Sudurtiniai vertiniai būdvardžiai lietuvių politechnikos terminijoje
Full text
LIETUVIŲ KALBOS SPECIALIOJI LEKSIKA
LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI, XXII (1983)
A. KAULAKIENĖ
Sammansatta översättningsadjektiv i litauisk polyteknisk terminologi
1. Inledande anmärkningar
1.1. Terminologin inom varje vetenskapsområde har en nominativ-definitorisk grund, som utgörs av följande ordklasser: substantiv, adjektiv, adverb, verb¹. De nämnda ordklassernas användning som termer är dock inte likformig. Substantivet är utan tvekan det främsta uttrycksmedlet för begrepp som terminologiseras. Det råder delade meningar om adjektivet som medlem av ett terminologiskt system. Man anser ofta att adjektivet har en terminologisk funktion endast när det utgör en beståndsdel i en sammansatt term. Ett sådant adjektiv införs i ordböcker tillsammans med det bestämda ledet (substantivet) och används som term. Men inte varje adjektiv som ingår som beståndsdel i en sammansatt term kan betraktas som en term. Därför hävdar O. Achmanova med all rätt att adjektiv vars semantiska struktur helt sammanfaller med huvudordets semantiska struktur inte kan betraktas som termer². V. Danilenko kompletterar uppfattningen om adjektivet som term. Enligt henne bör ett adjektiv i en ordförbindelse betraktas som en term endast när båda leden i den sammansatta termen kan kombineras fritt, t.ex.: virtuell (partikel) och partikel (virtuell, elementär) osv. När ett särskilt begrepp betecknas med en ordförbindelse som kännetecknas av beständighet, bildlighet och enhetlighet, bör dess enskilda led – adjektivet – inte betraktas som en term, t.ex.: vita rader3. Det går alltså inte att hävda att det adjektiviska ledet i en sammansatt term alltid ska betraktas som en term. Å andra sidan används sammansatta termer som består av ett adjektiv och ett substantiv inte bara i terminologiska ordböcker inom ett visst vetenskapsområde, utan också i vetenskaplig litteratur, där även enskilda adjektiv förekommer och fyller en terminologisk funktion. Därför kan terminologin i vetenskaplig litteratur (i olika undergenrer av vetenskaplig stil) inte isoleras från kontexten. Det är först i kontexten, med V. Danilenkos ord, som nya termer uppstår och får motivation och rätt att fungera⁴. Adjektivet kan därför användas både som en nominativ terminologisk enhet och som ett element i en term. Som terminslag fungerar inhemska (sekundär || bakåtgående || longitudinell våg; öppen || självgående || komplex båge), lånade (centralt || elektrostatiskt || kvasistationärt || magnetiskt fält; amorf || kemisk || dispersiv || integrerad struktur) och översatta (vågledartransformator) adjektiv.
1 Даниленко В. П. Лексико-семантические и грамматические особенности слов-«терминов». — В кн.: Исследования по русской терминологии. М., 1971, с. 9.
2 Ахманова О. С. Словарь лингвистических терминов. — М., 1966, с. 12.
3 Žr. Даниленко В. П. Min. veik., p. 46.
4 Даниленко В. П. Терминологизация разных частей речи (термины-глаголы). — В кн.: Проблемы языка науки и техники. М., 1970, с. 41.
17
Sudurtiniai vertiniai būdvardžiai
Sammansatta litauiska ordtermer
Ordbok
totalt antal sammansatta litauiska enordiga termer (adjektiv)
genuint litauiska termer (utan motsvarigheter i andra språk)
antal
%
FTŽ
262
160
61
PolŽ
458
307
67
STŽ
253
148
58,3
FTŽ, PolŽ, STŽ
973
615
63
Särskilt många översatta adjektiv har tillkommit under de senaste åren. Detta är helt naturligt, eftersom den snabba utvecklingen inom vetenskap och teknik, ekonomi och vetenskaplig information skapar många nya begrepp och företeelser som behöver benämnas. Dessa begrepp eller företeelser benämns med prefixavledda (paskiltė [operation]), suffixavledda (ribotuvinė lampa), prefix- och suffixavledda (prieššrovinė [torkapparat]) och sammansatta (daugiagretis [motor]) översättningsadjektiv.
