Опыт составления литовско-русского словаря переходных глаголов

KALBŲ KONTAKTAI LIETUVOS TSR LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI XXIII (1983) STASĖ KRINICKAITĖ ERFARENHETER AV ATT SAMMANSTÄLLA EN LITAUISK-RYSK ORDBOK ÖVER TRANSITIVA VERB Kategorin verbal transitivitet förstås av oss som en lexikalisk-grammatisk kategori, grundad på motsättningen mellan verb som kan ha ett direkt objekt och verb som inte kan kombineras med ett direkt objekt (Lietuvių kalbos gramatika, 1971, p. 179; Jakaitienė E., 1976, p. 109). I litauiskan, som har ett system av diatesmotsättningar, utgörs kärnan i motsättningarna vad gäller transitivitet av relationer mellan verb med olika morfologisk struktur. På grundval av analysen av den morfologiska och ordbildningsmässiga strukturen hos verb som upptagits i „Litauiska språkets samtida ordbok“ (Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, 1972) urskiljs tre huvudtyper av verbala oppositioner, motsvarande tre historiska skikt: I — oppositioner av typen „inre diates // yttre diates“ (virsti „falla omkull“ // versti „fälla“), vilka uttrycks formellt genom motsättningen mellan rotens avljudsgrader och genom motsättningen mellan böjningsändelser; II — oppositioner av typen „icke-kausativt verb // kausativt verb“, vars formella kännetecken är motsättningar mellan rotens avljudsgrader och böjningsändelser, samt frånvaro—förekomst av ordbildningssuffixen -(d)inti, -(d)ẏti, (t.ex. bügti „bli rädd“ // bauginti „skrämma“); III — oppositioner av typen „icke-reflexivt verb // reflexivt verb“, som kännetecknas av motsättningen mellan frånvaro—förekomst av den reflexiva partikeln -si (t.ex. rengti „klä på“ // rengtis „klä på sig“) (Paulauskienė A., 1979, p. 26; Криницкайте С., 1980, p. 12). Alla dessa oppositioner betecknar den semantiska motsättningen „tillstånd // handling“, dvs. motsättningen i fråga om den verbala handlingens relation till sitt subjekt. Den är förknippad, särskilt vid verb med yttre och inre diates, med motsättningen mellan inanimata och animata (i vidare mening — inaktiva och aktiva) subjekt (Степанов Ю. С., 1977, с. 135—152). Transitivitet i egentlig mening, som en egenskap att kombineras med ett direkt objekt, är således endast ett åtföljande kännetecken som preciserar verbets grundbetydelse. I vår ordbok upptas de vanligaste oppositionerna mellan transitiva och intransitiva verb som förekommer i „Litauiska språkets samtida ordbok“. Vi har ordnat verborden i oppositioner på grund- 175 val av förhållandet mellan deras morfologiska strukturer; de enskilda betydelserna beskrivs i två kolumner så att de oppositionella betydelserna kan jämföras. Om en betydelse hos ett verb däremot saknar en motsvarande motsatt betydelse hos det andra verbet, lämnas ett tomrum. De betydelser som jämförs och står i opposition tilldelas samma löpnummer. Slutparenteser utan anmärkning () anger att det aktuella verbet i ordboken förklaras utan opposition, som ett självständigt ord. Slutparenteser med anmärkningen (caus.) anger att det aktuella verbet i ordboken tolkas som ingående i oppositionen „icke-kausativt verb // kausativt verb“. En asterisk upptill anger att det illustrativa exemplet antingen har utvidgats av oss eller hämtats från andra källor. En sådan markering vid ett verb betyder att verbet inte alls tas upp i ordboken, uppenbarligen därför att det är mindre vanligt eller mer specialiserat, arkaiskt osv. Efter beskrivningen av verbens betydelser anges om verbet vid transitiv respektive intransitiv betydelse oftare kombineras med animata, aktiva subjekt (anim.) eller med inanimata, inaktiva subjekt (inanim.). Sist, efter beskrivningen av verbparets betydelser, ges en lista över andra oppositioner som dessa verb också kan ingå i* I. Oppositioner av typen „inre diates // yttre diates“ (virsti „falla omkull // versti „fälla“) birti berti () 1. falla (om små saker) Spaliai byra „Hampan faller“ Rudenį byra medžių lapai „På hösten faller trädens löv“ 1. hälla Kur bersim grūdus? „Var ska vi hälla säden?“ berti žodžius „hälla ur sig ord (ordagrant: ord), tala snabbt“ 2. så Kur bėrė, ten augo „Där man sådde, där växte det“ 3. få utslag Jam veidą beria „Han har utslag i ansiktet“ ordagrant „Hans ansikte torkar ut“ icke-levande levande byrėti // birinti dygti diegti () 1. skjuta skott, växa Grybai dygsta „Svamparna växer“ 1. plantera, sätta Laikas svogūnus diegti „Det är dags att sätta lök“ 176 Barnet får tänder ”Barnets tänder växer fram (visar sig)” 2. visa sig (bildligt) Stjärnorna på himlen visade sig allt tätare ordagrant: ”Stjärnorna på himlen visade sig allt tätare” inanim. dribti 1. falla, rinna Degen faller från brödspaden ”Degen faller från brödspaden” Saliven droppar ”Saliven droppar” Barnet föll från bänken ”Barnet föll från bänken” Det snöade hela dagen ”Det snöade hela dagen (ordagrant: föll)” 2. mjukna, slappna av Av värmen börjar du säcka ihop ”Av värmen börjar man slappna av” inanim. driksti 1. slitas sönder, gå sönder, rivas sönder Ärmarna fransar sig redan ”Manschetterna har redan gått sönder” Kavajen håller på att falla sönder ”Kavajen är redan helt sönderriven” 12. 