Nauji lietuviški vabzdžių pavadinimai

SOCIALINĖS LINGVISTIKOS PROBLEMOS LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI, XIX (1979) Kazys GAIVENIS NYA LITAUISKA INSEKTNAMN I. Inledande anmärkningar § 1. Klassificeringen av metoder för terminologisk nybildning sammanfaller inte helt med den vanliga typologin för ordbildning. När det gäller ordbildning skiljs grupper av terminologiska bildningar åt efter avledningarnas betydelse och grundordens grammatiska karaktär. Avledningar av verb delas vanligtvis in i namn på handlingar, redskapsnamn, namn på aktörer och bärare av verbala egenskaper, namn på handlingars resultat samt namn på platser. Bland avledningar som bygger på nominalord urskiljs följande mer typiska grupper: namn på egenskaper, namn på bärare av nominala egenskaper och yrkesbeteckningar, plats- och kollektivnamn, diminutiver samt namn efter ursprung och tillhörighet. Inom varje sådan ordbildningsgrupp framträder olika terminologiska typer. Terminologiska begrepp som återspeglar samma särskiljande kännetecken kan benämnas helt olika i språket, t.ex.: raudonavabalis (Pyrochroa) Vab vab 146 och raudo-nukas (Chryso­phanus) Vad vab 268, žvilgavabalis (Liliocrodrus) AAŽ 147 och žvilguo-lis (Epurea) Vad vab 139, medininkas (Trypodendron m.fl.) Vad kenк 163–164, medkirtis (Spondylis m.fl.) Vad vab 155–156, medienvabalis (Eucnemis) L vab 50 m.fl. Termer som terminologiskt tillhör samma typ (t.ex. čiuožikas — Gerris, duobkasys — Necrophus) kan ur ordbildningssynpunkt vara typologiskt olika. Terminologiska nybildningar kan undersökas ur olika perspektiv. I denna artikel har vi satt upp endast två mål: 1) att överblicka och bedöma de mest produktiva sätten att skapa nybildade ord inom litauisk entomologisk systematik (utifrån särskiljande kännetecken); 2) att presentera en förteckning över mer typiska litauiska nybildningar inom detta område. § 2. Enligt uppgifter från entomologispecialister lever omkring 14 000 insektsarter i Litauen. Enbart skalbaggarna i republiken bör uppgå till omkring 3 200 arter. Den största delen av arterna saknar ännu litauiska namn. Kontinuumet i detta terminologiska system är alltså ännu mycket glest utfyllt (se tabell 1). Annat är det med de högre systematiska enheterna. De är inte lika många. Klassen insekter (Insecta) omfattar sammanlagt 2 underklasser och 31 ordningar, nämligen: Underklass 1: Apterygota — primitiva vinglösa (= vinglösa) Ordning 1: Protura — skägglösa Ordning 2: Podura (Collembola) — poduror Ordning 3: Diplura — tvåsvansar Ordning 4: Thysanura — borstsvansar Underklass 2: Pterygota — vingade A. Insekter med ofullständig [/= partiell/] metamorfos [/Hemimetabola/ Ordning 5: Ephemeroptera — dagsländor Ordning 6: Odonatoptera (Odonata) — trollsländor Ordning 7: Blattoptera (Blattoidea) — kackerlackor 8:e ordningen: Mantoptera — bönsyrsor 9:e ordningen: Isoptera — termiter 10:e ordningen: Plecoptera — bäcksländor 11:e ordningen: Embioptera — embior 12:e ordningen: Phasmoptera — vandrande pinnar 13:e ordningen: Orthoptera — rätvingar 14:e ordningen: Dermaptera — tvestjärtar 9* 131 15:e ordningen: Psocoptera (Copeognatha) — stöss 16:e ordningen: Mallophaga — pälsätare 17:e ordningen: Anoplura — sugande löss 18:e ordningen: Homoptera — jämnvingar 19:e ordningen: Hemiptera — skinnbaggar 20:e ordningen: Thysanoptera — tripsar B. Insekter med fullständig (=fullständig) metamorfos (Holometabola) insekter Ordning 21: Coleoptera — skalbaggar Ordning 22: Strepsiptera — solfjädervingar Ordning 23: Megaloptera — storvingesländor Ordning 24: Raphidioptera — ormhalssländor Ordning 25: Neuroptera — nätvingar Ordning 26: Mecoptera — näbbflugor Ordning 27: Trichoptera — nattsländor Ordning 28: Lepidoptera — fjärilar Ordning 29: Hymenoptera — steklar Ordning 30: Aphaniptera — loppor Ordning 31: Diptera — tvåvingar Bland ordningsnamnen finns ett stort antal nybildningar. Insektsfamiljernas namn kan vara antingen enordiga (a) eller sammansatta (b), t.ex.: a) skönjungfrusländor (Calopterygidae) Vad vab 37, trollsländor (Aeschnidae) Vad vab 38, sköldstinkflyn (Pentatomidae) Vad vab 76, ryggsimmare (Notonectidae) Vad vab 77; b) underjordiska skinnbaggar (Aradidae) Vad vab 77, äkta sköldlöss (Diaspididae) Vad vab 70, granspinnlöss (Adelgidae) Vad vab 66, bäckflicksländor (Gomphidae) Vad vab 37 m.fl. Familjenamnen saknar specifika termer, varför nybildningarna inom detta taxon i stort sett sammanfaller med nybildningarna av släktnamn. Enligt internationella systematiska regler ska artnamn vara binära. I den litauiska terminologin inom det aktuella området förekommer enordiga termer av detta slag, t.ex.: citronfjäril (Gonepterix rhamni L.) Vad vab 256, påfågelöga (Vanessa io L.) Vad ken 89, pingborre (Phylovertha horticola L.) Vad vab 200, Vad kenk 147, gråsugga (Porcello scaber L.) AAŽ 17 m.fl. Tretaliga litauiska artnamn är ännu vanligare. De kan delas in i tre typer: 1) de där båda artbestämningarna beskriver samma huvudled och själva inte bildar en separat ordgrupp, t.ex.: gul betstinkfly (Polymerus vulneratus Pz.) Vad vab 85, brun granbock (Tetropium castaneum L.) Vad vab 157; 2) de där båda attributiva leden bildar en separat ordgrupp som fungerar som artbestämning till huvudleden, t.ex.: rödklöverapion (Apion apricans Hbst.) Vad vab 179, tallrotsjordfly (Agrotis vestigalis Rott.) Vad vab 252; 3) de där bestämningen som står intill huvudleden bildar en separat ordgrupp med den, medan den följande bestämningen hänför sig inte bara till huvudleden utan till hela den attributiva ordgruppen, t.ex.: röd skogsmyra (Formica rufa L.) Vad vab 301, skogssågstekel, vävare (Pamphilius silvaticus L.) Vad vab 277 m.fl. Termer av den andra typen är svåra att undvika, medan termer av den första och tredje typen formellt sammanfaller med varietetsnamn inom taxonomin. Dessutom omvandlas termer av den första typen ibland till termer av den andra typen när båda deras attributiva led avser samma objekt, t.ex.: kålstjälksviveln (Centhorrhynchus quadridens Panz.) AAŽ 216 → kålstjälkarnas vivel osv. En nackdel med termer av den första typen är den varierande ordningen mellan deras led, t.ex.: lönnens mjölsköldlus (Phenacoccus acerís Cocc.) Vad kenk 199, men mjölsköldlus på plommon (Hyalopterus pruni Geoffr.) Vad vab 70, gul gräsvecklare (Crambus lutellus Schiff.) Vad kenk 10, men rågtallvivel (Coniocleonus glaucus turbatus Fahrs.) Vad vab 184, klövergråviveln (Phytonomus meles) Vad kenk 43, men grå betvivel (Tanymecus palliatus F.) Vad kenk 43, rönnens bruna sågstekel (Pristipho- 1Förteckningen har sammanställts utifrån Vad vab 22–23. 