Dabartinės lietuvių literatūrinės kalbos laiko konstrukcijos su kilmininku ir prielinksniais

GRAMATINĖS KATEGORIJOS IR JŲ RAIDA LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI XVIII (1978) A. RUŽĖ TIDSKONSTRUKTIONER MED GENITIV OCH PREPOSITIONER I NUTIDA LITAUISKT LITTERÄRT SPRÅK 0. INLEDANDE ANMÄRKNINGAR 0.1. I nutida litauiskt litterärt språk är tidskonstruktioner1, vars huvudled utgörs av en verbform och vars beroende led utgörs av genitiv av ett substantiv eller ett ord som används substantiviskt tillsammans med prepositioner, tämligen produktiva, används flitigt och uppvisar en betydande mångfald av betydelser. Genitiv utan prepositioner används annars i mycket begränsad utsträckning för att bilda tidskonstruktioner — endast efter verb med det negativa prefixet ne-, till exempel: Han sitter inte en timme utan arbete (Grl). I sådana fall förstärks substantivet som fungerar som beroende led vanligen dessutom av de negativa partiklarna nė, nei, till exempel: Jag stod inte ut ens en månad — jag spottade ur mig det och gick (BilR₁ I 79); Ta bara med kistan också, jag vill inte ha den kvar i mitt hus ens en liten stund! BalčAP 163. Huvudledet i tidskonstruktioner med genitiv och prepositioner är lexikalt obegränsat — det kan utgöras av verb med de mest skiftande betydelser. Som vi ska se längre fram kan det beroende ledet bestå inte bara av genitiv av substantiv, utan också av substantiviska pronomen och, i vissa fall, av räkneord tillsammans med prepositioner. En av de viktigaste strukturella beståndsdelarna i tidskonstruktioner med genitiv och prepositioner är prepositionen. Därför är det lämpligt att först kort undersöka vilken grammatisk och lexikal roll prepositionen spelar i konstruktionen som helhet. 0.2. I den språkvetenskapliga litteraturen råder ingen enighet om prepositionens grammatiska och lexikala egenskaper. Analytiska språks prepositioner har utan tvivel vissa särdrag, syntetiska språks andra, men i båda fallen har prepositionerna också många gemensamma drag. Ett av prepositionernas främsta kännetecken är att de, liksom andra funktionsord, inte är självständiga syntaktiska enheter i konstruktionen (jfr И. И. Мещанинов 1945: 295), utan endast fyller en syntaktisk hjälp­funktion och uttrycker ett visst syntaktiskt samband mellan ord (se A. Daużat 1947: 343; В. Н. Ярцева 1955: 440; Е. Т. Черкасова 1967: 11; В. Г. Адмони 1973: 6). Prepositioner i litauiskan (se Lietuvių kalbos gramatika, 1965: 38; 1971: 577), liksom i andra språk (jfr В. В. Виноградов 1972: 531; Грамматика современного русского литературного языка 1970: 311; Mūsdienu latviešu literārās valodas gramatika 1959: 720; Сучасна українська літературна мова 1969: 474; S. Szober 1966: 104; Die deutsche Sprache 1970: 904–905), anger de syntaktiska relationerna mellan ett substantiv eller ett substantiviskt använt ord och andra 1Med tidskonstruktioner eller helt enkelt konstruktioner avses här ordkombinationer som uttrycker tidsrelationer. 139 med självständiga ord. I tidskonstruktioner anger prepositioner det syntaktiska förhållandet mellan ett substantiv, ett pronominalt substantiv och ibland även ett räkneord och verbet, t.ex.: såg ← efter middagen, jag kommer ← före dig, det blev mörkt ← efter sju. 0.3. Men vilket är prepositionens förhållande till substantivets eller det substantiviskt använda ordets kasus? I den lingvistiska litteraturen betonas ofta identiteten mellan prepositionens och kasusets syntaktiska funktioner (jfr А. М. Пешковский 1956: 40; W. Schmidt 1967: 125; Ch. J. Fillmore 1968: 15; T. A. Репина 1968: 92); prepositionen betraktas som ett formans (И. И. Мещанинов 1945: 296), en viss morfem som motsvarar kasusändelsen (J. Kurylowicz 1960: 132, 134–135, 143; J. Kilius 1974: 52). V. Vinogradov påpekar, i sin diskussion av ryska prepositioner, att prepositionernas betydelse blir mer abstrakt och liknar kasusprefixens betydelse (1972: 546), och att den grammatiska uttrycksbelastningen överförs från kasusformen till prepositionen (1972: 140). Flera lingvister anger att prepositionen kompletterar och preciserar kasusets betydelse (se А. А. Шахматов 1941: 275–276; R. Jakobson 1936: 246; A. Dauzat 1947: 343; В. В. Виноградов 1972: 531; В. М. Никитевич 1963: 78–79). Å andra sidan kan man i en prepositionskonstruktion inte urskilja en självständig kasusbetydelse eller behandla kasusformerna skilt från prepositionen (jfr А. В. Исаченко 1954: 132–134). I prepositionskonstruktionen kom eftermiddagen bildar till exempel prepositionen efter tillsammans med genitiven en syntaktisk enhet som uttrycker tid, medan genitiven i kasus-konstruktionen kom till lunch anger ändamål. I denna artikel ansluter man sig till uppfattningen att prepositionen i sin syntaktiska funktion ligger nära kasusändelsen och tillsammans med kasus bildar en syntaktisk helhet vars funktion och betydelse motsvarar ett självständigt kasus, jfr: talade under mötet och talade på mötet, det regnade mitt på dagen och det regnade vid middagstid. 0.4. Även om prepositionen i fråga om syntaktisk funktion i grunden inte skiljer sig från kasusändelsen, är den inte en morfem utan ett separat ord – visserligen inte självständigt, utan ett funktionsord. Har prepositionen då en lexikal betydelse? Ska den betraktas som ett självständigt lexikalt element i konstruktionen? I litteraturen förekommer två dominerande uppfattningar om prepositionens lexikala betydelse. Vissa lingvister erkänner endast prepositionens syntaktiska funktion (Ф. Ф. Фортунатов 1956: 169–170; А. А. Шахматов 1941: 281; А. М. Пешковский 1956: 39–40; Л. В. Щерба 1974: 82; И. И. Мещанинов 1945: 295; J. Kurylowicz 1960: 132, 134–135, 143), medan andra påpekar att prepositionen, utöver grammatisk betydelse, också har en mer eller mindre stark lexikal betydelse (В. В. Виноградов 1972: 531; В. Н. Ярцева 1955: 440; А. И. Смирницкий 1957: 88; Е. Т. Черкасова 1967: 11–15; В. М. Жирмунский 1961: 4; Г. В. Царева 1969: 38). I den akademiska grammatiken anges att prepositioner saknar självständig lexikal betydelse (Lietuvių kalbos gramatika 1971: 577). Deras lexikala betydelse sammanfaller, liksom för funktionsord i allmänhet, med den grammatiska betydelsen (Lietuvių kalbos gramatika 1965: 32) och framträder i de ordförbindelser där prepositionerna används (Lietuvių kalbos gramatika 1971: 577). Även i denna studie betraktas prepositioner inte som självständiga lexikala enheter i tidskonstruktioner, och när de prepositionsbaserade tidskonstruktionernas lexikala sammansättning diskuteras tas de därför inte med i beräkningen: tidskonstruktioner där kasusformerna hos samma substantiv är identiska och endast prepositionerna skiljer sig åt, t.ex. jag kommer om en timme, jag kommer efter en timme, har endast olika grammatisk struktur men samma lexikala sammansättning. 0.5. I dagens litauiska standardspråk används följande prepositioner för att bilda tidskonstruktioner med genitiv: arti, be, gale, iki, iš, iš po, lig(i), netoli, nuo, nuo – iki, nuo – lig(i), pabaigoj(e), pirm(a), po, pradžioj(e), prie, pusėj(e), pusia, tarp, už, vidur(y), viduryj(e). Nedan granskar vi den grammatiska strukturen, den lexikala sammansättningen, de syntaktiska betydelserna och brukstendenserna hos tidskonstruktioner med dessa prepositioner². ² Eftersom tidskonstruktioner med prepositionerna arti, netoli och pirm(a) redan har behandlats tidigare (se A. Ružė 1971: 10–12; 1972: 41–46), diskuteras de inte på nytt i denna artikel. 140 1. KONSTRUKTIONER MED PREPOSITIONEN be 1.1. Konstruktioner med prepositionen be och genitiv uttrycker en handling och tiden för dess realisering. Tidsbetydelsen har nästan alltid en tydlig nyans av villkor eller medgivande. I det litterära språket är dessa konstruktioner ganska ovanliga. Deras huvudled utgörs oftast av verbformer i indikativens futurum och imperativ. Konstruktioner med verb som har negationen ne-. är vanligast. Som underordnat led förekommer oftare substantiv som betecknar tidsbegrepp; bland dessa används framför allt benämningar på dygnets delar, årstider och tidsenheter. Rätta dig hur mycket du vill, utan kväll kommer du ändå inte iväg. Jab|BRR I 649. Utan höst kan jag inte glädjas. ŽingždLKG II 34. Utan lördag blir rågen inte färdigtröskad. Ut. Han steg upp medan det ännu var mörkt (innan det ljusnat). LKŽ I 702. Konstruktioner med benämningar på tidsenheter har en något annorlunda nyans av betydelse: de uttrycker en handling och den tidsrymd efter vars förlopp handlingen kan förverkligas. Drick inte innan en halvtimme har gått. Dov. De blir inte färdiga med tröskningen förrän om ett par timmar. Grl. 2. KONSTRUKTIONER MED PREPOSITIONERNA gale, pabaigoj(e), pradžioj(e), pusėj(e), pusiau, vidur(y), viduryj(e) 2.1. Bland tydliga prepositioner brukar endast pusiau och vidur(y), viduryj(e) räknas (J. Endzelīns 1971: 500; J. Jablonskis 1957: 664, 667; P. Būtenas 1930: 138–139; Lietuvių kalbos gramatika 1971: 605–606). Gale, pabaigoj(e), pradžioj(e) och pusėj(e) behandlas inte separat som prepositioner. I den akademiska grammatiken konstateras emellertid att sådana ord ”genom sin funktion närmar sig prepositionerna” (Lietuvių kalbos gramatika 1971: 581). I själva verket skiljer de sig varken i bruk eller betydelse från vidur(y), viduryj(e). Därför betraktas de i denna artikel, liksom pusiau, vidur(y), viduryj(e), som prepositioner i de fall då de står framför ett substantiv i genitiv. 