scieee AI-readable full text Open interactive document viewer

Lietuviškų sudurtinių terminų daryba

St. Keinys

Full text

LIETUVIŲ KALBOS SPECIALIOJI LEKSIKA LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI, XXII (1983) ST. KEINYS BILDNING AV LITAUISKA SAMMANSATTA TERMER I dagens litauiska är sammansättning en av de viktigaste metoderna för substantivbildning. Enligt V. Urbutis uppgifter används nästan lika många sammansatta substantiv som substantiv bildade med ändelser¹. De senare ska kanske vara något fler än de sammansatta substantiven². Sammansatta substantiv används också flitigt inom litauisk terminologi. I termordböcker inom geodesi, geologi och fysisk geografi, fysik, idrott, markavvattning, kemi, textil, litteratur, botanik, ekonomi och datateknik, vars bildningar här undersöks synkront, förekommer 893 sammansatta substantiv som enordiga termer³. I samma källor uppgår substantiv bildade med ändelser till 0,89 av detta antal. Enligt uppgifterna i de nämnda källorna finns det alltså fler sammansatta substantivtermer än motsvarande substantiv bildade med ändelser. Räknat efter antalet använda avledningar kommer sammansättning här på andra plats — endast suffixavledningar används oftare (i samma källor är de nästan fem och en halv gånger fler). Detta visar bland annat att undersökningen av bildningen av sammansatta termer är en aktuell uppgift för litauisk språkvetenskap, både ur teoretisk och praktisk synvinkel. Den är också aktuell eftersom den största delen av dagens litteraturspråks nybildningar utgörs av termer. Undersökningen av termbildning gör det alltså möjligt att följa de senaste tendenserna inom ordbildningen och tydligt se hur och med vilka medel språket tillgodoser det behov av att utvidga och förbättra ordförrådet som livets och samhällets utveckling skapar. Hur förklaras den jämförelsevis stora aktiviteten hos sammansättningar inom terminologin? Först och främst beror det tydligen på terminologins egna interna behov, det vill säga nödvändigheten att benämna komplexa begrepp. För detta ändamål bildas visserligen oftast så kallade flerordstermer — olika enkla terminologiska ordkombinationer. En enordig term är emellertid i många avseenden mer praktisk än en flerordsterm. Därför tar man inte sällan till bildning av sammansatta termer. Redan före andra världskriget hade den ryske språkvetaren G. Vinokur riktigt lagt märke till detta och skrivit att sammansatta ord behövs inte bara för att tillgodose behovet av nya ord, utan också därför att det mycket ofta verkligen finns behov av att uttrycka två idéer med ett enda ord. För terminologin är en syntaktiskt enledd benämning, när det inte räcker 1 Urbutis V. Dabartinės lietuvių kalbos sudurtinių daiktavardžių daryba. — Kn.: Dabartinė lietuvių kalba. V., 1961, p. 65. 2 Lietuvių kalbos gramatika. — V., 1965, t. 1, p. 252. 3Här avses olika avledningar, inte termer. Samma avledning används ofta som term inom olika fackområden och finns därför upptagen i mer än en termordbok. 70 För precisionens skull är det alltid bekvämare än en tvåledad benämning4. De flesta språkforskare och specialister inom andra områden som skriver om terminologiska frågor föredrar enordiga termer. Här följer man vanligen principen om språklig ekonomi. Men det är inte den enda avgörande faktorn. En sammansatt term erbjuder ofta nya möjligheter till betydelse som en motsvarande förbindelse av dess grundord saknar eller inte ens kan uttrycka, eftersom ett sammansatt ord, som E. Vasilevskaja har påpekat, utgör en högre abstraktionsnivå än en ordgrupp5. Den större aktiviteten i sammansättningsbildningen inom terminologins delsystem än i det nutida litterära språket i allmänhet är inte utmärkande enbart för litauiskan. Enligt samma E. Vasilevskaja är terminologin den främsta domänen för spridningen av sammansatta ord i 1900-talets ryska6. Som den polske språkforskaren M. Blicharski påpekade blev sammansättningsbildningen påtagligt mer aktiv i ryska och polska efter andra världskriget, och detta förknippas framför allt med den mycket snabba utvecklingen inom vetenskap, teknik och kultur samt den därmed sammanhängande utbyggnaden av terminologin7. En särskilt tydlig benägenhet att använda sammansatta ord kännetecknar tysk terminologi8. Med tanke på de olika språkens skiftande roll inom vetenskap och teknik och de utvidgade kontakterna mellan specialister på olika områden är det lätt att förstå att även andra språk kan ha en viss stimulerande inverkan på sammansättningsbildningen. Sammansättningsbildning är dessutom praktisk för terminologin genom att den gör det möjligt att bilda jämförelsevis korta artbeteckningar som bidrar till att undvika anhopning av attribut, t.ex.: pengar – atostogpinigiai EŽ, butpinigiai EŽ, TŽ, dienpinigiai EŽ, TŽ, duonpinigiai EŽ, frachtapinigiai EŽ, TŽ, kelpinigiai EŽ, TŽ, kišenpinigiai EŽ, komandiruotpinigiai EŽ, TŽ, komispinigiai EŽ, TŽ, maistpinigiai EŽ, nuompinigiai EŽ, TŽ, rankpinigiai EŽ, TŽ, važtapinigiai EŽ, TŽ och liknande. Sammansättningar är oftast mer terminologiskt precisa än motsvarande ordgrupper. En sådan ordgrupp kan ofta förstås och till och med användas som en enkel förklaring av termens betydelse eller bilda grunden för en förklaring, t.ex.: laparandis ”ärr som blir kvar när ett blad faller av” BŽ, šakniastiebis ”underjordisk, vanligen horisontellt växande stam som utvecklar adventivrötter” BŽ, vainiklapis ”ett enskilt blad i kronan” BŽ, vaiskotis ”den del av frukten med vilken den är fäst vid fruktgrenen; fruktskaft” BŽ, grioviakasė ”maskin avsedd för mekaniserad grävning av diken” MŽ, pirmažolė ”gräs från första slåttern” MŽ, puspylimis ”halv vall” MŽ, vidurupis ”mittenpartiet av en flod” MŽ m.fl. Man kan instämma med P. Skardžius i att sammansättningar ”till sin karaktär främst lämpar sig för ett mer precist, mer kondenserat och innehållsrikare, mer meningsfullt uttryckssätt. Därför har sammansatta ord9 mycket ofta ett betydligt rikare och fylligare innehåll, som samtidigt är mer specialiserat, än enskilda, 4 Винокур Г. О. О некоторых явлениях словообразования в русской технической терминологии. — В кн.: Сборник статей по языкознанию. М., 1939, т. 5, с. 46. 5 Василевская Е. А. Словосложение в русском языке. — М., 1962, с. 40. 6 Ibid., s. 124. 7 Blicharski M. Złożenia imienne w języku rosyjskim i polskim. Studium konfrontatywne. — Warszawa—Wrocław, 1977, p. 108. 8 Левковская К. А. Именное словообразование в современной немецкой общественно-политической терминологии и примыкающей к ней лексике. — М., 1960, с. 35. 9 Med sammansatta ord avsåg P. Skardžius det som i dagens litauiska språkvetenskap kallas sammansatta ord, eller sammansättningar. 71 ”10inte fullt sammansmälta delar av ordgrupper”. Detta kan också förklara sammansättningarnas större popularitet inom vetenskapens och teknikens terminologi. Alla de undersökta sammansatta termerna bygger på två grundord som används i litauiskan. Här görs ingen åtskillnad mellan terminologiska nybildningar och ord ur allmänspråket som fått terminologisk betydelse. Ur ordbildningssynpunkt betraktas de alla som sammansatta ord (komposita), eftersom båda typerna bidrar till att bilda motsvarande tendenser i termbildningen. Dessutom skulle det i många fall vara mycket godtyckligt att hänföra enskilda termer till någondera av dessa två skikt. I detta arbete undersöks dock inte bildningen av sådana internationella termer som är tydliga lån i den litauiska terminologin, t.ex.: acetilacetonas ChŽ, aminalizaminas ChŽ, centrosfera GŽ, chlorbenzolas ChŽ, elektrodinamika FŽ, STŽ, elektromagnetas FŽ, STŽ, galvanoplastika FŽ, STŽ, kristaloptika GŽ (FŽ: kristalų optika), leksikostatistika STŽ, magmogenėzė GŽ, rentgenokristalografija STŽ, salicilamidas ChŽ etc. Sådana termer kan visserligen analyseras morfologiskt och kan därför inte helt ignoreras i den synkrona litauiska ordbildningen. Eftersom de emellertid har bildats i andra språk utgör de ett separat lexikalt skikt och ett eget ordbildningssystem. Därför är det lämpligare att behandla bildningen av sådana termer separat. Alla de grundläggande typerna av sammansättningsbildning i nutida litauiska är kännetecknande för bildningen av litauiska sammansatta termer. Fördelningen av de undersökta exemplen i termordböckerna visas i tabell 111. Den största andelen av de sammansatta termerna (46,5% av de undersökta exemplen) tillhör den produktivaste gruppen av sammansatta substantiv i nutida litauiska, med två substantiviska led. Också bildningar av adjektiv + substantiv (17% av exemplen) och substantiv + verb (16,3%) är mycket produktiva inom terminologin. Nästan fyra femtedelar av de undersökta exemplen tillhör dessa tre mest produktiva grupper av sammansatta termer. Flest är de sammansatta termer vars andra led bygger på ett substantiv. Nästan fyra femtedelar av exemplen i de undersökta ordböckerna är av detta slag. Det andra ledet i nästan alla återstående undersökta sammansättningar är verbalt. För övrigt är substantivet också det vanligaste som första led (nära två tredjedelar av exemplen). Hur vanliga ord från olika ordklasser är i bildningen av de undersökta sammansatta termerna framgår av tabell 2. Tabellen visar tydligt att substantivet spelar den viktigaste rollen vid bildningen av sammansatta substantiviska termer. Även verbet har en betydande roll här (det ligger oftast till grund för sammansättningarnas andra led), liksom adjektivet (som oftast utgör sammansättningarnas första led). Räkneord, pronomen, adverb och prepositioner förekommer mer sällan som led i sammansatta termer (vanligen som första led). 10 Skardžius P. Lietuvių kalbos žodžių daryba. – V., 1943, p. 396. 11I tabellen anges indelningen av sammansättningarna efter led symboliskt – bokstäver används som förkortningar för sammansättningens led, efter vilken ordklass deras grundord tillhör: D – substantiv, B – adjektiv, V – verb, S – räkneord, Pv – adverb, Pl – preposition, Į – pronomen. Tecknet + betecknar en ordbildningsakt. Intill den så angivna typen av sammansättning ges ett representativt exempel inom parentes. Typerna av sammansättningsbildning i tabellen ordnas efter antalet olika bildningar som undersökts. 72 Tabell 1 Typer av sammansatta termbildningar Sammansättningsled | Antal sammansatta termer i ordböcker | ATŽ | BŽ | ChŽ | EŽ | PŽ | GŽ | LŽ | MŽ | STŽ | ŠŽ | TŽ | Totalt antal olika sammansättningar D+D (fruktskaft) | 11 | 142 | 32 | 39 | 14 | 98 | 12 | 48 | 15 | 56 | 18 | 416 B+D (kvicksilver) | 3 | 26 | 14 | 6 | 2 | 57 | 6 | 33 | 4 | 13 | 17 | 152 D+V (lingvistik) | 1 | 23 | 10 | 12 | 8 | 41 | 4 | 55 | 11 | 18 | 12 | 146 S+D (femårsperiod) | – | – | 8 | 5 | 1 | 9 | 7 | 4 | 8 | 16 | 2 | 57 V+D (avverkningsplats) | 2 | 5 | 1 | 3 | – | 9 | – | 5 | – | 2 | 3 | 24 Pv+D (ellips) | – | 1 | 1 | 2 | – | 7 | – | 2 | 7 | 2 | 1 | 21 Pl+D (övertid) | – | 4 | 2 | 6 | – | 5 | – | 8 | – | – | 1 | 20 Į+V (självbetjäning) | – | 3 | 1 | 5 | – | 2 | – | 2 | – | – | 7 | 19 B+V (samstyre) | 1 | – | – | 2 | 2 | 1 | 1 | – | 1 | – | 3 | 10 S+V (tvåskiftssystem) | – | – | 8 | – | – | 1 | – | – | – | – | – | 9 Į+D (flerledsapparat) | – | – | – | 2 | 1 | – | – | – | 4 | 1 | 3 | 8 Pv+V (plural) | – | 2 | 1 | 1 | 2 | 1 | 1 | – | 1 | 1 | – | 5 Pv+B (brunfläckig) | – | 2 | – | – | – | – | – | – | – | 1 | – | 3 V+V (borrmaskin) | – | – | – | – | – | 1 | – | – | – | – | – | 1 D+B (pälsrester) | 1 | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | 1 Pv+Pv (paralleller) | – | – | – | – | – | – | – | – | – | 1 | – | 1 Totalt antal olika sammansättningar | | | | | | | | | | | | 893 73 Tabell 2 Ordklassernas frekvens i bildandet av sammansatta termer Ordklass Antal sammansättningar Första ledet Andra ledet Substantiv 563 698 Verb 25 190 Adjektiv 162 4 Räkneord 66 — Adverb 30 1 Pronomen 27 — Preposition 20 — En översiktlig genomgång av den kvantitativa fördelningen bland de undersökta sammansatta termerna ger vid handen att substantiv används som basord inom terminologin något oftare än vid bildningen av sammansatta substantiv i det nutida litauiska språket i allmänhet. V. Urbutis, som ingående har undersökt bildningen av sammansatta substantiv i det nutida språket och framför allt grundat sig på exempel från ”Dabartinės lietuvių kalbos žodynas” (V., 1954), fastställde att sammansättningar ”där det andra ledet är ett substantiv utgör nästan tre fjärdedelar av alla något så när kända sammansatta substantiv i det nutida litauiska språket” (i den nämnda ordboken finns totalt fler än två tusen två hundra sådana)12. I de här undersökta källorna finns en tjugondel fler sådana sammansatta termer. Detta är dock ingen väsentlig skillnad. Det bör sägas att inte heller övriga kvantitativa uppgifter om bildningen av sammansatta termer skiljer sig särskilt mycket. I detta avseende följer alltså termbildningen ganska väl de allmänna proportionerna för bildningen av sammansatta ord i det nutida litauiska språket. Det är intressant att notera att bildningen av litauiska sammansatta termer i dessa mest allmänna avseenden tydligen skiljer sig avsevärt från bildningen av motsvarande lettiska termer. Enligt V. Skujinis uppgifter utgör enords sammansatta termer 38% av alla avledningar inom lettisk teknisk terminologi13. Detta är betydligt mer än i litauiskan — bland de avledningar som förekommer som substantiviska enordstermer i de elva litauiska termordböcker som utgör undersökningsmaterialet (de är närmare sju tusen) 12 Urbutis V. Dabartinės lietuvių kalbos sudurtinių daiktavardžių daryba, p. 68, 66. Se också: Lietuvių kalbos gramatika, t. 1, p. 437. 13 V. Skujiņa. Bildandet av tekniska termer i lettiska: Sammanfattning av kandidatavhandling. — Riga, 1969, s. 14. 74 sammansättningar utgör 13%. Dessutom bygger den andra leden i de lettiska termer som den nämnda författaren undersökt enbart på substantiv14. Av denna jämförelse vore det naturligtvis alltför djärvt att dra några större slutsatser eller generaliseringar om skillnaderna i termbildning mellan två närbesläktade språk. Mycket kan bero inte på inre skillnader mellan språken, utan på forskarnas olika syn på motsvarande fakta och skilda bedömningar av dem. Det finns ändå tydligen vissa, och kanske betydande, skillnader. Det vore nyttigt att jämföra den nutida termbildningen i dessa båda språk. I litauiska sammansatta termer, liksom i litauiska sammansättningar i allmänhet, är den semantiska och grammatiska kärnan oftast den andra leden. Den första leden bestämmer vanligen eller anger det som uttrycks med den andra ledens grundord (detta förhållande beror i hög grad också på vilken ordklass den första leden bygger på). Det finns jämförelsevis mycket få sammansatta termer (och ord i allmänhet) där förhållandet är ett annat. Därför indelas sammansättningar oftast först och främst efter vilken ordklass den andra ledens grundord tillhör. På så sätt urskiljs två huvudgrupper — substantiviska och verbala sammansatta substantiv (den andra leden bygger mycket sällan på ord från andra ordklasser). Dessa två grupper skiljer sig avsevärt åt både i fråga om bildningsform och betydelse. Inom varje grupp som avgränsats på detta sätt brukar sammansättningarna indelas efter vilken ordklass den första ledens grundord tillhör. Denna indelning gör det lättare att mer samlat lyfta fram vissa formella särdrag hos de aktuella avledningarna och att överblicka i vilken utsträckning sammansättningarnas betydelse beror på vilka ordklasser leden bygger på. Avledningarna som indelats på detta sätt behandlas sedan med avseende på betydelse och form. I huvudsak följs denna indelnings- och behandlingsordning även i föreliggande arbete. I detta fall blir emellertid undersökningen av avledningarnas avledningsbetydelse lidande. Exempelvis beror betydelsen ’redskapsbeteckning’ hos sammansättningar med en verbal andra led inte på vilken ordklass den första leden bygger på (jfr bangomatis FŽ, STŽ, durpsemė MŽ, kelmarovė MŽ, riedmuša SŽ, savivartis MŽ, garsiakalbis FŽ, STŽ m.fl.). Detsamma gäller sammansättningar med andra betydelser. Därför vore det till synes lämpligare att behandla sammansatta substantiv med en verbal andra led efter deras betydelse, i stället för att indela dem efter den första leden. I detta arbete har man dock avstått från detta för att upprätthålla en enhetlig klassificering. Substantiviska sammansatta termer Som redan nämnts är sammansatta termer vars andra led bygger på ett substantiv vanligast (78,2% av alla undersökta exempel). Första leden i sådana sammansatta substantiv är också oftast substantivisk (59,6% av alla exempel med en substantivisk andra led). Ganska ofta bygger den första leden i denna typ av avledningar på ett adjektiv (21,7% av exemplen), mer sällan på ett räkneord (8,2% av exemplen) och jämförelsevis sällan på ett verb (3,4% av exemplen), ett adverb (3% av exemplen), en preposition (2,9% av exemplen) eller ett pronomen (1,2% av exemplen). För övrigt överensstämmer dessa kvantitativa uppgifter, kan man säga, väl med de uppgifter som V. Urbutis lägger fram— 14Ibid. 75 enligt dessa uppgifter om sammansatta substantiv i dagens litauiska15. Det finns alltså en stark tendens till bildning av litauiska sammansatta substantiv. Intressant nog består även den lettiska terminologin inom tekniska vetenskaper till största delen av sammansatta termer med två substantiviska led (62,5%); näst vanligast bland bildningarna (17,4%) är motsvarande sammansättningar med ett adjektiviskt första led. Däremot är sammansatta termer med ett verbalt första led betydligt vanligare här (15,1%), medan sådana med ett numeriskt, pronominellt eller adverbiellt första led är ovanligare16. Den allmänna betydelsekaraktären hos sammansatta termer med ett substantiviskt andra led beror vanligen på betydelsen hos det grundläggande substantivet i det andra ledet. Det är oftast detta som avgör om det sammansatta substantivet har en konkret betydelse (betecknar ett föremål eller en levande varelse) eller är ett ord med abstrakt betydelse. Därför tillämpas inte den indelning i bildningsgrupper som vanligen används för suffix- och ändelseavledningar i studier av substantivbildning genom sammansättning. Den största delen av bildningarna är artbeteckningar för sådant som betecknas av grundsubstantiven i det andra ledet. Det finns dock också ett betydande antal sammansatta termer som betecknar andra slags företeelser. Sammansättningar med substantiviska led Sammansatta termer med två substantiviska led bildas oftast av litauiska substantiv (hit räknas även äldre lånord som har införlivats i språkets ordförråd). Det går emellertid också lätt att bilda hybrider där det ena ledet bygger på ett internationellt ord, vanligen en term som används inom det aktuella ämnesområdet. Bland de undersökta exemplen utgör sådana bildningar 15,6%, och tre femtedelar av dem har ett internationellt substantiv som grund för det andra ledet, medan de återstående har det som grund för det första. Exempel: anteridkotis ”en gametofor på vilken anteridier bildas — антеридиофорум, -us-антеридиеносец” BŽ, betonvamzdis ”ett rör vars väggar är gjorda av betong — бетонная труба” MŽ, citrinvaistis ”en saftig frukt med tjockt, färgat skal rikt på eteriska oljekörtlar — hesperidium, гесперидий, померанец” BŽ, fosforitmilčiai ”malet fosforit — фосфоритная мука” ChŽ, konidijakotis ”en hyfgren där konidier bildas i spetsen — conidiophorum, -us, конидиеносец” BŽ, pulpovamzdis ”ett rör för bortledning av massa — пульповод” MŽ, skorpionėžiai ”Merostomata, ракоскорпионы” GŽ, startavietė ”startplats” SŽ, buožiaspores ”sporer som bildas i spetsen av särskilda hyfer (basidier) i basidiomyceternas fruktkropp — basidiosporae, базидиоспоры” BŽ, gelžbakterės ”trådformiga bakterier, främst av släktet Leptotrix, som lever i vatten rikt på järnbikarbonater (vid källor). <…> — Chlamydobacteriaceae, железо-бактерии” BŽ, jūrmy­lė ”морская миля” EŽ, SŽ, kiaušiasporė ”en spor eller zygot hos oogama växter, bildad ur äggcellen efter befruktning — oospora, ооспора” BŽ, miškatundrė ”ett övergångsområde där skog övergår i tundra — лесотундра” MŽ, molbetonis ”en mekanisk blandning av lera, sand och grus samt krossad sten” 15 Urbutis V. Dabartinės lietuvių kalbos sudurtinių daiktavardžių daryba, p. 68; Lietuvių kalbos gramatika, t. 1, p. 437. Jämförelserna med dagens litauiska i detta arbete bygger i regel på dessa undersökningar av V. Urbutis. 16 V. Skujiņa. Bildandet av tekniska termer i lettiska, s. 14—16. 