949 2. införa införa nya metoder ”införa nya metoder” 3. 4. ha ont, sticka Man šoną diegia ”Det sticker i sidan på mig” Det är så kallt att det sticker ”Det är så kallt att det riktigt sticker” anim. sticka // låta gro (kaus.) drėbti () 1. slänga till, daska Stänka med lera ”stänka (skvätta) lera” 2. mura Snart ska vi mura upp ladugården ”Snart ska vi bygga ett stall (av lera)” 3. vräka ner (om blötsnö) Det vräker ner hela dagen ”Det vräker ner blötsnö hela dagen” (ordagrant: faller) 4. kasta vårdslöst När han kom hem slängde han skorna under bänken ”När han kom tillbaka kastade han stövlarna under bänken” 5. (vard.) slå, ge ett slag Kad drėbė jė į žemę ”Kastade honom till marken” 6. (bildl.) tala ohövligt Sanningen slungas rakt i ansiktet ”Säger sanningen rakt i ansiktet” zool. drėbti // drėbtis dribti // drabstyti drėksti () 1. slita, riva sönder Riv näsduken itu ”Riv halsduken i två delar” 2. klösa, riva Katė drėskia nagais 177 inanim. ”Katten river med klorna” Plunksna dreskia ”Fjädern repar” 3. tända drėksti degtuką ”tända en tändsticka” anim. driksti // draskyti gå sönder 1. gå sönder, krossas Stiklas greit dūžta ”Glaset går lätt sönder” 2. få hål, nötas sönder Švarkas dūžta ”Kavajen har fått hål” inanim. slå sönder () 1. slå på för att krossa Daužk akmenį su kūju ”Slå på stenen med en hammare” 3. slå, ge slag daužti per žandą ”ge en örfil” anim. daužtis // daužti dužti // daužyti torka 1. torka, torka upp Kelias džiūsta nuo saulės ”Vägen torkar upp i solen” Skalbiniai džiūsta ”Tvätten torkar” 2. vissna, förtvina Javai, medeliai džiūsta, kad nėra lietaus ”Säden och träden torkar eftersom det inte regnar” 3. tyna bort, magra Jis džiūsta iš rūpesčių ”Han tynar bort av bekymmer” inanim. hänga upp för torkning () 1. hänga upp för att torka Išskalbtus drabužius džiauna ant karties ”De tvättade kläderna hängs på en stång” anim. džiūti // džiovinti (kaus.) glusti 1. klänga sig fast, trycka sig intill Gluskime prie žemės ”Låt oss trycka oss mot marken” Marškiniai glunda prie kūno glausti () 1. trycka intill Glausk nugarą prie krosnies ”Tryck ryggen mot ugnen” 2. ge husrum, härbärgera 178 ”Skjortan ligger tätt mot kroppen” inanim. gniužti 1. krympa ihop, böja sig, sjunka ihop Žmogus gniūžta, kad nebegali panešti naštos ”Människan böjde sig under bördans tyngd och kan inte bära den” Sniegas nuo saulės ima gniūžti ”Snön börjar krympa ihop (smälta) av solen” inanim. störta 1. störta, rasa samman, kollapsa Pilis griūva ”Slottet håller på att rasa” Tiltas griūvo ”Bron rasade” (bildl.) Griūva reakcijos stovykla ”Reaktionens läger faller samman” 2. välta, falla omkull, falla Pakirstas medis griūva ”Det fällda trädet faller omkull” 3. ramla Žmonės griūva pro duris ”Folk väller in genom dörren” 4. lägga sig, falla Griūti į lovą ”Kasta sig (ordagrant störta) i sängen” inanim., anim. återvända 1. återvända Negrįš jaunos dienelės (flk.) ”De unga dagarna kommer inte tillbaka” Ta hand om dina föräldrar anim. trycka sig intill // trycka intill krama () 1. klämma, pressa ihop, krama i handen Jis gniaužia kumštį ”Han knyter näven” 2. bildl. försvaga, trycka ned Šalo, net kvapą gniaužė ”Det var så kallt att det var svårt att andas (ordagrant: kylan klämde andan ur en)” anim. gniaužti // gniaužyti (iter.) rasera () 1. fälla Vėtra medžius griauna ”Vinden fäller träd” 2. riva, demolera namus griauti ”riva hus” 3. fälla Medžius griauname iš miško ”Vi transporterar (i stora mängder) träd från skogen” 4. (bildligt) förstöra, bryta mot drausmę pažeisti ”bryta mot disciplinen” anim. vrida () 1. vända, vrida (tillbaka) Gręžk arklių atgal ”Vänd hästen tillbaka” 2. borra Gręžti lentą ”borra en planka” 3. vrida ur, pressa ur 12* 179 inanim., anim. gręžti skalbinius ”vrida ur (pressa ur) tvätt” anim. grįžti // grąžinti (caus.) gręžti // gražyti (iter.) gręžti // gręžtis skingras 1. skingras, spridas Visi kriko į namus ”Alla skingrades hem” 2. bli upprörd, försämras, försvagas Jo nervai krinka ”Hans nerver blev upprörda” Šeima krinka ”Familjen faller sönder” inanim. kreikti () 1. strö ut Reikia tvartą kreikti ”Man måste strö halm i ladugården” 1a) skräpa ner *Vaikai kreikia pirkią ”Barnen skräpar ner stugan” anim. kristi 1. falla Akmuo krinta žemyn ”Stenen faller ner” Lapai krinta nuo medžių ”Löven faller från träden” Rasa krinta ”Dagg faller” 2. falla bort Dantys krinta ”Tänderna faller ut” 3. falla, stupa Arklys greitai kris ”Hästen kommer snart att falla (stupa)” 4. plötsligt lägga sig, sätta sig Krito į lovą ir jau miega ”Han föll ner i sängen och sover redan” 5. falla, minska, sjunka Vanduo upėje krinta ”Vattnet i floden sjunker” Kainos krinta ”Priserna faller” inanim. krėsti () 1. skaka, ruska obuolius krėsti ”skaka äppel” Vyrai kūlius krečia ”Männen tröskar (ordagrant skakar kärvarna)” 2. Mane šaltis krečia ”Jag skakar av frossa” 3. forma, modellera Jis tvartą iš molio krečia ”Han formar ladugården av lera” 4. rensa kaminus krėsti ”rensa skorstenar” anim. krėsti // kratyti 180 krypti 1. luta, luta åt sidan, krökas, bli skev, vända sig Vagnen lutar åt sidan ”Vagnen hade vält åt sidan” 2. rikta sig mot, vända sig Solen lutade mot väster ”Solen lutade mot väster” Hans blick riktades mot fåglarna ”Hans blick riktades mot fåglarna” krypti bort från sanningens väg ”vika av från den rätta vägen” 3. (bildl.) försämras, bli sämre Sveikata krypsta ”Hälsan blir sämre” inanim. kreipti () 1. rikta, styra, luta Į kur kreipsime valt ele? ”Vart ska vi styra den lilla båten?” 