2.2. Konstruktioner med dessa prepositioner betecknar en handling och dess tidsperiod (a) eller tidpunkt (b), oavsett om verbet betecknar ett pågående förlopp eller en händelse. Som underordnat led förekommer substantiv som betecknar tidsbegrepp eller processer. De prepositioner som behandlas har fortfarande en tydlig lexikal betydelse och anger därför exakt inom vilken del av det av substantivet betecknade tidsintervallet handlingen pågår eller äger rum. a) Och i början och slutet av läsåret [...] varade reträtterna i 3–5 dagar. Myk-PutR III 12. Han brukade springa ut ur kyrkan mitt under mässan. SimonR I 117. Mitt på dagen går han och driver. BorBM 92. b) Kazys begravde sin far i slutet av samma vecka. VaižgRR I 225. I slutet av året brann Būkontas inne. Viekš. Vintern kommer inte plötsligt i början. KatkR 245. Halvvägs genom frukosten återvände storken från kärren och vägrade envist att landa i boet. Vienas 31. Och nu, mitt i sommaren, lämnade han oss utan herde. KrėvŠP 235. Jag ska arbeta hårt mitt på ljusa dagen. JD₁ 32. Det förekommer också konstruktioner med räkneord, som i dessa fall vanligtvis betecknar klockslag. Den sista ångbåten avgår halv åtta. VenclGD₁ 542. Vi börjar halv tio. BalkS 204. 2.3. Prepositionen pusiau används också med ackusativ för att bilda tidskonstruktioner. Klockan halv sju brukade man ringa i kyrkklockorna till mässan. Myk-PutAŠ 8. 141 3. KONSTRUKTIONER MED PREPOSITIONER iki, lig(i) 3.0. I dagens litterära språk står dessa prepositioner i tidskonstruktioner endast med genitiv (se Lietuvių kalbos gramatika 1971: 592). I äldre skrifter och dialekter används de också med andra kasus — oftast med dativ och instrumental (jfr A. Bezzenberger 1877: 244; E. Fraenkel 1929: 241; P. Būtenas 1930: 76—77; Z. Zinkevičius 1966: 419—420; J. Palionis 1967: 176—177). Genitiven i konstruktioner med tidsbetydelse med prepositionerna iki, lig(i), liksom genitiven i konstruktioner med andra betydelser och olika prepositioner, ”visar ingen tendens att stelna eller adverbialiseras” (K. Ulvydas 1964: 24). Utifrån betydelsen delas tidskonstruktionerna med prepositionerna iki, lig(i) här in i två huvudgrupper: 1) konstruktioner som betecknar en handling och dess tidsmässiga slutgräns, och 2) konstruktioner som betecknar en handling och dess ungefärliga varaktighet. 3.1 Konstruktioner som betecknar en handling och dess tidsmässiga slutgräns 3.1.1. Konstruktioner av denna betydelse med prepositionerna iki, lig(i) och genitiv är syntaktiska antonymer till motsvarande konstruktioner med prepositionen nuo och genitiv samt konstruktioner med prepositionen iš och genitiv, vilka betecknar en handling och dess tidsmässiga startgräns. De bildas med verb av båda aktionsarterna. Konstruktioner med imperfektiva verb dominerar. Som bestämmande led kan substantiv med ganska varierande lexikalisk betydelse förekomma, liksom substantiviska pronomen och i vissa fall även räkneord. 3.1.2. För att bilda konstruktioner med den aktuella betydelsen används utan attribut de flesta substantiv som betecknar tidsbegrepp (med undantag för de fall som anges i 3.1.7 och 3.2.1). De mest produktiva är konstruktioner med namn på delar av dygnet, årstider, måltider, högtider, veckodagar, månader och liknande. Men jag väntar ändå på dig till morgonen. BinkRn 41. Han fångar kräftor fram till midnatt. KrėvRg 163. Nästan ända till gryningen blinkade ljuset. LzPR II 52. Så jag högg ved fram till våren. Pkl. Före vintern hinner ungarna växa ut sina vingar. IvanaŽP 224. Så höll de på att slåss ända till förmiddagsmålet. BorJPK 100. Ta inte av dig pälsarna före pingst. Sk. Fram till fastlagen brukar det finnas få barn. KatkR 247—248. Povilas, jag har gjort allt och ordnat så att din kvarn ska vara redo att mala till söndag. JankKK 126. Vill du slåss ända till oktober: arbetet är ju inte färdigt? Gud-GuzR V 21. Brödet räckte bara till februari. RdN. Stackars den som ger sig in på fattigdomens väg: man börjar gå den som liten pojke och fortsätter dagligen ända till ålderdomen. JanR I 251. Det (björksav) räckte ända till rågskörden. Myk-PutR VII 296. Taket förblir omålat till semestern. VaižgRR II 445. För mig är det bara att hålla ut till marknadsdagen... Fram till neolitikum tillverkade människor redskap genom att knacka och retuschera sten. LAB 54. 3.1.3. Utöver namn på tidsbegrepp används även substantiv med andra lexikaliska betydelser för att bilda dessa konstruktioner — oftast sådana som betecknar processer, handlingar och personer. Fram till blomningen är växten nedsänkt i vatten. F II 112. Och bröd räcker till nästa tröskning. LKŽ VI 824. Fram till bröllopet bor hon med henne i studenthemmet. DovŽE 358. Ända fram till köldknäpparna […] bor han vid stranden. MarukŽSG 19. Men det gamla öknamnet fastnade och följde honom ända till döden. KrėvRg 7. Ända fram till Galilei […] skilde sig jorden ändå från de andra planeterna. SlavėnSS 91. Fram till Puzo bodde jänkarna här. Grl. Om vårarna brukade de alltid gå runt och låna bröd av de rika fram till den nya skörden. CvR IV 329. Och fram till stubben fanns det få gässlingar kvar. KatkR 78. Fram till universitetet studerade jag vid Marijampolės gymnasium (tsp.). 142 3.1.4. Konstruktioner vars verb uttrycker eller förutsätter rörelse och vars beroende led utgörs av namn på platser eller föremål är övergångsformer: de har en tids-rumslig betydelse. Nåväl, jag får vänta till nästa källa. BalcGP₁ 29. Barbora [gåskarlen] följde glatt med ända fram till förstugudörren. KatKR 114–115. När de tog farväl följde den gamle läraren ända till porten. BaltrPS 69. Fram till Dubysa kommer vi inte att rida förbi en enda gård. VienR IV 9. De gick tysta ända hem. Myk-PutR VII 122. 3.1.5. Konstruktioner med substantiviska, vanligtvis personliga, pronomen bildas jämförelsevis sparsamt. Fram till Bergi hade herre Siesickis använt dessa betesmarker. VienR V 24. Naturen gick ihärdigt mot människan och överskred inte allt det som hon hade skapat före honom. MarcinkPKJ 108. 3.1.6. Såväl i talspråk som i skriftspråk förekommer konstruktioner där det beroende ledet utgörs av ett ordningstal, medan substantivet inte anges men framgår av sammanhanget eller talsituationen. Substantiven dag, timme, år utelämnas vanligtvis. Så att det blir grusbelagt, ska det vara färdigt till den femtonde. CvR VIII 125. Fram till tolv kommer de att vara små pojkar, och sedan blir de ynglingar. SajJPK 166. Fram till fyrtiotalet talade du annorlunda. V kš. I betydelsen av ett visst klockslag används ibland, särskilt i talspråk, även ett enda räkneord. Man måste gå vid sjutiden. Jnš. 3.1.7. Substantiv som betecknar tidsmåttenheter, en obestämd tidsmängd eller allmänna tidsbegrepp, liksom orden slut, avslutning, början, hälft, mitt bildar det beroende ledet i konstruktioner som uttrycker en handling och dess slutliga tidsgräns, när de åtföljs av nödvändiga bestämningar. Den står kvar till augusti månad. Žg. Fram till 1939 var detta ett föremål som få kände till. SruogR V 19. Boet byggdes från morgonen och fram till kl. 11–12. IvanLP III 78. Den (borgen) var också gotisk och stod kvar sådan till 1500-talet. LI I 249. I tysthet stod Gruodis kvar ända till sista ögonblicket. GudzR V 359. De överger inte sina barn förrän det sista ögonblicket. IvanAŽP 243. Före vår tideräkning kom det förhållandevis mycket få bronsföremål och råbrons till Litauen. LAB 105. Fram till den tidsgränsen förblir godsens tjänstefolk och bönder under herrarnas myndighet. Myk-PutR VI 18. Fram till dess hade jag aldrig sett honom. MarukŽSG 9. I Kuršėnai och Viekšniai bedrevs krukmakeri av hela familjer ända in i sen tid. LEB 164. Vi hoppades kunna färdigställa den före månadens slut. Kv. Grisar får flest kullar från mitten av maj till mitten av juni. IvanLP II 21. Vi hade potatis ända till mitten av sommaren. Jnš. Substantivet dag förekommer vanligen också med en nödvändig bestämning. Ända fram till den 7 augusti fortsatte detta par korpar att föda upp sina ungar. IvanLP III 179. Fram till igår hade inte någon större grupp soldater besökt oss en enda gång. PetkKMD 111. I de diskuterade konstruktionerna har denna substantivfras med bestämning ganska ofta redan stelnat och fått en betydelse som liknar adverbens ännu, hittills, jfr: Ännu i dag förundras Mataušas över att han överlevde. BilR I 169. Det har aldrig funnits ett varmare och mildare klimat än det atlantiska fram till våra dagar. LI I 6. Som bestämning till substantivet i alla konstruktioner som diskuterats ovan kan ord från olika ordklasser förekomma, med undantag för räkneord och ord som betecknar sådana. Undantag är de fall då någons ålder anges med ett substantiv tillsammans med ett räkneord (jfr 3.2.1.). Barnet växte upp till tre års ålder och dog. LzPR VII 141. Jag tjänade till dess att jag var arton år. Mžk. Han levde i tre veckor. Grl. 143 3.2. Konstruktioner som betecknar en handling och dess ungefärliga varaktighet 3.2.1. Den ungefärliga varaktighet som uttrycks av konstruktioner med prepositionerna iki, lig(i) är nära förknippad med betydelsen av en slutlig tidsgräns. Den approximativa nyans som prepositionerna iki, lig(i) tillför är förhållandevis svag jämfört med andra prepositioner (apie, arti, netoli). Därför är även konstruktioner med ord som betecknar en obestämd mängd möjliga och förekommer. Överlag är konstruktioner med denna betydelse ganska sällsynta i dagens språk och bildas oftast med beteckningar för tidsmått, vilka kan stå ensamma (a) eller tillsammans med ett ord som anger mängd (vanligen ett räkneord eller ett räkneordspronomen) (b). a) Man behövde ta medicin i upp till en månad. Šts. Vid en sådan temperatur kan bakterier överleva i upp till ett dygn (trš.). Här föds kycklingarna upp i upp till en månad (tsp). b) Vissa ankor kan stanna under vatten i upp till 15 minuter. MastTZ 479. Så används medicinen i upp till några månader, tills såret har läkt helt (trš.). De skyldiga kan dömas till frihetsberövande i upp till några dygn (tsp). I detta tillstånd kan de förbli i upp till 21 dagar. IvanPP 172. Vår vanligaste art, kattugglan, ruvar i upp till 30 dagar. IvanAŽP 288. Konstruktionerna med denna betydelse, med prepositionerna iki, lig(i) och genitiv, är synonyma med motsvarande konstruktioner med prepositionen apie och ackusativ samt med konstruktioner med prepositionerna arti, netoli och genitiv (se A. Ruzė 1971: 10—12). 