132 ra geniculata Htg.) Vad kenk 237, men den vita rönnbärsmalen (Argyresthia sorbiella Fr.) Vad kenk 237 osv. När man bildar litauiska insektsnamn förekommer också olika språkfel, t.ex.: sprakšiai (= spragšiai) (Elateridae) Vad vab 125, L vab 49, 109, 208, rezedvabalis Tabell 1. Skalbaggsfamiljens namn | Antal arter som förekommer i Litauiska SSR | Antal arter med litauiska namn Haliplidae. Dumblivabaliai | 16 | 1 Dytiscidae. Dusios | 75 | 1 Gyrinidae. Sukčiai | 7 | 1 Trogidae. Smiltvabaliai | 2 | 1 Dryopidae. Kabliavabaliai | 14 | 1 Staphylinidae. Trumpasparniai | 346 | 4 Pselaphidae. Graibvabaliai | 26 | 1 Scydmaenidae. Piktvabaliai | 20 | 1 Catopidae. Urvavabaliai | 17 | 1 Anisotomidae. Kerpvabaliai | 21 | 1 Scaphidiidae. Valtvabaliai | 3 | 1 Orthoperidae. Puvesinukai | 3 | 2 Ptlliidae. Plunksnasparniai | 14 | 1 Dascillidae. Skiautvabaliai | 1 | 1 Helodadidae. Liūnvabaliai | 9 | 1 Eucinetidae. Karnavabaliai | 1 | 1 Lymexylonidae. Gręžikai | 3 | 1 Melyridae. Pūslavabaliai | 22 | 1 Lyctidae. Balanvabaliai | 1 | 1 Heteroceridae. Pjūklaušiai | 3 | 1 Throscidae. Blusvabaliai | 1 | 1 Eucnemidae. Medenvabaliai | 1 | 1 Byrrhidae. Kamuolvabaliai | 9 | 1 Sphaeritidae. Taigvabaliai | 1 | 1 Nitidulidae. Žvilgvabaliai | 35 | 3 Ostomatidae. Skydinukai | 5 | 2 Byturidae. Avietiukai | 2 | 1 Cucujidae. Plokščiavabaliai | 13 | 1 Phalacridae. Plikvabaliai | 5 | 1 Cryptophagidae. Slaptėdžiai | 24 | 1 Erotylidae. Kempinvabaliai | 5 | 1 Lathridiidae. Slaptavabaliai | 17 | 1 Mycetophagidae. Grybvabaliai | 7 | 1 Colydiidae. Siauravabaliai | 8 | 1 Cisidae. Luobvabaliai | 8 | 1 Endomychidae. Pelesiavabaliai | 2 | 1 Oedemeridae. Siaurasparniai | 12 | 1 Pythidae. Pūzravabaliai | 5 | 1 Pyrochoidae. Raudonvabaliai | 3 | 1 Anthicidae. Mitravabaliai | 8 | 1 Aderidae. Kaukavabaliai | 2 | 1 Rhipiphoridae. Vėduokliavabaliai | 1 | 1 Mordellidae. Kupravabaliai | 14 | 1 Alleculidae. Dulkagraužiai | 8 | 1 Anthribidae. Netikrastraubliai | 3 | 1 Totalt | 821 | 53 Anmärkning. Tabellen har sammanställts utifrån L vab. Den omfattar endast de mer karakteristiska skalbaggsfamiljerna. (= razetvabalis) (Bruchela) L vab 68, tabokinis (= tabakinis) tripsas (Thrips tabaci Lind.) Vad vab 89, blakstienuotasis (= blakstienotasis) sitōnas (Sitona flavescens) Vad vab 182, briaunuotasis (= briaunotasis) maitvabalis (Silpha carinata Hbst.) 133 L vab 88, smidrinis (= smydrinis) lapgraužis (Crioceris duodecimpunctata L.) Vad kenk 137, žilvytinis (= žilvitinis) lapgraužis (Phytodecta viminalis L.) L vab 152, beržinis zefyras (= zefyras) (Zephyrus betulae L.) AAŽ 370, liemenlapilviai (= liemenpilviai) plėvasparniai (Phytophaga) ŽŪF 133, uodeguočius (= uodegčius) (Thecla) AAŽ 368, niūravabalis (= niūrniavabalis) (Xylita) L vab 65, žvitražygis (= žvitražygis) (Agonum) L vab 79 osv. I denna artikels register återges felaktiga varianter av entermsterminer och ombildningar av sammansatta termer i korrigerad form (sådana termer markeras med en asterisk). Helt felaktiga nybildade termer nämns inte alls. II. Metoder för termbildning § 3. När man namnger de insektsarter och andra taxonomiska enheter som förekommer i Litauen vänder sig entomologispecialister allt mer sällan till folkspråket. Att där finna motsvarande namn på arter eller släkten är numera ganska svårt. De vanligaste sätten att skapa neologismer och nybildningar inom detta område (med hänsyn till insekternas särskiljande kännetecken) är för närvarande följande: 1. Som släktnamn väljs en omotiverad men lätt identifierbar latinsk (eller latiniserad) term som anpassats grammatiskt till litauiskan, t.ex.: apionas < lat. Apion Vad vab 179, antofora < lat. Anthophora Vad vab 292, evatrija < lat. Evatria Vad vab 223, klitra < lat. Clytra Vad vab 165, osmija < lat. Osmia Vad vab 293, sitonas < lat. Sitona Vad vab 181 osv. För artbeteckningar är denna metod, kan man säga, i stort sett opopulär: vi har endast en liten grupp arttermer där bestämningen utgörs av efternamnet på den forskare som beskrev eller urskilde arten, t.ex.: Radionovo erkė (Caloglyphus radionovi Zachr.) AAŽ 21, Fokijo erkutė (Vasates foc-keui Nal. et Trones.) AAŽ 34, Mayro gumbavapsvė (Rhodites mayri Schlecht.) Vad kenk 209, Šreberio mėšlavabalis (Caccobius schreberi L.) L vab 96, Miulerio žvitražygis (Agonum mülleri L.) L vab 80, Mordvilko amaras (Aphis mordwilcoi Börn.) Vad kenk 231 osv. I andra fall är artbeteckningen vanligen litauisk även när släktnamnet är internationellt. Litauiska artbeteckningar är då mycket ofta översättningslån eller delvisa översättningslån, t.ex.: violetinis apionas ← Apion violaceum Kirby. Vad kenk 127, kablelinė hesperija ← Augiades comma L. Vad vab 269, keturjuostė strangalia ← Strangalia quadrifasciata L. Vad vab 155, penkiataškis tichijus ← Tychius quinquepunctatus L. Vad kenk 36 osv. 2. Ett närbesläktat släkte (eller någon annan enhet) väljs som särskiljande kännetecken för släktet (eller den andra enheten). I sådana fall är nybildningarna oftast: a) suffixavledningar och b) sammansatta ord, t.ex.: a) šokliukas (Tetrix)←šoklys (Cicindela) Vad vab 52, kandelė (Stigmella)←kandis (Gracilaria) Vad kenk 204, blakutė (Psylla)←blakė (Cimex) osv. Vad vab 63; b) žiedmusė (Syrphus)←musė (Musca) Vad vab 322, makštikandė (Coleophora)←kandis (Gracilaria osv.) Vad kenk 139 osv. Mycket få produktiva suffix används för detta ändamål: diminutiva suffix som -ukas(-ukė), -elis(-elė), -utis(-utė) osv. I L vab är bildningen av sammansatta termer i denna grupp särskilt utbredd, t.ex.: žygis→puikiažygis (Calosoma), puošniažygis (Carabus), giriažygis (Leistus), akiuotžygis (Elaphrus), rausiažygis (Clivina), barzdužygis (Bembidion), medienžygis (Tachyta), samanžygis (Trechus), dumblažygis (Patrobus), pievažygis (Badister) osv. L vab 74 ff. Vissa sådana termer har oklar motivation (t.ex. rausiažygis, barzdužygis osv.) eller har härledda, komplexa stammar som första led; därför är det alltid olämpligt att okritiskt utvidga någon enskild typ inom terminologin. 