2. rikta uppmärksamheten mot akis kreipti į save ”dra till sig uppmärksamhet” anim. kreipti // kreiptis krypti // kraipyti kvipti 1. avge lukt, börja lukta Blomman luktar gott ”Blomman doftar behagligt” inanim. kvėpti () 1. andas in (eller ut) andas in en behaglig doft ”andas in en behaglig doft” 2. bildl. ingjuta, inge inge någon kärlek ”inge någon kärlek” anim. kvėpti // kvėpinti kvėpinti // kvėpintis kvėpti // kvapinti regna 1. regna Lietus lyja ”Det regnar” 2. låta regna över, blöta Visi lietūs jį lijo ”Alla regn blötte honom” 3. bli blöt i regnet Šienas lyja ”Höet blir blött i regnet” (hamnade i regnet) lieti () 1. hälla, hälla ut, hälla omkring Där man dricker, spiller man ”Där man dricker, där spiller man också” (ordspr.) 2. vattna Reikia daržą lieti ”Man måste vattna köksträdgården” 181 4. (bildl.) falla i överflöd Žvaigždėm lijo ”Det regnade (ordagrant: det hällde) stjärnor” inanim. anim. para sig // vattna, hälla // rinna migzti megzti () 1. trassla ihop sig, flätas samman Siūlai myzga ”Trådarna har trasslat ihop sig” inanim. 1. knyta en knut Mezga, mezga ir niekaip nesumezga ”Stickar, stickar och kan inte alls knyta ihop det” 2. sticka megzti pirštines ”sticka vantar” 3. sätta frukt Agurkai mezga ”Gurkorna sätter frukt” anim. megzti // megztis migzti // mazgyti ižti iežti () 1. spricka Ledas pavasarį vyžta ”Isen spricker på våren” 2. sprita sig Žirniai išnokę po lietaus vyžta ”Mogna ärter spritar sig efter regn” inanim. 2. sprita Pasiskink žirnių ankščių ir iežk ”Plocka några ärtskidor och sprita dem” anim. ižti // aižyti stiga lyfta () 1. stiga upp, resa sig Dūmai kyla aukštyn ”Röken stiger uppåt” 2. uppstå, uppkomma Kilo gaisras ”En brand bröt ut” 3. inträffa, ske (Ji) kilusi iš Kauno ”Hon kommer från (ordagrant: har sitt ursprung i) Kaunas” 1. lyfta *Vėjas kelia dulkes ”Vinden lyfter damm” Jie vaikus kelia anksti ”De väcker barnen tidigt” 2. hålla, anordna Jie dažnai vaišes kelia ”De håller ofta festmåltider” 4. föra över, flytta kelti per upę ”föra över floden” 182 inanim. förändras 1. förändras, ändras Gamtoje viskas nuolat kinta ”I naturen förändras allt hela tiden” Oras kinta ”Vädret förändras” Žmonių sąmonė kinta ”Människors medvetande förändras” inanim. böja sig 1. böja sig, luta sig, luta Grenarna böjer sig av äpplen ”Grenarna böjer sig av äpplen” 2. böjas En stång böjs ”Stången böjs” 3. sjunka in, ge efter Golvet böjde sig av tyngden ”Golvet bågnade av tyngden” 4. vara benägen, luta åt något Han är inte benägen till studier ”Han har ingen fallenhet för vetenskap” 5. framkalla, orsaka Tobak framkallar hosta ”Tobak orsakar hosta” anim. lyfta // resa sig stiga // låta stiga lyfta // låta lyfta ändra () 1. (2) ändra, förändra Floden ändrar riktning „Floden ändrar riktning“ Håret ändrar färg „Håret ändrar färg“ (bildligt) ändra åsikt „ändra åsikt“ 2. (2) byta, utbyta byta, utbyta byta linne „byta linne“ byta arbete ”byta arbete” växla pengar ”växla pengar” anim. kasta // byta byta // bytas böja (kaus.) 1. böja, luta Äpplena böjde äppelträdens grenar ”Äpplena böjde äppelträdens grenar” Böj trädet medan det är ungt ”Böj trädet medan det är ungt” 2. böja böja en båge ”böja en båge” 3. luta Lasten kör om vagnen ”Lasten lutar vagnen” 4. gå runt, passera, undvika Alla kör om honom på långt håll ”Alla går runt honom på avstånd” 183 opersonligt att bryta 1. gå sönder, brytas av Ne tas medis lūžta, kuris girgžda ”Inte det trädet går sönder som knarrar” 2. brytas Saulės spinduliai atmosferoje lūžta ”Solstrålarna bryts i atmosfären” 3. vara överlastad, digna Medžių šakos obuoliais lūžta ”Trädens grenar dignar av äpplen” opersonligt personligt. lenkti // lenktis luta // böja (iter.) böja // böja sig bryta sönder (kaus.) 1. bryta Vėjas žalią medį laužia ”Vinden bryter det gröna trädet” 2. ändra riktning Vanduo šviesos spindulius laužia ”Vattnet bryter ljusstrålarna” 3. tynga, pressa Sunkūs darbeliai rankeles laužia ”Det tunga arbetet får händerna att värka” anim. bryta sönder // bryta sönder (iter.) sprida sig 1. sprida sig Nuo gėlių plito malonus kvapas ”Från blommorna spred sig en behaglig doft” Geros žinios kaime greitai plinta ”Goda nyheter sprider sig snabbt i byn” 2. vidgas Batai plinta ”Stövlarna töjer sig” inanim. utvidga (kaus.) 1. utvidga gatvę plėsti ”utvidga gatan” (bildl.) plėsti akiratį ”vidga sina vyer” 2. sprida, låta något bli känt