Sammansatta översättningsadjektiv fungerar mycket ofta som termled inom den polytekniska terminologin. Tydligen beror deras stora antal på följande orsaker. För det första är sammansättning ett av de lämpligaste sätten att uttrycka nya, ibland synnerligen komplexa begrepp. För det andra är sammansättning ofta det mest produktiva ordbildningssättet också i det språk från vilket översättningarna görs (dvs. källspråket). Källan till sammansatta översättningsadjektiv är exempelvis oftast ryska, där sammansättning är ett av de mest produktiva ordbildningssätten. I detta fall kan källan emellertid förstås på tre sätt. För det första måste ryska ofta betraktas som ett förmedlande språk vid bildningen av översättningslån, eftersom den ryska källformen ibland själv är ett översättningslån, t.ex.: ryska полупроводниковый ← engelska semiconductor || franska semiconducteur osv. För det andra har den ryska källformen ganska ofta motsvarigheter med liknande struktur och semantik i andra språk, t.ex.: pusbangis [strålare] ← ryska полуволновой || engelska half-wave || tyska Halbwellenstrahler, aukštadažnis [diod] ← ryska высокочастотный || engelska high frequency || tyska Hochfrequenzdiode osv. För det tredje har den ryska källformen inte alls motsvarigheter med liknande struktur och semantik i andra språk, t.ex.: garusrovis [apparat] ← ryska пароструйный; smėliasrovis [apparat] ← ryska пескоструйный osv. Det finns nästan inga direkta översättningsadjektiv i den polytekniska terminologin som översatts från engelska, franska eller latin.
1.2. Syftet med denna artikel är att undersöka sammansatta översättningsadjektiv som används inom litauisk polyteknisk terminologi, deras förhållande till källan samt att fastställa
18
lietuvių politechnikos terminų žodynuose
Tabell 1
antal termer och typer av översättningslån
halvöversättningslån (med motsvarigheter i andra språk)
översättningslån från ryska (utan motsvarigheter i andra språk)
översättningslån från ryska (med motsvarigheter i andra språk)
antal
%
antal
%
antal
%
77
29,5
4
1,5
21
8
101
22
20
4,4
30
6,6
83
33
3
1,2
19
7,5
261
27
27
2,8
70
7,2
de mest produktiva arbetsmodellerna för dessa översättningslån samt ange tendenser till korrekt och tveksam användning av sådana översättningslån.
De undersökta sammansatta översättningsadjektiven har hämtats ur litauiska ordböcker över polytekniska termer, datatekniska termer och fysiktermer5.
Artikeln behandlar endast sådana sammansatta adjektiv där båda leden är litauiska. De sammansatta adjektiv där det första ledet är internationellt och det andra litauiskt undersöks inte, t.ex.: magnetovaržinis [multiplikator], jfr engelska magnetoresistor [multiplier], radiodažnuminis, jfr ryska радиочастотный || engelska radiofrequency, eller sådana där det första ledet är litauiskt och det andra internationellt, t.ex.: aukštatemperatūris, -ė, jfr ryska высокотемпературный || engelska high temperature; daugiaperiodis, -ė, jfr ryska многопериодический || engelska multi-periodic osv. Sådana sammansatta adjektiv betraktas inte som sammansatta översättningslån, eftersom det ena ledet översätts medan det andra lånas in. De hör till gruppen halvöversättningslån och analyseras därför inte i denna artikel. Vanligen översätts båda leden i sammansatta översättningsadjektiv. Det innebär att formen hos sådana adjektiv är inhemsk, medan endast källans motivation har överförts. Därför räknas sammansatta översättningsadjektiv, med avseende på sitt ursprung, till gruppen produktiva översättningslån, vilken är den största både inom terminologin och lexikologin i allmänhet6. Exempelvis utgör produktiva översättningslån omkring 70% av alla översättningslån i de nämnda ordböckerna. En större andel av denna procentandel utgörs av sammansatta översättningslån (substantiv och adjektiv). De fördelar sig så här: sammansatta översättningssubstantiv — 22%, sammansatta översättningsadjektiv — 18,2%. Andelen av de sistnämnda i de nämnda ord-