4. KONSTRUKTIONER MED PREPOSITIONEN iš 4.0. Prepositionen iš med genitiv i temporal betydelse har länge använts i våra skrifter. I dagens litterära språk är tidskonstruktioner med denna preposition inte särskilt produktiva och bildas uteslutande med substantiv som betecknar tidsbegrepp (jfr M. Čaikauskas 1959: 40). Ofta ligger prepositionen iš i dessa konstruktioner, tillsammans med substantivets genitiv, redan mycket nära ett adverb eller har helt övergått till adverbkategorin (se P. Būtėnas 1930: 78; K. Ulvydas 1964: 15—16; Lietuvių kalbos gramatika 1971: 464—466). Enligt betydelsen delas konstruktioner med prepositionen iš in i två huvudgrupper: 1) konstruktioner som betecknar en handling och dess inledande tidsgräns, 2) konstruktioner som betecknar en handling och dess period eller tidpunkt. Det finns dock inga särskilt tydliga formella gränser mellan betydelserna hos dessa konstruktioner. Konstruktionernas betydelse kan också påverkas av sammanhanget (se 4.2.1.) där de används, särskilt när deras bestämmande led utgörs av beteckningar för dygnets delar och årstider. 4.1. Konstruktioner som uttrycker en handling och dess initiala tidsgräns 4.1.1. Konstruktioner med prepositionen iš och genitiv som uttrycker en handling och dess initiala tidsgräns är syntaktiska antonymer till motsvarande konstruktioner med prepositionerna iki, lig(i) och genitiv. Deras huvudled består oftast av former av imperfektiva verb, särskilt presensformer, medan perfektiva verb förekommer endast i sammansatta former och particip. Konstruktioner med finita enkelverbformer av perfektiva verb uttrycker oftare en handling och tidpunkten då den inträffar (se 4.2.1.). I meningen förstärks betydelsen av en initial tidsgräns i konstruktioner med prepositionen iš av partikeln pat, som i dessa fall ganska ofta används efter prepositionen (se Lietuvių kalbos gramatika 1971: 594). 144 P. Būtenas påpekar, när han behandlar prepositionen iš i tidsbetydelse, att ”handlingens initiala tidpunkt ligger mitt i den tidsperiod som uttrycks med genitiv” (1930: 78). Här behövs ett förtydligande. Handlingens initiala tidpunkt ligger inom den tidsperiod som uttrycks av substantivet, men inte nödvändigtvis mitt i den: den initiala tidpunkten kan ligga såväl i början som mitt i eller i slutet av den tidsperiod som uttrycks av substantivet, eller vid någon annan punkt däri – varken prepositionen eller substantivet anger detta, jfr: Ända från kvällen putsade och ordnade vi oss. CvR₁ II 274. Han är redan sedan barndomen så slapp. Grl. 4.1.2. För att bilda konstruktioner med den aktuella betydelsen används oftast benämningar på delar av dygnet (morgon, dag, natt, kväll), årstider (sommar, vinter, höst, vår) samt benämningar på perioder i människans ålder. Jag har ätit sedan dagen – jag vill inte ha någon middag. Šts. Jag har haft ont i huvudet sedan natten. Als. Det frös ordentligt under natten. SruoGR V 112. Vems vintrar har inte blivit plöjda sedan hösten? Jurkūno! GričŽ 40. Vägarna är sönderkörda sedan vintern. Det har knappt funnits någon väg sedan vintern. LastUD 6. Stk. Hon har fortfarande två kjolar sedan flicktiden. Skdv. Om den där slinken har det ända sedan fordom bevarats sagor. MačAD 76. Konstruktioner med denna betydelse och benämningar på tidsmåttsenheter är ganska sällsynta. I dessa fall har substantivet alltid ett strukturellt nödvändigt attribut. Dessa minnen härrör från mina 13–16 år. Myk-PutR VII 258. Slottsruinerna har bevarats sedan 1500-talet (övers.). Konstruktioner med substantivet laikas ’tid’ används något oftare; även det förekommer alltid med ett attribut och bildar tillsammans med detta en stelnad fras. De kraftiga stenmurar står kvar från svenskarnas tid. SimonAŠL 89. 4.1.3. Konstruktioner med prepositionen iš som uttrycker en handling och dess initiala tidsgräns är alltid synonyma med konstruktioner med prepositionen nuo och samma lexikala sammansättning (se 6.1.). Konstruktioner med prepositionen iš används när man vill tydligt understryka att handlingen nödvändigtvis börjar inom den tidsgräns som uttrycks av substantivet. Betydelsen hos konstruktioner med prepositionen nuo är däremot mer generell: handlingen kan börja såväl inom den tid som uttrycks av substantivet som efter att den tiden har gått ut, jfr: Redan från ungdomen hade jag en ansenlig förmögenhet som mina föräldrar lämnat efter sig. BalčTVN₁ 123. Ända sedan morgonen myllrar småstaden redan av liv. Sedan hösten har han inte haft en smula i munnen. BaltPV II 346. Jag har följt er sedan första dagen. Myk-PutR III 46. De fattiga bröderna klagar sedan gammalt. MairPB₁ 21. 4.2. Konstruktioner som uttrycker en handling och dess period eller tidpunkt 4.2.1. Som huvudled i konstruktioner som uttrycker en handling och tidpunkten då den inträffar förekommer oftast enkla finita former av verb med punktuell aspekt. Samma betydelse har konstruktioner vars huvudled utgörs av infinitiv av verb med imperfektiv aspekt tillsammans med former av fysiska verb (baigti, nustoti och liknande) (t.ex.: på kvällen upphörde det att regna, från våren slutade han raka sig). Mer sällsynta konstruktioner som uttrycker en handling och dess period bildas med verb med imperfektiv aspekt. Konstruktioner med denna senare betydelse bildas aldrig med presensformer av verb. I konstruktioner som uttrycker en handling och dess period (a) eller tidpunkten då den inträffar (b) utgör benämningar på dygnets delar (vanligen morgon, kväll, natt) och årstiderna den underordnade leden. a) Lova inte dagen på morgonen, och inte flickan innan hon gifter sig. Från våren älskade han Baltažiedė, som var mycket äldre än han. PP 215. VienR I 365. b) På morgonen tröskade han två rågstackar. Redan på kvällen blötlade han tömmarna. Hästarna var dåliga, och det regnade under natten. Från våren torkade köksträdgårdarna ut. Travar som staplats på hösten rasade ihop nära kvarnarna. Msk. BaltPV I 88. Myk-PutAŠ₁ II 152. Vrš. Vkš. BaltPV II 359. 10. Gramatinės kategorijos ir jų raida 145 Genitiv tillsammans med prepositionen iš har den tydligaste betydelsen av en handlingsperiod (a) eller tidpunkten då den inträffar (b) i sådana meningar där det, utöver genitiv med prepositionen iš, även förekommer andra kasusformer eller adverb med samma betydelse, knutna till samma verb eller till ett annat samordnat verb. a) På kvällen och på morgonen, medan hon redan följde honom till stationen, bad hon honom hela tiden att stanna. ŽemR IV 221. Vincas blev alldeles sned: sedan hösten hade benen värkt, värkt, och nu värkte armarna. Srv. b) Om jag ändå hade gjort så, skulle jag ha plöjt sedan hösten och gått över åkern med drapak på våren… BaltR I 11. I konstruktioner med de här betydelserna ligger substantivets genitiv tillsammans med prepositionen iš närmast adverbet (jfr K. Ulvydas 1964: 15–18). 4.2.2. Konstruktioner med prepositionen iš och genitiv, som uttrycker en handling och tidpunkten då den inträffar, är synonyma med de mycket mindre vanligt förekommande konstruktionerna med samma betydelse som har prepositionen nuo och genitiv (se exempel i 6.2.1.). (Konstruktioner med prepositionen nuo och genitiv som uttrycker en handling och dess period bildas inte alls.) Dessutom är konstruktioner med prepositionen iš och genitiv, som uttrycker en handling och dess period (a) eller tidpunkten då den inträffar (b), alltid synonyma med motsvarande konstruktioner med ackusativ och konstruktioner med lokativ. Deras betydelse av period eller tidpunkt är alltid tydlig och entydig. I dagens litteraturspråk är de vanligaste synonyma konstruktionerna sådana som bildas med de aktuella substantivens ackusativ (endast substantivet vakaras, när det står utan bestämning, används oftare i lokativ än i ackusativ). a) Vem viskar ni med vid husen över staketet på morgonen? SruogR III 10. Nu tävlar alla bönder med varandra när de lejer folk på våren. PetkKMD 472–473. b) Domininkėlis smyger sig på muren på morgonen. CvMS 64. [Räven] kom på kvällen till husbonden (= husägaren). Lt III 62. En skur passerade under natten. ŽemRII 238. På våren skickade man mig till Babras för att valla grisar. ŽemR II 174. På hösten blev alla fåren sjuka. Jnš. Synonyma konstruktioner med lokativ av årstidsnamn och ordet naktis, som uttrycker en handling och dess period (a) eller tidpunkten då den inträffar (b), är mer typiska för dialekter och folklore. När de används i skönlitterära verk har de alltid en ålderdomlig eller dialektal prägel. En sådan prägel är inte utmärkande för konstruktioner med orden rytas, vakaras. a) På morgonen brukade hon springa till affären. MarkPRL 133. Och under natten dånade en tung ångmaskin över oss. Man behöver inte så någon annans gröda först på våren. Ds. Jag ser henne, slank och lång, gräva bäddar i trädgården på våren. VenclPU 289. b) Jag gick ut på morgonen för att skaka. Dglš. De säger att de brukade komma fram på kvällen eller på morgonen. SimonOBT 96. På våren, när hästen smiter ut ur stallet, går den iväg med språng och kastar benen högt. Rod (LKŽ VIII 106). På hösten började folk tröska. SlančSA 291. 