76 blandning — глинобетон” MŽ, pusantračiai ”en typ av stenkol — полуантрациты” ChŽ, pusfinalis ”полуфинал” SŽ, pusperiodis ”полупериод” ChŽ, FŽ, STŽ, pustonis ”полутон” FŽ m.fl. Man kan alltså säga att internationella termer i stor utsträckning ingår i bildningen av denna typ av litauiska sammansatta termer. Detta är utan tvekan en följd av att internationella termer används relativt flitigt inom olika områden av litauisk terminologi. Men nya sammansatta substantiv tycks sällan bildas självständigt enbart av internationella termer, och i de undersökta källorna har man inte heller funnit några sådana exempel. Den sammansatta termen amonbakterės ”bakterier som använder ammoniumsalter som näring — аммонбактерии”, upptagen i BŽ, kan naturligtvis nämnas här, men å andra sidan kan den också vara en litauisk anpassning av en term från ett annat språk. Andra internationella termer med liknande struktur är i regel otvivelaktiga lånord. Nästan tre fjärdedelar av de sammansatta termerna av denna typ betecknar konkreta företeelser i verkligheten — oftast föremål eller levande varelser (nästan en sjundedel av exemplen som betecknar konkreta företeelser). Något mer än en sjättedel av bildningarna har abstrakt betydelse. De återstående sammansatta termerna är av olika slag, oftast benämningar på naturområden. En del sammansatta termer med två substantiviska led betecknar sammansatta företeelser där de ingående delarna, som betecknas av grundsubstantiven i leden, är likvärdiga och utgör två lika självständiga delar av det som benämns, exempelvis: angliavandeniai ”grupp organiska föreningar vars kemiska sammansättning huvudsakligen motsvarar formeln Cₙ(H₂O)ₘ” BŽ, ”C-föreningar med H och O — углеводы” ChŽ, angliavandeniliai ”C-föreningar med H — углеводороды” ChŽ, GŽ, chlorkalkės ”blandning av Ca(OCl)₂ och CaCl₂ — хлорная известь” ChŽ, durpėdumblis ”torv blandad med gyttja — илистый торф” MŽ, GŽ, gruntadirvė ”gemensam beteckning för mark och jordmån — почвогрунт” MŽ, ”грунтопочва” GŽ, miškastepė ”fysisk-geografisk zon i norra halvklotets tempererade bälte, kännetecknad av att ängsstäpper växlar med skogar på vattendelarna — лесостепь” MŽ, GŽ, miškatundrė ”övergångsområde där skog övergår i tundra — лесотундра” MŽ, moliasmėlis ”blandning av lera och sand — глинопесок” MŽ, skorpionvėžiai ”Merostomata, ракоскорпионы” GŽ, žmogbeždžionės ”Anthropoidea, человекообразные” GŽ, žvėriadriežiai ”Therapsida, звереподобные” GŽ och möjligen akiežeriai ”золли” GŽ. Syntaktiskt är förhållandet mellan leden i sådana sammansättningar samordnande. Därför kallas även själva substantiven för samordnande, eller kopulativa, sammansättningar. Sammansatta termer av denna typ är dock mycket få (knappt 3% av alla exempel med två substantiviska led). Kopulativa sammansättningar är fåtaliga också i dagens litauiska i allmänhet, och de är ovanliga även i ryska och polska17. De flesta sammansatta termer har inte samordnade utan snarare underordnade led; med andra ord är leden inte helt självständiga och oberoende av varandra. Vanligen definierar, preciserar, det vill säga bestämmer och begränsar det ena ledet i dessa sammansatta substantiv (oftast det första) betydelsen hos det andra ledet. Detta kallas 17 Blicharski M. Złożenia imienne w języku rosyjskim i polskim, p. 47. 77 …namngivande determinativa, eller determinativa (determinativiska) sammansatta termer. De flesta determinativa sammansatta termer har en direkt betydelse, dvs. betydelsen hos bildningarna uppstår direkt genom komponenternas inbördes förhållande och betydelsen hos deras grundläggande substantiv. Här avses naturligtvis bruket av dessa termer, med andra ord att den betydelse som följer av ordbildningen i grunden inte skiljer sig från den lexikala betydelsen hos motsvarande bildningar. Den bestämda (determinerade) komponenten i sådana sammansatta termer utgör liksom bildningens semantiska centrum; framför allt är det den (komponenten) som avgör vilken typ av företeelse som benämns. Den bestämmande komponenten anger ett drag hos den bestämda företeelsen som är viktigt för benämningen och gör därmed att bildningen betecknar en snävare företeelse, vanligtvis underordnad det som den bestämda komponentens grundord betecknar. Här rör det sig alltså om typiska endocentriska sammansättningar. Sådana sammansatta termer är vanligen artbeteckningar. Eftersom det finns mycket gott om artbegrepp inom terminologin är det lätt att inse att ordbildningen av denna typ av sammansatta termer är den mest produktiva. Ofta bildas på så sätt relativt stora grupper av arttermer med samma huvudkomponent. Exempel: sjukdom: akmenligė ”hårdhet i päronfrukter i form av grusliknande korn, när päronträden inte får tillräckligt med vatten — lithiasis, литяз” BŽ, dirvonligė ”blekning av spannmålens ax och bladspetsar till följd av kopparbrist i jorden — болезнь обработки” BŽ, dryžligė ”bladsjukdom som yttrar sig genom långsträckta strimmor av död vävnad — полосатость” BŽ, gelžligė ”olika slags brunfärgning inuti potatisknölen, orsakad av onormala markförhållanden” BŽ, grybligė ”sjukdom hos människor eller djur orsakad av svampar — микоз” BŽ, jūrligė ”морская болезнь” SŽ, kamštligė ”korkartade håligheter av varierande storlek i äpplets fruktkött <...>” BŽ, lielialigė ”rödmögel i äpplets fröhusanlag, orsakat av svampar av släktet Fusarium — сердцевинная гниль” BŽ, miltingė ”sjukdom som vanligen orsakas av svampar i familjen mjöldaggar (Erysiphaceae), där angripna blad ser ut att vara pudrade med mjöl — мучнистая роса” BŽ, pelenligė ”sjukdom hos odlade och vilda växter, som visar sig genom gulaktiga fläckar av varierande storlek och form på bladens ovansida; bladens undersidor täcks av en mycket kort vit, grå eller gråviolett beläggning. Pelenligė förekommer även på andra organ <...>” — ложная мучнистая роса, мил(ь)дью, пероноспороз” BŽ, pūsleligė (hos päronblad) ”päronsjukdom orsakad av svampen Taphrina bullata Berk. et Br., som yttrar sig genom att bladskivan blåslikt buktar uppåt eller nedåt — вздутие листьев груши, выпуклины” BŽ, rūdligė ”växtsjukdom orsakad av olika parasitiska svampar som hör till rostsvamparnas familj — ржавчина, ржавчинная болезнь” BŽ, sidabraligė ”blekning av blad hos plommon- och äppelträd och ibland även andra växter, ofta orsakad av svampen Stereum purpureum Pers. — млечный блеск” BŽ, stiklaligė ”sjukdom av fysiologisk art, som yttrar sig genom genomskinliga, glasliknande fläckar i den drabbade växtens vävnader — стекловидность” BŽ, suodžialigė ”beläggningar som liknar sot och bildas på växter, särskilt träds blad, under sensommaren — hyfer och fruktifikationsorgan hos olika saprofytiska svampar (släktena Fumago, Torula m.fl.) — чернь, сажистый налёт” BŽ, šašligė ”växtsjukdom som yttrar sig genom skorpformiga utväxter på knölars eller frukters yta — парша” BŽ, šraligė (hos stenfrukter) ”sjukdom orsakad av svampar 78 Clasterosporium carpophilum (Lev.) Aderh. och Cercospora cerasella Sacc. (i askstadiet Mycosphaerella Aderh.). Den visar sig genom runda fläckar med ljusare mitt och mörkröda eller brunröda kanter på bladen, som senare blir håliga där fläckarna sitter. I svårare fall angriper sjukdomen skott, knoppar, blommor och frukter — дырчатая пятнистость, клястероспориоз косточковых” BŽ, vyžligė ”växtsjukdom som deformerar stenfrukters frukter — frukterna blir platta, med skrynklig yta och utan sten — кармашки” BŽ; skaft: anteridkotis ”gametofor på vilken anteridier bildas — антеридиофорум, -us, антеридиеносец” BŽ, buožkotis ”skaft med en basidie — basidiophorus, базидиеносец” BŽ, konidijakotis ”hyfgren vars spets bildar konidier — conidiophorum, -us, конидиеносец” BŽ, lapkotis ”den del av bladet med vilken bladskivan sitter fast vid stammen — petiolus, черешок” BŽ, meškerikotis ”удилище” SŽ, sporakotis ”bildning på vilken svampsporer bildas — sporophorum, спорофор” BŽ, sporangėkotis ”skaftliknande utväxt med ett sporangium fäst i spetsen — sporangiophorum, спорангиеносец” BŽ, vaiskotis ”fruktens del med vilken den är fäst vid fruktgrenen; fruktskaft — плодоножка” BŽ, vėliavkotis ”древко флажка” SŽ, zoosporangijakotis ”tunn utväxt från svamphyfer på vilken zoosporangier bildas, t.ex. hos mjöldaggssvampar — zoosporangiophorum, -us, зооспорангиеносец” BŽ, žiedynkotis ”bladlös stjälk vars spets bär en blomställning, t.ex. hos groblad (Plantago) eller maskros (Taraxacum) — pedunculus, scapus, цветонос, стрелка” BŽ, žiedkotis ”stjälkens axel eller en gren som bär en enda blomma — pedicellus, цветоножка” BŽ; plats: augimvietė ”naturhörn där en växt växer naturligt — место произрастания” BŽ, ”место обитания” GŽ (växter), darbarvietė ”место работы” TŽ, diegavietė ”öppning i pollenkornets yttre hölje (exinen) genom vilken pollencellen tränger ut — porus, пора прорастания, проростковая пора” BŽ, indavietės ”spår efter avbrutna kärlknippen i bladärret efter att bladet fallit av — vestigia fasciculorum, vestigia vasculorum, vestigia vasorum, следы сосудистых пучков” BŽ, kilmiavietė ”месторождение” MŽ, prekyvietė ”базар, рынок” EŽ, radimvietė ”geografiskt avgränsad plats där en växt har påträffats växande vilt — местонахождение” BŽ, GŽ, rūdvietė ”рудное месторождение” GŽ, saitavietė ”märke på fröskalet där fröet varit fäst vid fröämnestråden — hilum, umbilicus, рубчик” BŽ, startavietė ”место старта” SŽ, turgavietė ”базар, рынок” EŽ, vasarvietė ”дачный поселок” TŽ; skrift: dienoraštis ”дневник” LŽ, dienraštis ”ежедневная газета” LŽ, eilėraštis ”стихотворение” LŽ, kainoraštis ”прейскурант, ценник” EŽ, ”прейскурант” TŽ, laikraštis ”газета” LŽ, metraštis ”летопись; ежегодник” LŽ, rankraštis ”рукопись” LŽ, ”манускрипт” STŽ, savaitraštis ”еженедельник” LŽ, tvarkaraštis ”расписание” EŽ, STŽ, važtaraštis ”накладная” EŽ, TŽ, žiniaraštis ”ведомость” EŽ, STŽ, TŽ; berg: balnakalnis ”berg formad som en sadel — седловина” MŽ, GŽ, SŽ, ledkalnis ”айсберг” GŽ, luistiklaniai ”сбросовые горы” GŽ, raukšlikalniai ”складчатые горы” GŽ, stalkalnis ”столовая гора” GŽ, ugnikalnis ”вулкан” GŽ; 79 jord: jordmån ”ett löst, ytligt markskikt på land där växter kan växa <…> – почва” MŽ, GŽ, saltjord ”jordmån med rikligt med lättlösliga natriumsalter (främst natriumklorid, -sulfat och -karbonat) samt kalcium- och magnesiumsalter i ytskiktet <…> – солончак, солончаковая почва” MŽ, GŽ, torvjord ”jord med torv – торфяная почва” MŽ, GŽ, lerjord ”aluminiumoxid (Al₂O₃) – глинозём” MŽ, ChŽ, sandjord ”sandområde, sandjord – пески” MŽ, flintjord ”кремнезём” GŽ. Denna lista skulle kunna fortsättas. Exemplen ovan visar bland annat att det första ledet bestämmer det andra på ganska varierande sätt. Ganska ofta anger det första ledet i sammansatta termer det material som ingår i den företeelse som betecknas med det andra ledets huvudsubstantiv. Den benämnda företeelsen kan bestå enbart av detta material, men å andra sidan kan materialet endast vara karakteristiskt och, ur en viss klassifikations synvinkel, oftast den viktigaste beståndsdelen i företeelsen. Exempel: kolsyra ”прекубиніѕ, teknisk benämning på koldioxid” ChŽ, betongrör ”rör vars väggar är gjorda av betong” MŽ, saltjord ”jordmån med rikligt med lättlösliga natriumsalter (främst natriumklorid, -sulfat och -karbonat) samt kalcium- och magnesiumsalter i ytskiktet” MŽ, GŽ, torvpulver ”торфяной порошок” MŽ, firnis ”фирновый лед” GŽ, fosforitmjöl ”малти фосфоритай” ChŽ, kalksten ”naturligt kalciumkarbonat” ChŽ, benmjöl ”avfettade och malda ben” ChŽ, blodmjöl ”torkat blod” ChŽ, isberg ”айсберг” GŽ, isfält ”ледяное поле” GŽ, -is SŽ, skavlbräda ”привальный брус” SŽ (rodd), lerbetong ”mekanisk blandning av lera, sand och grus samt krossad sten” MŽ, luftblåsor ”1. luftfyllda blåsor i algvävnad, även kallade aerocyster – аэроцисты, воздушные цисты; 2. blåslika utväxter på pollenkornens yttre skal, vilka gör pollenkornen lättare och gör att de kan färdas långt – воздушные пузыри” BŽ, snöskare ”наст” SŽ, spontvägg ”vägg av spont” MŽ, trådsprint ”шплинт, англ. splint, pin, cotter pin” STŽ, spärrbom ”хердель” SŽ (ridning). I en betydande andel av de sammansatta termerna anger det första ledet vad den företeelse som betecknas med det andra ledets huvudsubstantiv är avsedd för eller används till. Exempel: stenklyv ”каменерез” GŽ, semesterpengar ”отпускные деньги” EŽ, boskapsstig ”väg där boskap drivs till betet” MŽ, bostadspengar ”квартирные деньги” EŽ, ”квартирные деньги (оплата расходов по найму жилого помещения)” TŽ, arbetsplats ”место работы” TŽ, gasbehållare ”behållare för förvaring av gas” ChŽ, slemkanaler ”kanaler som förekommer hos vissa brunalger (familjen Laminariaceae) och möjligen tjänar till utsöndring” BŽ, prisetikett ”знак цены” EŽ, korkek ”пробковое дерево” SŽ, resehandling ”путёвка” EŽ, ”путевой лист, путевка” TŽ, farled ”en utmärkt säker led för sjöfart eller flottning i en flod, sjö eller hav” MŽ, SŽ, isbill ”ледоруб” SŽ, matpengar ”кормовые деньги” EŽ, sovsäck ”спальный мешок” SŽ, luftpump ”apparat för att suga in en luftström, som används i stor utsträckning vid växtfysiologiska försök för att fastställa intensiteten i fotosyntes, respiration eller transpiration” BŽ, handelslåda ”ло- 80 tok” EŽ, massaledning ”rör för att leda bort massa” MŽ, fröträd ”icke-odlat fruktträd som odlas för att få frön (för uppdragning av grundstammar) – непривитое дерево” BŽ, startplats ”место старта” ŠŽ, skruvborr ”сверло для бурения шпуров” GŽ, hopgrop ”яма для прыжков” ŠŽ, marknadsdag ”базарный день” EŽ, vattenpump ”pump för att suga upp eller pumpa vatten” MŽ, sommarställe ”дачный поселок” TŽ, flagstång ”древко флажка” ŠŽ. Det finns jämförelsevis många sammansatta termer där det första ledet visar vem eller vad det som betecknas med det andra ledets huvudord tillhör, eller vems del det utgör. Exempel: sporsäckssporer ”sporer hos säcksvampar som bildas inuti sporsäckar” BŽ, vågrörelse ”рябь” GŽ, groddblad ”enklare bladformer som är typiska för groddar; hjärtblad och ett eller två blad ovanför dem” BŽ, nervspets ”bladnervens spets” BŽ, pälsull ”ull som tagits bort från beredda pälsar” ATŽ, bladslida ”bladets basdel, som omsluter stjälken som en slida – вагина, листовое влагалище” BŽ, bladskaft ”den del av bladet med vilken bladskivan är fäst vid stjälken – petiolus, черешок” BŽ, larvgångar ”gångar som skadeinsekters larver gnager i ved eller bark – червоточинные ходы” BŽ, metspö ”удилище” ŠŽ, getull ”grov ull från getter och får” ATŽ, ängsgräs ”путовая трава” MŽ, skrivsvans ”tygände, enkel väv” MŽ, fälg ”den yttre cylindriska eller profilerade delen av ett hjul, en remskiva eller ett svänghjul” MŽ, ŠŽ, malmåder ”рудная жила” GŽ, hjärtblad ”del av fröembryot, härstammande från de första bladen men vanligtvis med funktionen att lagra näringsämnen (hos tvåhjärtbladiga växter) <…>” BŽ, frövingar ”platta utskott på frukt eller frö, avsedda att spridas med vinden, t.ex. hos lönn, alm och tall” BŽ, trådändar ”produktionsavfall från textil- och trikåfabriker; trådändar av varierande längd som trasslat ihop sig och uppstår på olika arbetsställen när trådbrott åtgärdas, dåliga härvor lindas av eller reservspolar används” ATŽ, sliverstumpar ”återförbart spinnavfall; korta sliverstycken som erhålls när defekta delar av slivern avlägsnas, sliverbrott åtgärdas eller en skadad sliverulle rivs sönder” ATŽ, barrslida ”gul, hinnlik slida som omsluter unga tallbarr” BŽ, stjälkspets ”spetsarna på stjälkar och grenar hos primitiva landväxter, med sporangier” BŽ, rotknölar ”förtjockade rotdelar som fungerar som näringslager, t.ex. hos dahlior (Dahlia variabilis) eller ängsälgört (Filipendula hexapetala)” BŽ, rothår ”utskott från rotens epidermisceller, vilka ökar den absorberande ytan” BŽ, foderblad ”ett enskilt foderblad” BŽ, kronblad ”ett enskilt kronblad” BŽ, fruktskaft ”den del av frukten med vilken den är sammanvuxen med fruktgrenen; fruktskaft” BŽ, pollenkorn ”mikrosporen hos blomväxter, ur vilken en hanlig gamet bildas vid groning” BŽ, blomfjäll ”två fjäll i gräsblommor som skyddar blommans väsentliga delar (ståndare och pistill) och därefter det unga kornet” BŽ, blomblad ”1. blad i ett odifferentierat hylle; 2. kronblad (i folkligt språkbruk)” BŽ, blomaxel ”blommans förkortade och brett utväxta axel, som bildar dess bas och till vilken blommans övriga delar är fästa” BŽ, staglina ”кренгель-строп” ŠŽ. En del sammansatta termer benämner begrepp utifrån likhet. I sådana termer visar det första ledet vad företeelsen som betecknas med det andra ledet liknar, påminner om eller kan jämföras med. Exempel: stenkräfta ”päronfruktens gryniga, stenlika... 81 härdning när päron inte får tillräckligt med vatten” BŽ, auksagijęs ”mångfärgade, glänsande metall- och metalliserade trådar i form av tunna trådar eller smala folieremsor, som används för effekter i tyger och för prydnadsartiklar” ATŽ, balnakalnis ”berg i sadelform” MŽ, GŽ, SŽ, gelžligė ”olika slags brunfärgningar inuti potatisknölen, som uppstår till följd av onormala markförhållanden” BŽ, kryžkelė ”перекрёсток; распутье” SŽ, krūmamedis ”träd med flera stammar, t.ex. ett rotskottssörsbärsträd eller ett buskkörsbärsträd” BŽ, medžiakrūmis ”1. hög buske som liknar ett träd, t.ex. buskkörsbär; 2. buske som formats till ett träd, t.ex. vinbär” BŽ, miltligė ”sjukdom som oftast orsakas av svampar i familjen mjöldaggssvampar (Erysiphaceae), och som gör att angripna blad ser ut att vara pudrade med mjöl” BŽ, stalkalnis ”столовая гора” GŽ, svogūnpumpuris ”knopp med förtjockade, köttiga fjäll, lik en lök, t.ex. hos löktandrot (Dentaria bulbifera)” BŽ. Det finns sammansatta termer där det första ledet anger någon viktig del av den företeelse som betecknas med det andra ledet, och denna del har valts som särskiljande kännetecken (egenskap) för den betecknade företeelsen, eftersom andra företeelser som betecknas med det andra ledets grundsubstantiv saknar den. Exempel: burlavis ”парусное судно” SŽ, dantratis ”зубчатка” SŽ, druskoežeris ”salt sjö” SŽ, kaulavais(is) ”saftig eller halvtorr frukt (plommon, mandel) vars inre skikt (endokarp) har konsistensen hos hård mekanisk vävnad (en kärna)” BŽ, krumpliaratis ”hjul med kuggar, använt i transmissioner” MŽ, EŽ, STŽ, SŽ, krumpliastiebis ”зубчатая рейка, angl. rack, rack bar, rack rod” STŽ, lipapaukiai ”hår som producerar klibbigt sekret och vanligen täcker knoppar” BŽ, lukštavais(is) ”torr, sluten frukt med ett frö och ett skal av läderartad konsistens som inte har vuxit samman med fröet” BŽ, raukšlėkalniai ”veckberg” GŽ, sparnavais(is) ”nötfrukt eller liten nöt vars fruktvägg utvidgats till ett platt bihang av läder- eller hinnartad karaktär – en vinge (hos almar, askar, avenbokar och björkar)” BŽ, sporalapis ”förändrat blad där sporangier och sporer bildas; sporofyter har sporblad och fröväxter har fröblad” BŽ, uogakrūmis ”trädgårdsväxt vars frukt är ett bär” BŽ, vaismedis ”trädliknande växt som odlas för frukter som lämpar sig som människoföda” BŽ, viksvapelke ”kärr där starr dominerar i torven, trädlämningar utgör högst 10% eller saknas helt och mossor högst 30% av det sammanlagda växttäcket” MŽ, ženklavilnė ”ull vars hårtoppar har färgats med outplånlig färg vid märkning av får” ATŽ, žiedynkotis ”bladlös stjälk med en blomställning i toppen, t.ex. hos groblad (Plantago) eller maskros (Taraxacum)” BŽ. En del sammansatta termer har en objektbetydelse. I sådana bildningar betecknar det första ledet ett slags objekt för den vidare betydelse som uttrycks av det andra ledet, dvs. det anger vad denna betydelse riktas mot. Exempel: algalapis ”окладной лист” EŽ, dienoraštis ”dagbok” LŽ, gamtovaizdis ”naturlandskap” GŽ, jūrlapis ”sjökort” SŽ, kainoraštis ”prislista, prislapp” EŽ, TŽ, kraštovaizdis ”allmän bild av ett område; landskap” MŽ, GŽ, laikraštis ”газета” LŽ, ledynmetis ”geologisk period då en betydande del av jordens landyta var täckt av is” MŽ, GŽ, pelkiamokslis ”vetenskapen som undersöker myrars uppkomst och utveckling” MŽ, vandentėkmė ”vattenflöde (ström) eller en lägre terrängpunkt där vatten rör sig i lutningens riktning” MŽ, GŽ, veiksmažodis ”глагол” LŽ, žemėlapis ”karta” EŽ, GŽ, MŽ, SŽ. 82 Här anges de vanligaste fallen av förhållanden mellan leden i sammansatta termer med direkt betydelse. Förhållandet kan också vara av ett annat slag. Exempelvis anger det första ledet i bildningar vars andra leds grundsubstantiv betecknar en viss plats ofta vad som förvaras eller naturligt finns eller har funnits på den platsen, till exempel: durpduobė ”plats i en torvmosse där torv grävs upp” MŽ, indavietės ”märken efter avbrutna kärlknippen i bladärren när bladet har fallit” BŽ, ledaukiai ”isfält” GŽ, -is SŽ, moliaduobė ”grop varifrån lera grävs upp” MŽ, rūdvietė ”malmfyndighet” GŽ, sėklalizdis ”den inre delen av frukten hos frukter med fröhus (t.ex. äpplen), utvecklad ur fröämnets rum och innehållande fröna” BŽ, sporlyzdis ”sporfylld hålighet i mossans sporkapsel” BŽ, žvyrduobė ”grop varifrån grus tas” MŽ. Ibland anger det första ledet en handling eller ett tillstånd med anknytning till den angivna platsen, till exempel: augimvietė ”naturlig miljö där en växt växer” BŽ, GŽ, kilmiavietė (= fyndighet) ”plats där nyttiga mineral samlats i en koncentration” MŽ, radimvietė ”geografiskt avgränsad plats där en växt har påträffats växande vilt” BŽ, GŽ. Relativt många (en sjundedel av alla bildningar med två substantiviska led) är sammansatta termer vars första led bygger på substantivet ”hälft”. Det andra ledet anger ofta vad hälften tillhör, vilket innebär att det andra ledet här bestämmer det första, liksom i termerna vidurupis MŽ, viršuslenkstė MŽ. Exempel: pusakuotis ”ullhår, något tunnare än ett täckhår och med en ofullständig märgkanal och små håligheter” ATŽ, pusamžis ”halveringstid för radioaktiva ämnen” ChŽ, FŽ, pusbangė ”halvvåg” FŽ, pusdulkine ”hälften av en ståndarknapp; en ståndarknapp har typiskt två ståndarknappar” BŽ, pusgrupis ”полугруппа, angl. semigroup” STŽ, puslankis ”båge” SŽ, puslapis ”sida, blad” LŽ, STŽ, pusmenturis ”en typ av blomställning där en tät blommassa halvt omsluter stjälken vid en nod” BŽ, puspasagis ”полуподкова” SŽ, pusperiodis ”halvperiod” ChŽ, FŽ, STŽ, pusrąstis ”stock som sågats itu på