5 Se förkortningsförteckningen.
6 Флекенштейн К. Кальки по немецкой модели в современном русском литературном языке: Автореф. канд. дис. — М., 1963, с. 21; Матвеев А. Я. Латинские лексические кальки в немецком языке: Автореф. канд. дис. — Львов, 1966, с. 16—17; Сорокин Ю. С. Развитие словарного состава русского литературного языка, 30—90-е годы XIX века. — М.—Л., — 1965, с. 167.
19
dynuose nėra vienodas. „Rusų–lietuvių kalbų politechniniame žodyne“ (V., 1959) sudurtinių vertinių būdvardžių vartojama 17%, „Rusų–lietuvių–anglų kalbų skaičiavimo technikos terminų žodyne“ (V., 1971) šių vertinių esama 17,2%, „Fizikos terminų žodyne“ (V., 1979) apie 20% visų darbybinių vertinių. Sudurtinių vertinių būdvardžių skaičius lietuviškuose politechnikos ir fizikos terminų žodynuose matyti 1 lentelėje.
2. Analys av sammansatta kalkerade adjektiv
2.1. Sammansatta adjektiv bildas av två syntaktiskt och betydelsemässigt sammanhängande ord. De har vanligen formella grammatiska element som hör till ett enda ord och en lexikal betydelse som tydligt beror på båda leden. Därför beror sådana adjektivs struktur och semantik i hög grad på vilka ordklasser de sammansatta adjektivens led tillhör. Det är alltså lämpligast att klassificera även sammansatta kalkerade adjektiv efter vilka ordklasser deras led har uppkommit ur och hur dessa led förhåller sig till källspråkets led. De sammansatta kalkerade adjektiv som används i litauisk polyteknisk terminologi är, ur ordbildningssynpunkt, rotbildningar, dvs. deras stammar sammanfaller med rötterna. Sådana kalkeringar bildas vanligen av två rötter och en ändelse.
Sammansatta kalkerade adjektiv kan i förhållande till källan vara adekvata eller inadekvata. Dessa kalkeringars adekvans eller inadekvans bestäms inte bara av ordklasserna utan också av den olika ordbildningsstrukturen hos kalkeringen och källordet. Exempelvis är de ordklasser som ingår i sammansatta kalkerade adjektiv oftast identiska med ordklasserna i källordet, men det går inte att sätta ett likhetstecken mellan deras ordbildningsstrukturer, eftersom de inte är desamma. Enligt L. Vialkinas schema för sammansatta ord9 kan kalkeringens och källordets ordbildningsstrukturer återges så här: kalkeringens ordbildningsstruktur [R₁ + R₂] + n ≠ källordets ordbildningsstruktur [R₁ + (R₂ + S)] + n₁, där R₁ och R₂ är rotmorfem, S är ett suffix, n är ändelsen hos det sammansatta kalkerade ordet och n₁ ändelsen hos det sammansatta källordet. I polyteknisk terminologi förekommer två slags sammansatta kalkerade adjektiv: kalkeringar med ett nominalt andra led och kalkeringar med ett verbalt andra led.
2.2. I kalkeringar med ett nominalt andra led är detta led oftast ett substantiv. I den polytekniska terminologin används bara några få kalkeringar med ett adjektiv som andra led, exempelvis: orasausis, -ė PolŽ 51, jfr ryska воздухосухой || engelska air-dried; oradrėgnis, -ė PolŽ 200, jfr ryska мокровоздушный och liknande; därför behandlas de inte separat.