5. KONSTRUKTIONER MED PREPOSITIONEN iš po 5.1. Konstruktioner med prepositionen iš po och genitiv uttrycker en handling och den tidpunkt efter vars utgång handlingen förverkligas. De är nästan inte karakteristiska för dagens litterära språk; för detta ändamål används synonymiska konstruktioner med prepositionen po och genitiv (se 8.1.). Dessa konstruktioner är mycket improduktiva: de förekommer något oftare med orden natt, vinter, och då och då med något enstaka substantiv som betecknar en process. I trädet hittade man efter natten en röd flagga. CvR IV 289. När flugan vaknade till liv efter vintern kröp den envist över fönsterrutan. BaltrTK I 109. Efter en hård och sträng vinter grydde våren mycket snabbt. ŽemR I 194. Barnet återhämtade sig efter sjukdomen. Grk. Vi återhämtade oss efter resan. ŽemR IV 218. 146 6. KONSTRUKTIONER MED PREPOSITIONEN nuo 6.0. Prepositionens nuo tidsbetydelse lyfts fram eller ett enstaka exempel på denna betydelse ges i olika grammatikverk (se A. Schleicher 1856: 288; J. Jablonskis 1957: 655–656; P. Būtenas 1930: 94; Lietuvių kalbos gramatika 1971: 598). E. Frenkelis (1929: 116–117) behandlar mer ingående prepositionen nuos tidsbetydelse. Tidskonstruktioner med prepositionen nuo och genitiv är mycket produktiva och används flitigt både i talspråket och i skriftspråket. De uttrycker: 1) en handling och dess begynnande tidsgräns, 2) en handling och tidpunkten då den äger rum. 6.1. Konstruktioner som uttrycker en handling och dess begynnande tidsgräns 6.1.1. Konstruktioner med prepositionen nuo och genitiv, som uttrycker en handling och dess begynnande tidsgräns, är syntaktiska antonymer till konstruktioner med prepositionerna iki, lig(i) och genitiv, vilka uttrycker en handling och dess avslutande tidsgräns. Den handling som uttrycks av deras verb kan börja antingen inom den tidsram som substantivet anger eller efter den tid som substantivet anger3, jfr: Min mor kände henne från ungdomen. ČiuIRR 244. Fönstren var fortfarande igenspikade sedan vintern. SimonOBT 42. Hon hade inte kommit sedan tröskningen. Ér. Sedan pingst hade det inte kommit något ordentligt regn. CvR VIII 101. Han hade redan sedan frukosten viftat med rockskörten. PaukštPM 56. Huvudledet i konstruktioner med prepositionen nuo som uttrycker en handling och dess begynnande tidsgräns består av verb i båda aspekterna. Konstruktioner med imperfektiva verb dominerar. Som underordnat led förekommer oftast substantiv som betecknar tidsbegrepp, mer sällan substantiv med andra lexikala betydelser. De flesta substantiv som betecknar tidsbegrepp kan användas utan bestämningar (med undantag för de fall som anges i 6.1.6–6.1.8). De aktuella konstruktionerna med prepositionen nuo har också en nyans av kvantitetsbetydelse. 6.1.2. De mest frekvent använda konstruktionerna har namn på dygnets delar (vanligen med morgon), årstider, högtider, måltidstider, perioder i människans ålder, arbetstid, vilotid, tid för ceremonier och liknande som substantiv. Ja, sedan i morse har vi gått runt på museer med den där historikern. VienR VII 138. Redan från gryningen har far plöjt. Ds. Sedan hanegället tröskade han ut två lador. Dkš. Jag har inte haft någon halm sedan i våras. Dov. Norbertas arbetade i Vilnius från midsommaren. Gud-GuzKIT I 175. Här hade det ännu sedan i höstas och vintras blivit kvar allehanda skräp. Myk-PutR VI 169. Från Sankt Georgsdagen öppnar ladan. Lt V 379. Det var först från jurginių som de skaffade sig en piga.VienIMA 7. Sedan jul skakar vi ihop foder åt korna. LKŽ VI 450–451. Kon har inte flyttats sedan middagstid. Ds. De båda hade båda hållit på att sälja brännvin ända sedan förmiddagen.VaižgRR I 451. Ända sedan barndomen började han leva ett självständigt liv. MarcBR 36. Den sonen hade en liten tjur som han uppfostrat sedan ungdomen. LTR 232. Sedan rågskörden har ingen längre vågat övernatta. Sedan förra söndagen talar han inte längre med mig. Sedan april arbetar jag på tegelbruket, men där är det likadant. Vks. Våra systrar bar brokiga kläder sedan gammalt. Vårt Östersjön har i evigheter slagit mot sanden. SNėrP₁ 241. 3K. Musteikis påstående att verbhandlingen i litauiska tidskonstruktioner med prepositionen nuo inte omfattar den tid som uttrycks med substantivet är alltför kategoriskt (1972: 257). Enligt ett sådant påstående skulle uttrycket nuo 1955 metų gyvena Vilniuje betyda att personen ännu inte bodde i Vilnius år 1955, utan började bo där först år 1956; uttrycket nuo pirmadienio lyja skulle betyda att det inte regnade på måndagen, utan att det började regna först på tisdagen, osv. 10* 147 6.1.3. Konstruktioner med substantiv som betecknar processer är lexikalt sett obegränsade, men används ändå något mer sällan jämfört med konstruktioner som innehåller benämningar på tidsbegrepp. En företeelse som inte setts i fängelset sedan upproret år tjugofyra. Gud-GuzR V 243. Den öppna kampen för pressfrihet började efter föreställningen i Palanga och misslyckandet den andra sommaren i Mintauja. PetK 684. Vi hade inte setts på ganska länge: ända sedan jag greps. Gud-GuzR V 94. Han hade aldrig sett sådana träd sedan födseln. Lknv. Sedan Petros avfärd hade hennes hjärta värkt outhärdligt. BilR₁ I 231. Konstruktioner med denna betydelse förekommer ganska sällan också med substantiv med andra lexikala betydelser, när de används metonymiskt i tidsbetydelse. Denna tradition har levt vidare ända sedan Jablonskis (trš.). När det inte regnade från snön. Skr. 6.1.4. Konstruktioner bildade med substantiv som betecknar platser eller föremål används rikligt. De är övergångsformer och har en rumslig-temporal betydelse. Ända sedan Dinbark hade hans huvud, som han inte längre kunde styra, hängt åt sidan. VaižgRR II 72. Det började ljusna vid halvdagsmörkret. Vks. Den gamla lyriska sången upprepas från och med den tionde fyraradiga strofen. LKŽ V 653. 6.1.5. I talspråket förekommer konstruktioner vars underordnade led utgörs av ett ensamt räkneordsgenitiv tillsammans med prepositionen nuo. Vilket substantiv räkneordet i så fall ersätter framgår av sammanhanget eller talsituationen. I går lade jag mig vid fem. Jnšk. Från den femtonde går jag på semester. Vks. 6.1.6. Substantiv som betecknar tidsmåttenheter och obestämd tidslängd, liksom orden diena, naktis i konstruktioner som uttrycker en handling och dess tidsmässiga startgräns används med strukturellt nödvändiga bestämningar. Från 1500-talet var den sammansatta arméns chef hov- eller fälthetmanen. LI I 166. Från år 63 styrde han en liten landbit. LZPR II 13. Det har ännu inte lämnats tillbaka sedan förra året. Brt. Det varade ungefär från november månad hela vintern. IvanAŽP 113. Från och med denna timme är vår dörr stängd för dig. Vks. De hade mycket gemensamt ända sedan det ögonblick då de möttes på Merkinės häkte för två och ett halvt år sedan. BaltrTK I 309. Greitė har nämligen inte haft någon ro sedan själva bröllopsdagen. Simon R V 13. Sedan första dagen följer de varandra med ilskna blickar. ČiulRR II 243. Jag har inte fått en blund i ögonen sedan natten till måndagen. Grl. Substantiv som fungerar som underordnat led i sådana konstruktioner och har en bestämning anger ofta ett datum eller en annan konkret tid, särskilt när bestämningen är ett ordningstal. Men, som exemplen visar, kan substantivet tillsammans med bestämningen också bilda en stelnad fras vars betydelse ligger nära adverben nuo šiol, nuo tada. Detta gäller särskilt substantiv som betecknar en obestämd tidslängd och ordet diena. I sådana fall betecknar substantivet tillsammans med bestämningen inte en konkret tid, utan en viss allmän tidsperiod. 6.1.7. Konstruktioner med substantiv som betecknar allmänna tidsbegrepp och har strukturellt nödvändiga bestämningar är inte ovanliga. I detta fall bildar substantivet med bestämningen vanligen en stelnad fras vars betydelse ligger nära adverbet nuo tada. Men jag har inte rört vare sig en gräshoppa eller en liten fågel sedan dess. SajK 32. Sedan dess går han ännu listigare förbi tsarens drängars blickar. CvMS 129–130. Från denna tid gjorde de besegrade ättlingarna till de gamla furstedynastierna inte längre anspråk. LI I 84. Sedan Galileis tid har mycket förändrats i kikarkonstruktionen. SlavėnSS 90. Och ändå började läget i lägret långsamt förbättras från den tiden. SruogR V 26. 6.1.8. Konstruktioner med substantiven galas, pabaiga, pradžia, pusė, vidurys, som används med nödvändiga bestämningar, uttrycker en handling och den konkreta del av tidsintervallet från vilken handlingen börjar. Från slutet av 1800-talet började revolutionära stämningar märkas i landets alla hörn (tsp.). Elektrometallurgin började utvecklas först från 1800-talet. 