejus (jfr ryska высыхающее масло) PolŽ 183, atitekantis vanduo (jfr ryska притекающая вода) MelŽ 194, cementuojantieji milteliai (jfr ryska цементирующий песок), PolŽ 308, sukepantis molis (jfr ryska спекающаяся глина) GeolŽ 34; c) med ett attributivt passivt particip, t.ex.: sugeriamoji alyva (jfr ryska поглотительное масло) PolŽ 183, įsisavinamasis vanduo (jfr ryska усвояемая вода) MelŽ 195 (= sunaudojamas), sprogstamosios dujos (jfr ryska гремучий газ) PolŽ 62. C. När det underordnade ledet i en sammansatt term anger färgen hos ett naturligt eller konstgjort material, uttrycks det oftast med ett attributivt adjektiv, t.ex.: mėlynasis || žalsvasis || raudonasis dumblas (jfr ryska голубой || зелёный || красный ил) GeolŽ 54, baltasis molis (jfr ryska белая глина) GeolŽ 34, rusvosios anglys (jfr engelska brown coal) AnglŽ 27. 3. Användningsändamål. Det bestämmande ledet i en sammansatt term uttrycks i detta fall oftast: a) med ett adjektiv med suffixet -inis, -ė, t.ex.: puošmeninis akmuo (jfr ryska поделочный камень) GeolŽ 58, porcelianinis molis (jfr ryska фарфоровая глина) GeolŽ 34, statybinis smėlis (jfr ryska строительный песок) GeolŽ 103, žaliavinė medvilnė (jfr ryska хлопок-сырец) TekstŽ 17, veidrodinis stiklas (jfr ryska зеркальное стекло) PolŽ 406, laboratorinis vaškas (jfr ryska лабораторный воск) ChemŽ 84 162, fodersalt (jfr ryska кормовая поваренная соль) ChemŽ 213, tryckmetall (jfr ryska типографический металл) ChemŽ 256, säckväv (jfr ryska мешочная ткань) PolŽ 438, ritpapper (jfr ryska чертёжная бумага) PolŽ 33, inslagssilke (jfr ryska уточный шелк) TekstŽ 38; b) med ett substantiverat passivt particip i bestämd form, t.ex.: dricksvatten (jfr ryska питьевая вода) MeiŽ 195, svetsstål (jfr ryska сварочная сталь) PolŽ 402, omslagspapper || skrivpapper (jfr ryska обёрточная || писчая бумага) PolŽ 33, modellervax (jfr ryska лепной воск) PolŽ 55, svavelsyra (jfr ryska варочная кислота) PolŽ 141; c) med ett prepositionellt genitivattribut till det styrande substantivet, t.ex.: lödningssyra (jfr ryska паяльная кислота) PolŽ 140, gummilim (jfr ryska резиновый клей) PolŽ 144, fönsterglas (jfr ryska оконное стекло) PolŽ 406, vägtjära (jfr ryska дорожный дёготь) PolŽ 85, bakpulver (jfr ryska пекарный порошок) ChemŽ 148, tvättsåpa (jfr ryska мыло для стирки) ChemŽ 253, öljäst (jfr engelska beer yeast) AnglŽ 19; d) med postpositionella kasusformer hos styrda substantiv, t.ex.: flaskglas (jfr ryska бутылочное стекло) PolŽ 406, tyg för kläder (jfr ryska одежная ткань, tyska Anzugsgewebe, engelska wear fabric) TechT (2)5. 4. Ursprungsobjekt. Det underordnade ledet i sammansatta termer med denna relationella betydelse kan uttryckas: a) med genitiv av det styrda substantivet, t.ex.: björktjära || trätjära || torvtjära (jfr ryska берёзовый || древесный || торфяной дёготь) PolŽ 85, benkol (jfr ryska костяной уголь) PolŽ 450, malmförande bergart (jfr ryska рудоносная порода) PolŽ 308, slaggull (jfr ryska шлаковая вата) TekstŽ 40 träharts (jfr ryska древесная смола) PolŽ 388, lövträcellulosa (jfr ryska целлюлоза из древесины лиственных пород) TekstŽ 9; b) med ett adjektiv med suffixet -isk, -isk, t.ex.: skifferbitumen (jfr ryska сланцевый битум) PolŽ 27, sedimentär bergart (jfr ryska осадочная порода) PolŽ 308, bomullstyg (jfr ryska хлопчатобумажная ткань) PolŽ 428, vegetabiliskt || animaliskt kol (jfr ryska растительный || животный уголь) PolŽ 448, ullkrepp (jfr ryska шерстяной креп) TekstŽ 14, cellulosasilke (jfr ryska искусственный шелк) TekstŽ 38, kvartssand (jfr ryska кварцевый песок) GeolŽ 102, magmatisk bergart (jfr ryska магматическая порода) GeolŽ 112. I sällsynta fall kan den sammansatta termens huvudled beteckna ett konstgjort material och det underordnade ledet dess uppfinnare, som har framställt materialet (t.ex.: Woods metall, jfr метал Вуда PolŽ 192). Inte särskilt produktiv är inte heller den relationella betydelsen av sätt. I sammansatta termer med denna betydelse betecknar huvudledet ett konstgjort material och det underordnade ledet dess framställningssätt, t.ex.: a) gjuten betong (jfr ryska литой бетон) PolŽ 26; b) rivna färger (jfr ryska тёртые краски) PolŽ 164 och liknande. § 21. Sammansatta termer med styrande och adnominal bestämning förekommer i alla litauiska termordböcker. De kan ändå framför allt påträffas i terminologin för sådana vetenskapsområden där begreppen inte är strikt systematiserade och termerna 85 är otillräckligt taxonomiskt normerade. Dessutom betecknar termer av dessa typer ofta endast delvis, eller med andra ord, halvterminologiserade begrepp. När specialister normerar termer av denna typ kan de ofta, med hjälp av transformation, precisera termens semantiska bestämdhet. Oftast transformeras tvåordiga sammansatta termer av följande typer: 1) (Nnom + Ndat ∨ abl ∨ loc) → (A1 + N)nom, t.ex.: tyg för kläder (jfr ryska одежная ткань, tyska Anzugsgewebe, engelska wear fabric) TechT (2) 5 → klädtyg, förökning med avläggare (jfr ryska размножение отводками) BotŽ 103 → avläggarförökning, ljuskänslighet (jfr ryska световая чувствительность) ChemŽ 131 → ljuskänslighet osv. 2) (Nnom + Pr + Ngen ∨ acc ∨ abl) → (Ac + N) ∨ (A1 + N)nom, t.ex.: byggande utan projekt (jfr ryska беспроектное строительство) EkŽ 224 → projektlöst byggande, avskrivning utan accept (jfr ryska безакцептное списание) EkŽ 214→ avskrivning utan accept, bäcken utan avlopp (jfr ryska бессточная котловина) MelŽ 48 → avloppslöst bäcken; inbetalning till budgeten → (jfr ryska взнос в бюджет) EkŽ 28 → budgetinbetalning, avräkning enligt avtal (jfr ryska расчёт по договорам) EkŽ 190 → avtalsenlig avräkning; kontaktor med snäpplås (jfr ryska контактор с защелкой) PolŽ 154 → snäpplåskontaktor osv. 3) (Nnom + P1) → (Nnom + Nabl) ∨ (Pp + N)nom, t.ex.: gängning genom valsning (jfr ryska накатка резьбы) PolŽ 212 → gängning genom valsning eller valsgängning; vridspänning (jfr ryska скручивающее напряжение) PolŽ 217 → spänning genom vridning eller vridspänning; stumsvetsning (jfr ryska стыковая сварка) PolŽ 371→ svetsning genom stumfog eller stumfogssvetsning osv. 4) (Nnom + Ad) → (Pp + N)nom∨ (A1 + N)nom t.ex.: försändelse mot postförskott (jfr ryska пересылка наложенным платежом) EkŽ 143 → postförskottsförsändelse eller försändelse mot postförskott; beklädnad med överlappande skarvar (jfr ryska обшивка вразбежку) PolŽ 237→ överlappande beklädnad eller överlappningsbeklädnad osv; 5) (Nnom + V) → (Ngen + Nnom), t.ex.: sannolikhet för överlevnad || död (jfr ryska вероятность дожития || смерти) EkŽ 27 → överlevnads- || dödssannolikhet, tillstånd att exportera || importera (jfr ryska разрешение на вывоз || ввоз) EkŽ 184 → export- || importtillstånd osv. Alla transformationer av sammansatta termer med