längden” MŽ, pusratis ”halvcirkel” SŽ, pusžodis (i fråga om längd) ”полуслово, angl. half-word, short-word” STŽ. I de flesta (nära tre fjärdedelar) sammansatta termer betecknar dock det första ledet pus- inte hälften av den företeelse som betecknas med det andra ledets grundsubstantiv, utan en falsk eller ofullständig företeelse som saknar alla karakteristiska egenskaper hos den företeelse som betecknas med det andra ledets grundsubstantiv, till exempel en oren variant av ett visst ämne eller ett föremål som är falskt men liknar eller på annat sätt är förbundet med det. I dessa fall är det andra ledet den semantiska kärnan i sådana bildningar, och det är detta som bestäms av det första ledet pus-. Betydelsemässigt ligger det första ledet närmare adverbet pusiau ”till viss del, inte helt”. Exempel: pusantračiai ”ett slags stenkol” ChŽ, pusberės ”päronsorter vars frukter har regelbunden päronform och ett halvvis (delvis) smältande fruktkött” BŽ, pusbeždžionės ”Lemuroidea, halvapor” GŽ, pusceliuliozė ”reservnäringsämne som ingår i cellväggarnas sammansättning och liknar cellulosa (hemicellulosa)” BŽ, pusdykumė ”övergångszon från stäpp till öken” MŽ, GŽ, pusfinalis ”полуфинал” SŽ, pusgaminis ”полуфабрикат” EŽ, pusgudronis ”klibbig, orenad produkt från oljeraffinering” ChŽ, pusiasalis ”полуостров” GŽ, puskoksis ”framställs genom koksning vid låg temperatur” ChŽ, puskoloidis ”med egenskaper hos både kolloider och elektrolyter” ChŽ, puskolonijė ”полуколония” EŽ, puskrūmis ”växt, 83 vars skott endast har en nedre del som är flerårig och vedartad, medan den övre delen är örtartad, ettårig och vissnar eller torkar bort under vintern (t.ex. ruta, timjan)» BŽ, halvparasiter ”växter som kan försörja sig autotroft, men tar en del av sin näring med sugorgan från sina grannar, t.ex. linnea, skallra” BŽ, halvvall ”halvvall” MŽ, halvproletär ”полупролетарий” EŽ, halvsirap ”полусироп” ChŽ. Ibland anges vid sidan av en sådan avledning även en synonym sammansatt term med det första ledet pusiau (’halv’), t.ex.: pusiau proletariatas, pusproletariatis ”полупролетариат” EŽ, puskolonijė, pusiau kolonija ”полуколония” EŽ. Dessutom har vissa avledningar av den aktuella typen synonyma internationella termer med prefixet hemi-, som motsvarar litauiska pus- ’hälft, halv’, t.ex.: hemiceliuliozė BŽ, hemikoloidas ChŽ, hemiparazitai BŽ vid sidan av pusceliuliozės, puskoloidžio ir pusparazicio. Ungefär en tiondel av de sammansatta termerna med två substantiviska led är benämningar på olika djur, främst namn på vissa systematiska enheter (taxa). Endast en mindre del av dem har en betydelse som direkt utgörs av ledens betydelser – det andra ledet är en allmän benämning, medan det första bestämmer det andra genom att framhäva typiska representanter eller andra kännetecken, t.ex.: dilgyn gyviai ”Cnidaria, стрекающие” GŽ, duobagyviai ”Coelenterata, кишечнополостные” GŽ, varliagyviai ”Amphibia, земноводные” GŽ, vėžiagyviai ”Crustacea, ракообразные” GŽ, voragyviai ”Arachnoidea, паукообразные” GŽ eller karkvabalis ”майский жук” SŽ, saulažuvė ”верховка, овсянка” SŽ, vilkšunis ”волкодав” SŽ. Nästan två tredjedelar av dessa termer har en överförd betydelse – det andra ledet betecknar någon kroppsdel, medan det första anger vad dessa kroppsdelar liknar eller vad de består av. Den sammansatta termen benämner djur som har dessa egenskaper eller delar. Exempel: delnakojai ”Scaphopoda, ладьеногие” GŽ, galvakojai ”Cephalapoda, головоногие” GŽ, lapakojai ”Phyllopoda, листоногие” GŽ, pečiakojai ”Brachiopoda, плеченогие” GŽ, pilvakojai ”Gastropoda, брюхоногие” GŽ, sparnakkoji ”Pteropoda, птероподы” GŽ, šakniakojai ”Rhizopoda, корненожки” GŽ, eiliadantiai ”Taxodonta, рядозубые” GŽ, raištadantiai ”Desmodonta, связкозубые” GŽ, žveriadantiai ”Theriodontia, зверезубые” GŽ, krūtingalvė ”Cephalothorax, головогрудь” GŽ, snapagalviai ”Rhynchocephalia, клювоголовые” GŽ, driežadubeniai ”Saurischia, ящеротазые” GŽ, pauksičiadubeniai ”Ornithischia, птицетазовые” GŽ, stiebalakiai ”Stylommatophora, стебельчатоглазые” GŽ, kremzliakaulės (žuvys) ”Chondrostei, хрящекостные” GŽ, išoriakriaukliai ”Estocochlia, наружн раковинные” GŽ, kupranugariai ”Camelidae, верблюды” GŽ, plokštėodžiai ”Placodermi, пластинокожие” GŽ, žuviapelėkiai ”Ichtyopterygia, рыбоплавниковые” GŽ, rėšapelėkės (žuvys) ”Crossopterygii, кистепёрые” GŽ, rankasparniai ”Chiroptera, рукокрылые” GŽ, kaulašarviai ”Osteostraci, костнощитковые” GŽ, kardauodegiai ”Xiphosura, мечехвостые” GŽ, kaukaspenis ”белемнит” GŽ, laumžirgis ”красотка” SŽ. Mycket nära denna grupp står även ett namn inom växternas systematik – pleištalapiai ”Sphenophyllales, клинолистики” GŽ. Som exemplen visar är sammansatta termer oftast metonymiska avledningar, eller avledningar av bahuvrihi-typ, med avseende på förhållandet mellan deras avledningsbetydelse och lexikala betydelse. Metaforiska avledningar (laumžirgis ”красотка” SŽ) är sällsynta. För övrigt är de flesta av dem översättningslån från internationella latinska systematiska termer. 84 Sammansatta termer bildas, liksom sammansatta substantiv i det nutida språket i allmänhet, oftast av substantiv med en stam som inte kan delas upp morfologiskt, t.ex.: algalapis EŽ, burlavis SŽ, delnakojai GŽ, dulkiadagis BŽ, duonpinigiai EŽ, frachtapinigiai EŽ, TŽ, gleivėtakiai BŽ, gumbavaisiai BŽ, jūrmy lė EŽ, SŽ, jūrligė SŽ, kelialapis EŽ, TŽ, kelpinigiai EŽ, TŽ, laikotarpis EŽ, SŽ, GŽ, laivatakis SŽ, lapavaisis BŽ, laukmedis BŽ, lipaplaukiai BŽ, medvilnė ATŽ, BŽ, EŽ, miegmaišis SŽ, odapradis BŽ, orakelis SŽ, pientakiai BŽ, pietrytys GŽ, piev ažolė MŽ, prekyšuolis EŽ, puscelė ChŽ, pusduobė GŽ, puseilis LŽ, puskilpė SŽ, rū dgrybiai BŽ, sakotakis BŽ, skujauogė BŽ, sliekratis STŽ, sporalapis BŽ, šunkelis SŽ, tėvavardis TŽ, upėbaris SŽ, vaistažolės BŽ, vėjaduobė GŽ, žiedvirvė SŽ med flera. Mer än en fjärdedel av de undersökta avledningarna har emellertid vanligen ett led som tydligt kan delas upp morfologiskt (ungefär lika ofta det första som det andra). Avledningar med båda leden morfologiskt genomskinliga är mycket sällsynta, t.ex.: važtaraštis EŽ, TŽ, žiedpumpuris BŽ. Sådana substantiv som utgör grundformer för leden, exempelvis juosta, kablys, rastas, raštas, važta, veiksmas, framstår trots att de har suffix inte alls som undantag i ordbildningen, och man kan inte säga att de är särskilt ovanliga. Betydligt ovanligare är däremot led som bygger på sammansatta substantiv eller substantiv med prefix eller avledningssuffix som förlänger ordet med avseende på antal stavelser (en tiondel av exemplen med två substantiviska led). Det rör sig främst om suffixavledda led, t.ex.: augimvietė BŽ, GŽ, dirvonlīgė BŽ, dilgynvygiai GŽ, komandin uotpinigiai EŽ, TŽ, ledynmetis GŽ, MŽ, radimvietė BŽ, GŽ, vaisvyrandis BŽ, žiedynkotis BŽ, žiedynlapis BŽ, žiedynsostis BŽ; angliavandeniliai ChŽ, GŽ, syogūnpumpuris BŽ, žiedpumpuris BŽ, pusdeginis ChŽ, MŽ, pusdykumė GŽ, MŽ, pusdu lkinė BŽ, pusgaminis EŽ, puspylimis MŽ, pussuktukis SŽ (ridfigur). Internationella ord med tydligt analyserbar stam är också sällsynta här, t.ex.: fosforitmilčiai ChŽ, pusfabrikatas EŽ, pusproletariatis EŽ. De substantiviska grundleden har relativt sällan prefix; sammansatta termer med ett sådant led som första led är vanligare, t.ex.: išoriakriaukliai GŽ, papėdlapis BŽ, pažiedlapiai BŽ, prielaprandis BŽ, užpakaliaskruosčiai GŽ, užpakaliažiauniai GŽ. En och annan avledning har ett led som bildats med ett internationellt terminslag, t.ex.: kilovatalandė EŽ, zoosporangijakotis BŽ. Ett andra led med prefix är helt undantagsvis; bland exemplen finns endast puspasagis SŽ och pusužtvankė MŽ (för övrigt har de suffixavledda formerna pasaga, užtvanka fått prefixet från grundverben). Lika extremt sällsynta är termer med ett sammansatt substantiv som led (sienlaikraštis LŽ). Man kan dra slutsatsen att termbildningen oftare går utanför ramarna för den traditionella bildningen av sammansatta substantiv. Vid behov är det här oundvikligt att även använda sådana led som i allmänhet inte är typiska för bildningen av sammansättningar i det nutida språket. Ibland förenklas dock sådana morfologiskt mer komplexa led när de införlivas i en sammansatt term. Man tenderar särskilt att utelämna diminutiva suffix i grundsubstantiven, t.ex.: buožkotis ”skaftet som en liten klubba (basidie) sitter på” BŽ, kaulavais is ”saftig eller halvtorr frukt (plommon, mandel), vars inre skikt (endokarp) har konsistensen hos hård mekanisk vävnad (kärnan)” BŽ, kiaušialąstė ”den kvinnliga könscellen i embryosäckens innehåll” BŽ, kiaušiasporė ”en spor hos oogama växtarter” 85 eller zygot, som efter befruktningen bildats ur äggcellen” BŽ, lipapaukiai ”hår som producerar klibbämnen och vanligtvis täcker knoppar” BŽ, orapušlės ”1. luftfyllda blåsor i algvävnad, även kallade aerocyster; 2. blåsformiga utväxter på pollenkornens yttre hölje, som minskar pollenkornens vikt och gör att de kan färdas långt” BŽ, sparnavais is ”vingfrukt eller nöt, vars fruktvägg har utvidgats till ett platt hud- eller hinnliknande bihang – en vinge (hos alm, ask, avenbok och björk)” BŽ, šakniaplaukiai ”utväxter från rotens epidermisceller, som ökar den absorberande ytan” BŽ, taurelėlapis ”ett enskilt foderblad” BŽ, vainiklapis ”ett enskilt kronblad” BŽ, vaiskotis ”den del av en frukt med vilken den sitter fast vid fruktbäraren; fruktskaft” BŽ, varpazvyniai ”småfjäll vid axens bas” BŽ, žiedažvyniai ”två småfjäll i gräsväxternas blommor, som skyddar blommans väsentliga delar (ståndarna och pistillen) och därefter det unga kornet” BŽ, žiedlapis ”1. ett hylleblad i ett odifferentierat blomhylle; 2. kronblad (i folkligt språkbruk)” BŽ. Själva definitionerna av termernas betydelser visar ofta redan att den första leden bör utgöras av en avledningsstam utan prefix. Dessutom är de nämnda sammansatta termerna bildade av botaniska termer buoželės, kaulilikas ”stenfruktens hårda del tillsammans med fröet”, lapelis ”1. en enskild del av ett sammansatt blad; 2. ett litet blad”, ląstelė, kotelis, plaukeliai ”tunna utväxter på ytan av växtens ovanjordiska delar”, pūslė, sparnelis, taurelė, vainikėlis, žvynelis, samt av den i terminologin brukade termen kiaušinėlio. Följaktligen förenklas och morfemförkortas grundordets stam vid ordbildningen. Med tanke på att terminologiska sammansättningar ofta också bildas av termer, kan man anta att vissa sammansatta termer också förenklar de led som de hämtas från, till exempel sėklavietė ”ett märke på fröskalet där fröet varit fäst vid fröämnesfästet” BŽ, skilčialapis ”groddens första blad, som vuxit fram ur hjärtbladet och blivit grönt <...>” BŽ. Dessa termer är tydligen sammansatta av orden sėklasaitis och vieta samt sėklaskiltė och lapas. Det går att hitta fler sådana exempel. De visar att man även inom terminologin strävar efter att inte i onödan öka antalet undantag i ordbildningen. Detta är naturligtvis något som bör stödjas och uppmuntras på alla sätt. När nya termer bildas är det alltid bäst att söka metoder för att skapa lämpliga avledningar som följer den moderna litauiskans allmänna principer och tendenser för ordbildning. Lederna i sammansatta termer fogas samman med eller utan fogevokaler. Hur lederna i de undersökta sammansatta termerna har fogats samman visas i tabell 3. Nästan hälften av de undersökta sammansatta termerna saknar helt fogevokaler. Substantiven som utgör grund för den första leden kan här ha vilken ändelse som helst. Sammansättningar saknar särskilt ofta fogevokal när substantivet som utgör grund för den första leden har ändelsen -ė, men mer än tre fjärdedelar av sådana exempel är avledningar med den första leden pus-. En fogevokal förekommer ytterst sällan efter pus-. Fogevokalerna i ungefär tre femtedelar av avledningarna överensstämmer med de historiska stamslutsvokalerna. Exempel: -a- (från substantiv som i dag har ändelsen -as): darbadienis EŽ, TŽ, diegamakštė BŽ, grybašaknė BŽ, kalnagūbris GŽ, MŽ, laivatakis SŽ, muilanaftė ChŽ, oragaubtis GŽ, skliautakalvė GŽ, šalmapradis BŽ, vairagalys SŽ m.fl. För övrigt, när den första leden bygger på ett substantiv med a-stam (med ändelsen -as),... 86 Fogning av sammansatta termers led Tabell 3 Fogevokal | Antal avledningar efter ändelserna hos grundsubstantiven i den första leden | -as | -ias | -is (-io) | -ys | -is (-ies) mask. g. | -us | -ius | -uo | -a | -ia | -ė | -is (-ies) fem. g. | Totalt antal avledningar | 70 | 1 | 7 | 1 | 1 | 3 | 6 | 7 | 25 | | 75 | 3 | 199 -a- | 72 | | 1 | | | 2 | | | 41 | | 5 | | 121 -ia- | | 1 | 14 | 5 | 2 | | 3 | | | 1 | 13 | 11 | 50 -o- | 6 | | | | | | | | 12 | | | | 18 -ė- | | | | | | | | | | | 14 | | 14 -i- | 1 | | 1 | | | | | | | | 1 | 4 | 7 -y- | | | | | | | | | | | 4 | | 4 -u- | | | | | | 2 | | | | | | | 2 -io- | | | 1 | | | | | | | | | | 1 | 149 | 2 | 24 | 6 | 3 | 7 | 9 | 7 | 78 | 1 | 112 | 18 | 416 ungefär lika ofta förekommer sammansatta termer antingen utan fogevokal eller med fogevokalen -a-. Andra fogevokaler förekommer sällan (knappt 5% av de undersökta exemplen), till exempel: luistikalniai GŽ, sakopušlė BŽ, vėjovagės GŽ m.fl. -ia- (iš galūnes -ias, -is, -ys turinčių pirmosios linksniuotės daiktavardžių. Čia, matyt, skirtini ir galūnės -ius daiktavardžiai): kailiavilnė ATŽ, kelialapis EŽ, TŽ, krumpliaratis FŽ, MŽ, STŽ, SŽ, moliad uobė MŽ, spygliamakštė BŽ, šalčialpyšiai GŽ, vaisiakūnis BŽ. Šį jungiamąjį balsį turi beveik du trečdaliai nagrinėjamų pavyzdžių, kurių pirmasis sandas remiasi ia-kamieniais daiktavardžiais. Dauguma likusių tokių darinių yra be jungiamojo balsio. -o-. Denna fogevokal förekommer oftast i bildningar där den första leden bygger på substantiv med stammen o (deras nominativändelse i singular är -a); t.ex.: bangovagės GŽ, dirvožemis GŽ, MŽ, gamtovaizdis GŽ, k ainoženklis EŽ, vielokaištis STŽ. Detta är dock trots allt en relativt ovanlig fogevokal (det finns ytterligare några bildningar med en första led med stammen a, t.ex.: darbotvarkė TŽ, kraštovaizdis GŽ, 87 MŽ m.fl.). Även fogarna i o-stams substantiv fogas oftast samman med fogvokalen -a- (mer än hälften av de undersökta exemplen) eller utan fogvokal (en tredjedel av sådana bildningar), t.ex.: galvakojai GŽ, gyslakerė BŽ, juostakilpės SŽ, kalvagūbris GŽ, MŽ, SŽ, kojavilnė ATŽ, mėsakiaušis BŽ, plunksnakabilis SŽ, sėklagūbris BŽ, sėklapradis BŽ, sporadalgis BŽ, važtapinigiai EŽ, TŽ, citrinvaistis BŽ, dienpiniginiai EŽ, TŽ, nuompiniginiai EŽ, TŽ. Fogvokalerna i sammansatta termer med förleder från andra stammar varierar också ganska mycket, även om en viss del av bildningarna alltid har fogvokaler som sammanfaller med vokalerna i den historiska stammens slut. I de fall då fogvokalen är en annan märks oftast en tendens till de vanligaste fogvokalerna -a- eller -ia-. I detta avseende skiljer sig inte termbildningen särskilt mycket från de allmänna tendenserna hos nutida litauiska sammansatta substantiv med två substantiviska led. Därför beaktas detta också när nya termer bildas (naturligtvis utan att man glömmer andra tendenser som är typiska för de enskilda grupperna av bildningar)18. Man kan anta att fogvokalen i allmänhet är ett fakultativt, icke nödvändigt inslag i ett litauiskt sammansatt ord och därmed också i en term (även om de senare vanligen anges utan varianter). I många fall behövs den för att göra bildningen lättare att uttala — alltför stora eller svåruttalade konsonantkluster bryts upp, jfr angliarūgštė (och det obefintliga angli rūgštė) eller kalvagūbris (och det möjliga kalvgūbris), veiksmažodis (och det obefintliga, svåruttalade veiksmžodis), eller så bidrar den till att bevara ett oförändrat led, jfr raiščiadanciai (utan fogvokal skulle uttalet av raištdančiai förändras mycket och själva ordet — raišdantis — skulle bli mindre tydligt). Troligen är det också därför som en bildning med samma första led ibland kan bildas både med och utan fogvokal, t.ex.: buožiasporės BŽ och buožkotis BŽ, kelialapis EŽ, TŽ (man undviker en för litauiskan atypisk fördubbling av konsonanter) och kelpinigiai EŽ, TŽ, stiebagumbis BŽ och stieblapis BŽ, vaisiasostis BŽ och vaiskrūmis BŽ. Naturligtvis finns det många fall där variation av denna typ inte kan förklaras av fonetiska orsaker. Det finns också några termer där det verkar som om en fogvokal behövs, men den saknas, t.ex.: pussirupis ChŽ (det rör sig för övrigt främst om bildningar med det första ledet pus-). Det finns emellertid också fall där sättet att foga samman leden hjälper till att skilja ord åt och således blir en betydelsebärande komponent i sammansättningen, t.ex.: dienoraštis ’dagbok’ LŽ och dienraštis ’dagstidning’ LŽ, orapūslės ”1. luftfyllda blåsor i algers vävnader, även kallade aerocyster; 2. blåsformiga utväxter på pollenkornens yttre hölje, som minskar pollenets vikt och gör det möjligt att— 18 För övrigt är även språkvetarnas rättelser ibland otillräckligt objektiva i detta avseende. Exempelvis oroar man i onödan allmänheten med påståendet att varianten darbo vietė är bättre än dar-bavietė. Att språkbruket i dag, framför allt i pressen, lutar mer åt dar-bavietę (som dessutom rekommenderas i den enda tillgängliga ”Juridiska termordboken”), även om detta inte helt överensstämmer med förslagen i ”Nutida litauisk ordbok”, bör inte klandras. Språkbruket väljer i detta fall självt den mer godtagbara varianten. Ingen av varianterna kan betraktas som ett språkfel, men också ur ordbildningssynpunkt bör företräde givetvis ges åt dar-bavietei, eftersom fogvokalen i denna variant bättre stämmer överens med den allmänna tendensen i bildningen av sådana ord. För närvarande tycks det inte råda någon brist på språkfel som kräver att allmänhetens uppmärksamhet riktas mot sådana bagateller. 88 ”så att de kan flyga långt” BŽ och orpūslė ”luftballong” ŠŽ (modellflygning). Sådana fall är visserligen sällsynta, men det hindrar dem inte från att visa hur viktig en roll fogvokalen ibland kan spela i en bildning. Det förekommer fall där det första ledet i sammansatta termer och dess fogning till det andra ledet måste korrigeras. Detta gäller framför allt den botaniska termen zoosporangijakotis BŽ. I ”Botanisk termordbok” anges också grundordet för det första ledet — termen zoosporangė; där finns också termerna sporangė och sporangėkotis. Därför är det fullt rimligt att förvänta sig sammansättningen zoosporangėkotis. De som bildade denna term har alltför okritiskt betraktat sättet att sammanfoga leden i den latinska (zoosporangiophorum, -us) eller ryska (зооспорангиеносец) termen och, tydligen, kopierat det utan att minnas vad de själva hade föreslagit tidigare. Sammansatta termer med två substantiviska led har i huvudsak enhetliga ändelser, vilka är typiska i allmänhet för alla nutida litauiska sammansättningar av denna typ. Ändelsen på en bildning beror i hög grad på genus hos det substantiv som ligger till grund för det andra ledet (undantag utgör en betydande del av djurbeteckningarna). Därför är det bra att genast lägga märke till att det andra ledet i de undersökta termerna mycket oftare bygger på maskulina substantiv (nära två tredjedelar av exemplen). De flesta sådana sammansättningar (med omkring 3–4% undantag) har ändelsen -is (sg. gen. -io). Något mer än en tredjedel av termerna har alltså ett andra led som bygger på ett feminint substantiv. Drygt tre fjärdedelar av sådana bildningar har ändelsen -ė. Nästan alla återstående bildningar har ändelsen -is. Här bör man således tala inte om en ordbildningstendens, utan om en ordbildningsregelbundenhet, på grundval av vilken vissa regler också kan utformas. Förhållandet mellan ändelsen hos de undersökta sammansatta termerna och ändelsen hos substantiven som ligger till grund för det andra ledet framgår tydligt av tabell 4. Ändelsen -is förekommer hos 70% av alla sammansatta termer med två substantiviska led. Hit hör framför allt nästan alla sammansättningar vars andra led bygger på substantiv med nominativändelsen -as, och i stort sett alla bildningar vars andra led bygger på ett maskulint substantiv med någon annan ändelse. Bildningar med ändelsen -ys är sällsynta, t.ex.: peltakys ATŽ, pietrytys GŽ, rąstgalys MŽ, vairagalys ŠŽ. Ändelsen -ė förekommer oftast hos sammansatta termer vars andra led bygger på feminina substantiv, men en femtedel av bildningarna är maskulina och har ändelsen -is, t.ex.: darbadienis EŽ, TŽ, puseilis LŽ, pusgrupis STŽ, pusiasisalis GŽ, puspėdis LŽ, puspasagis SŽ, vidurupis MŽ. Här bör även nämnas bildningar vars andra led bygger på substantivet žemė (dirvožemis GŽ, MŽ, druskožemis GŽ m.fl.) samt vissa djurbeteckningar (delnakojai GŽ, kūjagalvis ŠŽ m.fl.). När det andra ledet bygger på ett maskulint substantiv är bildningar mycket sällan feminina, t.ex.: kremzliakaulės (fiskar) GŽ, riešapelėkės (fiskar) GŽ och viršuslenkstė MŽ. Stammen i grundordet för det andra ledet förenklas ibland, t.ex.: amonbakterės BŽ, gelžbakterės BŽ, sierabakterės BŽ (jfr bakterija). Men EŽ 89 Tabell 4 Förhållandet mellan sammansatta termers ändelser och ändelserna hos de grundläggande substantiven i efterleden Sammansättningens ändelseAntal sammansättningar enligt ändelserna hos de grundläggande substantiven i efterledenmaskulinum-as-ias-is (-io)-ys-is (-ies)-ius-uomfemininum-a-ia-ė-is (-ies)Totalt antal sammansättningar-is: 195, 4, 32, 12, 3, 11, 6, 17, 10, 1; 291-ys: 6; 6-as: 1; 1-ė: 2, 1, 69, 1, 31, 8; 112-a: 6; 6416 den rekommenderade termen puskolonijė19. För övrigt har stammen hos grundordet i den här termens efterled sannolikt inte förenklats för att undvika homonymi med sammansättningen puskolonė, vars efterled kommer från ordet kolona. Det finns mycket få sammansatta termer med ovanliga ändelser. Det rör sig om några bildningar med ändelsen -a, t.ex.: ampervalanda FŽ, kilovatvalanda FŽ (men kilovatvalandė EŽ), vatvalanda FŽ, ampervija FŽ, kalnakasyba GŽ, maistprekyba EŽ och termen puskoksavimas ChŽ, som har ändelsen -as. Alla dessa termer som tagits in i ordböcker bör korrigeras. Endast ampervalandė, kilovatvalandė, vatvalandė, ampervijė20 bör användas. Termen kalnakasyba är naturligtvis, om den betraktas som en sammansättning, ovanlig och oregelbunden (på senare tid föreslår geologerna själva att i stället använda termen kasyba21). Troligare är dock att det är en avledning med suffixet -yba, vilket sällan används vid ordbildning. Även ordet maistprekyba har etablerats i dagens språkbruk, men ur ordbildningssynpunkt är det bristfälligt och bör åtminstone inte tas som förebild för bildning av nya ord eller termer. Termen puskoksavimas ”koksning vid låg temperatur” ChŽ är naturligtvis en morfemisk kalk (jfr ryska полукоксование). Termen bör bildas på annat sätt för detta begrepp. Kanske skulle apkoksavimas? passa här. 19 Varianten puskolonijė bör också betraktas som normativ, inte ordet puskolonija som införts i DŽ och LKŽ X. Ändringen av ändelsen i ett sammansatt ord är regelbunden, medan puskolonija hör till de mycket sällsynta undantagen. 