148 slut. NovodvMT 41. Våra studenter har redan sedan början av maj inte haft något att betala hyran med. Myk-PutR I 655. Från mitten av augusti tilltar frukternas mognad. LKŽ VIII 227. 6.1.9. Konstruktioner som betecknar en handling och dess tidsmässiga utgångspunkt, bildade med prepositionen nuo och ett substantiv i genitiv som betecknar människans ålder, dygnets delar, årstider eller allmänna tidsbegrepp, är synonyma med konstruktioner med prepositionen iš och motsvarande substantiv i genitiv (om betydelsenyansskillnaderna mellan dessa konstruktioner, se 4.1.), jfr: Drömmen som man drömt sedan spädbarnsåldern gick i uppfyllelse. SimonR V 300. Jag har ända sedan barndomen bara kunnat tänka långsamt. SimonNTP 371. Redan tidigt på morgonen strövar han omkring längs gårdarna. GričŽ 60. Vi hade kläder sedan sommaren. ŠRagSD1 71. Många åkrar i vår trakt förblev osådda sedan hösten. PetkKMD 463. Vårt folk i Litauen har tänkt så sedan urminnes tider. BinkRn 107. Och redan från första dagen började den häxan hata de två barnen. BsRP 144. Han hade känt honom ända sedan den tiden då han själv också bodde i byn Šelikinai. VienR V 33. 6.2. Konstruktioner som betecknar en handling och tidpunkten då den inträffar 6.2.1. Betydelsen av tidpunkten då handlingen inträffar i konstruktioner med prepositionen nuo och genitiv har inte tydligt skilts från betydelsen av handlingens tidsmässiga utgångspunkt och kristalliserats till en helt självständig betydelse. Man kan endast tala om ansatser till en sådan betydelse, eftersom dessa konstruktioner nästan alltid kan tolkas på två sätt. Därför tas betydelsen hos prepositionen nuo som används i sådana konstruktioner ofta inte ens upp separat i grammatikverk (jfr P. Būtėnas 1930: 94; J. Kruopas 1953: 26; Lietuvių kalbos gramatika 1971: 598). Det är endast E. Frenkelis (1929: 116–117) som skiljer ut prepositionen nuo när den används för att uttrycka tidpunkten då handlingen inträffar och ger exempel på denna användning. Konstruktioner med den aktuella betydelsen bildas i skriftspråket med perfektiva verb som betecknar en engångshandling. Den tydligaste betydelsen av tidpunkten då handlingen inträffar har konstruktioner med substantiven morgon, kväll, vår och höst. Kedulis gick åter till smedjan redan på morgonen. Myk-PutR VI 219. Jurgaitis lade sig på kvällen, helt frisk. LKŽ. Jag ska släppa ut Mykoliukas på bete från våren. VienIMA 72. De andra bönderna plöjer alla fält på hösten. Vvr. Om synonymer till dessa konstruktioner, se 4.2.2. Med substantiv med andra betydelser är sådana konstruktioner tillfälliga. I början av 1400-talet bildades Vilnius och Trakai vojvodskap i Litauen. LI I 166. Se, från mitten av 1800-talet avskaffades livegenskapen. KatkR 10. I sådana fall används i skriftspråket vanligen synonyma konstruktioner med lokativ. Deras betydelse av tidpunkten då handlingen inträffar är helt tydlig och entydig, jfr: Under andra hälften av 1400-talet delades särskilt många bönder ut till stormännen. LI I 155. 7. KONSTRUKTIONER MED PREPOSITIONER från – till, från – ända till 7.1. I det nutida litterära språket är tidskonstruktioner vanliga där två prepositioner med kasusformer ingår som underordnat led: prepositionen nuo med genitiv och prepositionen iki eller lig(i) med genitiv (från morgon till kväll springer jag omkring, straffas med tre till fem års fängelse). Sådana konstruktioner uttrycker en handling och dess tidsgränser. Liksom konstruktioner med prepositionen tarp (jfr 10.) anger deras underordnade led handlingens initiala och slutliga tidsgränser, mellan vilka handlingen pågår eller äger rum. Till skillnad från konstruktioner med prepositionen tarp behandlas 149 dessa konstruktioner har en mycket tydlig nyans av varaktighet. Å andra sidan är det ofta möjligt att utelämna ett av elementen i konstruktionernas underordnade led (genitiv med prepositionen nuo eller genitiv med prepositionerna iki, lig(i)); då kan konstruktionen bildas med det återstående elementet i det underordnade ledet, men den får samma betydelse som konstruktioner med prepositionen nuo eller konstruktioner med prepositionerna iki, lig(i). 7.2. Som huvudled i konstruktionerna kan verb av båda aspektklasserna förekomma, men konstruktioner med imperfektiva verb dominerar. Dessa konstruktioner bildas i huvudsak med substantiv av samma betydelse som i konstruktioner med prepositionerna nuo, iki, lig(i). Konstruktioner med substantiv som betecknar tidsbegrepp används oftast, mer sällan med substantiv som betecknar processer. Städet ljöd från tidig morgon till kväll. KrėvRg 185. Kazimieras var nu borta ute på fälten från morgon till kväll. BaltPV I 254. Från höst till vår gick jag i träskor. VenclPU 46. Och från jul till nyår skrattade Barbe verkligen inte. SimonR V 104. Från middag till kvällsmat slog han hela ängen. Gll. Månen lyste från solnedgång till soluppgång. BalcAP 275. När samma substantiv betecknar den initiala och den slutliga tidsgränsen kan substantivets genitiv i konstruktionens underordnade led anges endast med den ena prepositionen, medan den andra kan följas av genitivformen av ett pronomen som ersätter substantivet. Från en söndag till nästa sydde och gjorde hon om moderns gamla kläder med Tamos hjälp. LzPR II 379. 7.3. Substantiv som betecknar tidsmåttsenheter och allmänna tidsbegrepp, liksom orden slut, avslutning, början, hälft och mitt, förekommer alltid med nödvändiga bestämningar. Tillsammans med substantiven bildar dessa bestämningar mycket ofta uttryck som betecknar vissa datum. Från september 1942 till augusti 1943 [...] utplånade nazisterna här mer än 500 tusen fångar. T 1970 297. Sådana gravfält i kustzonen bevarades från de första århundradena av vår tideräkning fram till 500-talet. LI I 29. Från urminnes tider till våra dagar skälver vår jord. LzPR VII 287. Jakt är tillåten från den 20 juli till den 1 februari. MastTZ 507. De kan ses från början av april till oktober. IvanAŽP 220. I Litauen hittas färsklagda ägg från mitten av april till början av maj (=ägg som lagts hittas). IvanLP III 86. 7.4. Konstruktioner vars underordnade led innehåller räkneord eller ord från andra ordklasser som ersätter dem har särskilt tydlig betydelse av handling och dess varaktighet. Denna process varar från 15 till 30 timmar. NovodvMT 51. En sådan pulsation varar från några timmar till flera tiotals dagar. MG1969 6 4. 7.5. Det förekommer konstruktioner där det underordnade ledet inte består av substantiv utan av räkneord. Sådana räkneord anger oftast klockslag eller dagar i månaden. Vi satt kvar vid den där olycksaliga byrålådan från klockan tre till halv nio. PetkK 704. Från åtta på morgonen till tio på kvällen snurrade jag omkring i det latinska köket som en virvelvind. VienlMA 197. Ansökningar tas emot varje månad från den sextonde till den tjugonde. (jfr). 8. KONSTRUKTIONER MED PREPOSITIONEN po 8.0. Konstruktioner med prepositionen po och genitiv, med undantag för stelnade konstruktioner med betydelsen sätt, uttrycker i allmänhet tid (jfr Lietuvių kalbos gramatika 1971: 649—650). 150 Konstruktioner med prepositionen po och genitiv är syntaktiska antonymer till konstruktioner med prepositionen prieš och ackusativ samt konstruktioner med prepositionen pirm(a) och genitiv. I äldre skrifter användes prepositionen po även med dativ och instrumental för att uttrycka tid (se E. Fraenkel 1929: 154–157; J. Otrębsky 1956: 332–334; J. Palionis 1967: 182–183). I dialekterna används prepositionen po fortfarande med dessa kasus i tidsbetydelse (se Z. Zinkevičius 1966: 423). Enstaka tidskonstruktioner med prepositionen po och dativ förekommer i skönlitterära verk, till exempel: Och efter fläsket, efter korvarna glider [ölet] självt ner i strupen. VaižgR VIII 77. Men efter upproret, när det väl tog fart, tog det fart. Gud-GuzR I 14. Tidskonstruktioner med prepositionen po och dativ eller instrumental är helt främmande för dagens litterära språk. Konstruktioner med prepositionen po och ackusativ som används i litteraturspråket behandlas inte här, eftersom de inte hör till ämnet för denna undersökning. Konstruktioner med prepositionen po och genitiv uttrycker: 1) en handling och den tidpunkt då handlingen förverkligas efter att denna tid har löpt ut, 2) en handling och den tidsrymd som skiljer handlingen från en tidigare tidpunkt. 8.1. Konstruktioner som uttrycker en handling och den tidpunkt då handlingen förverkligas efter att denna tid har löpt ut 8.1.1. Tiden som uttrycks av ett böjt ord i konstruktioner med prepositionen po är endast en referenspunkt på tidslinjen, i förhållande till vilken verbhandlingen är senare. Med andra ord äger handlingen rum inte inom den tidsperiod som anges av det böjda ordet, utan efter dess slutgräns. Konstruktionernas led visar emellertid inte om handlingen följer omedelbart efter den angivna tidsperiodens slutgräns eller är åtskild från den, jfr: Efter förmiddagsmålet åker vi vidare. VencIJA 427. Musen kom hem först efter middagstid. VienR II 276. När det är nödvändigt att betona hur lång tid som skiljer verbhandlingen från den tidigare tid som betecknas med substantivet, utvidgas konstruktionen med ytterligare ett kasus av det böjda ordet eller ett kasus med preposition, jfr: Precis en vecka efter bröllopet dog den gamle plötsligt. ŽemR IV 420. Jag kom till världen några veckor efter livegenskapens avskaffande. PetkK 326. Fyra dagar efter kalvningen mår kon redan alldeles bra (tsp.). 