7 Litauisk grammatik. – V., 1965, bd 1, s. 591.
8 Närmare om adekvata och inadekvata kalkeringar, se Kaulakienė A. Sammansatta kalkeringar i litauisk polyteknisk terminologi. – Litauiska SSR:s vetenskapsakademis arbeten. Serie A, 1981. Bd 1(74), s. 73–82.
9 Вялкина Л. В. Сложные слова в древнерусском языке в их отношении к языку греческого оригинала. – В кн.: Исследования по исторической лексикологии древнерусского языка. М., 1964, с. 96.
20
I polyteknisk terminologi är det första ledet i de sammansatta kalkerade adjektiv som har ett substantiviskt andra led adjektiviskt, substantiviskt, numeriskt, adverbiellt eller pronominalt. Sammansatta kalkeringar med ett substantiviskt andra led har alltså följande ordbildningsstrukturer: adjektiv + substantiv (B + D), substantiv + substantiv (D + D), räkneord + substantiv (S + D), adverb + substantiv (P + D) och pronomen + substantiv (Į + D). I polyteknisk terminologi används kalkeringar med ordbildningsstrukturerna (B + D), (P + D) och (S + D) mest. Sammansatta kalkerade adjektiv med strukturerna (D + D) och (Į + D) används något mindre.
Överlag är sammansatta adjektiv med ordbildningsstrukturen (B + D) ganska produktiva i litauiskan. De har vanligen en så kallad possessiv betydelse: de anger en särskiljande egenskap hos det betecknade föremålet och talar om vad som utmärker det. Utöver denna betydelse har sammansatta adjektiv med den nämnda ordbildningsstrukturen även andra betydelser10. Kalkerade adjektiv med denna ordbildningsstruktur skiljer sig dock från motsvarande sammansatta adjektiv. För det första är sammansatta kalkeringar inte lika produktiva. För det andra preciserar det första (adjektiviska) ledet i kalkeringar med ordbildningsstrukturen (B + D) begreppet för föremålet som betecknas av det andra ledet och bildar med det en semantisk enhet som anger det betecknade föremålets form, gestalt eller verkningssätt.
Följande sammansatta kalkerade adjektiv anger det betecknade föremålets form eller gestalt, exempelvis: ilgabangis [kant] FTŽ 150, jfr ryska длинноволновый || engelska long-wavelength || tyska langwellige; trumpabangis [kant] FTŽ 150, jfr ryska коротковолновый || engelska short-wavelength || tyska kurzwellige; ilgaliaepsnis [kol] PolŽ 450, jfr ryska длиннопламенный; trumpaliepsnis [bränsle] PolŽ 432, jfr ryska короткопламенный; ilgaičiurkšlis [gjutmunstycke] PolŽ 93, jfr ryska дальноструйный; tiesiasrovis PolŽ 335, jfr ryska прямоточный och liknande.
Kalkeringarna greitaeigis PolŽ 34; STŽ 216, jfr ryska быстроходный || engelska high-speed; lėtaeigis PolŽ 428, jfr ryska тихоходный || engelska low-speed och så vidare anger det betecknade föremålets verkningssätt. Adjektiven kreivaeigis PolŽ 166, tiesiaeigis PolŽ 335, tuščiaeigis PolŽ 477 och liknande har samma betydelse. De är dock inte semantiskt exakta och adekvata motsvarigheter till de liknande sammansatta adjektiven i ryska och andra språk, jfr kreivaeigis, ryska криволинейный || tyska krummlinig; tiesiaeigis, ryska прямолинейный || tyska geradlinig; tuščiaeigis, ryska холостой och liknande. Därför kan sådana sammansatta adjektiv inte hänföras till någon undergrupp av ordbildningsmässigt inadekvata och semantiskt inexakta kalkeringar, eftersom någon sådan undergrupp över huvud taget inte finns. Dessa adjektiv bör snarare betraktas som nybildningar, skapade enligt ordbildningsmodellen x-eigis, eftersom liknande sammansatta adjektiv, där x-ledet inte bara utgörs av ett adjektiv utan även av andra ordklasser, används allt oftare i dagens terminologi, exempelvis: apskritaeigis, jfr ryska круговращательный, круговой; tyliaeigis, ryska бесшумный; aukštyneigis, jfr ryska восходящий; žemynėgis, jfr ryska нисходящий och liknande. Vissa av dessa nämnda nybildningar har synonymer vars ordbildning och semantik motsvarar de liknande sammansatta adjektiven i ryskan, exempelvis: tiesiaeigis och tiesialinijinis PolŽ 335, jfr.