20 Beje, naujajame „Fizikos terminų žodyne“ (V., 1979) taip ir teikiama vartoti, bet kažkodėl pasiliko nepataisytas terminas ampervija. 21 Žr. Vodzinskac E. Geologų kalba specialistų ir kalbininkų akimis. – Mūsų kalba, 1980, Nr. 5, p. 4. 90 Ganska många sammansatta termer med två substantiviska led anges i plural (nära en fjärdedel av exemplen). De flesta av dem är pluraltermer. Exempel: angliavandeniai BŽ, ChŽ, buožiasporės BŽ, chlorkalkės ChŽ, dienpinigiái EŽ, TŽ, duobagyviai GŽ, durpmilčiai MŽ, gumbavaisiai BŽ, kardaudegiai GŽ, kišenpinigi ai EŽ, komispinigiai EŽ, TŽ, kūlėsporės BŽ, kūliagrybiai BŽ, lervatakiai BŽ, milžinpuodžiai GŽ, nuompinigiai EŽ, TŽ, paukščiadubeniai GŽ, pusbergamotės BŽ, rankasparniai GŽ, rankpinigi ai EŽ, TŽ, sėklabriaunės BŽ, snapagalviai GŽ, šakniadygliai BŽ, šakniavaisiai BŽ, varliagyviai GŽ, vasarūgliai BŽ, žemėveiksliai MŽ, žvėriadančiai GŽ, žvynalapiai BŽ. Det är huvudsakligen termer inom växt- och djursystematik samt en del namn på olika kemiska ämnen. Sammansättningar med adjektiviskt och substantiviskt led Det finns 2,7 gånger färre sammansatta termer med ett adjektiviskt första led och ett substantiviskt andra led än bildningar med två substantiviska led. Detta är dock den näst största gruppen sett till antalet bildningar; den omfattar omkring en sjättedel (17%) av alla litauiska sammansatta substantiviska termer och något mer än en femtedel (nästan 22%) av sammansättningarna med substantiviskt andra led. Hybrider där det ena eller det andra ledet bygger på ett internationellt ord är relativt sällsynta. Faktum är att materialet inte innehåller några exempel alls med ett sådant första led. Ungefär en femtondel av sammansättningarna av denna typ (6,6%) har ett andra led som bygger på ett internationellt substantiv, t.ex.: bendraautoris ”соавтор” LŽ, TŽ, bendrakreditoris ”сокредитор” EŽ, TŽ, didkolonija ”en vit eller gulaktig koloni som bildas av jästsvampar när de växer på ett fast substrat <…> – гигантская колония” BŽ, lengvaatletis ”лёгко-атлет” SŽ, plačiasisifoniai ”Eurysiphonata, широкосифонные” GŽ, siaurasifoniai ”Stenosiphonata, узкосифонные” GŽ m.fl. Mer än hälften av termerna med adjektiviskt och substantiviskt led är namn på olika föremål; ungefär en tredjedel av bildningarna betecknar personer eller taxonomiska enheter inom olika djurgrupper. Sammansatta termer av denna typ med abstrakt betydelse är sällsynta (mindre än en tiondel av exemplen). Termens adjektiviska led anger en egenskap hos det som uttrycks av det substantiviska ledet och visar den egenskap som skiljer det betecknade från andra företeelser som betecknas med det grundläggande substantivet i det andra ledet. Med andra ord bestämmer det första ledet i dessa sammansatta termer det andra. De flesta sammansatta termer som betecknar livlösa företeelser är artnamn som står jämsides med substantiven som ligger till grund för det andra ledet. Exempel: a) jordarter: baltžemis ”jordmån med vitaktig sandig alv” MŽ, geltonžemis ”желтозём” GŽ, juodžemis ”svarta, bördiga jordmåner som främst förekommer i kontinentala stäppområden” MŽ, GŽ, pilkžemis ”серозём” MŽ, GŽ, raudonžemis ”rödaktiga jordmåner som förekommer i subtropiska och tropiska områden” MŽ, ChŽ, GŽ, rudžemis ”jordmån i lövskogar i sydliga bergsområden (Karpaterna, Kaukasus)” MŽ, GŽ, smulkžemis ”jord med partiklar som har en diameter mindre än 0,2 mm” MŽ, GŽ, sūrožemis ”jordmån vars adsorptionskomplex är mättat med natrium, 91 och de fria salterna har lakats ned till djupare lager” MŽ, GŽ, saltazemis ”fuktig, källrik jord” MŽ; b) benämningar på kemiska ämnen: brangakmenis ”mineral som används till smycken” ChŽ, gyvasakiai ”en halvflytande, gulaktig exkret som produceras i barrträdens särskilda körtlar och samlas i deras mellanrum (hartskanaler); den består av 35—38% flyktiga ämnen (terpentin) och 62—65% hartsyror. <...>” BŽ, gyvsidabris ”grundämne” ChŽ, GŽ, raudonvaris ”teknisk koppar” ChŽ, skaisvaris ”legering av Cu och Zn” ChŽ, žalvaris ”legering av Cu och Sn, brons” ChŽ; c) benämningar på andra föremål och ting av olika slag: aukštakrosnė ”ugn för framställning av tackjärn” ChŽ, GŽ, baltmiškis ”lövskog” SŽ, brangymetis ”dyrtid” EŽ, didburė ”storseglet” SŽ, geltvilnė ”ull av gul färg, typisk för fåret, som förlorat en betydande del av sin styrka och mjukhet genom långvarig inverkan av urin när fåren står i våta fårhus, genom desinfektionsmedel eller genom lagring av våt ull” ATŽ, gyvašakė ”kvistliknande växtdel som används för vegetativ förökning genom att stickas ned i jorden eller ympas” BŽ, ilgaugiai ”långsträckta årsskott genom vilka huvudstammen eller dess sidogrenar hos fleråriga växter förlängs” BŽ, kiauraslėnis ”genomgående dal” GŽ, laibagrybiai ”grupp av mikroorganismer som intar en mellanposition mellan bakterier och lägre svampar. Deras mycel är i form av tunna trådar. Dessa trådar förgrenar sig radiellt och bildar sporer på sidogrenarna” BŽ, melsvadumbliai ”Cyanophyceae, blågröna alger” GŽ, piktžolė ”mindre värdefull växt som växer bland odlade grödor och därmed skadar dem” BŽ, ”ogräs, som är till skada för odlade växter” MŽ, plokščiakalnis ”flatmejsel” GŽ, sausledžiai ”torrved” GŽ, sausvėjis ”ström av torr och varm luft som plötsligt förändrar de lokala klimatförhållandena, så att växterna inte hinner anpassa sig och dör i stor omfattning” MŽ, GŽ, skaistgijės ”varpvävda trådar med annan färg eller struktur än den allmänna bottenfärgen, återkommande i ett visst rapportmönster och bildande en effekt av längsgående ränder” ATŽ, skersvagė ”tvärgående fåra vid harvning eller plöjning” MŽ, statramstis ”upprätt placerat stöd” MŽ, GŽ, trumpaugliai ”träskott med mycket korta internoder och ett litet antal blad samlade i klunga; kortskotten förlängs årligen endast några millimeter och förgrenar sig oftast inte” BŽ, žalitvorė ”häck av ständigt gröna växter” BŽ. Ofta bildas grupper av specifika sammansatta termer med samma substantiviska led. Adjektiviska led, som betecknar olika egenskaper hos det som bestäms, hjälper till att uttrycka vissa motsatser som behövs för klassificeringen eller att på annat sätt skilja ut vissa arter efter ett utmärkande yttre eller inre kännetecken. T.ex.: ände: aukštagalis ”övre lopp” GŽ, drugalys (på ett metspö) ”rotända” SŽ, smaigalys ”topp” STŽ, ”spets” SŽ; berg: aukštikalniai ”högfjäll” GŽ, plokščiakalnis ”berg med platt topp” MŽ (plokštik abnis ”detsamma” GŽ, SŽ), vidutinkalniai ”medelhöga berg” GŽ, žemakalniai ”låga berg” GŽ; sjukdom: dėmėtligė ”sjukdom orsakad av parasitsvampar eller bakterier, som yttrar sig genom fläckar på blad eller andra organ” BŽ, geltligė ”fenomenet att bladets normala färg under inverkan av virus eller av andra orsaker förändras till gul, gulgrön, grönaktigt gul etc.” BŽ, juodligė (Anthrax) ”farlig smittsam djursjukdom, som kan— 92 — smitta människor via ull från ett sjukt får som inte desinficerats – ”mjältbrand” ATŽ, ”spannmålssjukdom orsakad av svampen Cladosporium herbarum Lk. (i det konidiala stadiet – Mycosphaerella Tulasnei (Jancz.) Lindau) – svartmögel (på spannmål)” BŽ, kartligė ”korkartade håligheter med bitter smak i äpplets fruktkött, som uppstår på frukter som håller på att mogna eller har plockats på grund av ogynnsam vattenbalans i jorden” BŽ; tid: brangymetis ”dyrtid” EŽ, šlapymetis ”väta; regnperiod” MŽ; mosse: aukštapelkė ”mosse som huvudsakligen bildats på vattendelare och ofta har en välvd yta; dess fuktkälla är nederbörd. På högmossar växer vegetation som inte behöver mineralnäring (oligotrof vegetation – därför kallas högmossen ofta oligotrof mosse); vitmossor, myrtallar, bärväxter (tranbär) m.m. dominerar” MŽ, GŽ, žemapelkė ”mosse vars fuktkälla, utöver nederbörd, även är yt- och grundvatten; vegetationen på kärr behöver mineralnäring (eutrof vegetation), varför kärr ofta kallas eutrofa mossar; på kärr växer gröna mossor, fräken och vass; bland träden alar, vide m.m.” MŽ, GŽ; flod: klampupis ”å” GŽ, sausupė ”uttorkande flod” MŽ; fåra: 1. ”plats där flodvatten rinner”: aklavagė ”fåra utan utlopp för vattnet” MŽ, sausvagė ”torrdal” GŽ, senvagė ”den gamla flodfåran som blir kvar när floden har skurit ut en ny fåra (torr eller med stillastående vatten)” MŽ, GŽ; 2. ”plogfåra”: skersvagė ”tvärgående fåra vid harvning eller plöjning” MŽ, tuštvagė ”vid plöjning i bäddar, fåra som vänds åt båda hållen; delningsfåra” MŽ. Alla dessa sammansatta termer kan, utifrån förhållandet mellan lexikal och ordbildningsmässig betydelse, kallas bildningar med direkt betydelse, eftersom de i regel används ungefär i den betydelse som uppstår genom ledens betydelser och deras inbördes förhållande. Det finns mycket få bildningar som betecknar livlösa företeelser och vars lexikala betydelse skiljer sig mer från den ordbildningsmässiga. De är vanligen metonymiska bildningar (av bahuvrihi-typ). I den andra leden av sådana sammansatta termer anges någon del av det föremål som benämns av termen eller en del med anknytning till det (vanligen en väsentlig del ur klassificeringssynpunkt); den adjektiviska leden betecknar denna dels särskiljande egenskap. T.ex.: ilgaciurklis ”anordning som kastar vatten långt” MŽ, juodsaknė ”sjukdom hos sockerbetsplantor, som yttrar sig genom att roten svartnar och blir tunnare, vilket oftast leder till att plantorna dör. <…>” BŽ, stačiakampis ”rektangel” STŽ. Sammansatta termer med en första adjektivisk led som betecknar olika djur är oftast metonymiska. Den substantiviska leden i sådana bildningar anger vanligen någon kroppsdel hos det djur eller de representanter för en djurklass som betecknas av termen, medan den adjektiviska leden anger en egenskap hos kroppsdelen som valts som särskiljande kännetecken. De flesta sådana bildningar är benämningar på vissa systematiska enheter. T.ex.: tänder: nepilnadančiai ”Edentata, trögdjur” GŽ, storadančiai ”Pachyodonta, tjocktandade” GŽ; huvud: pilnagalviai ”Holocephali, helhuvudfiskar” GŽ; häl: ilgakulniai ”Tarsioidea, spökdjur” GŽ; kropp: minkštakūniai ”Mollusca, blötdjur” GŽ; hud: dygiaodžiai ”Echinodermata, tagghudingar” GŽ; horn: dykaragiai, tuščiaragiai ”Bovidea, hå horn” GŽ; muskler: lygiaraumeniai 93 ”равnomuskulные” GŽ, nelvygiaruomeniai ”нерavnomuskulные” GŽ; sifonas: plačiasifoniai ”Eurysiphonata, широкосифонные” GŽ, siaurasifoniai ”Stenosiphonata, узкосифонные” GŽ; sparnai: naujasparniai ”Neoptera, новокрылые” GŽ, senasparniai ”Palaeoptera, древнекрылые” GŽ; šarvai: įvairiašarviai ”Heterostraci, разнощитковые” GŽ; žiaunos: plokščiažiauniai ”Lamellibranchiata, Pelecypoda, пластинчатожаберные” GŽ, priešakiniažiauniai, viršutiniažiauniai ”Prosobranchiata, верхнежаберные” GŽ m.fl. I betydelse är vissa benämningar på växtsystematiska enheter likadana, till exempel: laisvavainikiai ”växter vars kronblad är fria från varandra ända ned till basen” BŽ, plikagrūdžiai ”vissa sorter av sädesslag, vanligtvis med skal på kornen (havre, korn), som saknar skal” BŽ, plikasėkliai ”växtgrupp med fröämnen som ligger fritt på makrosporofyllen och inte omsluts av dessa” BŽ, GŽ. Ibland betecknar den substantiviska beståndsdelen i systematiska termer inte en del av djurets eller växtens kropp, utan någon annan karakteristisk egenskap, till exempel: aiškialyčiai ”växter med blommor och en tydligt uttryckt form av könlig fortplantning” BŽ, gyvaglevė ”grupp av bakterier omgiven av ett slemlager och som bildar stora kolonier, ofta synliga för blotta ögat” BŽ, slaptalyčiai ”växter utan blommor, vars former för könlig fortplantning är svåra att urskilja och därför länge var okända” BŽ. Litauiska systematiska benämningar bildas ganska ofta efter mönster av den internationella latinska nomenklaturen. Sådana termer är översättningslån. Ganska många av de sammansatta termer som behandlas är benämningar på personer. I vissa av dem bygger även den substantiviska beståndsdelen på ett substantiv som betecknar en person, medan den första beståndsdelen anger någon egenskap hos denna person. De flesta exempel har den första beståndsdelen bendr- (som betecknar vad personerna har gemensamt). Till exempel: bendradatsakovis ”medsvarande” TŽ, bendraautoris ”medförfattare” LŽ, TŽ, bendrieškovis ”medkärande” TŽ, bendrakaltininkis ”medbrottsling” TŽ, bendrakreditoris ”medkreditor” EŽ, TŽ, bendralai-duotojis ”medborgensman” TŽ, bendranuomininkis ”medhyresgäst, medarrendator” TŽ, bendrapilietis ”medborgare” TŽ, bendradeditoris ”medredaktör” LŽ, bendrasavininkis ”delägare” EŽ, ”delägare, mede ägare” TŽ, bendras-kolininkis ”medgäldenär” TŽ, didmeistris ”stormästare” SŽ, lengvaatletis ”friidrottare” SŽ, sunkiaatletis ”tyngdlyftare” SŽ. I andra sammansättningar som används som personbenämningar betecknar de substantiviska grundorden i den andra beståndsdelen något för personen karakteristiskt objekt, som utgör grunden för benämningen. Sådana avledningar används naturligtvis i överförd betydelse; deras ordbildningsmässiga och lexikala betydelse sammanfaller inte. Till exempel: bendradarbis ”medarbetare” LŽ, TŽ, bendraskolis ”medgäldenär” EŽ, įvairiadarbis ”diversearbetare” EŽ. Några avledningar av denna typ bör sannolikt betraktas som adjektiv använda substantiviskt, till exempel: lygi ateisis ”likaberättigad” TŽ, mažametis ”minderårig” TŽ, mažaturtis ”obemedlad; mindre bemedlad” EŽ, nepilnametis ”omyndig” TŽ, pilnametis ”myndig” TŽ, pilnateisis ”fullt berättigad” TŽ. När dessa två grupper av personbenämningar jämförs kan man säga att den andra gruppen bättre motsvarar ordbildningstendenserna hos litauiska sammansatta substantiv. I en artikel publicerad 1920, ”Om utgivningen av ’Naturens första lärobok’ (Kalbos da- 94 lykai” rättade J. Jablonskis bendrakeleivį och ersatte det med kelionės (kelio) draugu²². Fler ord av denna typ har senare rättats. J. Palionis anser bendrakaltininkį vara en mindre vanlig avledning, eftersom den andra beståndsdelen i sammansatta substantiv av detta slag oftast sägs vara tvåstavig. I stället för denna term, liksom i stället för bendranuomininko, bendraskolininko, föreslog han att sammansättningarna bendrakaltis, bendranuomis, bendraskolis²³ skulle användas. Efter ett tiotal år upprepade V. Būda²⁴ dessa rättelser och lade till nya (bendralaiduotojis = bendralaudis, bendraatsakovis = bendraatsakis?), stödde också koautorių i stället för bendraautorio och betraktade alla sådana sammansättningar som i grunden oacceptabla och felaktiga. Språkforskarnas syn på sådana avledningar är i stort sett fortfarande inte fastställd. A. Piročkinas ifrågasätter till exempel om J. Jablonskis borde ha rättat bendrakeleivį, även om det till sin bildning och betydelse inte är helt korrekt²⁵. I ”Råd om språkbruk” upprepas vissa rättelser²⁶, men ingenting sägs generellt om avledningar av detta slag. Språkvårdare kritiserar tydligen oftast sådana sammansättningar på grund av formen (alltför komplicerad andra beståndsdel, olämplig avledningsändelse). Ibland framförs dock också betydande invändningar mot deras betydelse (V. Būda). Det går naturligtvis inte att hävda att substantiv som betecknar personer i allmänhet inte kan utgöra grund för den andra beståndsdelen i sammansättningar. Förhållandet mellan beståndsdelarna kan också variera. Det som därför framför allt faller i ögonen och väcker invändningar är den andra beståndsdelens ordbildningsmässiga komplexitet. Rättelserna bendrakaltis, bendranuomis, bendraskolis (den sistnämnda anges för övrigt även i EŽ) är därför fullt motiverade. Andra analoga sammansättningar bör rättas i samma riktning, och nya bör bildas på samma sätt. Många sammansatta termer har beståndsdelar från sådana adjektiv och substantiv vars stammar inte kan delas upp ordbildningsmässigt. Detta är en allmän tendens i dagens litauiska ordbildning av sammansatta substantiv. Men när man strävar efter att skapa enklare system av arttermer till formen (en sammansatt term är i detta avseende enklare än en flerordsbenämning), bortser man ofta från denna allmänna tendens. Hela en tredjedel av de undersökta termerna har beståndsdelar som, utöver roten, också innehåller ordbildningsaffix. Men de adjektiv och substantiv som ligger till grund för nästan hälften av sådana beståndsdelar är tvåstaviga, till exempel: aklas, baltas, suk­rus, šaltas, šiltas; čiurkšlė, kaltas, ramstis, raštas, ūglis med flera. Beståndsdelar grundade på ord med affix som förlänger ordet med en eller flera stavelser är alltså betydligt ovanligare. Bland de undersökta exemplen på sådana sammansatta termer utgör de mindre än en femtedel. Dubbelt så ofta är den första beståndsdelen — den adjektiviska — sådan, till exempel: dėmetligė BŽ, naruotakojai GŽ, naruotastiebiai BŽ, priešakiniaskruoščiai GŽ, vidutinkalniai GŽ, viršutiniųžiauniai GŽ; nelygiaraumeniai GŽ, nepilnadanciai GŽ. Nästan alla sammansättningar med en ordbildningsmässigt komplex andra beståndsdel är de redan nämnda personbenämningarna med den första beståndsdelen bendra-. De flesta sammansatta termer med en ordbildningsmässigt komplex beståndsdel har bildats under inflytande av motsvarande termer i andra språk eller av den internationella latinska nomenklaturen. Att tendensen i ordbildningen av sammansatta substantiv att inte utgå från tydligt urskiljbara affixbärande … 22 Jablonskis J. Rinktiniai raštai. — V., 1959, t. 2, p. 229, 232. 23 Palionis J. Dėl vieno kito teisės termino. — Kalbos kultūra, 1961, sąs. 1, p. 49. 24 Būda V. Ar geras darinys bendrautorius? — Mūsų kalba, 1973, Nr. 6, p. 30—33. 25 Piročkinas A. Jono Jablonskio leksiniai taisymai. — K., 1970, p. 88. 26 Kalbos praktikos patarimai. — V., 1976, p. 44—45. 95 att man i terminologin i huvudsak tenderar att hålla fast vid sådana ord visar också att stammen i ett grundord ibland förenklas i en sammansättning eller att en mindre vanlig variant används, t.ex.: didburė SŽ, geltynė ATŽ, plynaukštė GŽ. Den sistnämnda termen har tydligen sin andra led från ordet aukštuma. Sammansatta termer med en adjektivisk första led bildas något oftare med fogevokaler (nästan tre femtedelar av de undersökta exemplen har sådana). 70% av termerna med fogevokaler är bildade med fogevokalen -a-; nästan en fjärdedel av sådana exempel har fogevokalen -ia-. Fogevokalerna -i-, -y- och -o- är mycket sällsynta. Tendenserna vid sammansättningen av de aktuella termleden framgår av uppgifterna i tabell 5. Tabell 5 Sammanfogning av den första adjektiviska leden Fogevokal Antal avledningar efter ändelserna hos grundadjektiven i den första leden -as -ias -us -is Totalt antal avledningar 44 (+1) 3 10 5 62 (+1) -a- 62 (+1) 1 63 (+1) -ia- 7 11 3 21 -y- 1 2 3 -i- 1 1 (+2) 2 (+2) -o- 1 1 152 Anmärkningar. 1. Ändelserna hos vissa adjektiv varierar, t.ex. smailus ir smailas. I sådana fall har beräkningen här gjorts med utgångspunkt i DŽ:s rekommendation (smailus). 2. I terminologiska ordböcker förekommer varianter med olika sammanfogade led av vissa sammansatta termer, t.ex.: gyvasakiai BŽ och gyvsakiai ChŽ, plokščiakalnė MŽ och plokštikalvė GŽ. I tabellen återspeglas detta genom en siffra inom parentes, som anger den term som står på andra plats i ordböckerna, eller genom att följa DŽ:s rekommendationer. Något mer än två femtedelar av termerna saknar en fogevokal. I samma proportion är de första leden sammansatta utan fogevokal, både när de bygger på adjektiv med ändelsen -as och när de bygger på adjektiv med ändelsen -us (de första leden bygger oftast på sådana adjektiv). Fogevokalen -a- förekommer i tre femtedelar av de bildningar vilkas första led bygger på adjektiv med ändelsen -as. Led som härstammar från adjektiv med andra ändelser sammanfogas i regel inte med denna fogevokal. Bland de tillgängliga exemplen har endast sukrapluostis BŽ en sådan fogevokal. 