134 3. Som särskiljande kännetecken för ett släkte eller en art väljs insektens livsmiljö, vilken i många fall sammanfaller med dess födoobjekt. I sådana fall är släktnamnet sällan en avledning med suffix, t.ex.: dirvinukas (Agrotis)←dirva (dirvinis) Vad kenk 271, avietinukas (Byturus)←avietė (avietinis) Vad vab 141, grikinukas (Phyllopertha)←grikis (grikinis) Vad vab 200, medininkas (Trypodendron)←medis Vad vab osv. Insektsläktens namn är i sådana fall oftast sammansatta ord med -vabalis (mer sällan) eller -graužis (-ėdis) (oftare) som andra led, t.ex.: dumblivabalis (Haliplus) Vad vab 104, kempvabalis (Triplax) Vad vab 142, bebravabalis (Platypsyllus) L vab 37, balanvabalis (Lyctus) L vab 47, grybvabalis (Mycetophagus) L vab 58, šakniagraužis (Hepialus) Vad vab 212, žievėgraužis (Pityogenes) Vad vab 193, maitėdis (Aclypea) Vad vab 118, vaisėdis (Laspeyresia) Vad vab 222 osv. Artbestämningarna i termer av denna typ uttrycks vanligen med adjektiv på suffixet -inis, -ė, av vilka många i sin tur är kalker eller halvkalker, t.ex.: agrastinis amaras←Aphis grossulariae Kalt. Vad vab 69, miškinis šoklys←Cicindela silvatica L. Vad vab 95, dirvinis žygis←Carabus arvensis Hbst. Vad vab 100, žirninis grūdinukas←Bruchus pisorum L. Vad vab 171, liepinis sfinksas←Mimas tiliae L. Vad vab 246 osv. 4. När olika egenskaper hos insektens kropp (eller någon kroppsdel) används som särskiljande släktkännetecken, bildas nybildningarna med relativt sällan använda suffix, t.ex.: kuodas→kuoduotis (Cerura) Vad vab 247, kupra→kupriukas (Raphidia) Vad vab 202, skydas→skydinukas (Ostama) Vad vab 140. Även sammansatta ord är ovanliga i entomologisk systematisk terminologi i sådana fall, t.ex.: paslėptastrublis (Centhorrhynchus) A AŽ 214, buožiaūsiai (Rhapalocera) Vad vab 262 osv. Detta kännetecken är inte särskilt populärt när artnamn bildas: a) substantiverade adjektiv eller particip; b) adjektiv med suffixet -inis, -ė; och c) sammansatta adjektiv, t.ex.: a) briaunotasis ragijus (Rhagium inquisitor L.) Vad vab 154; b) šauktukinis pelėdgalvis (Agrotis exclamationis L.) Vad vab 252; c) ilgaliėžuvis sfinksas (Macroglossum stellatarum L.) Vad vab 246 osv. Ett relativt vanligt särskiljande kännetecken för släkten och arter är färgen på insektens hela kropp eller någon av dess kroppsdelar. Släktnamnen är då avledningar med suffix (a), avledningar med ändelser (b) och sammansatta ord (c), t.ex.: a) baltas→baltukas (Pieris) Vad vab 264, bronz inis→bronz inukas (Cetonia) Vad vab 200; b) gelsvas→gelsvys (Colias) Vad vab 265, melsvas→melsvys (Callophrys) Vad vab 268; c) keršas→keršvabalis (Thanasimus) Vad vab 124, baltas→baltasparnis (Trialeurodes) Vad vab 64 osv. Detta kännetecken är också ganska typiskt för artnamn, där beståndsdelar som betecknar kroppens färg i allmänhet uttrycks med substantiverade adjektiv eller adjektiv med suffixet -inis, -ė (a), medan färgen på enskilda kroppsdelar eller organ betecknas med sammansatta adjektiv (b), t.ex.: a) žalioji auksalakė (Chrysopa adspersa WSm.) Vad vab 204, juodasis odėdis (Attagenus pellio L.) Vad vab 135, violetinis karnagraužis (Hylurgops palliatus Gyll.) Vad vab 192; b) geltonkraštis žygis (Nebria livida L.) Vad vab 100, raudongalvis kempvabalis (Triplax russica F.) Vad vab 142, mėlyn sparnis tarkšlys (Oedipoda coerulescens L.) Vad vab 52 osv. 5. Ett drag som kännetecknar mänsklig verksamhet väljs något mer sällan som särskiljande kännetecken för insektsläkten. Alla sådana termer består av personbeteckningar i överförd betydelse, t.ex.: apsiuvėlis (Ptinus) Vad vab 133, buriuotojas (Papilionidae) Vad vab 263, duobkasys (Necrophorus) Vad vab 117, kirpikas (Blastophagus), mūrininkė (Osmia) Vad vab 293 osv. Artbenämningar bildas numera mer sällan utifrån detta kännetecken, men liknande termer förekommer ofta i den traditionella systematiska terminologin, t.ex.: ūsuotis dailidė (Ergates faber L.) Vad vab 153, verpikas vienuolis (Lymantria monacha L.) Vad vab 240, žiogas giesmininkas (Tettigonia cantans Fuessl.) Vad vab 49 osv. 135 III. Förteckning över mer karakteristiska litauiska nybildningar2 Akiuotžygis (1) — en skalbagge som förekommer alldeles intill vattnet vid flod- och sjöstränder. Två arter har beskrivits: mėlynpadis a. (Elaphrus cupreus Duft.) och žaliapadis a. (E. riparius L.) L vab. 76—77. Akūtė (2) — en silvergrå fjäril vars larver skadar olika skogsträd och fruktträd. En art har beskrivits: sidabrinė a. (Phalera bucephala L.) Vad vab. 248. Ankstyvės (2) — en ordning av bevingade insekter (Plecoptera) Vad vab 23. Apsimetėlis (1) — ett skadedjur på livsmedel, pälsar m.m. som lever i bostäder och lagerlokaler. Två arter har beskrivits: paprastasis a. (Ptinus fur L.) och šilkaplaukis a. (Niptus hololeucus Fald.) Vad vab 133—134. Avietinukas (2) — en liten skalbagge vars larver lever i hallonblommor och bär. En art har beskrivits: paprastasis a. (Byturus tomentosus F.) Vad vab 141. Balánvabalis (1) — en skalbagge vars larver lever under barken på lövträd. En art har beskrivits: lygiašonis b. (Lyctus linearis Gz.) L vab 47. Baltaspañnis (2) — en liten mal-liknande insekt som lever i växthus och på träd. Flera