8.1.2. Vanligast är konstruktioner där det underordnade ledet utgörs av substantiv som betecknar delar av dygnet, årstider, veckodagar, helger, måltidstider, arbets-, vilosamt, högtids- och historiska perioder. Först efter natten går morgonstjärnan upp för oss. Myk-PutBV 138. Efter nusigunaitis hördes rop och skrik. LKŽ VI 87. Efter vintern piggnade också mormor till. Alk. Och sommaren kommer först efter våren. Vdk. Efter söndagen ska vi skörda vete. T 1967 111. Det året frös det till först efter jul. AvyžISK 29. Efter frukosten for han genast iväg. PaukštK 143. Efter rågskörden mognar vetet. BaltPV II 282. Efter gödselkörningen försökte man genast plöja åkrarna. LEB 67. Efter rasten går man vidare till nästa klass. PaukštPM 150. Efter att ha återvänt till Kaunas från semestern redigerade jag åter tidskriften. VencIJA 215. Efter advent bestämdes också bröllopet. GricŽ 302. Först efter den polska ockupationstiden öppnades dörrarna till detta gymnasium även för „klopų“-barn. BsRR I. Efter tolv försvinner det igen. Lt IV 642. 8.1.3. En annan mycket produktiv grupp utgörs av konstruktioner med substantiv som betecknar processer och tillstånd. Han återhämtade sig efter sjukdomen. Lp. Efter en veckas belägring intog de […] Pskov. LI I 71. Åter efter långa gräl och samtal, efter kacklande och bölande 151 och rop gav bort kultingen för att uppfostras av katten. CvR VII 314. Efter auktionen började Jurgis Kilpa bli yr. LKŽ VI 1032. Efter befruktningen växer pistillblommornas kolv mycket. F II 20. Martelė visar sig inte alls efter badet, som om hon hade gjort något ont. CvMS 201. Efter detta gräl funderade Domantienė i flera dagar på vad hon skulle göra härnäst. GruŠK 53. Efter kvällsmaten går vi och äter frukost. BaltPV II 347. Efter vännens operationer lider Krizas lite mindre. CvMS 305. Efter stormarna kommer solen att skina. JanR I 189. 8.1.4. Konstruktioner med substantiv med andra lexikala betydelser har en mindre tydlig tidsbetydelse: med benämningar på personer, djur, platser, maträtter, föremål, historiska dokument och dylikt. Efter Bagdon kom även hans tur. Vkš. Efter det provinsiella Kaunas hamnade J. Tysliava i en helt annan miljö. TyslNR 8. Efter kålen kom det kött till förrätten. KatkR 183. Efter kalvningen gav kon en full hink råmjölk. Grš. Efter teet lade hustrun, som varje kväll, patiens. VienR II 222. Efter måltiden och dryckerna töms mästarens hus. CvMS 183. Efter tårarna kommer hon att fnissa, så blir det bra. Vj. Efter Litauens tredje statut gjordes inga större förändringar i biodlingsrätten. LEB 147. Svartträda hålls oftast efter vårsådden. MonstP 161. 8.1.5. Samma betydelse har konstruktioner som bildas med substantiviska (vanligen personliga) pronomen. Efter mig kommer någon annan. JablRR I 660. Han börjar alltmer tänka på dem som måste leva efter honom... VencLGD 79. Efter oss finns vi inte. Klvr. Hyresgästen, från den tiden, levde med händerna hängande; ju värre det blev, desto närmare slutet; som om det var avsiktligt, så att ingen annan skulle bo där efter honom. VaižgRR I 272. Först efter alltihop kom milismännen. Vkš. 8.1.6. Konstruktioner bildas också med räkneord som används i betydelsen klockslag, månadsdagar eller år. Sådana konstruktioner är mer typiska för talspråket. Efter nio kom ännu en sjukvårdare. SirGirŠV 16. Efter fyrtiotalet förändrades de litauiska böndernas situation i grunden (trš.). Han lovade att betala tillbaka skulden efter femton. Grl. Efter sju orkar jag inte längre. Iš. 8.1.7. Substantiv som betecknar allmänna tidsbegrepp och tidsmängder har i konstruktioner med denna betydelse alltid ett attribut som är strukturellt nödvändigt. Konstruktioner med denna lexikala sammansättning förekommer mycket sällan. Efter istiden blev klimatet åter varmare. IvanAŽP 53. Efter badsäsongen ligger stranden öde (tsp.). Efter klockan åtta är det farligt att gå här (trš.). 8.2. Konstruktioner som betecknar en handling och en tidsmängd som skiljer handlingen från en tidigare tid 8.2.1. Som huvudled i konstruktionerna står verb av båda aspekterna. Den underordnade leden utgörs vanligen av substantiv som betecknar tidsbegrepp, antingen ensamma eller tillsammans med ord som anger mängd. Substantiv som betecknar processer används mycket sällan i sådana konstruktioner, och då alltid tillsammans med ett ord som anger mängd, jfr: Efter ett par fisketurer lockar man inte längre ut en sådan ”fiskare” till sjöss ens med guld (tsp.). 8.2.2. Den tidsmängd som skiljer handlingen från en tidigare tid kan vara bestämd (a) eller obestämd (b). a) En bestämd tidsmängd uttrycks med substantiv som betecknar tidsmåttenheter; dessa kan stå antingen ensamma eller tillsammans med räkneord. I detta fall används räkneord alltid tillsammans med substantiv som betecknar andra tidsbegrepp. Konstruktioner med den sistnämnda lexikala sammansättningen är improduktiva. Om en månad börjar vi gräva upp potatisen. Rk. Efter en halvtimme dök hon åter upp hos Šariukai. PaukštK 187. Efter en vecka återvände Jadvyga från Vilnius. Myk-PutR 152 VII 108. Efter sex månader kom han ihåg sin far. BalčTVN 76. För första gången på fyra dygn äter kämparna med god aptit. MarcBR 224. Storkungarna börjar stå stilla en stund först efter två veckor. IvanAPŽ 246. Kom förbi till oss om ett par dagar. Als. Efter två vintrar slutade jag skolan. Grl. b) En obestämd tidsmängd uttrycks med substantiv som ensamma betecknar en obestämd tidsmängd eller med substantiv som betecknar andra tidsbegrepp och står tillsammans med ord som anger en obestämd mängd. Plötsligt hördes ett prassel i fjärran, och ett ögonblick senare mullrar det redan ovanför våra huvuden. MarkPRL 48. Misiulis gick ut och kom tillbaka med pengarna efter en liten stund. KrėvRg 227. Efter några veckor kallades bara Cinokas till rätten. ŽemR II 105. Efter några år dog den gamle. Myk-PutR VI 265. Efter ett tiotal minuter höll Povilas två vackra och stadiga sedlar i handen, med hundratalet angivet på dem. MarcBR 79. Och sedan, efter många dagar, blev det begravning. Efter några sömnlösa nätter och dagar [...] avslutade Stenia arbetet. SimonOBT 31. LzPR 394. En obestämd tidsmängd anges också av substantivet tid tillsammans med ett mängdangivande ord, varmed det bildar ett stelnat uttryck. Efter ganska lång tid återvände läraren. VenclR II 45. Efter en tid hördes steg på andra sidan porten. KrėvRg 262. Efter en stund kom han till sans, som om han vaknade ur en sömn, och insåg att han inte hade några pengar kvar. Lnkv. §.2.3. Konstruktioner med prepositionen po och genitiv, som betecknar en handling och en bestämd (a) eller obestämd (b) tidsmängd som skiljer handlingen från en tidigare tid, är synonyma med konstruktioner med prepositionen už och genitiv (se 11.), jfr: a) Han betalade tillbaka skulden efter en månad. Ant. Vi åker till dina föräldrar om ett år. BsRP 235. Mamma kommer ju inte hem förrän om en vecka. Han dog tre dagar senare. Om en halvtimme börjar folk samlas. LzPK 41. Lt IV 481. LzPR VII 168. b) Jag kommer tillbaka om en liten stund. Pn. Efter några minuter släppte han föremålet ur näbben. IvanLP III 27. Mitt tåg i riktning mot Tilžė–Klaipėda avgår om några timmar. SimonNTP 154. 9. KONSTRUKTIONER MED PREPOSITIONEN prie 9.1. Prepositionen prie användes i äldre skrifter i tidsbetydelse inte bara tillsammans med genitiv, utan också med dativ (E. Fraenkel 1929: 35; J. Palionis 1967: 184–185). I dagens litterära språk står denna preposition alltid tillsammans med genitiv (J. Būtenas 1930: 116–118; J. Kruopas 1953: 27; M. Čaikauskas 1963: 11–13; Lietuvių kalbos gramatika 1971: 604–605). Tidskonstruktioner med prepositionen prie är inte särskilt typiska för det litterära språket (J. Kruopas 1953: 27) och är lexikaliskt begränsade. De uttrycker en handling och tidpunkten då den förverkligas. 9.2. Tydligare tidsbetydelse har de konstruktioner vars bestämmande led utgörs av substantiv som betecknar personer, processer, vissa företeelser och tid. Krönikan skrevs vid Vilnius biskop Povilas Alšėniškis tid. JučLM 185–186. Men att tala så inför den unga flickan. Inför tjänsteflickan undvek också greve Marijonas och gästen sin tillgjorda medkänsla. SruogR III 231. VienR II 51. Hon dog när svärdottern var där. Vid lunchen serverade och delade en annan grupp andar ut maten. Vid kaffet bläddrade han igenom morgontidningen. Gå upp, du får liv i dig när du börjar arbeta. Vid elden tänker han på sina hustrur. Framåt kvällen börjar det åter mulna. Skr. BalčGK 20. VencIGD₁ 175. Šts. MarukŽSG. Všt. Ibland används även substantiviska pronomen i tidsbetydelse i stället för substantiv. Det blir bättre för oss att leva när han är där. LKRŽ 93. Vågade inte tala litauiska när de var där. LKŽ. 153 9.3. Många konstruktioner med andra betydelser (till exempel sätt, villkor, plats och liknande) och med prepositionen prie får också ofta tidsnyanser i meningen4. I dialekterna används, utöver de redan nämnda, även andra slags tidskonstruktioner, men de är inte typiska för det litterära språket. I deras ställe används andra tidskonstruktioner (se J. Kruopas 1953: 27). 