10 Se Litauisk grammatik, bd 1, s. 597.
21
rys. прямолинейный || ty. geradlinig; kreivaegis och kreivalinijinis PolŽ 290, jfr rys. криволинейный || ty. krummlinig osv. Sådana nybildade synonymer bör tydligen hänföras till gruppen halvöversättningslån, eftersom deras första led är litauiskt och det andra lånat, jfr linijinis [<lat. linea ”linje”].
De nämnda sammansatta översättningsadjektiven med båda betydelserna har ofta logiska motsatser, jfr ilgalaepis, -ė och trumpalaepis, -ė; ilgabangis, -ė och trumpabangis, -ė; greitaeigis, -ė och lėtaeigis, -ė osv. Ur semantisk synvinkel är dessa derivationellt inadekvata sammansatta översättningsadjektiv precisa, eftersom deras semantik är identisk med källordens. Dessa översättningslån bör alltså hänföras till undergruppen sammansatta översättningslån som är derivationellt inadekvata men semantiskt precisa.
Den näst vanligaste derivationsstrukturen för sammansatta översättningsadjektiv som används i den polytekniska terminologin är (P + D.). Som första (adverbiella) led i sådana översättningslån står oftast adverben daug, jfr rys. много, och visur, jfr rys. везде. I den polytekniska terminologin är översättningslån med adverbet daug som första led vanligare. Sammansatta översättningsadjektiv bildade av adverbet daug och ett substantiv har possessiv betydelse – de anger en utmärkande egenskap hos det betecknade föremålet och talar om vad föremålet har som är särskilt, t.ex.: daugabangis, -ė PolŽ 198, jfr rys. многоволновый; daugiaстакlis [arbete] PolŽ 338, jfr rys. многостаночный osv. Dessa sammansatta adjektiv är derivationellt inte adekvata i förhållande till källan, eftersom översättningslånet saknar suffix medan källordet har suffix. Därför skiljer sig översättningslånets derivationsstruktur [R₁ + R₂] + n från källordets derivationsstruktur [R₁ + (R₂ + S)] + n₁. Ibland försöker man, efter mönster från källordet, bilda översättningslån med denna derivationsstruktur med suffixet -inis, t.ex. daugiaspindulinė [antenn] (= daugiaspindulė), jfr rys. многолучевая [антенна]; daugiaдалелinės [krafter] (= daugiadalelės), jfr rys. многочастичные [силы] osv. En sådan derivationell tendens är inte acceptabel, eftersom den strider mot regeln för bildning av motsvarande sammansatta adjektiv i litauiskan¹¹. Översättningslån med derivationsstrukturen (P + D), där det första ledet är adverbet visur-, förekommer bara sporadiskt i den polytekniska terminologin, t.ex.: visureigis [chassi] PolŽ 492, jfr rys. вездеходный m.fl. Detta översättningslån substantiveras, dvs. tenderar att övergå till kategorin sammansatta substantiv. Tydligen orsakas det nämnda översättningslånets tendens av en av substantiveringsgraderna¹², där det sammansatta adjektivet används parallellt både adjektiviskt och substantiviskt, jfr: visureigis automobilis ir visureigis (rys. вездеход).