styrda respektive fria attribut som nämnts ovan kan inte godtas inom de relevanta vetenskapsgrenarnas terminologi. När man avgör om transformation av termer av denna typ är berättigad måste två omständigheter beaktas: 1) ordkombinationer med kongruerande attribut lämpar sig bättre för att skilja mellan begreppsmotsatser och bilda specifika termer, och 2) eftersom vissa väsentliga begreppskännetecken kan förskjutas när sådana kombinationer transformeras (t.ex. kan en dels kännetecken tilldelas helheten och helhetens kännetecken delen osv.), måste man vid godkännande av transformationer beakta klassifikationsegenskaperna hos de begrepp som betecknas med förkortade termer (transformationer)²⁷. Transformation av en specialiserad tvåordig term av typen (Nnom + Ndat) (t.ex.: ampere per kilogram, joule per meter, lumen per watt osv.) är inte tillåten i något fall. ²⁷ För en utförligare redogörelse ur teoretisk synvinkel, se Д. С. Лотте, Краткие формы научно-технических терминов, М., 1971. 86 SLUTSATSER 1. Som sammansatta termer bör inte alla tvåordsförbindelser som förekommer i termordböcker betraktas, utan endast de där huvudleden är substantiv. Sammansatta termer utgörs alltså endast av autosemantiska, inte synsemantiska, terminologiserade ordkombinationer. I dagens litauiska används främst sammansatta termer bestående av två led, varav huvuddelen är termer för arter. Den semantiska dominanten i sammansatta termer (det ord som bär den största betydelsebördan) och huvudledet sammanfaller inte alltid. 2. Två faktorer är betydelsefulla för sammansatta termers struktur: 1) de grammatiska relationerna mellan huvud- och sidoleden och 2) de systematiska relationerna mellan huvud- och sidoleden. Sammansatta termer med två led bör, utifrån de syntaktiska relationerna mellan huvud- och sidoleden, delas in i tre grupper: a) attributiv kongruens, b) attributiv rektion och c) attributiv adjunktion. 3. Tvåordiga sammansatta termer bildar i dagens litauiska 11 vanligare grammatiska konfigurationer, nämligen: 1) pronominalt (eller enkelt) adjektiv + substantiv (kongruerande ordkombination); 2) adjektiv med suffixet -inis, -ė + substantiv (kongruerande ordkombination); 3) pronominalt (eller enkelt) passivt particip + substantiv (kongruerande ordkombination); 4) pronominalt (eller enkelt) aktivt particip + substantiv (kongruerande ordkombination); 5) sammansatt adjektiv + substantiv (kongruerande ordkombination); 6) substantiv + substantiv (appositionell ordkombination); 7) substantiv + substantiv (kasusrektion); 8) substantiv + preposition + substantiv (prepositionsrektion); 9) substantiv + anslutet gerundium; 10) substantiv + ansluten infinitiv; 11) substantiv + anslutet adverb. 4. De viktigare tematiska grupperna av tvåordiga sammansatta termer är: 1) benämningar på instrument; 2) benämningar på handlingar eller processer; 3) benämningar på djur och växter; 4) benämningar på egenskaper; 5) benämningar på naturliga och konstgjorda material m.fl. 4.1. Om huvudledet i en tvåordig sammansatt term är en benämning på ett instrument eller en agent, kan termens sidled ange: a) en särskiljande egenskap hos instrumentets eller agentens funktion; b) ändamålet med användningen av det instrument eller den agent som betecknas av den sammansatta termens huvudled; c) den helhet (en maskin, anordning m.m.) vars del (komponent) den