plėsti patyrimą ”sprida erfarenheten” anim. utvidga // utvidga sig utvidga // sprida (kaus.) II. Oppositionstypen ”icke-kausativt verb // kausativt verb” (gerti ”dricka” // girdyti ”vattna, ge att dricka”) aiškėti 1. bli klarare, ljusare Palengva akys priprato prie aštrios šviesos, ėmė aiškėti atskiri daiktai aiškinti () 1. förklara, utreda, kommentera Vieni vienaip, kiti kitaip tuos pačius dalykus aiškina 184 ”Gradvis vande sig ögonen vid det starka ljuset, och enskilda föremål började framträda” Oras aiškėja ”Vädret klarnar” 2. bli mer begriplig Frågan börjar klarna ”Frågan blir tydligare” inanim. växa 1. växa, bli stor Efter regnet växer gräset snabbt ”Efter regnet växer gräset bra” 2. bli större (till storleken) Staden växer ”Staden växer” 3. utvecklas, förbättras Personalstyrkan växer ”Personalstyrkan växer” livlöst, levande växa 1. växa, bli stor Efter regnet växer gräset snabbt ”Efter regnet växer gräset snabbt” 2. bli större (till storleken) Staden växer ”Staden växer” 3. utvecklas, bli bättre Personalen växer ”Personalen (ordagrant) växer” (i betydelsen – blir bättre) anim., inanim. ”Vissa förklarar samma företeelser på ett sätt, andra på ett annat” En förklarar – andra lyssnar ”En förklarar, de andra lyssnar” anim. förklara // reda ut auginti (kaus.) 1. odla odla en hel hög barn ”odla en hel hög barn” 2. öka Jästen får kakorna att jäsa ”Av jästen blir kakan större” anim. växa // uppfostra ugdyti () 1. odla (Jie) du sūnus ugdo ”De har två söner” ugdyti mišką ”odla en skog” 2. uppfostra uppfostra barn och ungdomar ”uppfostra barn och ungdomar” 3. utveckla, veckla ut jėgas ugdyti ”utveckla krafterna” utveckla det litterära språket ”utveckla det litterära språket” 4. (bildligt) väcka väcka kärlek till fosterlandet och hopp ”väcka kärlek till fosterlandet, hopp” anim. växa // odla (kaus.) 185 balti 1. vitna, bli vit Rugiai bala ”Rågen börjar vitna” Plaukai bala ”Håret grånar” inanim. glänsa 1. glänsa Žiedas blizga ”Ringen glänser” Guld glänser även i aska ”Guld glänser även i aska” (ordspr.) livlöst blekna 1. blekna, färgas ur Drabužis nuo saulės blunka ”Kläderna bleknar (ordagrant: bleknar) i solen” livlöst bli dyrare 1. bli dyrare Råg blir allt dyrare och dyrare ”Råg blir allt dyrare och dyrare” (blir allt dyrare) opersonligt mogna 1. mogna Halmen gulnar, kornet mognar ”Halmen gulnar, kornet mognar” 2. utvecklas, bli klokare Du växer, men mognar inte ”Du växer, men blir inte klokare” opersonligt 186 balinti () 1. bleka, kalka bleka linneväv ”bleka linneväv” anim. balti // baltinti blizginti () 1. ge glans, polera polera stövlar ”ge stövlarna glans” anim. blukinti (kaus.) 1. bleka, avfärga Solen och regnet bleker klädesplagget Bokstavligen: ”Solen och regnet avfärgar kläderna” anim., inan. branginti () 1. höja priset Nu värdesätter de järnet ”Nu höjer de priset på järn” 2. värdesätta, hålla kär Värdesätt din hälsa ”Värna om din hälsa” anim. bli dyrare // värdesätta brandinti () 1. vänta tills det mognar De skördar redan rågen, medan vi ännu låter den mogna. ”De skördar redan, medan vi fortfarande väntar” anim. būgti 1. vara rädd Žvėrys būgsta to žaibavimo ”Djuren är rädda för blixten” anim. bukti 1. bli trubbig, förslöas, bli slö Kirvis bunka ”Yxan blir slö” 2. (bildligt) försvagas Atmintis bunka ”Minnet försvagas” inanim. busti 1. vakna Vaikai jau bunda iš miego ”Barnen håller redan på att vakna” 2. uppstå, väckas till liv Bunda pavasaris, gamta ”Våren, naturen vaknar” Bunda žmonių supratimas, sąmonė ”Människors förståelse, medvetande väcks” anim. *čiukti 1. bli pigg, livas upp Vaikas čiunka po ligos ”Barnet piggnar till efter sjukdomen” Kiaulės jau čiunka ”Svinens krafter har redan återvänt” anim. dygti 1. gro, skjuta upp, komma fram Rugiai pasėti jau dygsta ”Den sådda rågen gror redan” bauginti () 1. väcka rädsla, skrämma Kam tu baugini mane, baisioji šmėkla ”Varför skrämmer du mig, du hemska spöke?” anim. bauginti // baugintis att göra trubbig () 1. göra trubbig, slöa bukinti kuolą ”göra en påle trubbig” bukinti yłą ”göra en syl trubbig” 2. (bildl.) bedöva, göra mindre känslig bukinti ausį ”bedöva hörseln” anim. väcka () 1. väcka Lobis budina, vargis migina ”Rikedom låter en inte sova, fattigdom söver” 2. väcka det politiska medvetandet Budinti liaudies sąmonę ”Väcka folkets medvetande” anim. *driva på () 1. uppmuntra, driva på Juos vis reikia čiukinti, patys nieko nedaro ”Man måste ständigt driva på dem, de gör ingenting själva” anim. gro (kausativ) 2. odla, få groddar att växa Sėklas daiginti ”Vänta tills groddarna visar sig” 187 Vaikui dantys dygsta ”Hos barnet bryter tänderna fram” inanim. anim. gro // driva dusti 1. kvävas Dūsta žuvys po ledu ”Fiskarna kvävs under isen” Dusdamas eina prieš kalną ”Han går uppför berget medan han kippar efter andan” anim. dusinti () 1. strypa, hindra andningen Kosulys dusino ligonį ”Hostan höll på att kväva den sjuke” 2. belasta, anstränga Ponai dusino mužikėlius ”Herrarna förtryckte bönderna” anim. dusinti // dusintis gesti 