10. KONSTRUKTIONER MED PREPOSITIONEN tarp 10.1. Tidskonstruktioner med prepositionen tarp och genitiv uttrycker en handling och dess tidsgränser. I dagens standardspråk är de inte särskilt vanliga. Huvudsatsen innehåller verb i båda aspekterna. Den underordnade satsen kan bestå av substantiv som betecknar tidsbegrepp eller processer. 10.2. De aktuella konstruktionerna bildas sällan med ett enda substantiv. I sådana fall står substantivet alltid i plural genitiv. Vi arbetade en hel del mellan högtiderna. BalkS 204. Mellan sessionerna ökade strålningen flera tiotals gånger. T 1970 290. Konstruktioner där den underordnade satsen består av två substantiv som förbinds med konjunktionen och, ibland med samt., är vanligare. Och nu väntade han på att nästa tjänare skulle komma mellan elva och halv tolv. BalčAŽ 11. Gödsel kördes vanligtvis ut på åkrarna mellan vårsådden och höbärgningen. MLTE II 565. Det brann ner mellan frukost och lunch. BūtPM 132. Mellan jul och trettondagen infaller de tolv dagarna. KG 401. 10.3. Substantiv som betecknar tidsmåttenheter har i sådana konstruktioner alltid strukturellt nödvändiga bestämningar. I sådana fall uttrycks substantivet oftast (men inte alltid) endast i den andra delen av den underordnade satsen, som följer efter konjunktionen, medan den första endast innehåller ett ord som fungerar som bestämning. Mellan år 400 och 800 skedde stora förändringar på Litauens territorium. LI I 32. Mellan 15 000–14 000 f.Kr. och 8000 f.Kr. förekom tre kalla och fuktiga perioder. RimPLG 12. Ungarna ruggade […] mellan augusti och oktober. IvanLP II 126. Nio passagerare sköts mellan den 25 november och den 15 februari. IvanLP II 68. Det måste ju ske mellan klockan elva och tolv på natten. SimonVK II 110. 11. KONSTRUKTIONER MED PREPOSITIONEN už 11.1. Tidskonstruktioner med prepositionen už och genitiv uttrycker en handling och ett tidsintervall som skiljer handlingen från en tidigare tidpunkt. De är syntaktiska antonymer till motsvarande konstruktioner med prepositionen prieš och ackusativ samt konstruktioner med prepositionen pirm(a) och genitiv, vilka uttrycker en handling och ett tidsintervall som skiljer handlingen från en senare tidpunkt. J. Jablonskis har i såväl ”Kasus och prepositioner” som i sina artiklar ersatt prepositionen už i sådana konstruktioner med prepositionen po (se 1957: 667; 1959: 188, 231, 297). Han tycks inte någonstans tydligt ha formulerat skälen till korrigeringen, men av enskilda anmärkningar framgår att han ansåg bruket av prepositionen už i tidsbetydelse vara felaktigt och främmande för det litauiska språket (1959: 187–188, 229). Prepositionen už har emellertid haft denna betydelse i litauiskan sedan gammalt. Exempel på den finns i skriftliga källor (se A. Bezzenberger 1877: 246; E. Fraenkel 1929: 178). Som materialet i ”Litauiska språkets atlas” och excerpterna i den akademiska ”Litauiska språkets ordbok” visar, är tidskonstruktioner med prepositionen už levande i många litauiska 4 Šitokių konstrukcijų pavyzdžių yra M. Čaikausko straipsnyje (1963: 11 – 13), ypač c poskyryje. Straipsnio autorius jas skiria prie laiko reikšmės, bet taip pat pažymi, kad tokios konstrukcijos turi ir kitų reikšmių atspalvių. 154 dialekter5. De förekommer också i folkloren. Akademikern J. Balčikonis översättningar är fulla av sådana konstruktioner. Deras bruk i litteraturspråket är numera etablerat (se B. Vosylité 1951: 31; J. Kruopas 1953: 28; Lietuvių kalbos gramatika 1971: 645 – 646; Dabartinės lietuvių kalbos žodynas 1972: 878). Det råder alltså inget tvivel om att tidskonstruktioner med prepositionen už och genitiv är godtagbara i det moderna litteraturspråket. 11.2. Den tidsmängd som uttrycks av det underordnade ledet i konstruktioner med prepositionen už och som skiljer handlingen från en tidigare tidpunkt kan vara bestämd (a) eller obestämd (b). a) En bestämd tidsmängd uttrycks med substantiv som betecknar tidsenheter, med eller utan räkneord. Om en månad kommer sonen hem. Krsn. Om ett år ger Gud dem en son. Lt IV 98. Ungefär ett halvår senare kom Tamulios kusin till mig. SimonNTP 389. Låt din kusin komma om en halvtimme. BalčHP 259. Om en vecka börjar också höskörden. Vnd. Tåget kommer om fem minuter. Šk. Om två dygn är surdegen redan färdig att användas. KatkR 243. Ytterligare två veckor senare kom de andra mjölkerskorna. LnkV. Det tog honom knappt två veckor att återhämta sig från krigsupplevelserna. PetkKMD 175. Om en halvtimme visste redan hela kontoret. KrèvLŽ 183. Från kvarnen kommer de alltid hem efter två dagar. Šd. b) En obestämd tidsmängd uttrycks med substantiv som betecknar en obestämd tidsmängd eller med substantiv som betecknar tidsenheter och används tillsammans med ord som anger en obestämd mängd. Ett ögonblick senare dånade ett skott (trš.). En liten stund senare syntes rök på Kaunashållet. Grl. Några minuter senare släpade han redan stegen genom kustens sanddyner mot Riga. VaižgR. II 62. Om hur många år vet ingen. Šd. Några dagar senare kom de med receptet från den tyske läkaren i Joniškėlis. PetkKMD 620–621. 11.3. Alla konstruktioner med prepositionen už och genitiv, som uttrycker en handling och en bestämd (a) eller obestämd (b) tidsmängd som skiljer handlingen från en tidigare tidpunkt, är synonyma med motsvarande konstruktioner med prepositionen po och genitiv (se 8.2.). Deras betydelser är helt identiska, utan några nyansskillnader; konstruktioner med prepositionen už är bara något mindre vanliga i det moderna litteraturspråket än konstruktioner med prepositionen po (se P. Būtėnas 1930: 135; Lietuvių kalbos gramatika 1971: 646). Jfr: a) Ungefär en månad senare återvände han till Bagdad. BalčTVN₁ 146. Efter ett år lämnade han armén och arbetade på olika tidningsredaktioner. TysINR 5. Om en vecka hittar vi säkert inte Sikorskis lin igen. AvyžISK 79. Efter åtta dagar satte de oss i en ren tredjeklassvagn – och förde bort oss från Tilsit. SruogR V 39. Tåget kom först efter en halvtimme. Jnš. b) Motejus försvann och kom tillbaka efter en liten stund. Myk-PutR VI 153. Petras gick ut efter några minuter. VenclGD₁ 33. Efter några timmar var han redan i staden. LankNR 101. Först efter några dagar återvände Pranas Strimas. VenclGD₁ 240. Ytterligare förkortningar BsRR – Basanavičius J. Rinktiniai raštai. V., 1970. JučLM – Jučas M. Lietuvos metraščiai. V., 1968. LAB – Kulikauskas P., Kulikauskienė R., Tautavičius A. Lietuvos archeologijos bruožai. V., 1961. LastUD – Lastauskienė M. Upės dovana. K., 1946. MačAD – Mačiulis J. Augo diemedis. V., 1961. MarkPRL – Markevicius A. Plakatas restorano lange. V., 1967. MarukŽSG – Marukas S. Žaliakalny šluoja gatves. V., 1962. MastTZ – Mastaušas S. Taikomoji zoologija. K., 1947. 5 I vissa dialekter bildas tidskonstruktioner med prepositionen už och dativ (se Z. Zinkevičius 1966: 429). Sådana konstruktioner används inte i dagens litterära språk. 155 MG — Vetenskap och liv. Tidskrift utgiven av Litauens SSR:s sällskap ”Žūrija”. MLTE — Lilla litauiska sovjetencyklopedin. Bd I–III. V., 1966–1971. MonstP — Monstvila itė J. Ogräs. V., 1967. RimPLG — Rimantienė R. Litauens första invånare. V., 1972. SirGirŠV — Sirijos Gira V. Så var det med det. V., 1963. SlanŠA — Slančiauskas M. Berättelser och anekdoter från norra Litauen. V., 1975. ŠRagSD₁ — Satirios Ragana. På den gamla herrgården. V., 1969. TysINR — Tysliava J. I Nemunas händer. V., 1967. ŽiugždLKG — Žiugžda J. Litauisk grammatik. Del II. Syntax. K., 1957. LITERATŪRA Bezzenberger A. Beiträge zur Geschichte der litauischen Sprache auf Grund litauischer Texte des XVI. und des XVII. Jahrhunderts. Göttingen, 1877. Būtėnas P. Lietuvių kalbos prielinksnių mokslas. K., 1930. Čaikauskas M. Veiksmažodiniai lietuvių kalbos žodžių junginiai su prielinksniu „iš“. – „Vilniaus valstybinio pedagoginio instituto mokslo darbai. Lietuvių kalba ir literatūra“, 1959, t. VIII, p. 31–48. Čaikauskas M. Veiksmažodiniai žodžių junginiai su prielinksniu „prie“ dabartinėje lietuvių kalboje. – „Kalbotyra“, 1963, t. IX, p. 5–15. Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. II papildytas leidimas. V., 1972. Dauzat A. Grammaire raisonnée de la langue française. 3 éd. Lyon, 1947. Die deutsche Sprache. Bd. 2. Leipzig, 1970. Endzelīns J. Darbu izlase. I. Rīga, 1971. Fillmore Ch. J. The Case for Case. – In: Universals in Linguistic Theory. New York e. a., 1968, p. 1–88. Fraenkel E. Syntax der litauischen Postpositionen und Präpositionen. Heidelberg, 1929. Jablonskis J. Linksniai ir prielinksniai. – Kn.: Rinktiniai raštai. T. I. V., 1957, p. 551–672. Jablonskis J. Rinktiniai raštai. T. II. V., 1959. Jakobson R. Beitrag zur allgemeinen Kasuslehre. – In: Travaux du Cercle Linguistique de Prague. T. VI. Prag, 1936, p. 240–288. Kilius J. Dėl prielinksnio. – „Kalbotyra“, 1974, t. XXV(1), p. 43–52. Kruopas J. Laiko aplinkybės reiškimas lietuvių kalboje. – „Tarybinė mokykla“, 1953, Nr. 7, p. 21–30. Kuryłowicz J. Le problème du classement des cas. – Esquisses linguistiques. Wrocław–Kraków, 1960, p. 131–150. Lietuvių kalbos gramatika. T. I. Fonетika ir morfologija. V., 1965. Lietuvių kalbos gramatika. T. II. Morfologija. V., 1971. Mūsdienu latviešu literārās valodas gramatika. I. Fonētika un morfoloģija. Rīgā, 1959. Otrębski J. Gramatyka języka litewskiego. T. III. Nauka o formach. Warszawa, 1956. Palionis J. Lietuvių literatūrinė kalba XVI–XVII a. V., 1967. Ružė A. Apytikrio laiko konstrukcijos su prielinksniaiis. – „Kalbos kultūra“, 1971, sąs. 20, p. 10–13. Ružė A. Laiko konstrukcijos su prielinksniu pirmą (pirm). – „Kalbos kultūra“, 1972, sąs. 23, p. 41–46. Schleicher A. Handbuch der litauischen Sprache. Litauische Grammatik. Prag, 1856. Schmidt W. Grundfragen der deutschen Grammatik. Berlin, 1967. Szober S. Gramatyka języka polskiego. Wydanie siódme. Warszawa, 1966. Ulvy das K. Vienaskaitos kilmininko prieveiksmėjimas ir prieveiksmiai su formantais -(i)o, -(i)os, -ės dabartinėje lietuvių kalboje. – Kn.: Lietuvių kalbos morfologinė sandara ir jos raida („Lietuvių kalbotyros klausimai“, t. VII). V., 1964, p. 11–46. Vosilytė B. Kada laiką nusakant vartoti prielinksnį po, kada už? – „Tarybinė mokykla“, 1951, Nr. 12, p. 31. Zinkevičius Z. Lietuvių dialektologija. V., 1966. Адмони В. Г. Синтаксис современного немецкого языка. Л., 1973. Виноградов В. В. Русский язык. Издание второе. М., 1972. Грамматика современного русского литературного языка. Отв. ред. Н. Ю. Шведова. М., 1970. Жирмунский В. М. О границах слова. – „Вопросы языкознания“, 1961, № 3, с. 3–21. Исаченко А. В. Грамматический строй русского языка в сопоставлении с словацким. Морфология. Ч. 1. Братислава, 1954. Мещанинов И. И. Члены предложения и части речи. М.