96 Fogevokalen -ia- förekommer i nästan en sjundedel av alla sammansättningar med ett adjektiviskt och ett substantiviskt led. Den fogevokalen tillkommer oftast led som bygger på adjektiv med ändelserna -us (nära hälften av exemplen av detta slag) och -ias (något mer än hälften av exemplen), samt -is. Övriga fogevokaler är mycket sällsynta (bland de tillgängliga exemplen finns -i-, -y-, -o-). De förekommer i mindre än en tjugondel av de sammansatta termerna, t.ex.: -i-: aukštikalniai GŽ, žalivorė BŽ; -y-: brangymetis EŽ, šlapyvárdis LŽ, šlapymetis MŽ; -o-: sūrožemis GŽ, MŽ. I allmänhet beror sättet att sammanfoga leden inte strikt på de grundläggande adjektiv som ligger till grund för det första ledet. Ett led som härstammar från samma adjektiv sammanfogas ofta på ett sätt i vissa bildningar och på ett annat sätt i andra, t.ex.: aukštagalis GŽ, aukštikalniai GŽ och aukštupis GŽ; brangakmenis ChŽ och brangymetis EŽ; gyvašaknė BŽ och gyvsidabris ChŽ, GŽ; plikasėkliai BŽ, GŽ och plikmolis MŽ; rudašerdė BŽ och rudžemis GŽ, MŽ; sausašonė SŽ och sausvėjis GŽ, MŽ eller sausledžiai GŽ; šlapduobė och šlapymetis MŽ osv. Det förekommer till och med varianter av samma term där leden sammanfogats på olika sätt, t.ex.: gyvsakiai ChŽ och gyvasakiai BŽ; sausslėnis GŽ, MŽ och sausaslėnis MŽ; plokščiakalnis MŽ, plokščiakalvė MŽ och plokštikalnis GŽ, SŽ, plokštikalvė GŽ. Förekomsten av sådana ordbildningsvarianter är helt onödig inom terminologin. De skulle endast kunna motiveras om de hjälpte till att skilja mellan termernas betydelser, även om dessa ligger nära varandra. Så är inte fallet här; därför är det vid terminologisk standardisering nödvändigt att avstå från onödiga varianter och behålla de vedertagna, allmänt brukade formerna i litteraturspråket. I stort sett kan man konstatera att den terminologiska vokabulären när det gäller tendenser i användningen av fogevokaler i huvudsak inte skiljer sig från de allmänna tendenserna i det moderna språket. Kanske sammanfogas leden något oftare med fogevokaler. Sammansatta termer av maskulinum, bildade av ett adjektiv och ett substantiv, har vanligen ändelsen -is (gen. sg. -io), medan femininum har -ė. Sammansättningar som betecknar personer förekommer vanligen i båda genus, och det bör betraktas som ett särdrag hos terminologiska ordböcker (och kanske även hos terminologin själv) att endast personbeteckningar av maskulinum tas upp. Personbeteckningar utgör 15% av alla undersökta exempel med ett adjektiviskt och ett substantiviskt led. Hur ändelserna hos de återstående bildningarna förhåller sig till de grundläggande substantiven i det andra ledet visas i tabell 6. Av tabellen framgår att nästan alla sammansatta termer vars andra led bygger på ett maskulint substantiv är maskulina och har ändelsen -is (gen. sg. -io). Även närmare hälften av termerna vars andra led bygger på ett feminint substantiv är maskulina. Detta beror framför allt på att termer inom djur- och växtsystematiken oftast är maskulina och att dessa bildningars genus alltså inte beror på vilket genus substantivet som ligger till grund för det andra ledet har. Dessutom är även vissa andra termgrupper (till exempel benämningar på jordarter) vanligtvis maskulina. T.ex.: aiškiakalviai BŽ, dyguočiai GŽ, nariuotakojai GŽ, plikasėkliai BŽ, GŽ, plokščiažiamiai GŽ, slaptalyčiai BŽ; baltžemis MŽ, geltonžemis GŽ, juodžemis GŽ, MŽ; aukštupys MŽ, grynanglis ChŽ, klampupis GŽ, žemupys MŽ. 4. 1019 97 6 lentelė Förhållandet mellan avledningarnas ändelser och ändelserna hos grundsubstantiv i efterleden Antal avledningar efter ändelserna hos grundsubstantiv i efterleden Avledningarnas ändelse maskulinum femininum Totalt antal avledningar -as -is -ys -is (-ies) -ius -uo -a -ė -is (-ies) -is 46 18 1 2 — 3 8 12 3 93 -ys 2 1 (+1) 3 (+1) -as 1 1 -ė 2 18 8 4 32 129 Ändelsen -ys förekommer bara hos några få avledningar (de andra leden är galys och -upys). Endast en term, smulkiasopkynas, ”мелкосопочник”, i GŽ har en ovanlig ändelse. Detta är emellertid en okreativ översättningskalkering och bör naturligtvis rättas. Möjligen skulle sopkelynas passa här. Mer än hälften av de sammansatta termer vars andra led bygger på feminina substantiv är feminina och har ändelsen -ė. Med undantag för de nämnda fallen där avledningarna är maskulina är alla övriga sammansatta termer feminina. Det finns mycket få fall där grundsubstantivet i det andra ledet är maskulint medan avledningen är feminin. Bland exemplen som undersöks finns systematiska fisknamn och sjukdomsnamn, till exempel: sausašonė ”плакис, густера” ŠŽ; raudonšašė ”röda, upphöjda fläckar på päronblad, orsakade av svampen Polystigma rubrum (Pers.) DC.” BŽ. Generellt finns en tydlig tendens att uttrycka genus hos avledningar med överförd betydelse inte efter genus hos grundsubstantivet i det andra ledet, utan efter det som benämns (växt, djur, fisk, sjukdom osv.). Systematiska namn och vissa andra termer står vanligtvis i plural när de betecknar inte ett växtsläkte eller en djurart, utan en viss klass, ordning (växter), grupp (djur), familj eller dylikt. Sett till de allmänna ordbildningstendenserna skiljer sig termer med ett adjektiviskt och ett substantiviskt led inte nämnvärt från termer med två substantiviska led. Även inom samma klassifikation har arttermer ofta både ett substantiviskt och ett adjektiviskt första led. 98 Sammansättningar med ett räkneordsled och ett substantiviskt led I de undersökta källorna finns nästan tre gånger färre sammansatta termer med ett räkneordsled som första led och ett substantiviskt som andra led än avledningar med ett adjektiviskt första led. Sammansättningar med två substantiviska led är däremot drygt sju gånger fler. Termer av detta slag förekommer inom olika terminologiska områden, och nya sådana bildas också. De flesta sådana avledningar har ett rent litauiskt substantiviskt led. Ungefär en fjortondel av avledningarna har ett andra led som bygger på ett internationellt substantiv (vanligen en term), till exempel: dvipolis ”двухполюсник” STŽ, keturpolis ”четырёхполюсник” FŽ, STŽ, šešiaatomis ”förening bestående av sexatomiga molekyler” ChŽ, vienatomis ”однотомник” LŽ. Det substantiviska ledet i dessa avledningar anger namnet på ett visst föremål eller, mer sällan, en handling eller en levande varelse, medan det första ledet anger en egenskap knuten till mängd eller räkneordning. Räkneordsledet bestämmer vanligtvis det andra, substantiviska ledet. Ungefär hälften av termerna betyder samma sak, eller nästan samma sak, som summan av ledens betydelser. I sådana avledningar är det substantiviska ledet betydelsemässigt centralt. Till exempel: antražolė ”атолас, отава” MŽ, dešimtadienis ”декада, десятидневка” EŽ, dvideginis ”диоксид” ChŽ, dviš uolis ”двойной прыжок” SŽ, penkmetis ”пятилетка” EŽ, pirmagalys ”hoc” SŽ (rodd), pirmaraštis ”оригиналас” LŽ, pirmažolė ”первого пожива золё” MŽ, septynmetis ”семилетка” EŽ, trišuolis ”тройной прыжок” SŽ, viendeginis ”моноксид” ChŽ, vienkiemis ”хутор” EŽ med flera. Ibland bildas ganska stora grupper av termer med samma andra led, till exempel: rad: aštuoneilis ”восьмистишие” LŽ, dv ieilis ”двустишие” LŽ, ketureilis ”четверостишие” LŽ, penkia eilis ”пятистишие” LŽ, trieilis ”трёхстишие” LŽ; kamp: dešimtkovė ”десятиборье” SŽ, dvikovė ”двоеборье” SŽ, dvylikakovė ”двенадцатиборье” SŽ, penkiakovė ”пятиборье” SŽ, šešiakovė ”шестиборье” SŽ, trikovė ”троеборье” SŽ. De sammansatta termer som betecknar något annat än vad ledens betydelser antyder har vanligtvis överförd betydelse. Det substantiviska ledet anger oftast en del av det som termen betecknar. Termerna själva betecknar föremål som har sådana delar eller, mer sällan, levande varelser. De hör alltså till den produktiva typen metonymiska sammansatta substantiv i litauiskan, eller bahuvrihi. Till exempel: dešimtkojis ”многоножка” rint uvas” ChŽ, dvi branduolis ”komplex med två centrala atomer” ChŽ, dvinaris ”двучлен” STŽ, dviratis ”велосипед” SŽ, keturkojis (ställning) ”четырёхножник” ChŽ, šešiaatomis ”förening bestående av sexatomiga molekyler” ChŽ, trikampis ”плавки” SŽ, trikojis ”ställning med tre ben” MŽ, ChŽ, GŽ, vienratis ”redskap för att transportera laster (främst jord) kortare sträckor” MŽ; aštuonkojai ”Octopoda, восьминогие” GŽ, dvikapliai ”Diprotodontia, двурезцовые” GŽ, dviraumeniai ”двухмускульные” GŽ, vienaląsčiai ”Protozoa, одноклеточные” GŽ, vienaraumeniai ”одномускульные” GŽ. Det finns relativt få avledningar där det andra ledet anger något annat som kännetecknar det som termen betecknar (en egenskap), till exempel: antrapareigis ”совмес- 4* 99 titeln” EŽ, vienamotis ”enögd” TŽ, vienatevis ”enblodig” TŽ. För övrigt är de två sistnämnda sammansättningarna sannolikt adjektiv som används substantiviskt. Den första leden i sammansatta termer bygger oftast på kardinaltal från ett till tio. Det finns mycket få bildningar med efterföljande kardinaltal. En sjundedel av bildningarna bygger på ordinaltal (oftast pirmas ir antras). De grundläggande substantiven i den andra leden har oftast en stam som inte kan delas upp morfologiskt. Undantag utgörs endast av enstaka bildningar, till exempel: antrapareigis EŽ, dvi-branduolis ChŽ, dvideginis ChŽ, pirmaraštis LŽ med flera. Ibland förenklas stammarna hos morfologiskt mer komplexa substantiv när de ingår i en sammansättning, till exempel: vienalaščiai GŽ (:laštelė), vienamotis TŽ (:motina). De leder som härstammar från räkneorden du ir trys har alltid formen dvi- ir tri-. Leder som härstammar från andra kardinaltal fogas något oftare samman med fogevokalen -a- (viena-, dvylika-) eller -ia- (aštuonia-, penkia-, šešia-), men samma leder kan också förekomma utan fogevokal, till exempel: aštuonėlis LŽ och aštuoniakojai GŽ, penkmetis EŽ och penkiaelis LŽ, vienratis MŽ och vienažingsnis ŠŽ. Bildningar vars första led bygger på ordinaltal har vanligtvis fogevokalen -a-, till exempel: antražolė MŽ, pirmavaizdis STŽ, pirmažvėriai GŽ. Sammansatta termer med en numerisk och en substantivisk led har de typiska ändelserna för bildningar med en andra, substantivisk led — maskulinum -is (sing. gen. -io), femininum -ė. De flesta bildningarna är maskulina (nästan fyra femtedelar av exemplen). Många av de bildningar vars andra led bygger på feminina substantiv är också maskulina. Det gäller framför allt systematiska djurbeteckningar, liksom ungefär hälften av termerna med annan betydelse, till exempel termer som betecknar apparater och dikter efter stroflängd. I detta fall, liksom oftast är typiskt för bildningar med överförd betydelse och en andra substantivisk led, beror sammansättningens genus framför allt på vad som betecknas. Varianten -ys av ändelsen -is är även här mycket ovanlig — den förekommer i en bildning med ett andra led från substantivet galas (pirmagalys ŠŽ). För övrigt har nästan alla bildningar med den leden denna ändelse (jämför bildningar med en första substantivisk och adjektivisk led). Termen pusantradeginys ChŽ borde ha ändelsen -is (jämför viencedeginis, dvideginis ChŽ), eftersom dess betoningparadigm är besvärligt (3ᵇ). För övrigt har termen deginį av någon anledning övergivits i dagens kemiska terminologi (termen oksidas, taip pat monoksidas, dioksidas har standardiserats), och därför föreslår ChŽ trioksidą i stället för pusantradeginio. Sammansättningar med en verbal och en substantivisk led Det finns jämförelsevis få sammansatta termer där den första leden bygger på ett verb och den andra på ett substantiv. De är 17 gånger färre än bildningarna med två substantiviska leder. Hybridiska sammansättningar där den ena leden bygger på en internationell term är mycket ovanliga här, till exempel: lydmetalis ”en legering av lika delar tenn och bly, använd för lödning” ChŽ. Den verbala leden i dessa sammansatta termer varierar. För en tredjedel av bildningarna är den första leden till formen (och oftast även till betydelsen) knuten till den nega- 100 … med particip i presens passiv. Dessa avledningar skiljer sig inte i betydelse eller avledningsform från termer med ett adjektiviskt förled. Den första leden i andra avledningar av denna typ är till formen knuten till motsvarande verb i finita former, även om en del av dem (nästan en tredjedel) betydelsemässigt står närmare presensparticip i passiv, till exempel: bosättning ”селение; населённое место; посёлок” EŽ (det finns också en synonym, boplats), TŽ, borrhål ”забой; забой скважины” GŽ, följebrev ”сопроводительное письмо; накладная” EŽ, ”сопроводительное (препроводительное) письмо” TŽ, sugrör ”rör genom vilket en pump hämtar vatten från en vattenförekomst” MŽ. Den första leden i avledningarna uttrycker en egenskap som på ett visst sätt hänger samman med grundverbet (närmare bestämt den handling som det betecknar) och som kännetecknar en sak eller levande varelse benämnd med den andra ledens grundsubstantiv. De flesta sådana sammansatta termer betecknar livlösa ting. Deras substantiviska led betecknar samma slags sak som avledningen, men avledningens betydelse är snävare och bestäms av den verbala leden. Följaktligen är sammansättningarna determinativa: den första leden bestämmer den andra, substantiviska leden. Exempel: avloppsrör ”rör som går från hydroturbinen till den nedre vattenfåran” MŽ, brännskadesjuka ”växtsjukdom som orsakar brunfärgning av vävnader, liknande en brännskada, och ibland även uttorkning av hela skott” BŽ, dröjsmålsränta ”пеня” EŽ, TŽ, slam ”jord (oftast fin sand) som, när den mättats med vatten, får vissa egenskaper hos en vätska” MŽ, GŽ, borrmjöl ”буровая мука” GŽ, klippull ”ull som avlägsnats från fårskinn med klippmaskiner i pälsberedningsfabriker” ATŽ, brytställe ”забой” (i gruvor) GŽ, lödlod ”legering av lika delar tenn och bly, använd för lödning” ChŽ, gradskiva ”halvcirkel indelad i 180 grader för mätning av vinklar” MŽ, ŠŽ, gravhög ”курган” ŠŽ, pumpvagga ”станок-качалка” GŽ, sugrör ”rör genom vilket en pump hämtar vatten från en vattenförekomst” MŽ, klyvfrukter ”torra frukter som utvecklas ur ett två- eller flerrummigt fruktämne och som vid mognad spricker längs med i lika många delar som fruktämnet hade rum (hos flockblommiga, läppblommiga och andra familjer)” BŽ, skrapull ”ull som avlägsnats från fårskinn med skrapmaskiner i pälsberedningsfabriker; fibrerna är minst 35 mm långa” ATŽ, ledfrukter ”avlånga, mångfröiga torrfrukter som vid mognad spricker tvärs över i enskilda enfröiga leder. De räknas till klyvfrukterna. Förekommer bland korsblommiga växter (till exempel s verės, rädisa) och baljväxter (till exempel seradėlės)” BŽ. Sammansatta termer med en verbal och en substantivisk led i överförd betydelse är förhållandevis få (en femtedel). De är också determinativa metonymiska (av bahuvrihi-typ) sammansättningar. Den andra (substantiviska) leden betecknar en viss del av det som termen benämner, medan den verbala leden anger en egenskap som hör samman med en handling. I standardspråket och dialekterna är denna typ av sammansättningar vanlig, men de flesta används som nedsättande personbeteckningar. Ord med denna betydelse används vanligtvis inte i terminologin. Detta förklarar varför sådana avledningar är få. De belagda exemplen är alla termer inom växt- eller djursystematik, till exempel: gömfröiga ”den mest högt utvecklade växtgruppen, som bland annat kännetecknas av att blomman har en pistill bestående av makrosporo- 101 filament som omsluter fröanlagen. Denna pistill utvecklas senare till en frukt med frön inuti – Angiospermae, покрытосеменные” BŽ, GŽ, sammansmältkroniga ”växter vars kronblad delvis eller helt har vuxit samman till ett rör – Sympetalae, спайнолепестные” BŽ, uddatåiga ”Perissodactyla, непарнокопытные” GŽ, klyfttandade ”Schizodonta, расщеплённозубые” GŽ, jämntåiga ”Artiodactyla, парнокопытные” GŽ. Veiksmažodžiai, kuriais remiasi pirmasis darinių sandas, paprastai yra pirminiai. Išimtys retos, pvz.: gyvenvietė EŽ, TŽ, (:gyventi), lydraštis EŽ, TŽ (:lydėti, lydì, -ėjo), trupavaisiai BŽ (:trupėti, trupa, -ėjo). Terminų daryboje paprastai remiamasi nepriešdėliniais veiksmažodžiais (tarp nagrinėjamų pavyzdžių išimtis tik praskėstadančiai GŽ). Substantiviska basord i den andra leden har också i regel en morfologiskt odelbar stam (undantag: lydraštis EŽ, TŽ). Avledningar vars första led bygger på en participform av verb i passiv dåtid har oftare fogevokalen -a-, även om det också finns avledningar utan denna vokal. Verbala leder som bygger på andra former fogas oftast samman utan fogevokaler (undantag: kirtavietė GŽ, liekanagiai GŽ, šiurbiastaklės GŽ, trupavaisiai BŽ). Liksom andra sammansättningar med ett substantiviskt andra led har sammansatta termer i regel ändelserna -is (maskulinum, singular genitiv -io) och -ė (femininum). Bildningens genus beror på genus hos grundsubstantivet i det andra ledet (bildningarna har i regel samma genus som ledets grundsubstantiv; undantag är endast beteckningar inom växt- och djursystematik, vilka, liksom i andra fall, oftast är maskulina och används i plural). Sammansättningar med adverbiella och substantiviska led Det finns inte nämnvärt färre sammansatta termer med ett adverbiellt och ett substantiviskt led än de tidigare behandlade bildningarna med ett verbalt och ett substantiviskt led. En sjundedel av sammansättningarna av denna typ är hybrider där det substantiviska ledet bygger på en internationell term, t.ex.: daugiapolis ”многополюсник” STŽ, pusiau-mikrometodas ”när 10–20 mg material analyseras” ChŽ, pusiasumė ”полу-сумма” STŽ. En tredjedel av bildningarna med ett första adverbiellt och ett andra substantiviskt led betecknar samma slags företeelse som grundsubstantivet i det andra ledet. Det adverbiella ledet bestämmer det substantiviska, t.ex.: aplinkraštis ”циркуляр” EŽ, TŽ, daugiakopė ”многоборье” SŽ, paskuigalis (däcket) ”ют” SŽ (segling). De återstående sammansättningarnas lexikala betydelse är bildlig i förhållande till den ordbildningsbetydelse som kan härledas ur ledenas betydelser. De är alla också determinativa, och de flesta av dem är metonymiska. Det substantiviska ledet betecknar oftast en viss del av det som termen benämner, medan det adverbiella ledet bestämmer denna del, t.ex.: a) benämningar på föremål och geometriska figurer: daugiabriaunis (sten) ”многогранник” GŽ, daugiakampis ”многоугольник” STŽ, daugianaris ”многочлен” STŽ, gretasienis ”параллелепи- 102 ped” STŽ, šalivagė ”en landremsa längs en flodstrand, reserverad för passage, byggnadsmaterial och andra ändamål” MŽ, GŽ; b) systematiska termer: daugiakapliai ”Polyprotodontia, многорезцовые” GŽ, daugiakojai ”Myriapoda, многоножки” GŽ, daugialąsčiai ”Metazoa, многоклеточные” GŽ. Det första ledet i bildningar av denna typ bygger på de gamla adverben aplink, daug, greta, paskui, pusiau, šalia. De flesta av dessa adverb fogas samman med det andra ledet utan förbindelsevokal. Alla termer där det första ledet är adverbet daug, har dock förbindelsevokalen -ia. Det led som härstammar från adverbet šalia är šalį-. Det andra ledet bygger oftast på substantiv med en odelbar stam. Termer med diminutiva suffix förekommer i sammansättningar utan dessa suffix, liksom i andra fall, t.ex.: daugialąsčiai GŽ (:lastele), daugiažužis BŽ (:žiūželiai). Några bildningar har dock ett andra led som behållit grundsubstantivets ordbildningsaffix, t.ex.: pusiauakampinė STŽ, pusiau kraštinė STŽ. Termerna daugias-taklininkas EŽ och pusiau mikrometodas ChŽ är kalkeringar, jfr ryskans многос талинник полумикрометод. De bör naturligtvis rättas. För den första måste åtminstone ändelsen ändras, dvs. man bör använda daugias taklininkis, -ė. Även sammansatta substantiv av denna typ har nämligen vanligen endast två möjliga ändelser (-is, gen. sg. -io för maskulinum och -ė för femininum). Men pusiau mikrometodas, bör tydligen skrivas i två ord. Matematikerna skulle också kunna överväga pusiauakampinės och pusiau kraštinės. Bildningar med bokstavlig betydelse har vanligen samma genus som grundsubstantivet i det andra ledet. Termer med bildlig betydelse är oftare (tydligen på grund av analogi med andra termer av samma typ, med andra slags led, samt på grund av de betecknade företeelserna) maskulina. Sammansättningar med prepositions- och substantivled Det finns nästan lika många sammansatta termer med ett prepositionsled som första led och ett substantivled som andra led som termer med ett adverbialled och ett substantivled. I vart fjärde bildat ord av denna typ bygger det andra ledet på en internationell term, till exempel: tarpderenis ”mellanrum mellan två dräneringsledningar” MŽ, tarpsezonis ”mellansäsong” EŽ, tarpubunis ”område mellan närliggande vågbrytare” MŽ, viršvoltažis ”överspänning” ChŽ. Första ledet i bildningar av denna typ bygger vanligen på de nybildade prepositionerna tarp och virš. De har ännu inte blivit prefix. Med avseende på sin lexikala betydelse ligger sådana bildningar ändå mycket nära prefixavledningar. Sammansättningar med ledet tarp- betecknar det som finns mellan företeelser (mer än en) som uttrycks med grundsubstantivet i det andra ledet. Oftast är det namn på olika platser, mer sällan på tidsintervall eller föremål. Till exempel: tarpgyslė ”nerv” GŽ, tarp-ledynmetis ”tidsperiod mellan två istider” MŽ, GŽ, tarplysvis ”ränna, fåra mellan odlingsbäddar” MŽ, tarpskiautis ”mellanrum mellan bladflikar” BŽ, tarpskiltis ”mellanrum mellan flikarna på ett flikigt blad” BŽ, tarpsluoksnis ”material mellan två skikt” ChŽ, EŽ, GŽ, ”ett tunt lager av ett annat material mellan två skikt” MŽ, tar-sprūdis ”bro” GŽ, tarpubamblis ”stjälkdel mellan två intilliggande noder” BŽ, tar- 103 puielis ”mellanrum mellan rader av planterade eller sådda växter” MŽ, tarpuląsčiai ”mellanrum mellan celler, som uppstår när cellväggarna glider isär eller när en del av cellerna löses upp” BŽ, tarpupis ”mellan floderna” GŽ, ”område mellan floder” MŽ, tarpuvagis ”jord som kastats upp mellan fårorna vid plöjning” MŽ. Som exemplen visar saknar bildningarna oftare fogevokal. En tredjedel av exemplen har fogevokalen -u-. Genuset hos bildningar av denna typ (och därmed även ändelsen) beror så att säga inte på genus hos grundsubstantiven i det andra ledet. Nästan alla är maskulina och har ändelsen -is (sing. gen. -io). En fjärdedel av exemplen av den undersökta typen har första ledet virš-, som har samband med prepositionen. Dessa bildningar betecknar en ytterligare mängd (större än den vanliga, fastställda eller förväntade) av samma företeelse eller sak som uttrycks med grundsubstantivet i det andra ledet, till exempel: viršpelnis ”övervinst” EŽ, viršvalandžiai ”övertid” EŽ, TŽ (synonymen viršnorminis laikas), ”övertidsarbete” (synonymen viršnorminis darbas) EŽ, viršvertė ”övervärde” EŽ, viršvoltažis ”överspänning” ChŽ. EŽ tar också upp den åtminstone på grund av ändelsen korrigeringsbehövande och alltför klumpiga termen viršprotekcionizmas ”överprotektionism”. Bildningar med prepositionen virš är synonyma med en grupp avledningar med prefixet anti-, där också ett överskott av det som betecknas med grundsubstantivet anges. Det förekommer till och med avledningssynonymer. ChŽ tycks till exempel föredra termen viršvoltažis som anges här, eftersom hänvisning till den ges under uppslagsordet antivoltažis. I den senare utgivna STŽ anges endast antitam(p)is, medan den nya ”Fizikos terminų žodynas” har viršitampis. Redaktörerna för den andra upplagan av ”Dabartinės lietuvių kalbos žodynas” (V., 1972) kunde tydligen inte bestämma sig för vilket ord — antpelnis eller viršpelnis — som borde rekommenderas, fastän antpelnis ansågs bättre i den första upplagan (V., 1954) (för övrigt anses viršnormis, med samma bildningssätt, vara mer rekommendabelt än ordet antinormis i båda upplagorna). I ”Kalbos praktikos patarimai” ges en rekommendation endast för ett substantiv av denna typ, viršpelnis (det betraktas som en olämplig översättningskalk, och antpelnis rekommenderas, liksom antžmogis i stället för viršžmogio27). Ur ordbildningssynpunkt vore det tydligen fel att kritisera någon av dem strängt — båda verkar likvärdiga — men tydliga och enhetliga rekommendationer behövs även här. Bildningar med virš- saknar vanligen fogevokal och är oftare maskulina (med ändelsen -is, sing. gen. -io). Sammansättningar med pronominella och nominala leder Det finns färst sammansatta termer vars första led är pronominell och det andra nominalt, bland termer med en nominal andra led. Hälften av bildningarna har en internationell term som andra led, till exempel: saviindukcija ”självinduktion” FŽ, STŽ, savikontrolė ”självkontroll, engelska self-verifying; self-checking” STŽ, ”självkontroll” SŽ, savireprodukcija ”självreproduktion, engelska self-reproduction” STŽ, savisinchronizacija ”självsynkronisering, engelska self-synchronization” STŽ. 27 Råd om språkvård, s. 310. 104 Bildningarnas pronominella led bestämmer den nominala, och betydelsen hos de flesta sammansättningarna är bokstavlig. Den pronominella leden i sådana bildningar är savi-, vilket uttrycker att handlingen eller något annat abstrakt som betecknas av den andra leden riktas mot själva objektet. Exempel: savateismis ”självrättskipning” TŽ, saviindukcija FŽ, STŽ osv. I vissa bildningar är relationen mellan leden något annorlunda, till exempel: savikaina ”självkostnad” EŽ, TŽ, savivalė ”godtycke, egenmäktighet” TŽ. Bildningen keliapareigis ”person med flera befattningar” EŽ har en överförd betydelse. I fråga om sina ordbildningsformella egenskaper skiljer sig bildningar av denna typ mer från andra bildningar med nominal andra led. En stor del av bildningarna med abstrakt betydelse har samma ändelse som basorden i den andra leden. Som V. Urbutis har påpekat bör detta faktum ”kanske delvis förklaras av den nära förbindelsen mellan sådana bildningar och liknande bildningar med en andra led som bygger på ett verb, jfr savimyla, savišalpa och liknande.”28 Å andra sidan är dock många av de sammansatta termer som nämnts här inte helt självständiga litauiska bildningar. Därför kan, bland andra orsaker, även terminologin i främmande språk, efter vars mönster de litauiska termerna bildats, ha bidragit till att bevara basordets ändelse i den andra leden oförändrad. Detta gäller uppenbarligen särskilt sådana halvöversättningslån som saviindukcija, savikritika, savisinchronizacija osv. I stället för vissa sådana sammansättningar vore det lämpligare att använda suffixavledda reflexiva verbabstrakt, till exempel: reprodukuavimasis, sinchronizavimasis. Verbala sammansatta termer Verbala sammansatta termer, det vill säga sammansättningar vars andra led bygger på ett verb, utgör ungefär en femtedel (21,3%) av alla exempel som behandlas här. Betydelsecentrum i dessa bildningar är den andra, verbala leden, eftersom det framför allt är den som avgör sammansättningens övergripande betydelsekaraktär. I allmänhet ligger bildningar av denna typ, vad gäller sin ordbildningsbetydelse, nära verbavledningar med suffix och ändelser. Sammansättningar som darbdavys EŽ, TŽ, eilėakalys LŽ, grioviakasys MŽ, rūdkasys GŽ motsvarar exempelvis suffixavledda beteckningar för aktörer och bärare av verbala egenskaper, bredvid vilka de kan uppfattas som beteckningar för underarter (jfr dvejėjas – darbo dvejėjas = darbdavys; kalikas – eilių kalikas = eilėakalys osv.). Sammansättningarna akistata TŽ, dirvodara GŽ, MŽ, dirvotyra GŽ, MŽ, metalotyra ChŽ, GŽ, sėjomaina BŽ, MŽ osv. ligger nära verbabstrakt. Slutligen finns det också många sammansatta termer av denna typ som betecknar redskap för att utföra en handling (i suffix- och ändelseavledning brukar sådana avledningar kallas redskapsbeteckningar), till exempel: aukštimatis GŽ, MŽ, SŽ, betonmaišė MŽ, grioviakasė MŽ, grumtsėmė GŽ, krūmapjovė MŽ, pulpotiekis MŽ, vanden­tiekis MŽ osv. Möjligheten att i ett och samma ord förena ord som betecknar handlingens objekt eller något annat med ord som betecknar själva handlingen är en stor fördel med ordbildning genom sammansättning, och detta är bland annat särskilt användbart inom terminologin. Mer än tre fjärdedelar (77%) av de sammansatta termerna med en verbal andra led har en nominal första led. Den första leden i en tiondel av sammansättningarna 28 Urbutis V. Dabartinės lietuvių kalbos sudurtinių daiktavardžių daryba, p. 105. 105 Det första ledet är substantiviskt. Sammansatta termer med ett första adjektiviskt (5,2%), räkneordsbaserat (4,7%) eller adverbialt (2,6%) led är betydligt ovanligare, medan bildningar där båda leden bygger på verb är mycket sällsynta (0,5%). Sammansättningar med substantiviska och verbala led Bildningar av substantiv och verb används tämligen rikligt i terminologin — bland de undersökta exemplen finns det nästan lika många av dem som sammansatta termer med adjektiviska och substantiviska led. Det bör noteras att ett stort antal sammansättningar av denna typ (drygt en tredjedel) har en abstrakt betydelse och ligger nära verbabstrakter bildade med suffix och ändelser. Exempel: akistata ”konfrontation” TŽ, diegarvitė ”rotsjukdom hos plantor som orsakas av olika svampar — liggsjuka hos plantor, liggsjuka hos groddar” BŽ, dirvodara ”jordmånsbildning — jordmånsbildning” MŽ, GŽ, dirvotyra ”vetenskapen om undersökning av jordmåner — marklära” MŽ, GŽ, fondogrąža ”fondavkastning” EŽ, gleivėplūdis ”fenomen hos vissa träd där en slemmig massa — en produkt av vävnadsnedbrytning — sipprar ut ur en skadad stam eller gren — slemläckage” BŽ, ižonėsis ”period med drivande issörja i en flod — issörjedrift” MŽ, javaklupė ”sjukdom hos råg och vete, orsakad av Leptosphaeria herpotrichoides de Not., Ophiobolus graminis Sacc. och några andra svampar. Symtom: en mörk beläggning på det nedre stråinternodiet, strån som brutits av och bleka ax — stråbasröta hos spannmål” BŽ, lapkrit is ”bladfällning när en kall eller torr årstid inträder — defoliatio, effoliatio, lövfällning” BŽ, lapsukė ”sjukdom som får bladen på potatis, tomater och andra växter att krulla sig, orsakad av viruset Solanum Virus 14 Appel et Quanjer — bladkrullning” BŽ, ledonešis ”fas i floders, kanalers och vattenmagasins hydrologiska regim, kännetecknad av att is flyter på vattenytan — isgång” MŽ, GŽ, lipapūdis ”utsöndring av klibbiga ämnen från stenfruktsträds sår, vilka stelnar i luften — gummiflöde, gummosis, kådflöde” BŽ, paukščiadulka ”pollinering av blommor med hjälp av fåglar — ornithophilia, ornitofili” BŽ, sakoplūdis ”utsöndring av kåda från skadade barrträd — resinosis, kådflöde” BŽ, sėjomaina ”system för växelbruk inom jordbruket, i syfte att utnyttja jorden rationellare och få bättre skördar — växtföljd” BŽ, ”den ordning för växling mellan grödor och träda som agronomisk vetenskap föreskriver för att kontinuerligt öka jordens bördighet” MŽ, sniegotirpis ”snösmältning” GŽ, spyglia­kritė ”sjukdom hos barrträd som yttrar sig genom att barren faller av — skytte” BŽ, stiebalūžė ”linssjukdom orsakad av svampen Polyspora lini Laff. — yttrar sig genom bruna, ofta sammanflytande fläckar på blad, stjälkar, frökapslar och andra delar. I tidiga utvecklingsfaser gulnar och dör angripna linplantor; angrips de senare vissnar de och bryts av — linets stjälkbräcklighet, linets stjälkpolysporos, stjälkbränna” BŽ, ūki skaita ”planmässig hushållning inom ett företag eller en institution på lönsamhetsbasis — självkostnadsprincipen, självfinansiering” MŽ, EŽ, TŽ, vандentalpa ”deplacement” SŽ, vėj alauža ”trädfällning orsakad av stark vind — stormfällning, vindfällning” BŽ, žemėnauda ”markanvändning” EŽ, TŽ (synonym žemės naudojimas), žemėtvarka ”markorganisation, lantmäteri — markreglering” MŽ, EŽ, TŽ, žuvivaisa ”gren inom fiskerinäringen vars uppgift är att öka fiskbeståndet och förbättra dess sammansättning” 106 öka mängden fisk och förbättra dess sammansättning i naturliga vatten eller särskilda dammar – fiskodling” MŽ, SŽ m.fl. Som framgår av exemplen är sammansättningarna med denna betydelse benämningar på olika specialiserade processer och tillstånd samt vetenskapsområden och grenar. En del betecknar växtsjukdomar. De senare bildningarna har ofta en viss nyans av handlingsresultat eller resultant tillstånd. Grundsubstantivet i det första ledet betecknar oftast antingen föremålet för den handling som benämns eller dess subjekt. Sammansättningar som benämner olika redskap för att utföra handlingar (verktygsbenämningar) är mycket vanliga i terminologin. Bland de undersökta exemplen är de talrikast (nära 40% av alla sammansatta termer med substantiviska och verbala led). Dessa termer är vanligtvis benämningar på vissa apparater eller maskiner. Deras verbala led anger vilken handling det redskap som sammansättningen betecknar är avsett att utföra, medan grundordet i det substantiviska ledet i regel anger handlingens objekt. Exempel: aukštimatis ”instrument för att mäta höjd – höjdmätare, altimeter” MŽ, GŽ, SŽ, bangolaidis ”vågledare” FŽ, STŽ, betonmaišė ”maskin för betongblandning, där betongbruk framställs genom mekanisk blandning – betongblandare” MŽ, drėgmėrodis ”instrument för ungefärlig bestämning av luftfuktighet; hygroskop – hygroskop” MŽ, dulkėgaudis ”stoftavskiljare” ChŽ, gruntėmis ”jordbärdon” GŽ (borrteknik), gruntsemė ”jordskopa” GŽ, kelmarovė ”maskin för stubbrytning – stubbrytare” MŽ, krūm…jovė ”redskap som fästs vid en traktor för att skära ned buskar och smala träd – buskröjare” MŽ, lašagaudis ”laboratorieinstrument för ström – droppfångare” ChŽ, lietmatis ”instrument för att mäta mängden nederbörd – nederbördsmätare, regnmätare” MŽ, GŽ, polikalis ”anordning för pålning; pålkran – pålkran” MŽ, GŽ, pulponiekis ”rör för transport av massa – massaledning” MŽ, ritmuša ”hockeyklubba” SŽ (ishockey), šakniarovė ”verktyg för att rycka upp rötter; rotuppryckare – rotuppryckare” MŽ, tankmatis ”instrument för att bestämma jordars densitet – densitetsmätare” MŽ, tranšėjakašė ”mekanism avsedd för grävning av diken – dikesgrävare” MŽ, vamzdžiagaudis ”rörfångare” GŽ, vandenrodis ”skala som visar flodens vattennivå – vattenståndsmätare” MŽ, vandensvydis ”anordning som omvandlar vattnets potentiella energi till kinetisk energi genom att omvandla vattenströmmen till en stråle som spolar bort jord; hydraulisk monitor – hydraulisk monitor” MŽ, vėjarodis ”vindflöjel” GŽ (synonym vėtrungė), žaibolaidis ”åskledare, blixtledare” FŽ, žemsiurbė ”aggregat bestående av en pump och ett arbetsorgan som luckrar upp jorden, avsett för att suga upp och transportera jord med hjälp av en vattenstråle – jordpump” MŽ, GŽ. Sammansatta benämningar på redskap för att utföra handlingar är tämligen vanliga i dagens litauiska terminologi. I de källor som omfattar arbetsobjekten finns nästan lika många sådana som verktygsbenämningar bildade med ändelser, och endast omkring fem gånger färre än motsvarande suffixbildade termer. Som jämförelse kan nämnas att samma källor innehåller fem gånger fler verbabstrakter bildade med ändelser, och hela 52 gånger fler sådana bildade med suffix. En sjundedel av de undersökta sammansatta termerna av denna typ ligger genom sin ordbildningsbetydelse nära suffix- och ändelsebildade benämningar på aktörer och bärare av en verbal egenskap 107 benämningar. I dagens litauiska ordbildning är över huvud taget dessa betydelsemässiga typer de talrikaste bland sammansättningar med ett substantiviskt och ett verbalt led29. Att betydligt färre sådana sammansättningar förekommer i de undersökta källorna kan ha flera orsaker. För det första har en del sammansatta substantiv av denna typ i dagens språk en nedsättande betydelse, och sådana ord används inte i terminologin och nya bildas inte heller. För det andra tas jämförelsevis få personbeteckningar in i litauiska termordböcker. Därför går det inte att dra några kategoriska slutsatser om läget i den litauiska terminologin i stort utifrån de undersökta exemplen. En större andel av de undersökta termerna betecknar personer utifrån den handling de utför. Det substantiviska ledet betecknar oftast objektet för handlingen. Exempel: brokdarys ”бракодел” Ež, darbdavys ”работодатель” Ež, TŽ, darbėmys ”работополучатель” TŽ, eitlkalys ”стихоплёт, рифмоплёт” LŽ, grioviakasys ”arbetare som gräver diken — землекоп” MŽ, kalnakasys ”горнорабочий” EŽ, GŽ, raštvedys ”делопроизводитель” TŽ, rūdkasys ”рудокоп” GŽ, streiklaužys ”штрейкбрехер” EŽ, ūkvedys ”заведующий хозяйством, завхоз” EŽ, vergvaldys ”рабовладелец” EŽ, žemnaudys ”fysisk eller juridisk person som stadigvarande brukar ett markområde — землепользователь” MŽ, TŽ, žemvaldys ”землевладелец” EŽ, TŽ. Det finns färre benämningar på bärare av en verbal egenskap som betecknar andra levande eller livlösa företeelser än personer, exempelvis: dūmodaris ”дымообразователь” ChŽ, kompleksadarys ”atom som bildar ett komplex, centralatom — комплексообразователь” ChŽ, medgraužis ”точильщик” SŽ (fiske), šoniplauka ”бокоплав” SŽ (fiske), vabzdžiaėdžiai ”Insectivora, насекомоядные” GŽ. Det finns också en del termer av denna typ inom botanisk terminologi, exempelvis: azotamėgiai ”växter på avstjälpningsplatser som trivs i kväverik jord — нитрофильные растения, нитрофиты” BŽ (synonymer nitrofitai, azotamėgiai augalai), gumbadariai ”parasiter som orsakar bildning av knölar (galler) på växter — цецидогены” BŽ, paukščiadulkiai ”växter som pollineras av fåglar — ornithophili, орнитофилы” BŽ (synonym ornitofilai). Det finns jämförelsevis få sammansatta termer med betydelsen av en handlings följd, exempelvis: kurmiarausis | kurmrausa ”jordhögen som mullvaden grävt upp — кротовина” MŽ, sniegalaužos ”träd som brutits, fällts och deformerats av snö som lagt sig på grenarna — снеголомы” BŽ, sniegvartos ”träd som fällts av snö — снеговалы” BŽ, vėj alaužos ”träd som brutits av stark vind — буреломы, ветроломы” BŽ, vėjavartos ”träd som blåsts omkull av stark vind — ветровалы” BŽ. Även sammansättningar som betecknar platser är få, exempelvis: takoskyra ”högre belägen plats som skiljer ett flodområde från ett annat; vattendelare — водораздел” MŽ, GŽ, vandenskyra ”водораздел” MŽ, GŽ, vandenspara ”vattentätt skikt — водоупор” MŽ, GŽ, vandentaka ”en (slingrande) linje som förbinder de lägsta punkterna i en dal (sänkor, raviner, markytan); talweg — тальвег” MŽ. Vissa grundverb som utgör det andra ledet används i alla fall då man behöver beteckna ett analogt begrepp. Därför uppstår ibland även ganska stora 29 Urbutis V. Dabartinės lietuvių kalbos sudurtinių daiktavardžių daryba, p. 106. 108 grupper av besläktade termer. Detta är särskilt typiskt för beteckningar på verktyg för att utföra handlingar och delvis för abstrakta företeelser. Benämningar på olika apparater och maskiner har ofta andraleden -gaudis, -kasė, -laidi̇s, -matis, -pjovė, -rodis, -rovė, -semė, -tiekis med flera. Abstrakta substantiv har mycket ofta andraleden -tyra (benämningar på olika vetenskaper och ibland även andra områden och grenar); bildningar med leden -dara, -nešis, -plūdis, -tvarka är något mer sällsynta, liksom platsbenämningar med andraleden -skyra. Exempel: -gaudis (:gaudė, gaudyti): dulketøygaudis ChŽ, garsagaudis ”звукоуловитель” FŽ, lašagaudis ChŽ, vamzdžiagaudis GŽ; -kasė (:kasė, kasti): grioviakasė ”maskin för mekaniserad dikesgrävning — канавокопатель” MŽ, tranšėjikasė ”mekanism avsedd för grävning av diken — траншеекопатель” MŽ, žemkasė ”maskin för jordgrävning — землеройная машина” MŽ; -laidi̇s (: leido, leisti): bangolaidis FŽ, STŽ, magnetolaidis ”магнитопровод, engelska magnetic circuit” STŽ, šviesolaidis ”световод, engelska optical path” STŽ, žaibolaidis FŽ; -matis (: matuoti): aukštimatis GŽ, MŽ, SŽ, bangomatis ”волномер” FŽ, STŽ, dažniamatis ”частотомер” FŽ, STŽ, debitomatis ”расходомер, engelska flowmeter; flow gauge” STŽ, drėgmėmatis ”apparat för mätning av fuktighet; hygrometer — влагомер” MŽ, gylmatis ”instrument för mätning av djup — глубомер” MŽ, SŽ, kampmatis ”угломер” SŽ, laikmatis ”таймер” SŽ, lietmatis ”instrument för mätning av mängden nederbörd — осадкомер, дождемер” MŽ, GŽ, lygmatis ”instrument för mätning av vattennivå — уровнемер” MŽ, polinkiamatis ”instrument för mätning av lutningsvinklar; eklimeter — эклиметр” MŽ, sniegmatis ”instrument för bestämning av snödensitet — снегомер” MŽ, GŽ (synonym sniego matuoklė), tankmatis ”instrument för bestämning av jordars densitet — плотномер” MŽ, tarpumatis ”щуп, engelska clearance gauge” STŽ (synonym kalibrinė plokštelė), tolimatis ”optiskt instrument för bestämning av avstånd — дальномер” MŽ, FŽ, SŽ, vandematis ”instrument för mätning av vattenmängden som rinner förbi under en viss tidsperiod — водомер” MŽ; -pjovė, -is (:pjovė, pjauti): krūmapjovė ”redskap som fästs vid en traktor för att skära av buskar och smala träd — кусторез” MŽ, šienapjovė ”maskin för slåtter av hö — сенокосилка” MŽ, trosapjovis ”канаторезка” GŽ; -rodis (:rodė, rodyti): drėgmėrodis ”instrument för ungefärlig bestämning av luftfuktighet; hygroskop” MŽ, laikrodis ”часы” FŽ, STŽ, SŽ, vandenrodis ”skala som visar flodens vattennivå — водомер” MŽ, vėjarodis ”флюгер” GŽ, veidrodis ”зеркало” FŽ, GŽ, STŽ; -rovė (:rovė, rauti): kelmarovė ”maskin för uppryckning av stubbar — корчевальная машина” MŽ, šakniarovė ”redskap för att rycka upp rötter; rotuppryckare — корнедёр” MŽ; -semė (:semti, semia): durpsemė ”maskin för torvutvinning — экскаватор” MŽ, gruntssemė ”грунточерпатель” GŽ, purvasemė ”anordning för att ösa upp lera — грязечерпалка” MŽ, vandensemė ”mekanisk anordning för att ösa upp vatten — во- 109 ”дочерпалка” MŽ, jordgrävare ”maskin avsedd för att fördjupa fåror; dess arbetsorgan är skopor fästa vid en ändlös kedja – землечерпалка” MŽ; -försörjning (:försörjde, försörja): pulpaledning ”rör genom vilka pappersmassa transporteras – пульпопровод” MŽ, hagelmatning ”дробоулитатель” GŽ, vattenförsörjning ”komplex av tekniska anläggningar avsett för centraliserad vattenförsörjning – водопровод” MŽ; -bildning (:bildade, bilda): glansbildning ”блескообразование” ChŽ, jordmånsbildning ”jordmånsbildning – почвообразование” MŽ, GŽ, rökbildning ”дымообразование” ChŽ, versbildning ”стихосложение” LŽ, bergskedjebildning ”орогенезис” GŽ, skumbildning ”пенообразование” ChŽ, veckbildning ”складкообразование” GŽ; -gång (:bar, bära): issörja ”perioden då issörja går nedför floden – шугоход” MŽ, isgång ”fas i floders, kanalers och vattenmagasins regim, kännetecknad av att is flyter på vattenytan – ледоход” MŽ, GŽ; -flöde (:flöt, flyta): slemflöde ”fenomen som förekommer hos vissa träd, då en slemmig massa sipprar ut ur en skadad stam eller gren som en produkt av vävnadsnedbrytning – слизетечение” BŽ, gummiflöde ”flöde av klibbiga ämnen som hårdnar i luften från skador på stenfruktträd – gummosis, гуммоз, камедетечение” BŽ, hartflöde ”hartsets flöde från skadade barrträd – резиносис, смолотечение” BŽ; -vattendelare (:skilde, skilja): frontavgränsning ”раздел фронтальный” GŽ (meteorologi), vattendelare ”högre belägen plats som skiljer ett flodsystem från ett annat; vattendelare – водораздел” MŽ, vattendelare ”водораздел” GŽ, MŽ; -vetenskap (:undersökte, undersöka): jordmånsforskning ”vetenskapen om undersökning av jordmånen – почвоведение” MŽ, GŽ, sjöforskning ”vetenskapen om undersökning av sjöar; limnologi – озероведение, лимнология” MŽ, GŽ, markläraforskning ”del av ingenjörsgeologin som undersöker jordarter – грунтоведение” MŽ, GŽ, permafrostforskning ”vetenskapen om permafrostfenomen – мерзлотоведение” MŽ, GŽ, bokvetenskap ”книговедение” LŽ, metallurgi ”metallvetenskap – металловедение” ChŽ, GŽ, myrforskning ”vetenskap som undersöker myrars bildning och utveckling – болотоведение” MŽ, GŽ, ängsforskning ”vetenskapen om undersökning av ängar – луговедение” MŽ, flodforskning ”потамология” GŽ; -ordning (:ordnade, ordna): rättsordning ”правопорядок, правовой порядок” TŽ, markreglering ”ordnande och mätning av mark – землеустройство” MŽ, EŽ, TŽ. Den andra delen av sammansättningar bygger vanligen på litauiska verb. De verb som ligger till grund för den större delen av sammansättningarna är primära, men det kan inte hävdas att man i ordbildningen undviker att utgå från blandade och till och med sekundära verb (de senare dock betydligt mer sällan). Avledningssuffixen hos de verb som ligger till grund brukar inte följa med in i sammansättningarna, t.ex.: fondogrąža EŽ (: grąž-inti), laikmatis SŽ (: mat-uoti), paukščiadulka BŽ (: dulk-inti), žemėnauda EŽ, TŽ (: naud-oti). Inom terminologin och i likhet med sammansättningsbildningen i det nutida språket i allmänhet är det inte alls karakteristiskt att en verbal sammansättningsdel har ett prefix. De verbala sammansättningsdelarna skiljer sig oftast inte i sina vokaler från de verb som ligger till grund, och därför är rotvokalväxling en relativt ovanlig företeelse i termbildningen. Visserligen finns det några sammansättningar med rotvokalväxling, t.ex.: ledokamsa MŽ (: kimšti, kemša, kimšo), šalčioplaiša GŽ, 110 žievėplaiša BŽ (:spricka, spricker, sprack), vandentaka MŽ (:flyta, flyter, flöt), žuvivaisa MŽ, SŽ (: föda upp, föder upp, födde upp) och så vidare. Det går naturligtvis inte att motivera termvarianter med olika vokaler i roten, t.ex.: žemėtaka MŽ och žemėteka GŽ. Sådan terminologisk variation är omotiverad och skadar terminologins enhetlighet. Substantiv som ligger till grund för den första leden är också oftast litauiska. Den första leden i ungefär en sjundedel av bildningarna bygger dock på internationella termer, t.ex.: azotamėgiai BŽ, betonmaišė MŽ, brokdarys EŽ, debitomatis STŽ, fondograža EŽ, frontoskyra GŽ, gruntatraukis GŽ, kompleksdarys ChŽ, landšaftotyra GŽ, MŽ, magnetolaidis STŽ, metalotyra ChŽ, GŽ, polialkalis GŽ, MŽ, streiklaužys EŽ, tranšėjakašė MŽ, trosapjovis GŽ. De substantiv som används som grund för bildningen har oftast en stam som inte kan delas upp morfologiskt. Det finns så få bildningar vars första led har en morfologiskt delbar stam att de utan tvekan kan betraktas som undantag i ordbildningen, t.ex.: drėgmematis MŽ, grąžtanešiai GŽ, raštevedys TŽ, raukšlėdara GŽ, šalčioplaisa GŽ. Man undviker särskilt att som grund för leden använda substantiv som har blivit längre till antalet stavelser genom tidigare ordbildningssteg, t.ex.: išalotyra GŽ, MŽ, polinkiamatis MŽ. De flesta (två tredjedelar av de undersökta exemplen) sammansatta termer med en nominal och en verbal led har fogevokaler (sammanfogningen av leden visas i tabell 7). En tredjedel av de undersökta exemplen saknar fogevokal. De substantiv som ligger till grund för deras första led har olika ändelser. I två tredjedelar av de återstående sammansättningarna sammanfaller fogevokalen med den så kallade historiska stamslutvokalen, t.ex.: -a-: diegavirtė BŽ, garsagaudis FŽ, kalnakasys EŽ, GŽ, purvasėmė MŽ, snieg avarta BŽ, šienapjovė MŽ, vėjavarta BŽ; -ia-: dažniamatis FŽ, STŽ, grioviakasė MŽ, paukščiadulka BŽ, spygliakritė BŽ, vabzdžiaėdžiai GŽ; -o-: bangomatis FŽ, STŽ, knygotyra LŽ, putodara ChŽ, sėjomaina BŽ, MŽ, tautosaka LŽ; -ė-: drėgmerodis MŽ, gleivėplūdis BŽ, pelkėtyra GŽ, MŽ, teisėtvarka TŽ, žemėvalda EŽ, TŽ; -i-: akistata TŽ, akivarai GŽ, žuvivaisa MŽ, SŽ. Detta innebär att man även vid bildandet av nya termer bör ha denna tydligt framträdande tendens hos fogevokaler i nutida litauiska sammansättningar i åtanke. Merparten av de sammansatta termer som har fogevokaler som inte sammanfaller med de så kallade stamslutvokalerna hos substantivet som ligger till grund för den första leden består av abstrakter, särskilt med den andra leden -tyra, -dara, -skyra. Även här kan man urskilja en viss tendens i nutida sammansatt termbildning – bildningarna har oftast fogevokalen -o- (de mest typiska undantagen har fogevokalen -ė- när substantivet som ligger till grund för den första leden har ändelsen -ė i nominativ singularis, det vill säga är en ė-stam). Här verkar analogin med bildningar av närliggande betydelse. I andra fall kan bildningar med samma led (även av annat ursprung) ha påverkat betydelsen, jfr: aukštimatis ir aukštikalnė (o gal ir altimetras?). 111 Daiktavardinių sandų jungimas su veiksmažodiniais Tabell 7 Förbindelsevokal | Antal avledningar efter ändelserna på grundsubstantiven i det första ledet | -as | -is (-io) | -ys | -us | -uo | -a | -ė | -is (-ies) fem. genus | Totalt antal avledningar | 17 | 7 (+1) | 2 | 1 | 11 | 3 | 7 | | 48 (+1) | -o- | 21 (+1) | | | | | 13 | | | 34 (+1) | -a- | 25 | | | | | 2 | | | 27 | -ia- | | 7 | 4 | | | | 1 | 2 | 14 | -ė- | | | | | | | 14 | | 14 | -i- | 1 | 3 | | | | | | 3 | 7 | -io- | | 1 (+1) | | | | | | | 1 (+1) | -u- | 1 | | | | | | | | 1 | 146 Anmärkning. I några terminologiska ordböcker anges varianter med olika sammanfogning av leden, t.ex.: kampmatis ŠŽ och kampomatis GŽ, kurmėrausis och kurmrausa MŽ, polinkiamatis MŽ och polinkio- matis GŽ. Den andra varianten anges i tabellen inom parentes efter det sammanlagda antalet avledningar med en viss förbindelsevokal. Det är lätt att hitta exempel där förbindelsevokalerna skiljer sig åt i sammansättningar med samma första led, eller där förbindelsevokaler finns i vissa fall men saknas i andra. T.ex.: eilėdara och eiliakalys LŽ, gruntatraukis GŽ, gruntotyra GŽ, MŽ och gruntėmis GŽ, gruntsėmė GŽ, kalnakasys EŽ, GŽ och kalnodara GŽ, sniegalaužos, sniegavarta och snieglauža, sniegvartos BŽ, sniegmatis GŽ, MŽ samt sniegotirpis GŽ, ūkiškaita EŽ, MŽ, TŽ och ūkvedys EŽ, žemėnauda EŽ, TŽ, žemėtaka MŽ och žemkasys MŽ, žemsiurbė GŽ, MŽ. I ett fall kunde förekomsten av en förbindelsevokal skilja mellan termer som betecknar en handling och dess resultat — snieglauža ”brytning av trädgrenar som orsakas av snö som samlats rikligt på grenarna”, sniegavarta ”träd som välter med rötterna på grund av den stora mängd snö som lagt sig på trädkronorna” och sniegalaužos ”träd som brutits, fällts och deformerats av snö som lagt sig på grenarna”, sniegvartos ”träd som fällts av snö” (samtliga BŽ). Detta har dock inte gjorts, och variationen i sammanfogningen av leden är i detta fall 112 naturligtvis obefogad och därför onödig. Lika onödiga är de redan nämnda varianterna kampmatis SŽ och kampomatis GŽ, kurmiarausis och kurmrausa MŽ, polinkiamatis MŽ och polinkiomatis GŽ. I detta fall bör de normerade termerna naturligtvis överensstämma med motsvarande vanliga ord i standardspråket, och kampomatis, kurmrausa samt polinkiomatis bör förkastas. Ändelsen hos sammansatta termer bildade av ett substantiv och ett verb beror på avledningarnas betydelse. Avledningar med abstrakt betydelse har oftare ändelsen -a (nästan tre fjärdedelar av de undersökta exemplen). Dessutom är -a den mest produktiva även vid bildning av handlingssubstantiv med ändelse. Av de undersökta exemplen har endast växtsjukdomsbeteckningarna i BŽ ändelsen -ė, t.ex. diegavirtė, javaklupė, lapsukė, medan tidsbetydelserna har ändelsen -is (įžonešis MŽ, lapkritīs BŽ) och några avledningar med annan betydelse (gleivėplūdis BŽ, ledokritis GŽ, sakoplūdis BŽ m.fl.). Termer som betecknar redskap för att utföra en handling har oftast ändelsen -is; en fjärdedel av avledningarna med denna betydelse har ändelsen -ė, och endast några få ord har andra ändelser (-a och -as). De sistnämnda är för övrigt inte terminologiska avledningar. De har lånats från allmänspråket, t.ex.: kaspinas ATŽ, STŽ, SŽ, riedmuša SŽ, ritmuša SŽ. Vilken ändelse (-is eller -ė) en sammansatt term har avgörs ofta av analogi med tidigare bildade ord, till exempel apparatbeteckningar med de vanliga andra leden -matis, -rodis m.fl. I vissa fall kan valet av ändelse också påverkas av det grammatiska genus hos ordet som betecknar själva föremålet (apparat, verktyg, anordning – ändelsen -is; maskin – ändelsen -ė). En sådan genusöverensstämmelse hos avledningarna är fullt tänkbar, särskilt med tanke på att termer oftast bildas medvetet. Benämningar på personer som aktivt utför den handling som uttrycks av det grundläggande verbet i det andra ledet, eller som har en egenskap som härrör från handlingen, har vanligtvis ändelsen -ys (naturligtvis också -ė, men i terminologiska ordböcker anges feminina beteckningar oftast inte). Andra benämningar på bärare av verbala egenskaper (det finns visserligen inte många sådana) har vanligtvis ändelsen -is eller -ė. Termer med betydelsen handlingens resultat eller plats har oftare ändelsen -a. En viss specialisering av ändelser hos sammansatta termer av det slag som diskuteras, vilken också kan urskiljas i de undersökta exemplen, är naturligtvis fördelaktig. En sådan specialisering gör det lättare att skilja mellan termer med olika betydelser även till formen och hjälper samtidigt till att undvika homonymi, som är oönskad i terminologin. Inom terminologin på olika områden skiljer man ofta åt sammansatta termer bildade av samma ord men med olika betydelser genom olika ändelser, t.ex.: blizgodara ”блескообразование” och blizgodaris ”material som får en beläggning att glänsa” ChŽ, dūmodara ”дымообразование” och dūmodaris ”дымообразователь” ChŽ, paukščiadulka ”pollinering av blommor med hjälp av fåglar” och paukščiadulkiai ”växter som pollineras av fåglar” BŽ, žemėvalda ”землевладение” och žemvaldys ”землевладелец” EŽ, TŽ. I det sistnämnda fallet skiljer sig avledningarna också åt genom hur leden fogas samman, precis som žemėnauda ”землепользование” EŽ, TŽ och žemnaudys ”fysisk eller juridisk person som stadigvarande brukar ett markområde” MŽ, TŽ; medan pėdsakas STŽ, SŽ, pėd­sakai ChŽ, TŽ och pėdsekys SŽ skiljer sig åt genom vokalerna i verbledets rot. På samma sätt kan beteckningar för aktörer och bärare av verbala egenskaper skiljas åt samt 113 verktygsbeteckningar, men i detta fall bidrar även ordaccenten till att skilja orden åt, t.ex.: grioviakasys ”arbetare som gräver diken” och grioviakasė ”maskin avsedd för mekaniserad dikesgrävning” MŽ, žemkasys ”arbetare med manuellt arbete för jordgrävning” och žemkasė ”maskin för att gräva jord” MŽ (beteckningar för personer av femininum grioviakasė och žemkasė skulle ha accentklass tre, medan maskinbeteckningarna tillhör accentklass ett). Relativt få termer (cirka 6% av de undersökta exemplen) förekommer i plural. I några fall bidrar numerusformerna delvis till att skilja beteckningar för en handling från beteckningar för dess resultat, t.ex.: vėjalauža ”trädfällning orsakad av stark vind” BŽ och vėjalaužos ”träd som brutits ned av stark vind” BŽ samt vėjavarta ”trädfällning orsakad av stark vind” och vėjavartos ”träd som blåsts omkull av stark vind” BŽ. Abstrakta benämningar står i själva verket i singular, medan benämningar på handlingens resultat kan förekomma i båda numerusformerna. Det har redan nämnts att samma skillnad uttrycks i betydelsen hos de termer som införts i BŽ: snieglauža ir sniegalaužos bei sniegavarta ir sniegavartos. Sammansättningar med pronominella och verbala led Det finns relativt få sammansatta termer vars första led bygger på ett pronomen och vars andra led bygger på ett verb. I samma källor förekommer nästan åtta gånger fler bildningar av den behandlade typen med nominalt och verbalt led. Även om dessa termer är föga varierade till sin ordbildning har de blivit ganska populära, och nya bildas fortfarande. Den mest typiska betydelsen hos termer med pronominellt och verbalt led är abstrakt; ordbildningsmässigt ligger de nära verbalsubstantiv. De flesta exempel som behandlas här är av detta slag, t.ex.: savidrauda ”самострахование” EŽ, savidulka ”1. fenomenet att blommors märken pollineras av pollen från samma blomma; 2. inom trädgårdsodling: fenomenet att en växtsorts blommor pollineras av pollen från växter av samma sort; 3. fenomenet att vissa blommor hos en och samma individ pollineras av pollen från andra blommor hos samma individ – autogami, автогамия, самоопыление” BŽ, savigyna ”самооборона, самозащита” TŽ, savigriūda ”spontan härdning – самозакалка” ChŽ, savilova ”самонадеянность” TŽ, savikrova ”самонавалка” GŽ, savinuoda ”växters förgiftning av giftiga ämnen som de själva utsöndrar; detta förklarar till exempel tillbakagången hos bestånd av Hieracium pilosella – автоинтоксикация” BŽ, [saviskaita ”саморегистрация (самоисчисление, самоопрос)” EŽ, savitaka ”fenomenet att vatten (vätska) rinner i kanaler eller rör som lagts med lämplig lutning under inverkan av sin egen tyngd; självfall – самотёк” MŽ, savitarna ”самообслуживание” EŽ, savivaisa ”befruktning med pollen från en växt av samma sort – autofertilitas, самооплодотворение” BŽ, savivalda ”самоуправление” EŽ, TŽ. Bildningar med andra betydelser är mycket sällsynta. Det rör sig om enstaka personbeteckningar utifrån en egenskap som härrör från en handling och specificeras av det pronominella första ledet, t.ex.: patvaldys ”самодержец” TŽ, savižudis ”самоубийца” TŽ, samt några termer som betecknar redskap för att utföra en handling, t.ex.: savivartis 114 ”fordon med tippbart lastflak (lastbil m.m.) — ”самосвал” MŽ. En bildning som kan ligga nära en beteckning för handlingens resultat är savimokos ”саморасчёты” EŽ. Nästan alla bildningar har det första ledet savi-, som är förbundet med det reflexiva pronomenet. Det anger oftast att den handling som betecknas med det andra ledet riktas mot den som utför den, subjektet, men i vissa sammansättningar bidrar ledet savi- till att uttrycka att handlingen sker av sig själv (savigrūda ChŽ, savitaka MŽ). I vissa fall skiljer sig sammansättningar av denna typ föga i betydelse från abstrakta verbalsubstantiv bildade av reflexiva verb med suffixet -imas / -ymas. Ibland anges de till och med som synonymer till sammansättningar i termordböcker, t.ex.: savirauda och apsidraudimas EŽ, savitara och apsitarnavimas EŽ. För övrigt kan uppkomsten av de aktuella sammansättningarna i flera fall ha stimulerats av motsvarande termer i andra språk, eftersom nästan alla bildningar som behandlas här är terminologiska nybildningar. Det är intressant att exempelvis de ryska motsvarigheterna till alla dessa termer också har det första ledet ”savi-, dvs. само-; många tyska motsvarigheter har ett analogt led, selbst- (av pronomenet selbst ’själv’), medan de engelska har prefixet self-, vilket motsvarar litauiskans ”savi-, sava-”. Även i lettiskan har motsvarande termer oftast det pronominella första ledet pat- / paš- (jfr lettiska pats, pati ’själv’, ’själv’). Det andra ledet bygger vanligen på verb utan prefix. Exemplen visar att såväl primära som blandade och sekundära verb kan utgöra ordbildningsgrund. De senares prefix faller, liksom i andra fall, bort när en sammansatt term bildas; jfr savidulka (:dulkinti), savigrūda (:grūdinti), savinuoda (:nuodyti). En del led som härrör från primära verb har förändrade vokaler i roten (savivartis:vertė, versti). Rotvokalerna är vanligen desamma som i sammansättningar av andra typer med samma led; jfr savitaka MŽ och vandentaka MŽ, žemėtaka MŽ, savivaisa BŽ och žuvivaisa MŽ, SŽ. Bildningar med abstrakt betydelse har vanligen ändelsen -a, medan termer med andra betydelser har ändelsen -is (-ys). Personbeteckningar kan förstås förekomma i båda genus; därför finns här, vid sidan av -is, också bildningar med ändelsen -ė. Sammansättningar med adverbial eller adjektivisk och verbal led När man i allmänhet klassificerar sammansättningar efter vilken ordklass de ord som leden härrör från tillhör, vore det förstås lämpligt att skilja ut bildningar med adjektiviska och adverbiala leder. I många fall, när den andra leden är verbal, är det emellertid svårt att skilja mellan adjektiv och adjektiviska adverb. Betydelsemässigt är det oftast mer praktiskt att knyta sådana leder till adjektiviska adverb. Detta synsätt kan faktiskt hänga samman med att adverb i språket i allmänhet används tillsammans med verb; följaktligen består en sammansättning av ledens grundord, självfallet, av ett adverb. Å andra sidan finns det mycket få sammansatta termer där den första leden är ett adverb som inte har adjektiviskt ursprung. Därför behandlas de alla här tillsammans, särskilt med tanke på hur nära de aktuella bildningarna står varandra betydelsemässigt. En del sammansatta termer med adverbial eller adjektivisk och verbal led är abstrakta substantiv, t.ex.: ankstibranda ”egenskapen att mogna tidigt — пан-nespelost” BŽ, 115 daugiskaita ”plural” LŽ, pusiaušvyra ”ömsesidig likhet mellan reaktionshastigheter — jämvikt” ChŽ, EŽ, FŽ, GŽ, STŽ, SŽ, šlapdraba ”regn med snö” GŽ. Bland de undersökta exemplen är emellertid bildningar som till sin betydelse ligger nära beteckningar för aktörer och bärare av en verbal egenskap dubbelt så många, t.ex.: bendravaldis ”delägare” TŽ, naujakiurys ”nybyggare, nykomling” EŽ, nausėdys ”nybyggare” EŽ, toliარეgis ”långsynt” FŽ, trumparegis ”närsynt” FŽ, visuraugis ”växt som i ekologisk mening kan växa överallt eller nästan överallt — ubiquist” BŽ. För övrigt kan termerna toliapegis, trumparegis vara substantiverade adjektiv. Sammansatta termer med andra betydelser är mer sällsynta, men det förekommer också bildningar som betecknar redskap för att utföra en handling (gars(i)akalbis ”högtalare” FŽ, STŽ) och följder av en handling (naujadaras ”nybildning, neologism” LŽ). Den andra leden i bildningarna bygger på primära verb utan prefix eller på blandformer. Ibland uppvisar leder som härrör från primära verb vokalväxling i roten, t.ex.: ankstibranda BŽ, šlapdraba GŽ. Lederna sammanfogas oftare med bindevokaler. I sammansättningar förekommer bindevokalerna -a-, -ia- och -i-. Sammansatta termer med en adverbial eller adjektivisk och en verbal led skiljer sig inte i fråga om ändelser från andra tidigare behandlade bildningar med en verbal andra led. Sammansättningar med numerisk och verbal led Det finns relativt få sammansatta termer med numerisk och verbal led. Nästan alla undersökta exempel är kemiska termer, har den andra leden -pakaitis, som möjligen bygger på verbet pakeisti, och fungerar som beteckningar på vissa föreningar. T.ex.: vienpakaitis ”förening där en väteatom i molekylen har ersatts med en annan atom eller grupp — monosubstituerad”, dvipakaitis ”bildning som erhålls när två atomer i en förening ersätts med andra atomer eller grupper — disubstituerad”, tripakaitis ”förening vars molekylers tre väteatomer ersatts med andra atomer eller grupper — trisubstituerad”, keturiapakaitis ”när fyra H i föreningens molekyl ersatts med andra atomer eller grupper — tetrasubstituerad”, penkiapakaitis ”pentasubstituerad”, šešiapakaitis ”förening vars molekyler har sex väteatomer ersatta med andra atomer eller grupper — hexasubstituerad”, septynpakaitis ”förening vars molekyl har sju väteatomer ersatta med andra atomer eller grupper — heptasubstituerad”, aštuoniapakaitis ”förening med åtta infogade grupper eller atomer — oktasubstituerad” (alla ChŽ). Till denna typ hör också den systematiska fiskbeteckningen dv ikvapės ”Dipnoi” i GŽ. I de undersökta exemplen har den verbala leden en förändrad rotvokal (-pakaitis: pakeitė, -kvapės: kvėpė, kvėpavo30). Till sin struktur är bland alla verk- 30 För övrigt föreslår K. Gaivenis, på grund av associationen med substantivet kvapas, att termer vars andra led bygger på verbet kvėpuoti (kvėpti) används med oförändrad rotvokal i den verbala leden, t.ex.: žarnakvėpiai, žiaunakvėpiai ir dvikvėpės (se Gaivenis K. Terminologijos smulkmės. — Kalbos kultūra, häfte 41, s. 63). Detta förslag överensstämmer med 116 Bland avledningar som har ett verb i den andra leden utmärker sig termer med leden -pakaitis genom att även ett verbprefix ingår i leden. Detta är ett stort undantag i bildningen av litauiska sammansatta ord, vilket möjligen har uppstått under påverkan av motsvarande ryska termer (deras andra led är -замещённый). Å andra sidan är det dock fullt möjligt att dessa termer är bildade på ett något annat sätt – deras andra led kan vara ett substantiv. Inom kemisk terminologi används nämligen också pakaitas ”atom, grupp som har ersatt en annan atom eller grupp i en molekyl – заместитель” ChŽ. I detta fall är avledningarnas semantiska struktur visserligen mer oklar, och termens form skulle ändå höra till undantagen (den andra leden har en alltför komplicerad struktur). När kemikommissionen för terminologi ser över termerna bör den också överväga hur en bättre form kan hittas för de aktuella termerna. Sammansättningar med båda verbalstammarna I dagens litauiska bildas sammansättningar av två verb, kan man säga, knappast alls. Det är självklart att sådana bildningar nästan inte heller förekommer inom terminologin. I de undersökta källorna påträffades endast en term som möjligen är bildad av två verb. Det är gruvtermen gręžmatis GŽ, den litauiska motsvarigheten till den internationella termen drilometras. Termen är dock inte klandervärd med avseende på ordbildningen – den är klangfull och tydlig och följer de allmänna tendenserna i ledstrukturen. Andra sammansättningar Det finns mycket få sammansatta termer vars andra led inte bygger på ett substantiv eller ett verb. Och inte heller alla dessa är nybildningar inom terminologin. Exempelvis är juodbėris ”буланый”, bildat av ett adverb och ett adjektiv, SŽ, eller sammansättningen av ett substantiv och ett adjektiv kailiapalakiai ”sekundärt råmaterial som samlas in från invånarna; utslitna pälsplagg som används för att utvinna ullfiber genom att lösa upp skinnrester i syralösningar – утильная шубнина” ATŽ, utan tvekan vanliga språkord som fått terminologisk status. Vissa sammansatta termer kan dock också vara nybildade, till exempel adverb–adjektiv-sammansättningarna rudmargė ”växtsjukdom som yttrar sig genom att bruna fläckar bildas på bladen – бурая пятнистость” BŽ och šviesmargė ”växtsjukdom som yttrar sig genom fläckiga blad – белая пятнистость листьев” BŽ. Jfr även termerna i SŽ: lygiagretė ”параллель” (turism), lygiagretės ”брусья” (gymnastik), ”параллельные брусья” (ridning). En mer ingående behandling av bildningen av sådana sammansatta termer följer dock inte. Slutsatser 1. Sammansättning är ett viktigt sätt att skapa, utöka och vidareutveckla litauisk terminologi. Sammansatta termer gör det möjligt att uttrycka komplexa begrepp med ett enda ord och motsvarar väl de språkliga mål som är viktiga inom språkets specialiserade användningsområden den tydliga tendensen hos nybildningar inom terminologin att behålla verbledets rotvokaler oförändrade, men möjliga associationer mellan termens beståndsdelar bör ändå inte vara ett avgörande skäl till att ändra etablerade termer eller, än mindre, till att betrakta dem som ord med felaktig bildning. Jag vill passa på att tacka K. Gaivenis för tillståndet att använda manuskriptet till den nämnda kortartikeln vid förberedelsen av detta arbete för tryck. 