De nämnda sammansatta översättningsadjektiven är alltså derivationellt inadekvata i förhållande till källordet, men semantiskt precisa, eftersom översättningslånets och källordets betydelser är identiska. Därför bör både översättningslån med derivationsstrukturen (P + D) och de med derivationsstrukturen (B + D) hänföras till undergruppen sammansatta översättningslån som är derivationellt inadekvata men semantiskt precisa.
Sammansatta översättningsadjektiv med en annan derivationsstruktur (S + D) räknas också som derivationellt inadekvata men semantiskt precisa. Som första led i dessa översättningslån står räkneorden vienas, du, trys, vilka anger antalet av det uttryckta föremålet. Det andra (substantiviska) ledet anger en utmärkande del av det betecknade föremålet eller själva föremålet, t.ex.: dvieigis PolŽ 84, jfr rys. двухходовой || eng. two-
11 Kniūkšta P. Priesagos -inis būdvardžiai. — V., 1976, p. 46.
12 Drotvinas V. Lietuvių literatūrinės kalbos sudurtinių būdvardžių struktūriniai-semantiniai tipai (Remiantis XVI—XVIII a. raštų medžiaga). — Kalbotyra, 1963, t. 6, p. 76.
22
pass; dvigireitis [variklis] PolŽ 81, jfr rys. двухскоростный; vienalelė [banginė funkcija] FTŽ 90, jfr rys. одночастичная || eng. one particle; vienadažnis PolŽ 240, jfr rys. одночастотный || eng. one-frequency; vienaegis [šilumokaitis] PolŽ 424, jfr rys. одноходовой; trieigis PolŽ 440, jfr rys. трехходовой osv.
Sammansatta översättningsadjektiv med derivationsstrukturen (D + D) används endast sporadiskt i den polytekniska terminologin. Översättningslån med derivationsstrukturen (D + D) anger oftast det betecknade föremålets funktionsegenskap, t.ex.: garasrovis [apparat] PolŽ 264 ”som drivs av en ångstråle”, jfr rys. пароструйный; smėliasrovis [apparat] PolŽ 15 ”som drivs av en sandstråle”, jfr rys. пескоструйный osv. Översättningslånen med denna derivationsstruktur är semantiskt precisa men derivationellt inadekvata i förhållande till källordet. Deras inadekvans orsakas inte av ordklasserna utan av att derivationsstrukturen är olikartad. Enligt den tidigare nämnda formeln skiljer sig alltså översättningslånets derivationsstruktur (R₁ + R₂) + n från källordets derivationsstruktur [R₁ + (R₂ + S)] + n₁.
Lika improduktiva är också de inadekvata sammansatta översättningsadjektiven med derivationsstrukturen (Į + D). Dessa översättningslån uttrycker i sitt första led en handlingsegenskap hos det objekt som betecknas av det substantiviska ledet. Denna typ av adjektivs derivationsstruktur består av det reflexiva pronomenet savęs: savo + substantiv, medan källordets derivationsstruktur består av ett attributivt pronomen + substantiv + suffix. Översättningslånets derivationsstruktur (R₁ + R₂) + n skiljer sig alltså från källordets derivationsstruktur [R₁ + (R₂ + S)] + n₁, t.ex.: savaeigĭs [läggare] PolŽ 452, jfr rys. самоходный. Även detta översättningslån påverkas av substantiveringsprocessen och tenderar att övergå till kategorin sammansatta substantiv, jfr savaeigis, rys. самоход.
2.3. I polyteknisk terminologi har det första ledet i sammansatta kalkerade adjektiv med ett verbalt andra led nominal eller pronominal karaktär. Följaktligen är de underliggande strukturerna för sammansatta kalkeringar med ett verbalt andra led följande: substantiv + verb (D + V) och pronomen + verb (Į + V).