arter har beskrivits: klevenis b. (Aleurochiton acerinis Haupt.), šiltdaržinis b. (Trialeurodes vaporarium Westw.) L vab 64—65. Barzdūkžygis (1) — en liten skalbagge som påträffas på fuktiga platser, i förruttnande material och gödsel. Två arter har beskrivits: keturdemis b. (Bembidion quadrimaculatum L.) och rusvakojis b. (B. lampros Hbst.) L vab 77. Bebrāvabalis (1) — en bäverparasit. En art har beskrivits: paprastasis b. (Platyp­sullus castoris Rits.) L vab 37. Beušis (2) — en mycket liten insekt som lever i skogsmarkens förna, i mossa och i stubbar. En art har beskrivits: paprastasis b. (Eosentomon transitorum Berl.) Vad vab 27. Blýškiakāis (2) — artbestämning: b. kupriukas (Raphidia xanthostigma Schum.) Vad vab 202. Glansbagge (1) — en insekt som skadar fruktträd. Flera arter har beskrivits: plommon-glansbagge (Anthaxia nitidula) m.fl. AAŽ 141. Glansbagge (2) — en insekt som lever under trädbark och i trä. Många arter har beskrivits: stor glansbagge (Chalcophora mariana L.), vanlig glansbagge (Ancylochira rustica L.) m.fl. Vad vab 130—131. Loppbagge (1) — en skalbagge vars larver utvecklas under barken på gamla björkar. En art har beskrivits: kronhornad loppbagge (Throscus carinifrons Bonv.) L vab 49. Bronsbagge (2) — en grönaktig skalbagge av familjen bladhorningar som lever på olika örter. En art har beskrivits: vanlig bronsbagge (Cetonia aurata L.) Vad vab 200. Dagfjärilar (2) — en serie av dagfjärilar (Rhopalocera) Vad vab 262. Segelfjärilar* (1) — en familj av stora och praktfulla fjärilar som sällan slår med vingarna under flykten utan i stället glider genom luften (Papilionidae) Vad vab 263. Cigarrsnurrbagge (1) — en skalbagge vars larver lever i ”cigarrer” som rullats av trädlöv. Många arter har beskrivits: björkcigarrsnurrbagge (Deporans betulae L.), hasselcigarrsnurrbagge (Apoderus coryli L.), poppelcigarrsnurrbagge (Byctiscus populi L.) m.fl. Vad vab 172—173. Plantgnagare (1) — en liten, hoppande skalbagge som skadar sockerbetor. En art har beskrivits: betplantgnagare (Atomaria linearis Steph.) Vad kenk 73. Gödselbagge (1) — en familj skalbaggar som lever i stillastående vattensamlingar, gödsel, ruttnande växtrester m.m. Flera arter har beskrivits: vanlig gödselbagge (Hydrons caraloides L.), rödskuldrad gödselbagge (Sphaeridium scarabeoides L.) m.fl. Vad vab 137. Fläckvinge (2) — artbeteckning: fläckig glansbagge (Ancylochira haemorrhoidalis Hbst.) Vad vab 130. Nässelfjäril (2) — ett enordsartnamn på en fjäril vars larver lever på nässelblad (Vanessa urticae L.) Vad vab 266. Jordfly (2) — en insekt vars larver skadar jordbruksgrödor. Många arter har beskrivits: utropsteckenfly (Agrotis exclamationis L.), sädesjordfly (Agrotis segetis Schiff.) m.fl. Vad kenk 271—272. Fuktgråsugga (2) — ett enordsartnamn på ett djur som förstör grönsaker i källare, drivbänkar och växthus (Porcellio scaber Latr.) AAŽ 17. Dammbagge (1) — en skalbagge vars larver lever i murket trä. En art har beskrivits: utbredd = dammbagge (Pseudocistella cerambycoides L.) Vad vab 147. Strandlöpare (1) — en svart eller mörkbrun skalbagge som förekommer på fuktiga platser, särskilt vid floder och sjöar. En art har beskrivits: svart strandlöpare (Patrobus excavatus Pk.) L vab 78. Slamdykare (1) — en vattenlevande skalbagge som livnär sig på alger. En art har beskrivits: flodslamdykare (Haliplus fluviatilis Anbc.) Vad vab 104. Kadaverbagge (3ᵇ) — en stor skalbagge som lever i kadaver och ruttnande svampar. Flera arter har beskrivits: svart kadaverbagge (Necrophorus humator F.) och svartblå kadaverbagge (N. vespilloides Hbst.) Vad vab 117—118. 2 Vissa nybildade ord som presenteras i detta register har redan tagits med i 2:a upplagan av Dabartinės lietuvių kalbos žodynas (1972). I de första 10 banden av den akademiska Lietuvių kalbos žodynas hittar vi ännu inte dessa nybildningar (under bokstäverna A–P). 136 Tjugofyrapunkterad (2) — artbeteckning: t. nyckelpiga (Subcoccinella vigintiquatuorpunc­tata L.) Vad vab 143. Tvåsvansad silverborstsvans (2) — en vitaktig insekt som lever i jorden, i skogsmarkens förna och under stenar. En art har beskrivits: vanlig tvåsvans (Campodea plusiochaeta Silv.) Vad vab 28. Kapuschongbagge (1) — en skalbagge som lever i veden hos sjuka och uttorkade träd. En art har beskrivits: vanlig kapuschongbagge (Bostrychus capucinus L.) Vad vab 131. Hårbagge (1) — en skalbagge som lever under nedfallna löv i skogsbryn. En art har beskrivits: vanlig hårbagge (Lagria hirta L.) L vab 62. Hårjordlöpare (1) — en växtätande skalbagge som påträffas på åkrar och i trädgårdar. Två arter har beskrivits: vanlig hårjordlöpare (Ophonus rufipes Deg.) och yttre hårjordlöpare (O. calceatus Duft.) L vab 81. Majbagge (1) — en krypande skalbagge som påträffas i torra tallskogar på våren. En art har beskrivits: vanlig majbagge (Meloe proscarabaeus L.) Vad vab 146. Gulfläckad (2) — artbeteckning: g. jordfly (Rhyacia C-nigrum L.) AAŽ 339. Gulvingar (4) — en gulaktig fjäril i familjen vitvingefjärilar. Två arter har beskrivits: åkergulvinge (Colias hyale F.) och myrgulvinge (Colias palaeno L.) Vad vab 265. Gulvinge (2) — en fjäril som skadar örtartade växter samt hallon och björnbär. En art har beskrivits: svartbandad gulvinge (Triphaena fimbria L.) AAŽ 341. Skogsjordlöpare (1) — en skalbagge som lever i löv- och blandskogars förna samt under nedfallna löv. En art har beskrivits: brun skogsjordlöpare (Leistus ferrugineus L.) L vab 76. Falskmyrbagge (1) — en liten rovskalbagge som lever på fuktiga platser. En art har beskrivits: röd falskmyrbagge (Pselaphus heisei Hbst.) L vab 39. Jungfruslända (2) — en insekt som förekommer vid floder och bäckar. Två arter har beskrivits: blå jungfruslända (Calopteryx splen-dens) och grön jungfruslända (C. virgo L.) Vad vab 39. Borrbagge (2) — en skalbagge som lever under barken på försvagade och uttorkade träd. En art har beskrivits: lövträdsborrbagge (Eletroides dermestoides L.) L vab 45. Svampbagge (1) — en mycket liten skalbagge som är biologiskt knuten till svampar. En art har beskrivits: gran-svampbagge (Mycetophagus piceus F.) L vab 58. Gumbadāris (1) — artbeteckning: g. guobinis amaras (Tetraneura ulmi) Vad vab 68. Gumbāuodis (1) — en liten insekt vars larver lever i växternas knoppar och frukter. Många arter har beskrivits: kvietinis g. (Contarinia tritici Kby.), žirninis g. (C. pisi Winn.) med flera. Vad vab 311. Gumbāvapsvė (1) — en liten mörkfärgad skadeinsekt. Flera arter har beskrivits: avietinė g. (Diastrophus rubi Bche.), rožinė g. (Rhodites rosae L.) med flera. Vad kenk 206, 209. Juodbužis (2) — artbeteckning: j. duobkasys (Necrophorus vespilloides Hbst.) Vad vab 118. Kabaspārnis (2) — en insekt som lever nära vatten. En art har beskrivits: vanlig k. (Sialis lutaria) Vad vab 201. Kabļāvabalis (1) — en liten växtätande skalbagge som lever nära vatten. En art har beskrivits: Meger-lėjo k. (Helmis maugei megerlei Duft.) L vab 37. Kaktarāgis (2) — artbeteckning: k. loppbagge (Throsc(us) carinifrons Bonv.) L vab 49. Kamuolvabalis (1) — en insekt som förekommer på sandiga platser. En art har beskrivits: vanlig k. (Byrrhus pilula L.) Vad vab 135. Mott (2) — en liten fjäril vars larver skadar fruktträd och bärbuskar. Flera arter har beskrivits: hagtornsmott (Stigmella anomalella Goze.), äppelmott (S. aenella Hein.) m.fl. AAŽ 237–238. Barkborre (1) — en lövträds­skadegörare i familjen barkborrar. Flera arter har beskrivits: stor askbarkborre (Hylesinus crenatus L.) Vad kenk 230, liten askbarkborre (H. fraxini Panz.) Vad kenk 223 m.fl. Vedbock (1) — en skalbagge i familjen långhorningar. Två arter har beskrivits: pilvedbock (Lamia textor L.), sågvedbock (Pritonus coriarius L.) Vad vab 154, 158. Svampbagge (1) — en liten skalbagge som lever i svampar och murket trä. En art har beskrivits: rödhövdad svampbagge (Triplax russica F.) Vad vab 142. Fruktbladvecklare (1) — en liten fjäril som flyger om kvällarna och vars larver livnär sig på fruktträdens blad. Flera arter har beskrivits: fruktbladvecklare (Lithocolletis blancardella F.) m.fl. AAŽ 253. Flugbagge (1) — en rovlevande skalbagge i familjen med samma namn (Cleridae). Två arter har beskrivits: biblomsterbagge (Trichlodes apiarius L.) och vanlig flugbagge (Thanasimus formicarius L.) Vad vab 124. Svampbagge (1) — en liten skalbagge som lever i svampar och tickor. En art har beskrivits: rödskuldrad svampbagge (Anisotoma humeralis F.) L vab 41. Fyrfläckig (2) — artbeteckning: fyrfläckig kortvinge (Hister quadrinotatus Scr.) Vad vab 121. Fjortonprickig (2) — artbestämning: nyckelpiga (Coccinella quatuordecimpustulata L.) Vad vab 144. Barkborre (1) — en avlång, mörkbrun skalbagge vars larver lever under barken på murkna björkar, tallar och ekar. En art beskrivs: Schneiders barkborre (Boros schneideri Pz.) L vab 66. Bastborre (2) — en mörkbrun skalbagge, skadegörare på tallar. Två arter beskrivs: stor bastborre (Blastophagus piniperda L.) och liten bastborre (B. minor Hart.) Vad vab 191–192. Fickmal (1) — artbestämning: fickmal (Callisto guttea H. W.) Vad kenk 152. Strandflugor (2) — en familj av små flugor som förekommer vid vatten (Ephydridae) AAŽ 408. 137 Krypbagge (2) — en liten, svart och mycket hård skalbagge som lever i kadaver, ruttnande växtrester m.m. Flera arter beskrivs: kadaverbagge (Hister cadaverinus Hoffm.), fyrfläckig krypbagge (H. quadrinotatus Scr.) Vad vab 121. Vattenbagge (1) — en skalbagge som lever i vatten. Flera arter beskrivs: kärrvattenbagge (Hydraena palustris L.), brun vattenbagge (Enochrus frontalis Er.) m.fl. L vab 84–85. Tofsnattfjäril (2) — en medelstor, hårig nattfjäril. En art beskrivs: björktofsnattfjäril (Cerura bicuspis Bk.) Vad vab 247. Krypbagge (1) — en livlig skalbagge som förekommer på blommor av olika växter, på svampar och på torkande trädstammar. En art beskrivs: vanlig krypbagge (Mordella fasciata Fabr.) L vab 64. Kamelhalsfluga (2) — en insekt vars larver, som påminner om larver av nätvingar, bekämpar växtskadegörare. Flera arter beskrivs: blekögd kamelhalsfluga (R. xanthostigma Schum.), smal kamelhalsfluga (Raphidia ophiopsis L.) Vad vab 202. Bladlöpare (1) — en platt skalbagge som förekommer på olika växter. En art beskrivs: korsbladlöpare (Lebia crux-minor L.) L vab 82. Bladbagge (2) — en liten skalbagge som främst skadar foderväxter. Flera arter beskrivs: lucernbladbagge (Phytonomus variabilis Hbst.), luktärtsbladbagge (Ph. pedestris Payk.) m.fl. Vad kenk 48. Bladskärarbi (1) — artbestämning: l. bi (Megachile centuncularis L.) Vad kenk 147. Fältlöpare (1) — en skalbagge som skadar sädesax och grönsaksfrön. Flera arter beskrivs: vanlig fältlöpare (Amara plebeja Gyll.), rödbenad fältlöpare (Amara aulica Panz.) AAŽ 105 m.fl. Homoptera (2) — en ordning av bevingade insekter (Homoptera) Vad vab 23. Linjordloppa (1) — en liten skalbagge, skadegörare på lin. Flera arter beskrivs: svart linjordloppa (Longitarsus parvulus Payk.), blå linjordloppa (Aphthona euphorbiae Schrank.) m.fl. Vad kenk 71. Sjövivel (1) — en växtätande skalbagge som förekommer vid stränderna av sjöar och lugnt rinnande floder, i vattenpölar och på fuktiga ängar. En art har beskrivits: vass-sjövivel (Cyphon variabilis Thunb.) L vab 44. Björnspinnare (2) — en fjäril vars puppor utvecklas i tjocka, hårbeklädda kokonger. Flera arter har beskrivits: nässelbjörnspinnare (Spilosoma urticae Esp.), grobladbjörnspinnare (Parasemia plantaginis), rostbjörnspinnare (Arctia caja L.) m.fl. Vad vab 237. Svampskalbagge (1) — en mjölbagge som lever i svampar eller i gångar efter barkborrar. En art har beskrivits: räfflad svampskalbagge (Ditoma crenata F.) Vad vab 142. Pälsmal (1) — en liten fjäril vars larver lever i små påsar som de tillverkar av bladdelar. Flera arter har beskrivits: äppelpälsmal (Incurvaria oehlmanniella Tr.) m.fl. AAŽ 242. Pälsbärare (2) — en grårosa