agent eller det instrument som betecknas av den sammansatta termens huvudled utgör; d) det material eller den energi som krävs för att den agent eller det instrument som betecknas av den sammansatta termens huvudled ska fungera; e) en särskiljande detalj som är en av de viktigaste beståndsdelarna i det instrument eller den agent som betecknas av den sammansatta termens huvudled; f) uppfinnaren som har skapat det instrument eller den agent som betecknas av den sammansatta termens huvudled; g) den form som är karakteristisk för det instrument eller den agent som betecknas av den sammansatta termens huvudled; h) det material av vilket det instrument eller den agent som betecknas av den sammansatta termens huvudled helt eller delvis är tillverkat. 4. 2. Om huvudledet i en tvåordig sammansatt term är en benämning på ett djur eller en växt, kan termens sidled ange djurets eller växtens 87 a) föda; b) livsmiljö eller växtplats; c) ursprungsort; d) yttre kroppsliga egenskaper (form, färg m.m.); e) inre egenskaper (egenskaper som uppfattas genom subjektets sinnen, benägenhet för något m.m.); f) särskiljande egenskaper hos ett enskilt organ (form, färg m.m.); g) den forskare som urskilt och beskrivit den djur- eller växtart som betecknas av den sammansatta termen; h) den tid då djuret är aktivt, fortplantar sig eller växten blommar och sätter frukt; i) växtens eller dess frukters ändamål och användning; j) en taxonomisk egenskap som värderas av subjektet. 4.3. Om huvudledet i en tvåordig sammansatt term är en benämning på en handling eller process som uttrycks med ett verbalsubstantiv, kan termens sidled ange: a) det objekt som handlingen berör eller det objekt i vilket processen äger rum; b) sättet eller en särskiljande egenskap hos handlingens eller processens förlopp; c) en egenskap som värderas av subjektet; d) tidpunkten för handlingens eller processens förlopp; e) handlingens ändamål. 4.4. Om huvudledet i en tvåordig sammansatt term är ett adjektiviskt abstraktum som betecknar en egenskap, kan termens sidled beskriva: a) det direkta objektet för den egenskap som betecknas av den sammansatta termens huvudled; b) det indirekta objektet för den egenskap som betecknas av den sammansatta termens huvudled; c) en egenskap som värderas av subjektet. 4.5. Om huvudledet i en tvåordig sammansatt term betecknar ett naturligt eller konstgjort material, kan termens sidled beskriva: a) den plats där materialet förekommer naturligt eller bildas; b) materialets yttre eller inre fysikaliska egenskaper; c) användningsändamålet; d) ursprunget m.m. 5. Omvandlingsfall förekommer i alla grupper av sammansatta termer. Det kan finnas inte bara en utan två, tre och till och med fler omvandlingar. Eftersom sammansatta termer inte är lika stabila som enordiga termer spelar omvandling en relativt viktig roll i normeringspraktiken för de förstnämnda. Förkortningar I AnglŽ — A. Novodvorskis, Anglų-lietuvių kalbų politechnikos žodynas, Vilnius, 1958. Aug anat — J. Dagys, Augalų anatomija, Vilnius, 1950. BotŽ — Ordbok över botaniska termer, Vilnius, 1965. ChemŽ — K. Daukšas, Chemijos žodynas, Vilnius, 1960. EkŽ — Rysk-litauisk ordbok över ekonomiska termer, Vilnius, 1966. FizŽ — Ordbok över fysiktermer, Vilnius, 1958. Flor — Litauens SSR:s flora, I—IV, Vilnius, 1959—1971. GeolŽ — V. Gudelis, Geologijos ir fizinės geografijos