1. bli dålig, bli oduglig, förlora sina goda egenskaper Mašina pradėjo gesti ”Bilen började gå sönder” Nesūdyta mėsa greitai genda ”Orostat kött blir snabbt dåligt” 2. (bildligt) bli dålig Žmogus, nieko nedirbdamas, genda ”En människa som inte gör någonting fördärvas” inanim. gadinti (kaus.) 1. förstöra, göra obrukbar Menka šviesa akis gadina ”Svagt ljus förstör ögonen” mechanizmą gadinti ”förstöra en mekanism” Senas jautis vagos negadina ”En gammal oxe förstör inte fåran” (ordspr.) anim. gerti 1. dricka Karvė geria iš kibiro ”Kon dricker ur hinken” gerti vandenį, pieną ”dricka vatten, mjölk” 2. dricka, supa Gerk stiklelį ”Ta ett glas” Jis daug geria ”Han dricker mycket” 3. suga upp Kempinė geria vandenį ”Svampen suger upp vatten” anim., inanim. girdyti (kaus.) 1. vattna, ge vatten åt boskap, hästar girdyti ”ge att dricka, vattna hästar” Ten bernelis žirgą girdė ”Där vattnade pojken hästen” 2. bjuda på dryck (Ji) girdė, mylėjo svečius ”Hon undfägnade gästerna (ordagr. bjöd gästerna på dryck)” 3. dränka, sänka girdyti katę ”dränka en katt” anim. girdyti // girdytis (”dränka sig”) 188 gyti 1. läka, tillfriskna Ligonis jau gyja ”Den sjuke håller redan på att tillfriskna” Žaizda gyja ”Såret läker” anim., inanim. grįžti 1. återvända, komma tillbaka Negrįžo iš karo ”Han återvände inte från kriget” De unga dagarna kommer inte tillbaka (d) ”Ungdomens dagar kommer inte tillbaka” Barnen återvänder från skolan ”Barnen återvänder från skolan” anim. gulti 1. lägga sig, gå och vila Tai gula, tai sėda ”Än lägger han sig, än sätter han sig” 2. böja sig mot marken Rugiai gula ”Rågen har lagt sig” 3. tynga, pressa Alla bekymmer vilar på mig ”Alla bekymmer vilar på mina axlar” 4. sjunka ner, gå ner Dammet lägger sig på bordet ”Dammet lägger sig på bordet” anim., inan. att avvänja 1. att avvänjas Smågrisarna börjar ligga ner ”Grisarna har redan helt avvänjts” 2. att vänja sig, bli tam att bota (kaus.) 1. att behandla, bota Hon behandlar själv sitt barn ”Hon behandlar själv sitt barn” anim. att behandla // att behandla sig grąžinti (kaus.) 1. återlämna, kalla tillbaka, återkalla Grąžink vaiką ”Återlämna barnet” 2. ge tillbaka, återlämna grąžinti skolą ”betala tillbaka en skuld” grąžinti pinigus ”återbetala pengarna” anim. grįžti // gręžti guldyti (kaus.) 1. tvinga, tillåta någon att lägga sig, lägga Det är dags att lägga barnen ”Det är dags att lägga barnen” 2. böja Vėjas guldo rugius ”Vinden böjer säden mot marken” 4. lägga, lägga ned Lägg pappren intill väggen ”Lägg stockarna vid väggen” anim. gulti // gultis gulėti // guldyti junkyti () 1. vänja av Smågrisarna avvänjs från suggan ”Smågrisarna vänjs av från suggan” 2. (vard.) lära, uppfostra 189 Suggan vänjer sig vid ärtor ”Grisen vänjer sig vid ärtor” anim. juosti 1. svartna, bli svart Rankos juosta ”Händerna svartnar” Från rökning gulnar tänderna ”Av rökning svartnar tänderna” inanim. lakti 1. lapa Där hunden lappar i sig vatten, skäller den också ”Där hunden lapar, där skäller den också” Katė laka pieną ”Katten lapar mjölk” 2. bildligt degtinę lakti ”lapa vodka” anim. leipti 1. bli matt Han började bli matt ”Han började bli matt” 2. bli slapp, bli hängig, slappna av Nuo saulės liepsta medžių lapai ”Trädens blad vissnar av solen” leipti juokais ”skratta så man kiknar” inanim., anim. skämma bort 1. bli bortskämd, bli förvekligad Utan att göra något blir en människa snabbt bortskämd ”Utan att göra något blir en människa snart bortskämd” anim. 190 Fadern lärde och vande barnet på alla möjliga sätt ”Fadern lärde och vande sonen på alla möjliga sätt” anim. juodinti () 1. svärta, göra svart, smeta in juodinti batus ”Smeta in stövlarna med svart skokräm” 2. (fördöma) svärta, klandra Kitus juodina, o pats ne geresnis ”Han svartmålar andra, men är själv inte bättre” anim. juoduoti // juodinti lakinta (kaus.) 1. ge att slicka (åt en hund, katt), vattna katę lakinti ”låta katten slicka” Ne laikas šunis lakinti, kai reikia medžioti (flk.) ”Ska man ut på jakt, ska man också utfodra hundarna” (ordspr.) anim. * leipinti () 1. få att vissna Karštis leipina lapus ”Av hettan vissnar bladen” 2. Jis visus leipino juokais ”Han fick alla att skratta så de föll ihop” anim. leipėti // leipinti skämma bort () 1. skämma bort, klema bort Mormor uppfostrade och skämde bort den lilla dottern (l. d.) ”Mor uppfostrade och skämde bort dottern” (sång) anim. skämma bort // skämma bort sig picka 1. picka Višta lesa grūdus ”Hönan pickar korn” 2. (bildligt) vara Kur bāsa, ten ir lesa ”Där det är svagt, där slår det” (ordspråk) anim. att sakta in 1. sakta in Žingsniai lėtėja ”Stegen saktar in” inanim. klättra 1. ta sig upp, klättra, gå upp eller ner Lipti į kalną ”Gå uppför berget” Lipti laiptais aukštyn ”Gå uppför trappan” Lipti per tvorą ”Klättra över staketet” överför. Ant galvos lipti ”Klättra på huvudet, tränga sig på” anim. fastna, häfta 1. fastna, klibba fast Sniegas limpa prie kojų ”Snön fastnar på fötterna” Tie klijai gerai limpa ”Det här limmet fäster bra” (ordagrant: klibbar) 2. vara lockande, dra till sig Vaikinai prie jos limpa ”Killar dras till henne” 3. vara smittsam utfodra () 1. utfodra (fåglar) vištas lesinti ”utfodra höns”. anim. lėtinti () 1. sakta ner lėtinti žingsnius ”sakta ner stegen” Oras lėtina kulkos greitį ”Luften minskar kulans hastighet” anim. laipinti (caus.) 1. sätta, stiga ombord Laipinti ant vežimo ”Sätta på kärran” Keleivius laipina iš laivo ”Passagerare sätts i land från fartyget” anim. lipdyti (caus.) 1. klistra, fästa, sammanfoga lipdyti pašto ženklą ”klistra ett frimärke” 2. forma, modellera statulą lipdyti ”forma en staty” Kregždės ėmė lipdyti lizdus ”Svalor började bygga bon” 191 Šiltinė limpa ”Tyfus är smittsamt”. inanim. anim. klättra // få någon att klättra (förminskas) förminskas 1. minska Sutaupyti pinigai menkėja ”De sparade pengarna minskar” (ordagrant: minskar) 2. försvagas Sveikata menkėja ”Hälsan försämras” 3. gå ner i vikt Jis vėl menkėja ”Han går ner i vikt igen” inanim. förminska () 1. inte anse vara värdefullt eller viktigt, förringa (meriter) menkinti nuopelnus ”förringa meriter” anim. förminskas // förminska dö 1. dö, avlida Mirsi, o darbų nebaigsi ”Du kommer att dö, men inte att avsluta arbetena” mirti nuo žaizdų ”dö av sår” 2. (bildligt) försvinna Miršta senasis pasaulis ”Den gamla världen dör” 3. längta mycket efter, törsta efter, känna starkt Miršta saldimo ”Dör av längtan efter sötsaker” Miršta iš piktumo ”Dör av ilska” anim. döda () 1. plåga ihjäl, förgöra, förgifta Ligos marina žmones ”Sjukdomar förgör människor” 2. döda marinti nervą ”döda en nerv” 3. svälta (ut) marinti badu ”svälta ut” 4. vaka över en döende marinti ligonį ”vaka över en döende sjuk” anim. födas upp 1. äta Mėsėdžiai gyvuliai minta mėsa ”Köttätande djur äter kött” 2. livnära sig Minta iš medžioklės ”Lever (livnär sig) på jakt” utfodra () 1. utfodra, ge mat Vaiką maitina ”(Hon) matar barnet” Svによonėmis dvasią maitina ”(Han) livnär anden med drömmar” 192 Man lever inte av skönhet ”Av skönhet lever man inte” (man kan inte livnära sig) 3. växa, bli vuxen Hon har redan blivit till åren, är inne på sitt fjärde decennium ”Hon är redan till åren, det fjärde decenniet!” zool. vänja sig 1. vänja sig Han är van vid att utföra det arbetet ”Han är van vid att utföra det arbetet” Barnet vänjer sig vid att äta själv ”Barnet vänjer sig vid att äta själv” 2. (dial.) förstå, förstå innebörden Jag försöker och försöker, men kan på inget sätt förstå den saken ”Jag försöker förstå och kan inte alls få det där att gå ihop” Han förstår litauiska dåligt, men talar inte ”Han förstår faktiskt litauiska, men talar det inte” anim. ruttna 1. ruttna Potatisen ruttnar i år ”Potatisen ruttnar i år” Päron ruttnar snabbt ”Päron börjar snabbt ruttna” 2. glöda, förmultna benen ruttnar ”benen ruttnar” 3. (bildl.) sörja, plågas, pinas ruttna i fängelset ”ruttna i fängelset” inaním. anim. mata // mata (dial.) mata // livnära vänja (kaus.) 1. vänja Man bör tålmodigt vänja barn vid renlighet ”Man måste enträget vänja barnen vid renlighet” pratinti maudytis ordagrant ”vänja sig vid att tvätta sig” anim. vänja // vänja sig pūdyti (kaus.) 1. ruttna Lietus šieną pūdo ”Regnet får höet att ruttna” 3. ruttna (hålla länge i fängelse) Hundratals revolutionärer hölls inspärrade i fängelserna ”Hundratals revolutionärer hölls inspärrade i fängelserna” anim. 13. 949 193 skrika 1. skrika Volungė prieš lietų rėkia ”Sommargyllingen skriker före regnet” 2. gråta, skrika Vaikas rėkia, valgyti nori ”Barnet skriker, det vill äta” anim. sina 1. sjunka (om vatten), bli grundare Upė jau senka ”Floden blir redan grundare” bildl. Žaliavų ištekliai smarkiai senka ”Råvaruresurserna minskar kraftigt” 2. (bildl.) sina, försvagas Sveikata senka ”Krafterna sinar” inanim. stelna 1. stelna, kallna, hårdna Vaškas stingsta ”Vaxet stelnar” 2. kallna, stelna kraujas stingsta gyslose ”blodet stelnar i ådrorna” 3. bli stel, domna Nuo šalčio stingo rankos ir kojos ”Händer och fötter domnade av kylan” inanim. få att skrika (kaus.) 2. tvinga någon att skrika Be reikalo vaiką rėkdo ”I onödan tvingar hen barnet att skrika” anim. rėkdyti // rėkydytis sekinti (kaus.) 1. sänka flodens nivå, torka ut sekinti vandenį (garinti) ”avdunsta vatten” 2. låta sina, försvaga priešo jėgas sekinti ”försvaga fiendens krafter” anim. stingdyti (kaus.) 1. få att svalna, försätta i stelhet Šaltis stingdė rankas ”Av kylan blev händerna stela” anim. III. Oppositioner av typen ”icke-reflexivt verb // reflexivt verb” (prausti ”tvätta” // praustis ”tvätta sig”) auti 1. ta på skor, skoa Nėra kuo vaikus auti ”Det finns inga skor att sätta på barnen” autis 1. ta på sig skor Aukis šiandien veltinius ”Ta på dig filtstövlarna i dag” 194 anim. Tuoj ateis — jis dar aunasi „Snart kommer han — han håller fortfarande på att ta på sig skorna“ anim. pryda 1. klä upp, dekorera Vi pryder gästrummet med blommor ”Vi pryder vardagsrummet med blommor” 2. klä upp, anpassa, dela Då smyckade hon det med ömma små ord ”Det var hon som