fjäril vars larver lever i spindelvävstäckta påsar. En art har beskrivits: enfärgad pälsbärare (Canephora unicolor Hf.) Vad vab 227. Slidmal (1) — en växtskadegörare vars små larver lever i bladskaftsslidor. Flera arter har beskrivits: klöverslidmal (Lithocolletis nigroscentella Logan.), lucernslidmal (Caleophora cartilaginella F.) Vad kenk 73. Bönsyrsor (2) — en ordning av bevingade insekter (Manoptera) Vad vab 23. Zygænasvärmare (2) — en medelstor fjäril som lever i skogsbryn och på gläntor. Två arter har beskrivits: ängsmetallvinge (Zygaena filipendulae L.) och grön metallvinge (Procris statices L.) Vad vab 228. Sanddyngbagge (1) — en skalbagge som lever i slammet i sandiga vattensamlingar. En art har beskrivits: svart sanddyngbagge (Georissus crenulatus (Gossi.) L vab 48. Strandlöpare (1) — en svart skalbagge som lever i fuktig sand vid flod- och sjöstränder och under stenar. En art har beskrivits: gulbröstad strandlöpare (Nebria livida L.) L vab 76. Träskalbagge (1) — en skalbagge vars larver utvecklas i murket trä. En art har beskrivits: brunfotad träskalbagge (Eucnemis capucina Ahrens.) L vab 50. Trälöpare (1) — en svart, glänsande skalbagge som lever i gångar efter barkborrar. En art har beskrivits: vanlig trälöpare (Tachyta nana Gyll.) L vab 77. Träbock (1) — en skadegörare på barrträd. Flera arter har beskrivits: ekträbock (Xyloterus domesticus L.), randig träbock (Trypodendron lineatum Oliv.) Vad vab 193, udda träbock (Anisandrus dispar Fabr.) Vad kenk 163–164. Trädhuggare (1) — en skalbagge i familjen långhorningar. Flera arter har beskrivits: fyrfläckig trädhuggare (Pachyta quadrimaculata K.), kortvingad trädhuggare (Spondylis buprestoides L.) Vad vab 155–156. Blåvinge (4) — en blåaktig skadefjäril. Flera arter har beskrivits: ängsblåvinge (Lycaena icarus Rott.) Vad vab 268, allätande blåvinge (Cyaniris aríogalus L.) m.fl. Vad kenk 197. Björnspinnare (2) — en skadefjäril vars larver är mycket håriga. Flera arter har beskrivits: rostvinge (Arctia caja L.), vitfläckig björnspinnare (Spilosoma lubricipeda L.) m.fl. Vad kenk 192–193. Mjöldaggbladlus (1) – en bladlus som skadar plommon. En art beskrivs: plommonbladlus (Hyalopterus pruni Fabr.) Vad kenk 175. Minör (1) – artbetecknande attribut: hallonsågstekel (Entodecta pumila Scl.) Vad kenk 204. Bladminerarmal (1) – en liten skadefjäril vars larver minerar blad, det vill säga gnager ut hålrum av en viss form. Flera arter beskrivs: hallonbladminerarmal (Stigmella rubivora Wck.), klöverbladminerarmal (Lithocolletis nigroscentella Logan.) m.fl. Vad kenk 44, 204. 138 Bladminerfluga (1) – en liten skadefluga vars larver minerar blad, det vill säga gnager ut hålrum av en viss form. Många arter beskrivs: klöverbladminerfluga (Agromysa nana Mg.), ärtbladminerfluga (Liriomyza congesta Beck.) m.fl. Vad kenk 44. Månghornad blombagge (1) – en liten, snabb skalbagge som påträffas på olika blommor. En art beskrivs: enhörningsbagge (Notoxus monoceros L.) L vab 63. Murarbin (1) – attribut i ett tvåordigt släktnamn: murargetingar (Osmia) Vad vab 293. Doldvivel (2) – en liten skalbagge som är skadegörare på grönsaker. Många arter beskrivs: rapsvivel (Centhorhynchus rapae Gyll.), vallmovivel (C. macula — alba Hbst.) AAŽ 214. Svampbagge (1) – en skalbagge som lever i svampar och murket trä. En art beskrivs: rödsvampbagge (Endomychus coccineus L.) L vab 60. Skärvinge (2) – en fjäril med gulbruna vingar, vars larver påträffas på björkar och alar. En art beskrivs: björkskärvinge (Drepana falcataria L.) Vad vab 243. Ängslöpare (1) – en skalbagge som lever i skogar, på ängar och på landsvägar. En art beskrivs: tvåfläckig löpare (Badister bipustulatus F.) L vab 78. Surbagge (1) – en rovlevande skalbagge som lever i fuktig skogsmark. En art beskrivs: brun surbagge (Scydmaenus rufus Müll.) L vab 40. Gråvingad (2) – artbetecknande attribut: gråvitfjäril (Lepitidia sinapis L.) AAŽ 366. Svampbagge (1) – en svart skalbagge vars larver utvecklas i trädsvampar. En art beskrivs: svart svampbagge (Sphindus dubius Gyll.) L vab 56. Fjädervinge (2) – en liten fjäril med tunn bakkropp och mycket långa ben. En art beskrivs: vanlig fjädervinge (Pterophorus monodactylus L.) Vad vab 231. Sågkäke (2) – en skalbagge som lever i gångar som grävts i fuktig sand eller slam vid sjö- och flodstränder. En art beskrivs: gul sågkäke (Heterocerus fenestratus Thunb.) L vab 48. Blombagge (1) – en liten skalbagge som påträffas på olika blommor. En art beskrivs: röllekantbagge (Olibrus millefolii Pk.) L vab 55. Plattbagge (1) — en platt, mörkbrun liten skalbagge som skadar spannmål. Två arter har beskrivits: rostbrun plattbagge (Laemophloeus ferrugineus Steph.) och surinamsk plattbagge (Oryzaephilus surinamensis L.) AAŽ 149. Praktbagge (1) — en stor, flygoförmögen och nyttig skalbagge som förekommer på åkrar, ängar och särskilt i skogar. Flera arter har beskrivits: stor praktbagge (Carabus coriaceus L.), trädgårdspraktbagge (Carabus hortensis L.) m.fl. L vab 74–75. Blåsbagge (1) — en medelstor skalbagge som lever på örtartade och lågt växande växter. Två arter har beskrivits: smalkroppig blåsbagge (Dolychosoma lineare Rossi.) AAŽ 126 och grön blåsbagge (Malachius aeneus L.) L vab 46. Tallbagge (1) — en svart skalbagge täckt av gulaktiga hår. En art har beskrivits: ringad tallbagge (Rhinomacer attelaboides F.) L vab 68. Vedsvartbagge (1) — en skalbagge som lever under trädbark och i ved. En art har beskrivits: vanlig vedsvartbagge (Pytho depressus L.) L vab 61. Rödringvinge (2) — en fjäril vars framvingar är röda. En art har beskrivits: prickig rödringvinge (Chryso- phanus phleas L.) Vad vab 268. Rödvingebagge (1) — en skalbagge som lever på blommor i skogar. En art har beskrivits: vanlig rödvingebagge (Py- rochroa coccinea L.) Vad vab 146. Rödmarkspringare (1) — en hårig skalbagge med två röda fläckar på täckvingarna, som förekommer på sandiga platser. En art