I polyteknisk terminologi används framför allt kalkerade adjektiv med den underliggande strukturen (Į + V). Det första ledet i dessa kalkeringar anger objektet för den handling som uttrycks av det verbala ledet. Den underliggande strukturen hos alla sådana kalkeringar som används i polyteknisk terminologi består av det reflexiva pronomenet savęs: savi + verb, medan källspråkens underliggande struktur består av ett demonstrativt pronomen + presensparticip. Följaktligen är sådana kalkeringar inte adekvata i förhållande till källan.
Därför motsvarar kalkeringar med den underliggande strukturen (Į + V) källformer med den underliggande strukturen (Į + Dal), t.ex.: savigrūdis [plienas] PolŽ 402, jfr ryska самозакаливающаяся [сталь] || engelska self-hardening; savirašis FTŽ 107, PolŽ 368, STŽ 29, jfr ryska самопишущий; savivartis PolŽ 368, jfr ryska саморазгружающийся; savitepis [guolis] PolŽ 298, jfr ryska самосмазывающийся; savistabdis [sliekas] PolŽ 487, jfr ryska самотормозящий; savavald(is) [pernešimas] STŽ 186, jfr ryska самоуправляющийся osv. Semantiskt sett är dessa kalkeringar exakta, eftersom deras betydelser är identiska med källformernas. Dessa kalkeringar uppvisar vissa särdrag. För det första tenderar vissa av de nämnda kalkeringarna att substantiveras, t.ex. savirašis, savivartis osv. Å andra sidan visar dessa kalkeringars produktivitet att en ny ordbildningsmodell börjar få fäste i litauisk sammansättningsbildning av adjektiv (det reflexiva pronomenet savęs: savi + verb), en modell som är ganska användbar i terminologin. En och annan kalkering med den nämnda ordbildningsstrukturen är dock tveksam, t.ex.
23
Översättningen av en struktur med oregelbundet böjningsmönster är tvivelaktig, till exempel: självstyrande [överföring] STŽ 186, jfr ryska självstyrande och dylikt. Av analogi- och systematikskäl bör adjektivet självstyrande användas, jfr ekonomiska termer – sammansatta substantiv självstyre, kommun och dylikt.
Sammansatta adjektiviska översättningslån med arbetsstrukturen (S + V) förekommer mycket sällan i polyteknisk terminologi, bara något enstaka, till exempel: gaslyst [lampa] FTŽ 163, PolŽ 172, jfr ryska gasljus och dylikt. Detta översättningslån tenderar att substantiveras. I stället för den sammansatta termen gaslyst lampa används ofta enbart det sammansatta översättningslånet gaslyst. Sammansatta adjektiviska översättningslån med denna arbetsstruktur är inte adekvata i förhållande till källspråket. Deras bristande adekvans beror på att ordklasserna i översättningsspråket och källspråket skiljer sig åt, liksom på själva arbetsstrukturen.
3. Išvados
3.1. En genomgång av litauiska polytekniska och fysikaliska termordböcker visar att sammansatta kalkerade adjektiv förekommer en tredjedel mer sällan än sammansatta kalkerade substantiv. Dessa kalkeringars andel av polytekniska sammansatta termer eller terminelement (adjektiv) är dock överlag inte stor. I termordböcker utgör sammansatta litauiska adjektiv omkring 1,66% av alla upptagna termer, och sammansatta kalkeringar utgör 10% av alla sammansatta litauiska enordstermer (adjektiv).
3.2. De flesta översättningslånen är översatta från ryska. Den ryska källan har dock ganska ofta motsvarigheter med analog struktur och semantik även i andra språk, t.ex.: högfrekvent ← ry. высокочастотный || eng. high-frequency. Sådana översättningslån utgör den största delen inom den polytekniska terminologin (cirka 7,2%). Sammansatta adjektiviska översättningslån som kopierats från en rysk källa utan motsvarigheter med analog struktur och semantik (t.ex.: ångstråle- ← ry. пароструйный och liknande) används inom den polytekniska terminologin för 2,8% av alla sammansatta litauiska ettordsterminer (adjektiv). I de nämnda ordböckerna används nästan inga sammansatta adjektiviska översättningslån kopierade från tyska, engelska eller franska.