–Л., 1945. Мустейкис К. Сопоставительная морфология русского и литовского языков. Вильнюс, 1972. Никитевич В. М. Грамматические категории в современном русском языке. М., 1963. Пешковский А. М. Русский синтаксис в научном освещении. Издание седьмое. М., 1956. Репина Т. А. О противопоставлении „падеж–предлог“ в современном румынском языке. – „Научные доклады высшей школы. Филологические науки“, 1968, № 5, с. 91–99. 156 Смирницкий А. И. Синтаксис английского языка. М., 1957. Сучасна українська літературна мова. Морфологія. Київ. 1969. Фортунатов Ф. Ф. Сравнительное языкознание. – В кн.: Избранные труды. Т. 1. М., 1956, с. 23–97. Царева Г. В. Свободные словосочетания с предлогом. – „Вестник московского университета. Филология“, 1969, № 2, с. 31–41. Черкасова Е. Т. Переход полнозначных слов в предлоги. М., 1967. Шахматов А. А. Очерк современного русского литературного языка. М., 1941. Щерба Л. В. О частях речи в русском языке. – В кн.: Языковая система и речевая деятельность. Л., 1974, с. 77–100. Ярцева В. Н. Предложение и словосочетание. – В кн.: Вопросы грамматического строя М., 1955, с. 436–451. А. РУЖЕ ВРЕМЕННЫЕ ПРЕДЛОЖНЫЕ КОНСТРУКЦИИ С РОДИТЕЛЬНЫМ ПАДЕЖОМ В СОВРЕМЕННОМ ЛИТОВСКОМ ЛИТЕРАТУРНОМ ЯЗЫКЕ Резюме В статье анализируются временные конструкции1, в роли основного компонента которых выступает глагол, в роли зависимого компонента — родительный падеж имени существительного или местоимения с предлогами, а в некоторых случаях и имени числительного с предлогами. Освещается роль предлогов в структуре конструкции, лексический состав описываемых конструкций, их продуктивность, тенденции употребления, выявлены их значения и синтаксические синонимы. В роли зависимого компонента изучаемых конструкций выступают имена существительные, обозначающие время, процессы, а иногда и конкретные объекты, как с обязательными определениями, так и без них. Самыми продуктивными и наиболее часто употребляемыми являются конструкции с предлогами iki, lig(i), nuo, ро и už. Конструкции с предлогами iki, lig(i) выражают: 1) действие и его конечный предел во времени (kūlį iki nakties „молотят до ночи“, ėjo ligi pietų „шел до обеда“), 2) действие и его приблизительную продолжительность (perį lig(i) (iki) dviejų savaičių „высиживает около двух недель“). Конструкции с предлогами iki, lig(i), выражающие действие и его приблизительную продолжительность, синонимичны аналогичным конструкциям с предлогами apie (с винительным падежом), arti, netoli (perį apie dvi savaites, perį arti (netoli) dviejų savaičių „высиживает около двух недель“). Конструкции с предлогом nuo чаще всего выражают действие и его начальный предел во времени (dirba nuo jaunystės „работает с юности“). Этим конструкциям синонимичны конструкции с предлогом iš (dirba iš jaunystės „работает с юности“), но последние довольно ограничены лексически. Изредка встречаются конструкции с предлогом nuo, которые выражают действие и момент его совершения (nuo ryto susirgo „утром заболел“). В этом случае они синонимичны аналогичным конструкциям с предлогом iš, а также конструкциям с винительным или с местным падежом (iš ryto susirgo, rytą susirgo, ryte susirgo „утром заболел“). Конструкции с предлогом ро выражают: 1) действие и время, по истечении которого это действие реализуется (ро rusyčių pradėjo kasti „после завтрака начали копать“, ро susirinkimo susipyko „после собрания поссорились“), или 2) действие и количество времени, которое отделяет это действие от предшествующего времени (ро mėnesio grįžo „через месяц возвратился“). Конструкции с предлогом ро, выражающие действие и количество времени, отделяющее это действие от предшествующего времени, всегда синонимичны аналогичным конструкциям с предлогом už (už mėnesio grįžo „через месяц возвратился“), но последние в литературном языке встречаются реже, чем конструкции с предлогом ро. Конструкции с предлогами nuo – iki (nuo ryto iki vakaro verkia „с утра до вечера плачет“), nuo – lig(i) (nuo pietų lig(i) vakarienės ilsisi „с обеда до ужина отдыхает“), а также с tarp (ateik tarp dešimtos ir dvyliktos valandos „приходи между десятью и двенадцатью часами“) выражают действие и пределы во времени, между которыми это действие реализуется. Конструкции с предлогами gale, pabaigoj(e), pradžioj(e), pusėj(e), pusiau, vidury, viduryj(e) выражают действие и его период (miega vidury dienos „спят в середине дня“) или момент его совершения (pradžioj metų mirė „в начале года скончался“, gale vasaros atšilo „в конце лета потеплело“). Временные конструкции с предлогами be, iš ро и prie в современном литературном языке непродуктивны, встречаются довольно редко. 1 Временными конструкциями или конструкциями здесь называются словосочетания выражающие временные отношения. 157 A. RŪŽĖ TEMPORAL CONSTRUCTIONS WITH GENITIVE AND PREPOSITIONS IN MODERN STANDARD LITHUANIAN Summary The paper discusses temporal constructions the principal component of which is a verb and the subordinate component is a noun, pronoun and in special cases a numeral in the genitive case with prepositions. The role of prepositions in the constructions, their different meanings, lexical structure, the productivity, the usage and their syntactical synonyms are also considered in the paper. The subordinate component of the constructions in question is expressed by nouns denoting time, processes and in certain cases objects with or without attributes. The most productive and frequently used are temporal constructions with the prepositions iki, lig(i), nuo, po and už. Constructions with the prepositions iki, lig(i) express 1) action and its time limit (kulia iki nakties “he threshes till the night“, ėjo lig(i) pietų “he was walking till the afternoon“); 2) action and its approximate continuation (per(i) lig(i) (iki) dviejų savaičių “they hatch about two weeks“). Constructions with the prepositions iki, lig(i) expressing action and its approximate continuation are synonymous to the corresponding constructions with the prepositions apie, arti, netoli (per(i) apie dvi savaitės, peri arti (netoli) dviejų savaičių “they hatch about two weeks“). Constructions with the preposition nuo mostly express action and its initial limit (dirba nuo jaunystės “they work from youth“). These constructions are synonymous to the constructions with the preposition iš (dirba iš jaunystės “they work from youth“) which are rather limited lexically. Constructions with the preposition nuo rarely express action and the moment it took place (nuo ryto susirgo “he fell ill in the morning“). In this case they are synonymous to the corresponding constructions with the preposition iš, accusative or locative (iš ryto susirgo, rytą susirgo, rytè susirgo “he fell ill in the morning“). Constructions with the preposition po express 1) action and the time after the expiration of which the action is realized (po pusryčių pradėjo kasti “they began digging after breakfast“, po susirinkimo susipyko “they quarrelled after the meeting“) or 2) action and the period separating it from the previous time (po mėnesio grįžo “he returned after a month“). Constructions with the preposition po expressing action and the period separating it from the previous time are always synonymous to the constructions with the preposition už which are not so frequently used in standard Lithuanian (už mėnesio grįžo “he returned after a month“). Constructions with the prepositions nuo – iki (nuo ryto iki vakaro verkia “she cries from morning till night“), nuo – lig(i) (nuo pietų lig(i) vakarinės ilsisi “she rests from dinner till supper“) and with tarp (ateik tarp dešimtos ir dvyliktos valandos “come between ten and twelve“) express action and time limits within which it is realized. Constructions with prepositions gale, pabaigoj(e), pradžioj(e), pusėj(e), pusiau, vidury, viduryj(e) express action and its period (miega vidury dienos “she sleeps in the middle of the day“) or the moment it took place (pradžioj metų mirė “she died at the beginning of the year“, gale vasaros atšilo “it got warmer at the end of the summer“). Temporal constructions with the prepositions be, iš po and prie are not productive and are very rarely used in modern standard Lithuanian.