har beskrivits: korsad rödmarkspringare (Panagaeus crux — major L.) L vab 78. Rödbrun marklöpare (1) — en skalbagge som lever i fuktig jord, ofta i mullvadsgångar. En art har beskrivits: mullvadsmarklöpare (Clivina fassor L.) L vab 77. Rädisskalbagge* (1) — en liten skalbagge vars larver lever i blommor och frukter av vild rädisa. En art har beskrivits: vanlig rädisskalbagge (Bruchela saturalis F.) L vab 68. Rågbagge (2) — synonym till släktnamnet jordlöpare. AAŽ 336. Mosslöpare (1) — en skalbagge som lever under nedfallna löv, stenar, i mossor m.m. Två arter har beskrivits: vanlig mosslöpare (Trechus secalis Pk.) och brun mosslöpare (T. quadristriatus Schrk.) L vab 78. Smalskalbagge (1) — en skalbagge som lever under trädbark, i tickor, myrstackar m.m. En art har beskrivits: vanlig smalskalbagge (Bitoma crenata F.) L vab 58. Silverögon (2) — artbestämning: S. peledgalvis (Phytometra confusa Steph.) Vad kenk 278. Sållvinge (2) — bestämning i familjenamnet med två ord: sållvingar (Tingidae) Vad vab 77. Skalbagg (1) — en växtätande skalbagge som innehåller det giftiga ämnet kantaridin; förr användes den inom folkmedicinen. En art har beskrivits: spansk fluga (Lytta vesicatoria L.) L vab 132. Skalbagge (1) — en svart (hane) eller gulbrun (hona) skalbagge vars larver lever i fuktig jord och livnär sig på växtrötter. En art beskrivs: vanlig s. (Das cillus cervinus L.) AAŽ 122. Sköldbagge (2) — en platt liten skalbagge som lever under trädbark och i spannmålsmagasin. Två arter beskrivs: mauretansk s. (Tenebroides mauritanicus L.), rödaktig s. (Ostoma ferrugineum L.) Vad vab 140. Smygfluga (1) — en fluga vars larver lever i jord och murket trä. En art beskrivs: vanlig s. (Rhagio scolopaceus L.) Vad vab 318. 139 Doldbagge (1) – en liten, avlång skalbagge som lever i källare och lagerlokaler. En art beskrivs: brun d.⁷ (Enicmus minutus L.) AAŽ 151. Doldätare (2) – en skalbagge som livnär sig på mögelsvampar. En art beskrivs: svampd. (Pterygium crenatum Gyll.) L vab 57. Gömhuvud (2) – en liten skalbagge som skadar plommonträd och fläder. Två arter beskrivs: gulbent g. (Cryptocephalus flavipes F.) och femprickig g. (C. quinquepunctatus Harr.) Vad ken 171, 235. Barkgnagare (2) – en liten skalbagge som skadar unga barrträd. Två arter beskrivs: tallb. (Pissodes pini L.) och prickig b. (P. notatus F.) Vad vab 187. Sandbagge (1) – en svart skalbagge som livnär sig på tvåvingar och påträffas på sandiga platser. En art beskrivs: rödnäst s. (Trox sabulosus F.) L vab 36. Marklöpare (1) – en svart, glänsande skalbagge som lever i jord, trädgårdar och ängar. Flera arter beskrivs: svart m. (Pterostichus niger Schall.) L vab 79, vanlig m. (P. melanarius Ill.) AAŽ 103. Taggvinge (2) – en livlig skalbagge som lever på blommor. En art beskrivs: vanlig t. (Mordella fasciata Fabr.) Vad vab 147. Kottätare (1) – en svartgrå fjäril vars larver skadar grankottar. En art beskrivs: kotts. (Laspeyresia strobilella L.) Vad vab 222. Glasvinge (2) – en liten fjäril vars larver lever under barken eller i skottens märg. Flera arter beskrivs: hallon-g. (Bembecia hylaeiformis Lasp.), äppelg. (Synanthedon myopaeformis Borkh.) AAŽ 249–250. Pilmätare (2) – en fjäril vars larver lever på lövträd. Två arter beskrivs: lönn-p. (Acronycta aceris L.) och p. psi (A. psi L.) Vad vab 251. Savbagge (1) – en skalbagge som påträffas på stammar av gamla lövträd vid savflöden. En art beskrivs: vanlig s. (Nosodendron fasciculare Oliv.) L vab 51. Tofssvans (2) – en stor, ljusgrå fjäril vars larver lever på popplar och pilar. En art beskrivs: stor t. (Dicranura vinula L.) Vad vab 248. Utropsteckenart (1) – artbeteckning: u. jordfly (Agrotis exclamationis L.) Vad ken 271. Borste (2) – en fjäril vars håriga larver skadar trädgårdar. En art är beskriven: trädgårdsborste (Orgyria antiqua L.) Vad vab 239. Borststjärtar (2) – en ordning av vinglösa insekter (Thysanura) Vad vab 23. Boklöss (3ᵇ) – en ordning av bevingade insekter (Coleognatha) Vad vab 23. Skräddarbagg (1) – en liten skalbagge som lever i fuktig sand och avlagringar vid stränder till vattendrag. En art är beskriven: erkškasis š. (Sphaerius acaroides Wallt.) L vab 43. Kamskinnbagge (2) – artbeteckning: k. löpare (Calathus fuscipes Goetze.) AAŽ 104. Kamspringare (1) – en skalbagge som påträffas i torra sandjordar, skogar och ängar. Två arter är beskrivna: gulbent k. (Cealathobus erratus C.) och vanlig k. (C. fuscipes Pz.) L vab 80. Tajgbagge (1) – en skalbagge som hittas på björkstammar intill rinnande sav. En art är beskriven: vanlig t. (Sphaerites glabratus F.) L vab 51. Prickbagge (1) – en skalbagge som lever på fuktiga, mörka platser och i ruttnande växtrester. En art är beskriven: p. dvärg (Clambus minutus Strm.) L vab 40. Rätvingar (2) – en ordning av bevingade insekter (Copeognatha) Vad vab 23. Nätvingar (2) – en ordning av bevingade insekter (Neuroptera) Vad vab 23. Trettonprickig (2) – artbeteckning: t. nyckelpiga (Hippodamia tredecimpunctata L.) Vad vab 143. Kortsnabelvivel (2) – en långsträckt svart skalbagge som skadar barrträd. En art är beskriven: tall-k. (Brachyderes incanus L.) Vad vab 181. Eldmott (2) – en liten fjäril som skadar odlade växter och även förstör livsmedel och material. Flera arter nämns: kvarnmott (Ephestia kuhniella Zell.), mjölmott (Pyralis farinalis L.) Vad vab 230–231. Svansfjäril * (2) – en liten fjäril vars ljusgröna larver skadar plommon och andra växter i rosväxtfamiljen. En art är beskriven: plommonsvansfjäril (Thecla pruni F.) AAŽ 368. Gallmygga (2) – en liten mygga vars larver lever i spannmålsstrån och grönsaksrötter. Flera arter nämns: gurkmygga (Lycoria sp.), rågstråmygga (Hybosiasoptera cerealis Lind.) Vad kenk 16, 120. Svampmygga (2) – en liten mygga vars larver lever i svampar och ruttnande växtrester. En art är beskriven: s. soldat (Sciara tomae L.) Vad vab 311. Urvāvabalis* (1) – en skalbagge som lever på mörka, fuktiga platser och äter ruttnande rester av växt- och djurursprung. En art har beskrivits: grå u. (Catops fuscus Panz.) L vab 41. Vāltvabalis (1) – en svart, snabb skalbagge som lever i svampar eller tickor. En art har beskrivits: fyrfläckig v. (Scaphidium quadrimaculatum Ol.) L vab 42. Vamzdžiaudėgiai (2) – beteckning för ett tvåordsnamn på en familj: v. tripsar (Phloeothripidae) Vad vab 89. Vėduokliasparnis (2) – en fjäril vars vingar liknar en solfjäder. En art har beskrivits: sexflikig v. (Orneodes hexadactyla L.) Vad vab 232. 