3.3. De vanligaste fungerande strukturerna hos sammansatta adjektiviska översättningslån är följande: adjektiv + substantiv (A + S), adverb + substantiv (Adv + S), räkneord + substantiv (R + S), pronomen + verb (Pr + V). Ordklasserna i dessa översättningslån är desamma som i källspråket, men man kan inte sätta ett likhetstecken mellan deras respektive fungerande strukturer, eftersom de skiljer sig åt. Orden som utgör översättningslånens beståndsdelar har rena rötter, dvs. deras stammar sammanfaller med rötterna, medan källspråkets beståndsdelar har orena rötter – de består av rötter och suffix, t.ex.: långvågig, jfr ry. длинноволновый || eng. long-wavelength || ty. langwellige; flerstations-, jfr ry. многостаночный; tvåstegs, jfr ry. двухходовой || eng. two-pass och liknande. Fungerande översättningslån av typen (Pr + V) skiljer sig från källan inte bara genom en avvikande fungerande struktur utan även genom själva ordklasserna, t.ex.: självskrivande, jfr ry. самопишущий. Därför motsvarar översättningslånets fungerande struktur (Pr + V) källans fungerande struktur (Pr + particip).
Följaktligen hör de nämnda kalkeringarna till undergruppen kalkeringar som är ordbildningsmässigt inadekvata men semantiskt exakta.
24
Förkortningar
FTŽ – Fizikos terminų žodynas. – V., 1979.
PolŽ – Rusų–lietuvių kalbų politechninis žodynas. – V., 1959.
STŽ – Rusų–lietuvių–anglų kalbų skaičiavimo technikos terminų žodynas. – V., 1971.
KOMPLICERADE ORDBILDNINGSKALKER (ADJEKTIV) I LITAUISK POLYTEKNISK TERMINOLOGI
Sammanfattning
Med utgångspunkt i litauiska polytekniska och fysikaliska ordböcker har förhållandet mellan komplicerade ordbildningskalker (adjektiv) och deras motsvarande källor (kalkeringsobjekt) undersökts. Det har fastställts att komplicerade ordbildningskalker (adjektiv) vars modeller förekommer både i ryska och i andra språk dominerar i litauisk polyteknisk och fysikalisk terminologi. Sådana kalker utgör 7,2% av de komplicerade litauiska polytekniska och fysikaliska termerna (adjektiven) inom denna terminologi. Den andra gruppen omfattar termer som kalkerats direkt från en rysk källa. Sådana kalker utgör 2,8% av de komplicerade litauiska polytekniska och fysikaliska termerna (adjektiven). Komplicerade adjektiv som kalkerats direkt från tyska, engelska och andra källor förekommer nästan inte.
Det har fastställts att de komplicerade ordbildningskalker (adjektiv) som behandlas i artikeln och hör till litauisk polyteknisk och fysikalisk terminologi har ordbildningsstrukturer som kännetecknas av följande typer av förhållanden till källans strukturer: adjektiv + substantiv (kalker) motsvarar källstrukturen adjektiv + substantiv + suffix; adverb + substantiv (kalker) motsvarar källstrukturen adverb + substantiv + suffix; räkneord + substantiv (kalker) motsvarar källstrukturen räkneord + substantiv + suffix; pronomen + verb (kalker) motsvarar källstrukturen pronomen + particip. Eftersom kalkernas och deras källors (kalkeringsobjekts) ordbildningsstrukturer inte är ekvivalenta, har sådana kalker inkluderats i gruppen strukturellt icke-ekvivalenta men semantiskt exakta ordbildningskalker. I de flesta fall beror icke-ekvivalensen på att det kalkerade ordet har ett suffix.
5