valde ömma små ord” anim. klä upp sig 1. klä upp sig Hon gör sig i ordning medan hon går till bröllopet ”Hon klär upp sig när hon går på bröllop” 2. dela med sig, ämna Hon gör sig i ordning för att komma till oss ”Ämnar komma till oss” anim. grumla 1. grumla Antys vandenį drumsčia ”Änderna grumlar vattnet” 2. störa drumsti kam ramybę, gyvenimą ”störa någons frid, grumla någons liv” snabbt. trumma 1. grumlas Vattnet grumlas ”Vattnet grumlas” 2. bli mulen Himlen blir mulen ”Himlen blir mulen” 3. oroa sig, vara jäktad Bina oroar sig före svärmningen ”Bina oroar sig före svärmningen” zool. kelti 1. lyfta, väcka Kelk visus iš miego ”Väck alla” anim. keltis 1. stiga upp, resa sig Mes keliamės anksti ”Vi stiger upp tidigt” anim. lepinti 1. skämma bort, gulla med Lepino močiutė dukrelę (flk.) ”Mor skämde bort sin lilla dotter” (sång) anim. lepintis 1. roa sig, skämma bort sig Vyras dabar kaime lepinasi ”Mannen njuter nu av livet i byn” anim. 13* 195 maitinti 1. mata, ge föda Nu matar mormor barnen ”Nu matar mormor barnen” anim. maudyti 1. bada Det är dags att bada barnen ”Det är dags att bada barnen” anim. tvätta 1. tvätta Burnelė tvättade sig med lite vatten ”Jag tvättade ansiktet med vatten” Anelė badar barnet ”Anelė badar barnet” anim. rynka 1. rynka, rynka pannan Varför rynkar du pannan? ”Varför rynkar du pannan?” 2. dra ihop, snöra åt stoppa en strumpa ”stoppa en strumpa” 3. (vard.) sy eller sticka dåligt, slarvigt sy pälsplagg slarvigt ”sy en päls” anim. maitintis 1. äta, försörja sig Hon livnär sig enbart på örter ”Hon livnär sig bara på grönska” anim. maudytis 1. bada Sparvarna badar sig i sanden ”Sparvarna badar sig i sanden” En varm dag badar alla i vår sjö ”En varm dag badar alla i vår sjö” anim. tvätta sig 2. tvätta sig, tvätta ansiktet Han tvättar sig utan tvål ”Han tvättar sig utan tvål” Barnen tvättar sig redan själva ”Barnen tvättar redan ansiktet själva” anim. rynka sig 1. rynka pannan Varför rynkar du pannan, är något fel? ”Varför rynkar du pannan, är något fel?” 2. mulna Det mulnar från alla håll, det blir nog regn ”Det mulnar från alla håll, det blir nog regn” 3. minska, ta slut Köttet börjar redan krympa ”Köttet håller redan på att ta slut” Jau dienos raukiasi ”Dagarna blir kortare” livlöst, levande Erfarenheten av att sammanställa en ordbok visar att det moderna litauiska språket kännetecknas av en viss rörlighet i förhållandena mellan enskilda typer av oppositioner. Så förekommer i vissa betydelser oppositioner av typen ”inre diates // yttre diates” (t.ex. grįžti ”återvända” // gręžti ”vrida, återföra”) 196 träder i bakgrunden eller försvinner, eftersom verb med inre diates trängs undan av kausativa verb med ett ordbildningssuffix, t.ex. gražinti ”återlämna” i stället för gręžti ”återlämna”, vilket innebär att en opposition av typen ”inre diates // yttre diates” (grįžti // gręžti) ersätts av en opposition av typen ”icke-kausativt verb // kausativt verb” (grįžti // gražinti). På motsvarande sätt trängs verb med inre diates i vissa oppositioner av typen ”inre diates // yttre diates” undan av reflexiva verb, vilket innebär att dessa oppositioner ersätts av oppositioner av typen ”icke-reflexivt verb // reflexivt verb”. I vissa betydelser trängs exempelvis diatesoppositionen kilti ”stiga” // kelti ”höja” undan av oppositionen keltis ”stiga” // kelti ”höja”. Därmed kan en viss tendens till större grammatisk uttrycksfullhet i oppositionerna iakttas (motsättningen mellan rotens ablautstadier träder i bakgrunden som otillräckligt uttrycksfull). Denna tendens framträder som i skarpt fokus vid en jämförelse med modern ryska, där de flesta oppositioner av typen ”inre diates // yttre diates” i litauiskan motsvaras av oppositioner av typen ”reflexivt verb // icke-reflexivt verb” (den semantiska motsättningen ”subjektets tillstånd // subjektets handling”). Övergångarna mellan de nämnda skikten hänger i princip, förefaller det, samman med att de alla har samma betydelse i modern litauiska (den semantiska motsättningen ”subjektets tillstånd // subjektets handling”), och därför finns en tendens till att uttrycka den på ett enhetligt sätt. De senaste förändringarna hänger också samman med subjektets karaktär. Så betecknar till exempel den ovan nämnda oppositionen av typen ”inre diates // yttre diates” kilti ”stiga” // kelti ”höja” i modern litauisk standardspråksform vanligen motsättningen ”ett föremåls tillstånd // en människas eller någon annan levande varelses handling”, medan den undanträngande oppositionen av typen ”reflexivt verb // icke-reflexivt verb” keltis ”stiga” // kelti ”höja” betecknar motsättningen ”en människas eller någon annan levande varelses tillstånd // en människas eller någon annan levande varelses handling”. I vissa östaukštaitiska dialekter används dock redan i båda fallen, i vissa kontexter, oppositioner av typen ”reflexivt verb // icke-reflexivt verb”. Reflexiva verb, som kombineras med en vidare krets av subjekt än verb med inre diates, tenderar