terminų žodynas, Vilnius, 1956. Gram — Litauisk grammatik, Vilnius, I — 1965, II — 1971. LBŽ — Litauisk botanisk ordbok, Kaunas, 1938. MelŽ — J. Čeičys, Melioracijos terminų žodynas, Vilnius, 1960. NBŽ — V. Natali, Bestuburių zoologija, Vilnius, 1966. Paukšt — T. Ivanauskas, Litauens fåglar, I—III, Vilnius, 1955—1959. PolŽ — Rysk-litauisk polyteknisk ordbok, Vilnius, 1959. Sod — V. Venskutonis, I. Štaras, Sodininkystė, Vilnius, 1959. SportŽ — Ordbok över sporttermer, Vilnius, 1959. TechT — Tekniktermer, 1—29, Kaunas, 1960—1969. TeisŽ — Ordbok över juridiska termer, Vilnius, 1954. TekstŽ — A. Jurevičius och A. Čižas, Förklarande ordbok över textiltermer, I, Vilnius, 1962. 88 Vad aug — P. Snarskis, Vadovas Lietuvos augalams pažinti, Vilnius, 1968. Vad vab — A. Lešinskas, S. Pileckis, Handbok för att lära känna Litauens insekter, Vilnius, 1967. Vad žind — T. Ivanauskas, N. Likevičienė, S. Maldžiūnaitė, Handbok för att lära känna Litauens däggdjur, Vilnius, 1964. Valg gryb — J. Mazelaitis, A. Minkevičius, Ätliga och giftiga svampar, Vilnius, 1957. Žuv — A. Grigelis ir kt., Žuvininkystė, Vilnius, 1967. Žūž — V. Anskaitis, M. Kilas, Rysk-litauisk ordbok över jordbrukstermer, Vilnius, 1971. II A — adjectivum ”adjektiv” A₁ — adjektiv med suffixet -inis, -ė Aᶜ — adjectivum compositum ”sammansatt adjektiv” Ad — adverbium ”adverb” N — nomen ”substantiv” Pa — participium activi ”aktivt particip” Pp — participium passivi ”passivt particip” Pr — praepositio ”preposition” Pl — participium adverbialis ”gerundium” → — tecken för en möjlig transformation —×→ — tecken för en omöjlig transformation Övriga tecken — vanliga symboler inom formell logik. К. ГАЙВЯНИС Tvåledade sammansatta termer i modern litauiska Sammanfattning Artikeln behandlar inventeringen av grammatiska konfigurationer hos tvåledade sammansatta termer i modern litauiska. Elva grammatiska konfigurationer är mer produktiva: 1) pronominellt adjektiv + substantiv (attributiv fras); 2) adjektiv med suffixet -inis, -ė + substantiv (attributiv fras); 3) pronominellt passivt particip + substantiv (attributiv fras); 4) pronominellt aktivt particip + substantiv (attributiv fras); 5) sammansatt adjektiv + substantiv (attributiv fras); 6) substantiv + substantiv (appositionell attributiv fras); 7) styrande substantiv + styrt substantiv; 8) styrande substantiv + preposition + styrt substantiv; 9) substantiv + anslutet gerundium; 10) substantiv + ansluten infinitiv; 11) substantiv + anslutet adverb. Flera tematiska grupper av sammansatta termer urskiljs (t.ex. benämningar på instrument och agenter, systematisering av växter och djur, benämningar på arbetsprocesser och operationer, benämningar på egenskaper osv.), och de viktigaste funktionerna hos deras bestämmande led fastställs. Sammansatta termer utgör överlag ett mer föränderligt skikt av terminologiskt ordförråd än exempelvis enordiga termer. Därför förekommer i litauisk vetenskaplig och teknisk terminologi ofta en omvandling av denna typ av termer. Den beror huvudsakligen på tre orsaker: 1) bristande överensstämmelse mellan modellerna för sammansatta termer och de fraser som används i andra stilar av det litterära språket; 2) analogi med benämningar på arter i närliggande terminologiska system; 3) påverkan från andra språk. Artikeln behandlar och bedömer mer specifika fall av sådan omvandling. 89