117 ...het, tydlighet och korthet. Inom litauisk terminologi spelar sammansättning en viktig roll även kvantitativt. I terminologiska ordlistor för juridik, geologi och fysisk geografi, fysik, idrott, markavvattning, kemi, textil, litteratur, botanik, ekonomi och datateknik utgör sammansatta enordstermer mer än en åttondel av de litauiska avledningarna. Räknat i antal avledningar ligger sammansättning här tydligt efter endast prefixavledning, men överträffar suffix- och prefixedering i termbildningen. Nya sammansatta termer bildas i ganska stor omfattning. Man kan konstatera att sammansättning är något mer aktiv i terminologins delsystem än i det nutida språkets ordbildningssystem i allmänhet. 2. Beroende på vilken ordklass det andra ledet bygger på skiljer man mellan nominala och verbala sammansatta termer. Flest är de sammansatta termerna med ett andra nominalt led (78,2% av de 893 undersökta exemplen). Verbala avledningar utgör drygt en femtedel (21,3%) av de sammansatta termer som förekommer i de termordlistor som utgör undersökningsmaterialet. Termer vars andra led inte bygger på vare sig ett substantiv eller ett verb är mycket få. 2.1. Det första ledet i sammansatta termer bygger också oftast på substantiv (63% av avledningarna). Ord från andra ordklasser förekommer mer sällan som första led i sammansatta termer (adjektiv — 18,1%, räkneord — 7,4%, adverb — 3,4%, pronomen — 3%, verb — 2,8% och prepositioner — 2,3%). 2.2. Substantiv deltar mest aktivt i bildandet av sammansatta termer. Hela 94,5% av de undersökta sammansättningarna har ett eller båda nominala leden. Ett verbalt led (vanligen det andra) förekommer i 24,1% av sammansättningarna, ett adjektiviskt led (vanligen det första) i 18,6%, ett numeriskt led (endast det första) i 7,4%, ett adverbiellt led (vanligen det första) i 3,5%, ett pronominellt led (endast det första) i 3% och ett prepositionellt led (endast det första) i 2,2% av alla sammansättningar. 2.3. Flest sammansatta termer har bildats av två substantiv (46,5% av alla undersökta exempel). Sammansättningar med ett adjektiviskt och ett nominalt led (17%) samt ett nominalt och ett verbalt led (16,3%) är också relativt vanliga. Övriga typer av sammansatta termer har mindre bildningsproduktivitet (6,4% har ett numeriskt och ett nominalt led, 2,7% ett verbalt och ett nominalt, 2,3% ett adverbiellt och ett nominalt, 2,2% ett prepositionellt och ett nominalt, 2,1% ett pronominellt och ett verbalt, 1,1% ett adjektiviskt och ett verbalt, 1% ett numeriskt och ett verbalt samt 0,9% ett pronominellt och ett nominalt led av samtliga exempel). Termer som bygger på ett adverb och ett verb, ett adverb och ett adjektiv, två verb, ett substantiv och ett adjektiv samt två adverb är mycket sällsynta. 3. Som grund för leden i sammansatta termer används både termer och vanliga språkord. Detta utvidgar avsevärt möjligheterna att i framtiden använda sammansättning inom terminologin. 3.1. Som grundord för leden används inte bara ord av rent litauiskt ursprung utan även lånord (framför allt så kallade internationella ord och termer). Det är typiskt att endast internationella substantiv deltar i bildandet av sammansatta termer. Hybrider där det ena eller det andra ledet bygger på ett ord av litauiskt ursprung och det andra på ett internationellt ord utgör en åttondel (12,5%) av alla undersökta exempel; av dessa är 15,6% 118 bland avledningar med två nominala led och 13,7% bland avledningar med ett nominalt och ett verbalt led. Nya termer bildas mycket sällan i litauiskan av två internationella ord. Det finns visserligen betydligt fler sådana sammansättningar som kan delas upp morfologiskt, men de har oftast kommit in i litauisk terminologi som lånord. 4. Med hänsyn till leden i de sammansatta termernas inbördes relation är determinativa sammansättningar vanligast. Determinationsrelationen kännetecknar alla slags sammansättningar. Oftast preciserar det första ledet i en sammansatt term det andra, mer sällan det andra det första (sådana sammansättningar förekommer i viss mån bland termer med två nominala led). Kopulativa avledningar (där båda leden är likvärdiga) är mycket få — omkring 3% av de sammansatta termer som har två nominala led. 5. En större andel av de sammansatta termerna med ett nominalt andra led har bokstavlig betydelse — avledningen betecknar en företeelse av samma slag som det bestämmande ledet (det semantiskt och relationellt bärande ledet), och avledningens betydelse avviker i huvudsak inte från den betydelse som leden ger upphov till. Bland avledningar med överförd betydelse (vars lexikala betydelse endast indirekt följer av leden) är metonymiska sammansatta termer av bahuvrihi-typ vanligast. De flesta avledningar som betecknar personer och andra levande varelser, och mer sällan livlösa företeelser, är av denna typ. 5.1. Nominala sammansatta termer betecknar oftast olika konkreta företeelser i verkligheten — ting och, mer sällan, levande varelser. Termer med abstrakt betydelse utgör bara något mer än en sjundedel. Ännu färre sammansatta termer betecknar olika platser. 5.2. Verbala avledningar liknar i sin ordbildningsbetydelse suffix- och ändelseavledningar. Nästan två tredjedelar av denna typ av sammansatta termer är konkreta avledningar och betecknar redskap för handlingens utförande (31,1% av alla verbala sammansatta termer), handlingens utförare samt bärare av verbala egenskaper (23,7%) och handlingens resultat (6,3%). Verbala sammansatta termer med abstrakt betydelse utgör något mer än en tredjedel (34,7%). De ligger nära verbala abstraktbildningar med suffix och ändelser. Termer som betecknar platser är mycket få. 6. Grundorden till sammansättningsleden har, liksom i det litterära språket i stort, oftast en morfologiskt odelbar stam. Behovet av att beteckna mer komplexa begrepp gör dock att en relativt stor andel av de sammansatta termerna (nästan en femtedel) bygger på ord med en morfologiskt delbar stam. Det är oftast substantiv som används som grund för leden som har en morfologiskt delbar stam (15,9% av alla avledningar), mer sällan adjektiv (2,2% av avledningarna) och verb (1,8% av avledningarna). Ungefär vart tionde ord i dessa ordklasser som används vid sammansättningsbildning har en morfologiskt delbar stam (cirka 11% av substantiven, 12% av adjektiven och 7% av verben). De flesta grundorden av denna typ har dock suffix som inte förlänger ordet i antal stavelser (t.ex.: substantiv gaubtas, juosta, kilmė, raštas, raštas, reikšmė, siurblys, veiksmas, adjektiv baltas, šaltas osv.). Man undviker särskilt att använda prefixavledda och sammansatta ord som grund för leden. Dessutom har vanligtvis endast grundordet till det ena eller det andra ledet en morfologiskt delbar stam. Bland alla undersökta sammansatta termer påträffades endast några få ord med två delbara led, och de måste utan tvekan betraktas som undantag. 119 6.1. Det finns en del sammansatta termer där de avledningar med suffix som utgör grund för leden har en förenklad stam. Till exempel tas de diminutiva suffixen i grundorden oftast inte med i sammansättningarna (kiaušialąstė av kiaušinėlis och ląstelė, žiedlapis av žiedas och lapelis osv.), och inte heller avledningssuffixen i blandade och sekundära verb (paukščiadulka av paukštis och dulkinti, vandentaka av vanduo och tekėti, žemėnauda av žemė och naudoti osv.). 7. Växling av rotvokaler förekommer endast i verbala led i sammansatta termer, men inte heller här är den vanlig. Ungefär en sjundedel av de undersökta avledningarnas verbala led har förändrade rotvokaler (ankstibranda, bangolai-dis, savivaisa osv.). Sådan växling är vanligare i termer som hämtats från det litterära språket eller bildats tidigare, medan nybildningar inom terminologin oftast bevarar grundverbens rotvokaler oförändrade. 8. Vad gäller sammanfogningen av leden förekommer sammansatta termer, liksom litauiska sammansatta ord i allmänhet, i två typer — utan förbindelsevokaler och med förbindelsevokaler. 8.1. Två femtedelar (41,2%) av de undersökta sammansatta termerna saknar förbindelsevokaler. Något oftare saknar de sammansatta termer vars första led bygger på ett substantiv förbindelsevokal (43,9%); bland avledningar med två substantiviska led är andelen nästan hälften (47,8%). 8.2. Som förbindelsevokaler i de undersökta sammansatta termerna förekommer -a- (47,1% av alla avledningar med förbindelsevokal), -ia- (21,4%), -i- (13%), -o- (10,1%), -ė- (5,3%), -u- (1,5%), -y- (1,3%) och -io- (0,3%). Karakteristiskt är att förbindelsevokalen i de flesta avledningar sammanfaller med den historiska slutvokalen i stammen hos grundorden i det första ledet. Exempelvis har nästan två tredjedelar av de sammansatta termer vars första led bygger på ett substantiv en sådan förbindelsevokal (de flesta avvikelserna förekommer när grundsubstantivet i detta led är av femininum), liksom omkring 92% av avledningarna vars första led bygger på ett adjektiv. Detta visar att det finns en tydlig tendens vid valet av förbindelsevokal i sammansättningar, som man inte bör förbise när nya termer bildas. 8.3. Det förekommer fall (visserligen mycket sällsynta) där olika sätt att sammanfoga samma led används för att skilja mellan termer, t.ex.: dienoraštis ”дневник” och dien-raštis ”ежедневная газета”. Inom terminologin kan det däremot inte anses godtagbart att rekommendera varianter av samma term (t.ex.: gyvsakiai och gyvasakiai, kampmatis och kampomatis, plokščiakalvė och plokštikalvė osv.). 9. De sammansatta termerna har följande ändelser: -is (I deklinationen, 64,9% av alla undersökta sammansättningar), -ė (21,7%), -a (8,8%), -ys (3,4%) och -as (1,2%). Avledningar med ändelsen -ė är i själva verket något fler, eftersom personbeteckningar i termordböcker vanligtvis bara anges i maskulinum. Överlag anges dock relativt få personbeteckningar (i de undersökta ordböckerna utgör de endast en sextondel (6,3%) av alla sammansatta termer). 9.1. Sammansatta substantivtermer med bokstavlig betydelse har oftast samma genus som grundsubstantiven i deras andra led. Ändring av ändelsen i sådana avledningar är nästan regelbunden. Avledningar med överförd betydelse är oftare maskulina och har följaktligen ändelsen -is, men i allmänhet- 120 det är bildningens genus (och ändelse) som beror på det betecknade objektet (subjektet). I betydande utsträckning beror också de verbala sammansatta termernas genus och ändelser på det betecknade förhållandet -is eller -ė som tilldelas bildningen med en konkret betydelse. Verbala termer med abstrakt betydelse har oftast ändelsen -a. De flesta termer med ändelsen -as är oregelbundna bildningar. 9.2. Det förekommer sammansatta termer med varierande ändelser. I vissa fall återspeglar variationen dialektala varianter av sammansättningar – ord för olika termer som betecknar samma företeelse (t.ex. kurmrausa ir kurmiarausis); i andra fall används en oregelbunden variant vid sidan av en korrekt bildad form (t.ex. kilovatvalandė ir kilovatvalanda). Ibland bidrar en annan ändelse i bildningen till att skilja termer åt, t.ex.: dvìkova ”duell” och dvìkovė ”tvåkamp”, paukščiadulka ”pollinering av blommor med hjälp av fåglar” och paukščiadulkiai ”växter som pollineras av fåglar” osv. I det sistnämnda fallet är skillnaden mellan sammansättningarnas ändelser motiverad och nyttig för terminologin, medan den i övriga fall bör korrigeras. 9.3. En ganska stor andel av de sammansatta termerna (en femtedel av alla undersökta exempel) står i plural. De flesta har ett substantiv som andra led. Fall där pluralformen dessutom har termstatus är emellertid mycket få (t.ex.: pietvakarís ”sydvästvind” och pietvakar­iai ”världsdel mellan söder och väster”). 10. Vid ordnandet och kompletteringen av den litauiska terminologin kommer man även fortsättningsvis att med goda resultat förlita sig på sammansättningsbildning. Därför är det viktigt att konsekvent följa de viktigaste tendenserna i litteraturspråkets bildning av sammansättningar (ledens struktur, fogevokaler, ändelser). Relativt få oregelbundna bildningar tas in i termordböcker. Sådana oregelbundna sammansatta termer som har tagits in i ordböcker och används i facklitteraturen måste korrigeras och ersättas med korrekta bildningar av terminologikommissionerna inom respektive ämnesområden tillsammans med terminologiskt sakkunniga språkvetare. Förkortningar ATŽ – Jurevičius A., Čižas A. Aiškinamasis tekstilės terminų žodynas. – V., 1962, d. 1. BŽ – Botanikos terminų žodynas / Sud. Botanikos žodyno komisija. Redagavo: J. Dagys (vyr. redaktorius), A. Lekavičius, V. Mališauskienė. – V., 1965. ChŽ – Daukšas K. Chemijos žodynas. – V., 1960. DŽ – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. II papild. leid. / Red. kolegija: J. Kruopas (atsak. redaktorius), A. Lyberis, D. Lukšys, J. Paulauskas, J. Senkus, K. Ulvydas. – V., 1972. EŽ – Rusiškas lietuviškas ekonomikos terminų žodynas / Red. kolegija: K. Meškauskas (atsak. redaktorius), A. Poviliūnas, V. Puronas, A. Skupeika. – V., 1966. FŽ – Fizikos terminų žodynas / Red. P. Brazdžiūnas. – V., 1958. GŽ – Gudelis V. Geologijos ir fizinės geografijos terminų žodynas. – V., 1956. LKŽ – Lietuvių kalbos žodynas. – V., 1941–1978, t. 1–11. 121 LŽ — Ordbok över litterära termer / Sammanställd av J. Petronis, V. Vanagas, A. Zalatorius. — V., 1962. MŽ — Čeičys J. Melioracijos terminų žodynas. — V., 1960. STŽ — Kairys V., Kaminskas A., Kudirka Z., Kundrotienė R., Lipšicas M., Mačernius A., Norkus J., Riaubūnas J., Stanaitis J., Stulpinas B., Šliavas A. Rysk-litauisk-engelsk ordbok över datatekniska termer. — V., 1971. ŠŽ — Ordbok över idrottstermer / Redaktionskollegium: Z. Gobikas, V. Kazlauskas, J. Lagunavičius, P. Normantas, V. Petkus, P. Rimša, V. Steponaitis (ansvarig sammanställare). — V., 1959. TŽ — Ordbok över juridiska termer / Sammanställd av A. Žiurlys. Redaktionskollegium: J. Bulavas, K. Jablonskis (ansvarig redaktör), J. Žiugžda, A. Žiurlys. — V., 1954. BILDNINGEN AV LITAUISKA SAMMANSATTA TERMER Sammanfattning I arbetet undersöks bildningen av litauiska sammansatta substantivtermer med ett ord, utifrån material som författaren har samlat in ur ordböcker över fysikaliska, kemiska, geologiska och fysikalisk-geografiska, botaniska, markförbättrings-, textil-, beräkningstekniska, juridiska, litteraturvetenskapliga, ekonomiska och idrottsliga termer. Sammansättning är ett viktigt sätt att skapa och vidareutveckla litauisk terminologi. Sett till antalet termer ligger den tydligt efter endast suffixavledning, men överträffar böjningsavledning (om än obetydligt) och prefixavledning. Man kan skönja en tendens till att sammansättningens roll i termbildningen ökar jämfört med bildningen av allmänlitterära och i synnerhet folkliga (dialektala) ord. Den andra komponenten i sammansatta termer bygger vanligtvis på ord som tillhör substantivklassen (78,2% av de 893 sammansättningar som undersöks i arbetet) eller verbklassen (nästan alla återstående). Utifrån detta brukar litauiska sammansättningar delas in i nominala och verbala. Denna indelning behålls även i föreliggande arbete. Även som första komponent används oftast substantiv (63% av de undersökta sammansättningarna). Dessutom förekommer adjektiv, räkneord och, mer sällan, adverb, pronomen, verb och prepositioner som första komponent i sammansatta termer. Typerna av sammansatta termer har urskilts utifrån vilka ordklasser som ingår i sammansättningarna. Alla angivna typer undersöks i arbetet både med avseende på betydelse och form. I nästan hälften av de undersökta sammansatta termerna härrör båda komponenterna från substantiv. Typer med komponenter som härrör från adjektiv och substantiv samt från substantiv och verb är också mycket produktiva. Av de övriga typerna bildas betydligt färre sammansatta termer. Vid bildningen av sammansatta termer används både enordiga termer och vanliga (enkla) ord som bas. En åttondel av de undersökta bildningarna innehåller internationella termer som en av komponenterna (vanligen den nominala) och utgör därmed hybrider. Litauiska sammansatta termer är oftast determinativa vad gäller komponenternas inbördes förhållande. Kopulativa sammansatta termer är sällsynta. De flesta undersökta sammansättningarna har en bokstavlig betydelse, men det finns också många sammansatta termer med överförd betydelse (flertalet av bahuvrīhi-typen). Sammansatta termer betecknar föremål och levande 122 varelser, personer, abstrakta begrepp (nominala), redskap för handling, bärare av ett verbalt kännetecken, verbalsubstantiv som betecknar abstrakta begrepp, handlingens resultat m.m. (verbala). Komponenternas grundord har, liksom vid allmänspråklig sammansättning, oftast en morfologiskt okomplicerad struktur. Behovet av att benämna mer komplexa begrepp inom terminologin är dock orsaken till att komponenter med en stam som kan analyseras morfologiskt förekommer i nästan en femtedel av de undersökta sammansättningarna (vanligen är det den ena komponenten). Även i termbildningen undviker man emellertid att använda komplexa och prefixavledda ord som komponenter. Ibland sker en förenkling av grundordets stam vid sammansättningen, t.ex. žiedlapis ”blomblad” av orden žiedas ”blomma” och lapelis ”blomblad, litet blad”, žemėnauda ”markanvändning” av orden žemė ”jord” och naudoti ”använda”. Komponenterna i sammansatta termer fogas, liksom i vanliga sammansatta ord, direkt samman (utan foge-vokaler) eller med hjälp av foge-vokaler. Mer än 40% av sammansättningarna är bildade utan foge-vokaler; de övriga har foge-vokaler — oftast -a-, mer sällan -ia-, -i-, -o-, -ė- och sällan -u-, -y-, -io-. I arbetet har tendenser som bestämmer hur komponenterna fogas samman följts, och fall har identifierats där denna formella egenskap hos litauisk sammansättning används för att skilja mellan olika termer, t.ex.: dienoraštis ”dagbok” och dienraštis ”dagstidning”. Sådana fall är dock mycket sällsynta. I arbetet har även den grammatiska utformningen av sammansatta termer undersökts. I litauisk sammansättning spelar böjningen en viktig roll. I språket finns vissa regelbundenheter som avgör valet av ändelse för ett sammansatt ord, en sammansatt term. Vid bildandet av sammansatta termer används vanligtvis ändelserna -is (gen. -io), -ė, -a. Det förekommer bildningar där ändelsen är det viktigaste medlet för att skilja mellan termer, t.ex.: paukštžiaudulka ”ornitofili” och paukštžiaudulkiai ”ornitofiler”. Även fall av växling mellan rotvokaler, som förekommer i sammansättningarnas verbala komponenter, har undersökts. Fel som uppstår vid bildandet av sammansatta termer har identifierats. Dessa fel måste rättas till vid den fortsatta standardiseringen av litauisk terminologi inom de berörda områdena.