således att tränga undan dessa. Ur språkvårdssynpunkt uppstår här en svag punkt, särskilt vid översättning från ryska till litauiska. Även i ryskan finns morfologiska typer av transitiva verb (Виноградов В. В., 1972, с. 503) som motsvarar dem som identifierats i litauiskan, till exempel typen av kausativa verb пить // поить, расти // растить, men den företräds i ryskan endast av ett fåtal ord, bortsett från undertypen denominativa verb белеть // белить, som är tydligare och mer regelbunden (Лобашкова С. Г., 1977, с. 5). Bland de morfologiska typerna av transit- 197 Bland verben i ryska språket är typen av reflexiva verb mest betydande och produktiv (меняться // менять) (Мустейскис К., 1972, с. 169). Eftersom verbbruket i de båda språken inte kan vara symmetriskt (särskilt beroende på verbens enskilda betydelser och deras kombinationer med olika subjekt), uppstår på grund av interlingval interferens fel inte bara vid valet av verbord (lexem), utan också vid valet av morfologisk typ av transitivt verb, t.ex.: visi susitalpino (= tilpo) ”alla fick plats”, mėsa gadinasi (= genda) ”köttet blir dåligt”, vėl vėjas keliasi (= kyla) ”vinden tilltar igen”, orai keičiasi (= kinta) ”vädret förändras”, paveikslas skaidosi (= skyla) ”bilden splittras” osv. Därför bör man, med utgångspunkt i det faktum att eleverna i skolan tillägnar sig åtskillnaden mellan transitiva och intransitiva verb, eftersträva att denna åtskillnad under tvåspråkiga förhållanden, både vid undervisning i litauiska och, uppenbarligen, även vid undervisning i ryska, fördjupas genom att eleverna lär sig känna igen också de morfologiska typerna av transitiva verb. СПИСОК ЛИТЕРАТУРЫ Виноградов В. В. Русский язык. 2-е изд. – М., 1972. Криницкайте С. А. К общей теории глагольной переходности (на материале литовского языка): Автореф. канд. дис. – М., 1980. Лобашкова С. Г. Словообразовательная структура и семантика соотносительных переходных / непереходных (с суффиксами -и- / -е-) глаголов в современном русском языке: Автореф. канд. дис. – М., 1977. Мустейскис К. Сопоставительная морфология русского и литовского языков. – Вильнюс, 1972. Степанов Ю. С. Вид, залог, переходность. – Изв. АН СССР. Сер. лит-ры и языка, 1977, т. 36, вып. 2. Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. – V., 1971, t. 2. Jakaitienė E., Laigonaitė A., Paulauskienė A. Lietuvių kalbos morfologija. – V., 1976. Lietuvių kalbos gramatika. – V., 1972. Paulauskienė A. Gramatinė lietuvių kalbos veiksmažodžio kategorijos. – V., 1979. S. KRINICKAITĖ LIETUVIŲ IR RUSŲ KALBŲ TRANZITYVIŲJŲ VEIKSMAŽODŽIŲ ŽODŽIO SUDARYMO PATIRTIS Reziumė Veiksmažodžio tranzityvumas suprantamas kaip leksinė-gramatinė kategorija, kuri reiškiama opozicijomis veiksmažodžių, galinčių turėti tiesioginį objektą, ir veiksmažodžių, negalinčių turėti tiesioginio objekto. Žodyne veiksmažodžiai pateikiami pagal tris morfologinius opozicijų tipus: 1) vidinės ir išorinės diatezės opozicijos (birti || berti), 2) nekauzatyvinių ir kauzatyvinių veiksmažodžių opozicijos (verkti || virkdyti), 3) nesągrąžinių ir sągrąžinių veiksmažodžių opozicijos (prausti || praustis). Manoma, kad visi šie opozicijų tipai reiškia semantinę opoziciją „būsena // veiksmas“, kurios pagrindą sudaro veiksmažodžių priešpriešinimas pagal veiksmo santykį su subjektu. Tai opozicijos veiksmažodžių, užfiksuotų „Dabartinės lietuvių kalbos žodyne“ (1972). 198 Veiksmažodžių reikšmės pateikiamos sugretintos opoziciniu principu. Po kiekvieno veiksmažodžio yra pažymėta, su kokiais subjektais jis dažniau vartojamas ir kokias priešpriešas jis sudaro su kitais veiksmažodžiais. Iš žodyno matyti, kad svarbi lietuvių ir rusų kalbų tranzityviųjų veiksmažodžių neatitikimų dalis yra būtent morfologinių veiksmažodžių tipų skirtumai. Todėl, autorės manymu, dvikalbystės sąlygomis mokant lietuvių ir rusų kalbų, yra svarbu išmokyti mokinius ne tik skirti tranzityviuosius ir intranzityviuosius veiksmažodžius, bet ir jų morfologinius tipus. S. KRINICKAITĖ EXPERIENCE OF COMPILING LITHUANIAN–RUSSIAN DICTIONARY OF TRANSITIVE VERBS Summary On the basis of morphological analysis of transitive verbs drawn from "Dictionary of Modern Lithuanian" („Dabartinės lietuvių kalbos žodynas“, 1972) 3 morphological types of transitivity are given: 1) the oppositions of medial and active diathesis (birti "to pour" // berti "to strew"); 2) the oppositions of noncausatives and causatives (verkti "to cry" // virkdyti "to make cry"); 3) the oppositions of irreflexive and reflexive verbs (rengti "to clothe" // rengtis "to dress"). The comparison of the corresponding oppositions in Lithuanian and Russian has shown that Russian differs from Lithuanian in the considerable predominance of reflexive type. Many speech and translation mistakes are connected with this discord of the morphological types of the transitive verbs. The author presumes that the morphological types of the transitive verbs must be taken into consideration in teaching either Lithuanian or Russian.