7L vab 57 kallas denna art liten hemligbagge. 140 Vėduokliavabalis (1) — en liten skalbagge vars larver utvecklas i bon av bin och getingar. En art har beskrivits: getingv. (Pelecotoma fennica Payk.) L vab 64. Vikriažygis (1) — en grön, platt eller svart skalbagge som lever på torrare åkrar och ängar. Flera arter har beskrivits: bred (Harpalus latus L.) L vab 81, grön v. (H. affinis Schrank.) AAŽ 107. Žalsvys (4) — en liten fjäril i familjen juvelvingar. En art har beskrivits: hallon-ž. (Callophrys rubi L.) Vad vab 268. Žiedėnės (2) — en familj flugor som lever på blommor (Anthomyiidae) AAŽ 413. Žiedinukas (2) — en liten skalbagge som skadar blommor. Två arter nämns: raps-ž. (Meligethes aeneus F.), vicker-ž. (M. erythropus Gyll.) Vad kenk 37, 108. Žiedvabalis (1) — en skalbagge som finns på olika blommor och livnär sig på deras nektar. En art har beskrivits: rödvingad ž. (Lygistopterus sanguineus L.) L vab 103. Žieviasparnis (2) — ett artsepitet: barkjordfly (Agrotis corticea Schiff.) Vad kenk 272. Žievėspiris (1) — en fjäril vars larver skadar fruktträd och skogsträd. Flera arter har beskrivits: stor ž. (Baärmia raboraria Schiff.), gran-ž. (B. ribeata Cl.) m.fl. AAŽ 319—320. Žolinukas (2) — en liten fjäril i familjen mott. Flera arter har beskrivits: ängs-ž. (Crambus pratellus L.), trädgårds-ž. (C. hortuellus Hb.) m.fl. AAŽ 292—293. Žvilgvabalis (1) — en mörk skalbagge som påträffas under bark, i lagerlokaler m.m. Flera arter har beskrivits: trädgårds-ž. (Librodor hortensis Geoffr.), tvåprickig ž. (Nitidula bipunctata L.) AAŽ 147. Žvyninukas (2) — en spindelformad, silverfärgad insekt. En art har beskrivits: socker-ž. (Lepisma saccharinum L.) Vad vab 29. Glanslöpare* (1) — en skalbagge som lever i skogsdungar, på åkrar och ängar. Två arter har beskrivits: Müllers löpare (Agonum mülleri Hbst.), sexfläckig löpare (A. sexpunctatum L.) L vab 79—80. Slutsatser 1. I den nuvarande terminologin inom vår insektsystematik bildas nyord och nybildningar i alla taxonomiska grupper. De mest originella litauiska nybildningarna är släktnamn. Artnamnen är oftast översättningslån. Vid utformningen av litauiska namn för de viktigaste systematiska enheterna följer man inte alltid zoologiska nomenklaturkodens regler helt exakt. 2. Inventariet av ordbildningsaffix i litauiska nybildningar inom det aktuella ämnesområdet är jämförelsevis begränsat. De vanligaste suffixen är: -ukas (-ukė), -yvė (-yvis), -utė (-utis), -uotis (-uotė). En stor del av nybildningarna är sammansatta ord. Bildandet av sådana har ökat särskilt mycket under de senaste åren, och i vissa verk (t.ex. L vab) går man till och med till ytterligheter. I framtiden bör man vid bildandet av nyord inom detta område använda även andra suffix mer uppfinningsrikt, t.ex.: -ūnas (-ūnė), -ainis (-ainė), -uolis (-uolė), -ėnas (-ėnė) och liknande; inte heller bör prefixbildning lämnas åt sidan. 3. De som normerar terminologin inom entomologisk systematik har hittills i alltför liten utsträckning tagit till vara växtsystematikernas erfarenheter. Därför förekommer fler inkonsekvenser i terminologin inom insektsystematiken. Trots detta är många enskilda nybildningar inom området (t.ex. gelsvys, gražutė, kirpikas, lapinukas, luobvabalis, margutis, minamusė, skydinukas, strėlinukas, ugniukas, žalsvys, žiedinukas och liknande) oklanderliga termer, som sannolikt kommer att etablera sig inte bara i terminologin inom detta område utan också spridas i det litterära språket. Förkortningar AAŽ — Pileckis S., Žuklys L. Augalų apsaugos darbuotojo žinynas. V., 1974. L vab — Pileckis S. Lietuvos vabala i. V., 1976. Handbok för växtskadegörare – Lešinskas A., Pileckis S. Handbok för att identifiera växtskadegörare utifrån skador. V., 1968. Vad vab — Lešinskas A., Pileckis S. Vadovas Lietuvos vabzdžiams pažinti. V., 1967. Litauiska SSR:s vetenskapsakademis institut för litauiska språket och litteraturen 141 NYBILDADE LITAUISKA INSEKTSNAMN Sammanfattning 1. Inom den moderna litauiska insektssystematiken bildas nybildade namn för alla taxa. Ursprungliga litauiska ord används vanligen i släktnamn. Art namn bildas i regel genom kalkering. Litauiska insektsnamn uppfyller inte alltid de strikta kraven i de internationella koderna för zoologisk nomenklatur. 2. Förrådet av affix för att bilda litauiska neologismer inom insektssystematiken är relativt begränsat. De vanligaste suffixen är: -ukas (-ukė), -yvė (-yvis), -utė (-utis), -uotis (-uotė). Större delen av neologismerna är sammansatta ord; de blir allt populärare och går i vissa publikationer till och med till överdrifter. I framtiden bör även andra suffix användas för att bilda neologismer inom detta område, t.ex.: -ūnis (-unė), -ainis (-ainė), -uolis (-uolė), -ėnas (-ėnė) osv.; även prefixavledning bör tillämpas. 3. De som skapat litauiska termer inom insektssystematiken har hittills i liten utsträckning tagit till vara växtsystematikernas erfarenheter. Därför kännetecknas terminologin inom insektssystematiken inte av någon större precision. De flesta neologismer inom detta område, t.ex.: gelšvys, gražutė, kirpikas, lapinukas, liuobvalabis, margutis, minatūisė, skydinukas, strėlinukas, ugniukas, žalšvys, žiedinukas m.fl., är emellertid korrekt bildade ord som sannolikt kommer att slå rot inte bara inom denna terminologiska domän utan också bli en del av det allmänna litterära språket.